Nu har jag varit på VM och studerat , analyserat och suttit på läktaren med stora öron och lyssnat på folk. Lite har jag kommit fram till, undrar över o.s.v så kommentarer är trevliga.

Och TIm, DIN sadeltillverkare var där och hon var nere i en månads väntetid på sadlarna så jag får en alldelles snart, men jag beställde min med mer "midja" så att jag kommer ner i den.

De riktigt bra hästarna har långa skenben bak?

Det land som faktiikst RIDER sina hästar är Tyskarna och deras hästar är de enda som överlag använder knäleden bak när de förflyttar sig? Torde betyda att Tyskarna har mindre spatt på sina djur? eller längre hållbarhet överlag?

Dommarna anser att en lösgjord häst utan spänningar är den hästen som kan sänka ryggen mest jämnt och låsa länden helt liksidigt och skyffla in bakbenen så långt in under sig som möjligt utan att använda knäleden?

Svenskar och islänningar har väldigt lika ridstil, lite haffs slaffs sådär?

Är väldigt trött just nu så jag skriver resten i morgon........

Jag är inte hemma alls här i det jag nu vågar säga, tyskarna är visst hejare på att lägga på skor maximalt med olika tyngder, manipulera etc för att få fram det "bästa" och mesta hos hästarna.

Får jag igen för det här är det säkert rätt åt mej... :devil:

Lena

Svenskar och islänningar har väldigt lika ridstil, lite haffs slaffs sådär?




Nää inte på alla svenska ryttare väl??? Vissa som jag har sett tycker jag är raka motsatsen till haffs och slaffs...

Själv tycker jag det är viss skillnad i ridstil på de "importerade svenskarna" och deras elever jämfört med de mer "infödda svenskarna" med anhang.



Dommarna anser att en lösgjord häst utan spänningar är den hästen som kan sänka ryggen mest jämnt och låsa länden helt liksidigt och skyffla in bakbenen så långt in under sig som möjligt utan att använda knäleden?




Gör de? Var det något de sa eller antog du det för att vissa fick högre poäng än andra? Lösgjordhet och korrekt form är absolut längst ner på bedömningsskalan i islandshäst-sammanhang. Takt och tempo räknas mycket högre! Om det sedan är rätt eller fel kan man ju ha åsikter om, men det är inte formen som är mest avgörande för poängen iaf...

Har förresten testat dina lärdomar på det lilla bruna stoet och på henne fungerade det jättebra! :bow: Synd bara att jag inte orkade så väldigt länge i taget... :D

Kan inte Djurjouren förklara för oss (mig) som inte är så duktiga på dressyr hur det ser ut när en häst inte använder knäleden bak (och hur det ser ut när de gör det). Om du har någon bild så skulle det vara till stor hjälp också.

Mvh Vildvittra

Den Tyska Tävlingsridningen på Islandshäst har sin grund i den moderna Tävlingsdressyren. Och där så vet vi ju hur framgångsrika Tyskarna är.

Den Islanska tävlingsridningen grundar sig på dels den Tyska ridningen och dels på den Islänska traditionella ridningen. Islänsk traditionell ridning var en fråga om att i väglöst land ta sig snabbast och bekvämast till sin destination.

Svensk Tävlingsridning på Islandshäst består nog av två huvudgrupper, dels de som tycker att allt Islänskt är RÄTT bara för att det kommer från Island och dels de som har en brokig rid- och häst-bakgrund med blandning av dressyr, travare, barock, western mm som man kan komma på. Så i Sverige kan man nog få se alla varianter på Islandshästridning.

Ledning till vad domarna tittar på kan du få på SIFs hemsida. Leta efter "Domarhandledningar", jag minns inte nu var jag hittade dem sist.

Domarna dömer utifrån prioriteterna:
1: Takt
2: Tempo
3: Aktion
4: Form
5: Sits och inverkningar

På så vis så har man bestämt att stor aktion går före god form.

Det var intressant Inte Ung, tack för fakta. Så som jag ser det så i mina ögon så är Tysakrna de enda som verkar klara av att få ihop god form OCH allt det andra, så att formen gagnar gångarterna. Om de andra länderna skulle blandat in formen så skulle de förlorat sina gångarter ( min egen uppfattning). Nån som varit i Tyskland och kan förklara deras hemlighet?

Haffs slaffs var kanske fel uttryck, utan vad jag menar är att de sitter emot sin häst och blir tvungna att korrigeringsrida hästen för att få bort felen som deras egen sits ger hästen.

Antagandet om vad dommarna anser grundar sig på att jag satt nära en dommare ( en ledig sådan) och tjuvlyssnade på vad den sa.

Problemet med sitsträningen är just orken :-)

JAg är inte Tysklandsexpert, men från min tid i Tyskland och med Tyska ridskolor vet jag iallafall att I Tyskland longeras man först så att man kan följa med hästen i alla gångarter. Sedan får man tyglarna och får styra själv. Det ger tyskar överlag (som jag tycker)bättre sits redan från början...sedan att de har bra tränare och bra beridare hjälper förståss till i fortsättningen.

Ja då förstår jag bättre. När du sa "haffs och slaffs" tänkte jag mest på studsande i sadeln i trav, viftande händer och hälar, ryck och slit... Dvs motsatsen till hur det ser ut när "vanliga" dressyrryttare på högsta nivå rider.

Men att sitta emot hästen och sedan korrigeringsrida. Kan inte det vara ett sätt att skapa spänning i hästen? Att liksom spänna fjädern för att sedan släppa... Kanske är det medvetet för att pressa fram riktigt bra gångarter i en extrem tävlingssituation? :confused:

Ja men förhoppningsvis blir jag starkare för var gång och orkar mer och mer... :)

Hej!
Har också kommit hem från VM nu,eller snarare i natt, sov väldigt länge idag efter en låång vecka :p med mycket huvudet som ni andra nog har.

Det som denna diskussion handlar om tänkte jag också ta liten del i..
Det som Djurjouren skrev om att svenskarna har sämre ridstil, tycker inte man ska dra alla över en kam. tycker snarare att svenskarna och tyskarna ligger på samma nivå när det gäller sits och inverkningar oftast.
Den jag gillade mest på VM var lilla Findländskan med sin Bruni, hon red snyggt och väldigt jämt! :)
Det var en väldigt fin liten häst som skilde sig mot mängden hästar som mest består av smala långbenta hästar, men som jag också absolut tycker om. Har själv bara sådana.. :D

När det gäller dommarna gjorde dom oftast ett bra jobb. En och annan tog i lite för mycket med poängen på finalerna och en och annan var något orättvis med poängen för dom kanske hade en viss tanke om vem som skulle vinna.. :devil:

Tyckte så synd om Jolly Shrenk också i finalen också..sånt får bara inte hända!!.. :(

Tänkte starta ett ny diskussion också om VM, hade vart kul att veta vilka favoriter ni hade på VM!

Ha d Gott i värmen, kanske var någon mer en jag som brände mig rejält där ner.. :o

Så som jag ser det så i mina ögon så är Tysakrna de enda som verkar klara av att få ihop god form OCH allt det andra, så att formen gagnar gångarterna.




Vilka tyskar tittade du på? De frambensviftande med marbundna bakbensrörelser (några med ganska kraftig stångridning) i grundgångarterna? Såg du förresten Snarpurs arbetstölt appropå att vinkla bakbenen?



Om de andra länderna skulle blandat in formen så skulle de förlorat sina gångarter ( min egen uppfattning).




Det tror inte jag. Det finns många bra ryttare och många dåliga ryttare, men påstår man att vissa länders ridstilar är att föredra så anser i a f jag att man är ute och cyklar.



Nån som varit i Tyskland och kan förklara deras hemlighet?




Gummiband kanske? :devil:

Bruni är en sån som jag tycker är riktigt dåligt riden. Han var så in i bombens låst i länden men han var bra på att skyffla bakben.

Min favorit var skimmlen (island) som vann en av finlaerna. Underbar med massor av utstrålning och så givetvis den där underbara Tyska pållen, Dökvi eller nått sån hette han. Han hade allt jag gillar inkl en bra ryttare. Synd att han var lite sliten på söndagen för på lördagen var han UNDERBAR *kär*

Faktikst alla Tyskar överlag. När de skulle starta en gångart så såg man hur de medvetet och med kroppsspråk tog två andetag som placerad bakbenen där de skulle vara och sen bara tuffade de iväg. Inga lansmärken had de och oxå minst spattighet.
Vem var Snarpur?
Absolut finns det bra och dåliga ryttare i alla länder men tyskland har %:uellt sätt mest bra ryttare medan vissa länder har inga.............
Är det så att gummiband kan låsa upp låsa ländryggar så skicka ett till mig :-) gummiband låser hästar, de frigör inga bäcken så det kan inte vara hemligheten.

Vad hände Jolly Shrenk???

För oss stackare som inte var där :cry:

Jag har sett lilla Brúni sen han kom till Finland (jag är därifrån) och känner Nicola sen många år. Hon har gjort ett enormt jobb med den pållen! :bow: Han är inte lätt! Men jag såg honom inte på WM, så hur han gick där kan jag ju inte uttala mej om, men lösare i länd än han var på Finska Mästerskapen (dä han bl.a. fick en 10:a i skritt av den tyska domaren!!! :bow:) har jag aldrig sett en häst.
Som lite kuriosa kan jag berätta att Nicola har en avkomma till Brúni åxå, från hans tid som hingst på Island, och Òfeigur, som han heter är ca 10 cm större än pappa och även han en härlig häst :love:!
/Malin

vad hände Jolly Schrenk?

Hihi, här var han allt annat än lös i länden ( fast dommren bredvid mig höll inte med utan tycket att det är sällan man ser en häst så totalt utan spänningar :-)
Han var dock som Titanic när hon skulle vända honom på banan :-) .

Faktikst alla Tyskar överlag. När de skulle starta en gångart så såg man hur de medvetet och med kroppsspråk tog två andetag som placerad bakbenen där de skulle vara och sen bara tuffade de iväg. Inga lansmärken had de och oxå minst spattighet.


Vad menart du med minst spattighet?

Menar du då verklig medicinsk spatt, d.v.s. sammanvuxna glidleder i hasen? För då skulle jag vilja att du beskrev hur du kunde se det. För det där med spatten är ju något som Islandshästar har problem med. Och om det går att se på tävlingshästarna på något sätt, så kanske vi kan komma på hur ridningen påverkar spatten.

Dökkvi är ung och har tävlats till han blivit utbränd. Hörde att det är svårt se om han skulle kunna komma tillbaka till tävlingsbanorna.

Lena

Tappade en sko före sista momentet, ökad tölt och utgick. :o

Jag tycker inte vi skall ta efter tyskarna i deras ridning. Som någon skrev tidigare så är de betydligt mer liberala med tunga boots och andra okonventionella träningsmetoder som exempelvis gummiband på fötterna för att få högre lyft. Visst finns det tyskar som jag tycker rider riktigt mjukt och fint och med precisa hjälper, men sådana ryttare har vi många av i Sverige också.

Snarpur var den hästen som vann T1. Han reds av en isländsk ryttare.

:confused: Funderar på om vi varit på samma VM?

Vill du påstå att en domare har sagt att "en lösgjord häst utan spänningar är den hästen som kan sänka ryggen mest jämnt och låsa länden helt liksidigt och skyffla in bakbenen så långt in under sig som möjligt utan att använda knäleden"? Det har jag faktiskt svårt att tänka mig.

Nej, de säger inte så, men den domaren jag tjuvlyssnade på var alltid stum av beundran för hästar som behärskade den konsten.

Djurjouren, varför lägger du ord i andras mun på det där sättet? :confused: Det skapar knappast ett bra debattklimat och är rent ut sagt osportsligt mot folk som inte kan försvara sig. Jag vet att du är urduktig på hästfysiologi, men du säger själv att du inte vet mycket om islandshästtävlingar och kan inte ha mycket aning om domarnas bevekelsegrunder i enskilda fall. Som någon påpekade högre upp i tråden är det ju inte i första hand lösgjordhet som premieras på våra tävlingar, annat än indirekt; det anses ju vara en förutsättning för god takt vilket ÄR det som bedöms som viktigast. ;)
Dessutom, om du kunde tjuvlyssna på en domare dömde han/hon ju inte just då, så hans/hennes kommentarer kan ju inte stå för de dömande domarna. ;)

Det här är intressanta diskussioner och av det jag läst så håller jag med Djurjouren litegrann. Men absolut inte i allt.

Du har inte skrivit det rakt ut, men har jag uppfattat dig rätt när du anser att de bedömningskriterier vi har för islandshästtävlingar idag är käpprätt åt skogen?
De främjar spatt, styvhet och en massa annat enligt ditt sätt att se det.

Det hade varit intressant om du kunnat utveckla det hela lite och
1) förklara exakt vad det är som du anser dommarna dömmer fel alt. inte ser.
2) hur borde de dömma istället
3) hur skulle de ekipage som de flesta av oss anser går flott tjusigt och korrekt i tölt gå för att du skulle anse det vara flott tjusigt och korrekt.

Jag är ledsen men den här diskussionen går mig mer och mer på nerverna ju mer jag läser.

Djurjouren - du är jättebra på hästfysiologi och sitsträning. Men vill du på allvar påstå att DU är bättre på islandshästridning än hela svenska eliten? :confused:

Nej, jag är inte bättre ( varför måste nån alltid tolka kritik som att man anser sig bättre, man måste inte vara bra på utförandet för att kunna SE), det har jag aldrig nånsin påstått,i själva verket är jag riktigt dålig på att rida men jag är jäkligt bra på rörelsemekanik hos häst , men vad jag påstår är att det sätt man rider islandshäst idag främjar spatt och spatten är ju ett problem som man ju lägger stor tankemöda på varför det uppkommer.....

Och det är i mina ögon konstigt att Tyskarna är så helt överlägsna i sin ridstil gentemot bl.a."svenska eliten". Varför kan Tyskarna rida korrekt och inte Svenskarna? Tyskarna är ju vad jag förstått framgångsrika så det de gör kan ju inte vara fel? Varför apar ingen efter? Och tjata inte om de fula metoderna Tyskarna använder för de används lika flitigt här.........

Jo, för de dömmande domarna dömde likadant........... :crazy:
Varför är det osportsligt att diskutera? Om ingen diskuterar så ramlar ju allt på i gamla hjulspår. Det behövs röras om i grytorna lite för denna sida är alltid så himla tråkig. Om en börjar tänka så kanske en annan gör det och då kan man påverka.
Helt korrekt så kan jag inget om islandshästtävlingar så jag ser det enbart från hästens synvinkel och inte ett enda dugg från det gamla vanliga sättet, är inte det ett bra sätt att se saken från andra håll?
Jag tycker att det är synd att Islandshästar blir så pajjade och att ingen verkar bry sig :cry: . Islänningar är tåliga varelser med otroligt hög smärttröskel det är därför de står ut med så dålig ridning som de faktiskt gör. Inte för att de inte har ont utan de har precis samma problem som andra hästar men det tar himla tid innan det märks :cry:. Hur kan det vara fel att göra folk uppmärksamma på detta? Folk rider ju efter vad som belönas på tävling även om de inte tävlar så om man ändrade bedömningen så borde man kunna hålla rasen helare och lyckligare.

De man 'apar efter' är ju vanligtvis islänningarna. Utan att påstå att jag är särskilt väl bevandrad i den internationella islandshästvärlden så kan man nog skönja en sorts polemik mellan isländsk och tysk islandshästridning. Som det största och första islandshästlandet utanför Island (det kanske till och med finns fler islandshästar i Tyskland än på Island, några sådana siffror har jag inte, men Island är ju trots allt ursprungslandet) är Tyskland ändå det land jag, med den inblick jag har, upplever som mest trotsigt mot de isländska idealen. För att uttrycka sig drastiskt - islänningarna vill ha en gaedingur med extrema lyft, fart, fläkt, utstrålning och en sjujäkla pass, och ryttarna är i många fall självlärda (även om det väl håller på att förändras), medan tyskarna rider islandshäst som man rider stor häst - i en islännings ögon kanske tar bort det som är själen med islandshästridningen. Tyskarna som är framgångsrika internationellt återfinns väl - eller är det bara mina fördomar, för jag får erkänna mig ha lite väl dålig koll för att egentligen kunna uttala mig? - i de mer 'dressyriga' grenarna som tölt och fyrgång, medan svenskar och islänningar dominerar pass och femgång, där det är mer fart och fläkt, mer gaedina-likt.

Nu gled jag iväg och blev väldigt filosofisk :), men jag har aldrig sett en tysk tränare i Sverige, medan det däremot svämmar över av isländska. Är det för att vi är de isländska idealen trogna, och därmed förkastar (eller åtminstine inte är så intresserade av) tyskarnas ridning? Eller är det någon som har några andra förslag?

Ja medicinsk spatt( alltså hasproblem). Från travtiden så gällde det att i tid upptäcka hältor för om man skickade ut tränaren med en halt häst så fick man skäll. Därav att jag lärt mig urskilja hältor ner till 0,5 grader utan böjprov. och jag kan dessutom säga ifrån vilken led det kommer. Det är inget unikt att kunna utan sånt man bara gör i travvärlden.

De borde dömma på ett sätt som gör att ryttarna måst erida på ett sätt som inte är spattframkallande. Dvs inte på bogarna utan bakifrån. Med bakifrån innebär inte övervinklade haser eller långt undertramp utan en korrekt satthet utan låsta ryggar.

Var Snarpur skimmeln? Honom ville jag stoppa i min väska och ta med hem *kär*.

Hmm alright! Jag har bara väldigt svårt att få ihop det jag vet om tysk ridning (har ridit för flera tysk-utbildade instruktörer på vanliga hästar) och det du och Inte_Ung säger. Det är 2 helt skilda ridstilar för mig.

Att rida tyskt passar mig mycket bättre och är dessutom en ridstil jag fått mycket beröm för av en ganska känd islandshästinstruktör. Det ridsättet är också väldigt likt det, som ganska gamla gubbar som ridit hela livet på K1 kan lära ut... (har ridit ännu mer för såna) Sedan kan jag visst lära en del av er. Tex att rida mindre med händerna och mer med sätet. Men det sätt jag lär mig samla hästarna på inom den akademiska ridningen är helt annorlunda än det tyska ridsättet... Och jag har tolkat det som att du är inne på den akademiska linjen till ganska stor del. (rätt eller fel av mig?)

Min poäng är att den akademiska ridstilen kanske inte är helt förenlig med gångartsridning? Jag vet att det finns kända islandshästryttare som rider akademiskt, men jag vet inte om jag tror att det är så bra. Den tyska stilen (på vanliga hästar, har aldrig sett en tysk islandshästryttare i verkligheten) och vissa i den svenska islandshästelitens stil anser jag vara väldigt lika. Därför tror jag mer på det sättet att rida och lära ut än på den sitsträning i skritt som du använder dig av.

Ja medicinsk spatt( alltså hasproblem). Från travtiden så gällde det att i tid upptäcka hältor för om man skickade ut tränaren med en halt häst så fick man skäll.


Jag misstänkte det. Det där måste vi spinna vidare på. I travet finns inga ursäkter, springer inte hästen fort, så gör den inte. Det är så lätt att mäta.

Jag tror att ett ändrat bedömningskriterie på tävling, skulle kunna hjälpa ALLA Islandshästar till mindre mängd spatt.

För att återknyta till Tyskarna.
Det var först när Tyskarna kom till Island och böjade RIDA Islandshästar, som den Islandshästridning vi ser i dag utvecklades. Detta är väl ungefär 30 år sedan, så det är ganska nyss. Innan dess så ÅKTE man häst och tävlade mest i att rida så fort som möjligt i pass och galopp.

Så den dressyraktiga delen av Tävlingsridningen kommer från Tyskland. Därför så är det väl inte så konstigt att de är bäst på den delen.

Jag har i andra sammanhang, än hästar, arbetat med Tyskar. Och jag ser en klar skillnad i hur de angriper en uppgift mot hur vi Svenskar gör. Jag tror att det är kulturellt betingat.

En Tysk bryter ner problemet till minsta möjliga beståndsdel. Och börjar noga och omsorgsfullt från grunden. Och det kan göra mig galen att de aldrig kommer till skott och blir färdiga med vissa saker. Så nackdelen är att de ibland inte kommer framåt så fort som de borde. Tidsplaner och Projekt är viktiga saker.

Svenskar är däremot mycket bra på att få ihop något som fungerar ur de mesta. Det behöver inte vara riktigt färdigt ens, det lirar i alla fall. Men det gör det hela instabilt och opålitligt. Men det är färdigt långt före Tyskarna. Och i ett Projekt så är det oftast det viktigaste.

Men sedan när väl tyskarnas grejjor är färdiga, dent om sidor. Så snurrar de fint och friktionsfritt, som en Mercedes. Medan Svenskarnas grejjor behöver förbättras efter hand, som ett Jas-plan.

Intressant betraktelse, även om jag har svårt för generaliseringar. Men om jag sväljer denna, så måste jag bara få kontra med "det finns inga genvägar till god ridning". Vilket förklarar tyskarnas framgång i ridsport, såväl dressyr som hoppning. Svenskar vill ofta börja på bokstaven P utan att förstå att innan P, kommer A-O...

Det jag tyckte var osportsligt var att du lade ord i andras mun, dvs du tolkade det du såg i egna termer och påstod (eller insinuerade) att ett antal icke namngivna domare tyckte så. Det är inte juste och inte har det nåt underhållningsvärde heller, tycker jag. :(

Sen tror jag man MÅSTE skilja på tävling och träning. Det du såg var ett VM, den största och finaste tävling vi har. Har man kommit så långt rider man för att vinna, ingenting annat, och är man smart så rider man på ett sätt som betalar sig. Vill man förändra sporten kan man bara göra det inifrån, tror jag, dvs, genom att försöka tala med och påverka tränare och domare, inte genom att sitta och ironisera i ett sånt här forum. :) ;)

En sak till, Djurjouren, och det är det du skriver om spatt. Det har gjorts ett antal större undersökningar om spatt på islandshästar de senaste åren, och en av de saker t ex Sigridur Björnsdottir kom fram till i sin avhandling var att man inte kan koppla ihop förekomst av spatt på islandshäst med någpn särskild typ av ridning eller någpn särskild typ av häst (t ex typisk femgångare som, som du säger, helst skyfflar in bakbenen under sig istället för att böja på knälederna, vilket fyrgångshästar har lättare för.) Det enda man med säkerhet kan säga är att spatt är ärftligt och det har funnits i islandshästarna från allra första början, vilket kan ses i gamla hästben som grävts uppi arkeologiska utgrävningar. Den spatt som drabbar travhästar kanske är av en annan typ?

Åh vilken bra beskrivning, precis så är ju vårt sätt att rida, vi ägnar massor av tid till att förberde och bryter ner det i minsta beståndsdel och sen tar rörelsen inte alls nån tid medan förberedelsen tar månader.
Och det du sa att om att Tyskarnas ridning flyter friktionsfritt stämmer så bra. Deras hästar var så underbart rakriktade att ryttaren kunde ägna sig åt finlir medan tex svenskar och isländare hela tiden fick sitta och korrigeringsrida ihop sina hästar och inte hade tid till nått finlir, de hade fullt upp med att hålla ihop det hela.Det är det blir alla problem jag opponerar mig emot. Dessa länder hade oxå flest hältor bak ( såna dä rmikropskopiska)

Jag har bara väldigt svårt att få ihop det jag vet om tysk ridning (har ridit för flera tysk-utbildade instruktörer på vanliga hästar) och det du och Inte_Ung säger. Det är 2 helt skilda ridstilar för mig.


Då så har du bitvis missuppfattat vad jag håller på med.

Ditt problem i ridningen är stolsits, stolsits och dessutom ganska okoordinerade händer. Genom att Förbjuda dig att använda de hjälper du är van vid. Fötter och Händer, så hoppas jag att din sits skall reda ut sig. När du har fått ordning på sitsen, så kommer du att märka att spåren så att säga "går ihop".



Det ridsättet är också väldigt likt det, som ganska gamla gubbar som ridit hela livet på K1 kan lära ut..


Det stämmer bra det. Ty det var före att Dressyr-ridningen blev morderniserad och förstörd. Vårda den kunskapen väl, den är på utdöende.



Min poäng är att den akademiska ridstilen kanske inte är helt förenlig med gångartsridning?


Din poäng i den Akandemiska ridningen är att du kan få ordning på dín sits på det viset.



Därför tror jag mer på det sättet att rida och lära ut än på den sitsträning i skritt som du använder dig av.


Den sitsträningen är nog den bästa hjälp du kan få till att bli av med din stolsist.

Så länge som du sitter i stolsits, så kommer du inte att kunna påverka hästen korrekt i någon som helst rid-diciplin.

"det finns inga genvägar till god ridning". Vilket förklarar tyskarnas framgång i ridsport,


Just det!

För i ridnign så är det förödande att träna mot en tidplan, det måste få ta den tid det tar.

*suck* Var du tvungen att jämföra ridstilen med hur tyskar arbetar... Jobbar med tyskar dagligen och det håller på att driva mig till vansinne emellanåt. :smirk: När de envisas med att stirra sig blinda på detaljer och totalt verkar ha glömt målet. Eller hur de är totalt inkapabla att ta beslut utan att ha minst en överordnads godkännande först. Snacka om hierarkiskt tänkande.

Gillar det ni skriver om ridningen som sådan så jag får väl försöka tänka bort tyskbiten. :D (Även om de nu tänker likadant i det här fallet.)

Vadå, jag fördomar?!

Jobbar med tyskar dagligen och det håller på att driva mig till vansinne emellanåt.


Då så får du ta och räkna till 10 och tänka på att i ridning så är det en bra egenskap.

det där var huvudet på spiken för mig iaf! Jag vill helst vara "riktigt bra" på något på en gång. Det är tex därför jag inte har börjat spela golf (Sambon har 4,3 i handikapp=duktig), och jag vet i huvudet hur jag ska spela. Men att stå och träna och träna i år för att komma dit (när det gäller golfen alltså), känns inte så kul. Ridningen däremot, har jag börjat inse att jag för börja mer eller mindre från början. Där har jag ju ett mål (golf skulle jag bara spela som sällskap till sambon eller liknande).

Snälla nå´n; vilka generaliseringar!! :crazy:

Volvo (visserligen ingen skönhet såsom MB osv men den rullar. I måååånga år. Alla kan köra den. Alla kan skruva i den...)
Saab (Dito. Gammelsaabarna rullade visserligen, men vissa specialare var ett måste för saabföraren att veta innan färd. :D)

Ulla Håkansson
Malin Baryard
Lisen Bratt
Jan Brink

och alla andra SUPERDUKTIGA svenska hopp- och dressyrekipage.



Visst kan man jämföra...men tänk då även på antalet människor boende i Tyskland och sätt det i paritet med antalet invånare i Sverige. Och Finland. Åsså Norge. Sist men inte minst Island. Tyskarna borde väl rimligen få fram fler elitidrottare etc än Sverige i det sammanhanget?

Annars; jättebra att försöka förbättra för isisarna, men om de nu farit så illa utav spatt o diverse pg a "åkning" så hade de antagligen inte funnits i den omfattning de gör idag. Samt inte varit det minsta "poppis".

Tjingeling!
/Linda

Hur vet du att de dömande domarna ansåg att hästen var lösgjord eller överhuvudtaget hade samma åsikter som den domare som satt på läktaren? Såg du domarkommentarerna? Poängen kan mycket väl ha motiverats på andra grunder.

Fråga: anser du att islandshästar generellt är sämre ridna än andra hästar?

Snarpur var f.ö. en brun häst som reds av Johann Skúlasson i T1. skimmeln du pratar om kanske den som vann F1 och reds av Sigurdur Matthiasson.

Absolut att man skulle påverkat från annat håll men jag har försökt med en av Sveriges mesta dommare och hon trodde nog att jag var från MErkurius eller nått :-) , hon såg ingen skillnad på tyskar och svesnkars sätt att rida och inte heller nån skilnad i hållbarhet. Saknade alltså ÖGA för det. Tränarna ksulle man naturligtvis oxå försöka påverka men det är ju inte lönt för tränarna lär ju ut det dommarna vill se....
Att skriva i detat forum är ju ett sätt att påverka inifrån, även om folk tycker att jag är en idiot så startar jag ju förhoppningsvisnya tankegångar och det om något är väl att påverka inifrån?

Undersökningen har fel, spatt påverkas av ridning, PUNKT: Det finns massor av undersökningar om detta på anddar raser, konstigt att inte islänningar tar del av den?
Självklart är spatt ärftligt. Det avlas ju på hästar som är "bra" och har lätt för gångarterna av naturen, de som man inte behöver RIDA för att kunna tölta på och hästar som man inte rider utan åker får ju spatt och diverse förslitningsskador. En och annan bär sig korrekt av naturen, ofta kanske för att man bli rtvungen att RIDA den till tölten och då blir den inte så spattbenägen.
Finsn inte så många typer av spatt *ler*

Var det du som hade rött linne och jeans?, smal?Om jag minns rätt så var det du som var så förtvivlat låst i bäckenet och stel som en planka? Då kan du inte hur gärna du än vill samla en häst oavsett om du rider tyskt eller akademsikt eller vad du nu än gör.Men precis som du säger så finns det tränare som inet ser sånt, som islandstränaren som berömde dig. För att kunna blir en bra ryttare så måste du först gå vidare med dig själv och sen med hästen oavsett om man vill rida akademiskt eller vad man nu vill rida. Jag är inte så akademsik då det inet finns nån bra tränare i Sverige, de flesta lär ut framtunghet och förböjda hästar och ryttare som sitter emot hästen så det passar inte riktigt mig.Om jag finner en bra tränare så kan jag mkt väl tänka mig att rida akademiskt EFTER att jag lärt mig rida på ett bra sätt ( typ om 10 år eller så...)för rätt utfört så tror jag mkt på den akademiska ridningen.

Ja, jag anser att islandshästar generellt sätt är sämre ridna än andra hästar.
Jag vet inte om de dömande domarna hade samma motiveringar det har du rätt i men de hade samma omdöme i vart fall, så grunderna kan ha varit olika men poängen densamma.

Tycker att du är lite hård mot många av de duktiga ryttare som vi kunde se på VM.
Självklart strävar all ridning mot en lösgjord och glad häst men det är mycket svårt att få ihop total lösgjordhet och stor och explosiv gång. Tycker faktiskt att våra VM ryttare gör det minst lika bra som tex VM ryttare inom hoppning och dressyr där man ofta ser avknäppta hästar med "ryggen nere i marken" som piskar med svansen och ser allmänt missnöjda ut.
Förövrigt kan jag inte alls hålla med om Fakur (skimmeln). Underbar häst, men uppenbart spänd i tex passridningen.

Jag tycker att vi alla ska vara stolta :bow: över de duktiga ryttare som vi faktiskt har. Därmed inte sagt att de inte kan utvecklas mer. Det som idag ger en 9:a på tävlingsbanan ger kanske bara 8 om ett par år när utvecklingen gått mer framåt och våra krav därmed har ökat.

Jobbar med tyskar dagligen och det håller på att driva mig till vansinne emellanåt.


Då så får du ta och räkna till 10 och tänka på att i ridning så är det en bra egenskap.




Hehe... jag vill helst inte tänka på tyskar alls på fritiden så det ska nog gå bra. ;)

Det finns en domarhandledning som man dömer efter, den gäller antingen om det är en liten lokal klubbtävling som ett VM. Du kan hämta den på SIFs hemsida om du vill veta mer om vad en domare går efter vid bedömningen.
F ö kan jag inte hålla med dig om att tyskarna skulle rida islandshäst bättre än de svenska eller isländska ryttarna.
Nu såg jag iofs endast B- och A-finalerna lördag och söndag. Den tyska ridningen imponerade inte särskilt på mig, tvärt om. Däremot var det en njutning att titta på bl a Berglind Ragnarsdóttir och Bassi, för att inte tala om Jóhann Skúlason på Snarpur. Tala om att dansa fram...
Hej i värmen! :banana:

Nu så talade jag om Islandshästridning och hur det är att jobba med Tyskar. Har du arbetat tillsammans med Tyskar?

Jådå, de svenska produkterna blir bra efter ett tag de också, men de kommer ut så fort att de i början har flera barnsjukdomar än de Tyska.

De ryttare som du räknar upp rider vad jag vet inte Islandshäst. Och Tyskarna är världsledande i Dressyr.

Nej helt fel tjej! Nougat-färgade ridbyxor, olika t-shirtar och jag red för dig på torsdagen inte på fredagen... Mitt problem är nog snarast det motsatta mot att vara för stel.

Var det du som hade rött linne och jeans?, smal?


Nej det var Alisson.

Båbbe är ganska liten, pratar mycket och sitter i stolsits i alla lägen.

Apropå ingenting så var Sverige enligt SIF:s hemsida detta VM:s bästa nation... Så våra ryttare kanske inte bara är skit iaf! :cool:

Vi var förmodligen WM bästa nation, men tog alla medaljer på passbanan. I två av grenarna där vi tog sammanlagt 3 medaljer så var det knappast finlir utan snarare kapplöpning och väldigt få om någon av ryttarna satt stilla i en lodrät sits. Den tredje medaljgrenen (guld+ silver) stilpassen krävde nog lite mer finridning av ryttaren, men fortfarande var det pass.

I ovalbanegrenarna var vi betydligt svagare och även mitt otränade öga såg en klassskillnad mellan olika ryttare. Vi tog oss till final i alla grenar men var bland de sista i finalen. Frågan är också vilka bedömningskriterier man har och vad man vill belöna, bara för att något är högst rankat bland bedömningspunkterna är det inte det kanske inte det optimala, smaken är olika.

jag var på VM och blev mycket impad av finskan och hennes lilla häst!!!
Men jag måste säga, vad tuffa små hästar det finns, i den värmen och det tempot!!
GO islandshästar!!! :banana:

Håller med om att skimmeln var spänd och lite låst i länden, vad som gjorde honom till min favorit var att han i grunden var en kanon, och med den sortens gång som är skonsam för en häst. Sen saknades en del arbete i honom, han kunde varit mer rakriktad bl.a.vilket gjorde att ryttaren fick jobba mkt med att hålla ihop honom. men det är ju sånt som gör att jobba på. En sån häst hade jag aälskat att få jobba med ( om 300 år när jag är färdig ryttare :-))
Man ska ju jobba utifrån total lösgjordhet men under tävling är det självklart att man får "fuska till det" men det jag menar är att de flesta aldrig ens strävar mot lösgjordhet vilket syns på en del ekipage.Just under tävling tycker jag att det är tillåtet att göra saker man inte gör normalt men grunden ska vara där, rakrktning t.ex..

aha, då tänkte jag fel, du har så rätt, ditt problem är mer åt nickedockehållet :-)

Hoppsan!
Jag lade ord i din mun; det var Carmencita som hakade på ditt inlägg med dressyr och hopp! :o ;) Sorry!

Men; kan man jämföra tyska bilar med svenska flygplan i ett dylikt sammanhang så torde inte steget mellan islandshästridning samt "stor-brun-dressyr-o-hoppnings-ridning" vara så markant? :smirk:

Och; ja, jag har arbetat med tyskar. :)

Tjingeling!
/Linda

En liten fråga till dig djurjouren, du tycks vara duktig på hästars fysiologi, och du håller kurser har jag förstått,eller kanske bara privata? Måste ju fråga vem du är och vad du håller för kurser?!..

Ha d gott!

Ibland blir man alldeles matt, Djurjouren... :crazy: Jag tyckte du var trevlig och verkade klyftig i levande livet, och jag försöker hålla kvar det intrycket, men du gör det inte lätt. :(
Har du läst Sigridurs avhandling? På vad grundar du din sågning av hennes resultat? Detta är den senaste större vetenskapliga undersökningen på islandshästar och spatt som gjorts, och den refererar givetvis till ett antal andra undersökningar, säkert också de du menar.

För dem som, till skillnad från Djurjouren, inte redan har bestämt sig om hur allting ligger till :( kan jag t ex berätta att, enligt avhandlingen, hästar som ridits in tidigt och med hög träningsintensitet inför en avelsvisning INTE hade högre förekomst av spatt än genomsnittet, det hade däremot sent inridna, vid 6 år eller senare, hästar som inte visats vid avelsvisning. Hög träningsintensitet hade alltså inget samband med ökat förekomst av spatt.

Din utläggning om avelsmålet borde någon avlare kommentera, men det finns verkligen flera olika typer av spatt och jag håller inte alls föär otroligt att travare och islänningar oftast drabbas av olika typer. Bl a brukar man skilja på den som uppenbarligen orsakas av ett trauma, en skada eller överbelastning, och den som uppstår ändå, troligen pga ärftlig belastning och som hos islandshästar t ex är lite vanligare hos hästar med krokhas och från vissa hingstlinjer. Dessutom beter sig spatten lite olika beroende på i vilken glidled den finns osv, så jag tror inte du skall spola den teorin så lättvindigt.

Och du, jag tror dina möjligheter att påverka, oss ryttare, tränare domare och sporten som helhet, blir MYCKET större om du försökte ta det lilla lugna och inte gå på i ullstrumporna jämt. Om du verkligen vill göra nytta är det en mycket bättre taktik än att göra alla arga och upprörda... :o :D

Jag hittar inte avhandlingen, vilket nr av Islandshästtidningen var den i?? För jag har ett minne av att oinridna hästar visade förändringar på glidleden.

Lena

Jag minns inte vilket nr av Islandshästen som hade ett referat av avhandlingen, men den går att beställa från SLU Ultuna, i Uppsala. Jo en av undersökningarna som ingår i avhandlingen gick ut på att dokumentera och försöka förklara förekomst av spatt hos oinridna hästar. Jag citerar från sid 29:

Workload in young age or in older age was not found to be a risk factor for OA in the distal tarsal joint (Paper IV). This was supported by the frequent histological findings in young horses, strongly suggesting that the initiation of the disease is unrelated to the use of the horses for riding (Paper I). The characteristic gait "toelt" was ruled out as a risk factor.
(Sigridur Björnsdottir: Bone Spavin in Icelandic Horses. Uppsala: Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Veterinaria 131, 2002.)

oj... jag hoppas ni inte tänker skriva om allas ridning under clinicen! :crazy:
jag kan ju inte tala för Båbbe men jag skulle inte uppskatta det i alla fall...
Alla behöver ju inte få reda på hur dålig jag är ;)

Okej, vi jämför bara bilar.

Mecedes ML har 30 års rostskyddsgaranti.
Det har inte en Volvo.

Min sambo kör en Mercedes Herrgårdsvagn av 1986 års modell.
Den är mycket trevlig på alla sätt. Visa mig en lika fin Volvo 245 1986 om du kan. SAAB från -86 är väl bara rost vid det här laget?



Och; ja, jag har arbetat med tyskar.


Och visst är det på "sitt sätt"? Eller vad är din erfarenhet? Jag tror att mycket finns att finna i "Deutches ordnung muss sein".

oj... jag hoppas ni inte tänker skriva om allas ridning under clinicen!


Det beror ju på vad man själv skriver här.

Om man som Båbbe tar upp vad jag lär ut, samtidigt som man dissar något som jag tror skulle kunna hjälpa just den ryttaren. Så tror jag att man klarar av att få sin ridning kommenterad.

Du var ju en av de som tydligast kunde visa på sits-skillnader. Så, så dålig kan du ju inte vara. Du måste ju så att säga ha fått "till det".

man kan ju alltid hoppas ;)
men jag skulle tro att Djurjouren har rätt mycket att säga om min ridning...

I ovalbanegrenarna var vi betydligt svagare och även mitt otränade öga såg en klassskillnad mellan olika ryttare. Vi tog oss till final i alla grenar men var bland de sista i finalen. Frågan är också vilka bedömningskriterier man har och vad man vill belöna, bara för att något är högst rankat bland bedömningspunkterna är det inte det kanske inte det optimala, smaken är olika.




För att återgå till VM :)

Jag skulle vilja säga att det är en enormt bra insats som det svenska landslaget gjort. Att överhuvudtaget komma till FINAL i VM är verkligen INTE svagt!!!

Att som Maria med Kolgrimur först ta sig till B-final i fyrgång och sen vinna den och få tävla i A-final på en 6-årig häst, är enormt bra. GRATTIS MARIA :bow:
Du har en underbar häst! Vad månde bliva om ett par tre år :)

He he! Åsså tog vi större o fler avstickare...men kul! :D

Rost? Vad är det? :)
På gården har vi en -64;s Volvo amazon; ingen rost. En Saab 95 från -74; ingen rost. Tyvärr åker kanske pärlan ("Amman") neröver för vi måste på nå´t vis få ihop penki till en traktor :cry:.

Men, men; apropå att arbeta med tyskar så vet jag inte om de är så ordningssamma iallafall. Mer "virriga" och filosofiska. Stökiga (med grejjor) fast ändå koll.

Tjingeling!
/Linda

Jag menade 80-tal, Amazon och SAAB 95 och 96 är någonting helt annat. Den plåten är tjock, du. Och Malmberget saltar inte sina vägar.

"Deutches ordnung muss sein".




*ryser* :smirk:

Åhå vi har här en gammal traktor av märke Volvo, den har klarat sig väldigt bra konstigt nog från rost. Men å andra sidan så är ju orginallacken från början rostfärgad ser det ut som. :rofl:

*ryser*


Just det.

Tack Betsy för stödet!

Jodå jag tål nog en hel del!

Visst sitter jag i stolsits. Jag viftar dessutom för mycket med händerna och hälarna. Samt har ganska dålig balans i alla gångarter utom möjligen skritt och tölt. Jag har också en tendens att titta ner på hästen alldeles för mycket och koncentrera i alltför hög grad på hästens nacke. Men jag ser inte riktigt vad det har med diskussionen att göra...

Dessutom har jag heller aldrig sagt att den svenska eliten rider dåligt. För även om jag också kan se vissa brister hos en del ryttare så är jag fullständigt säker på att de har mycket att lära mig ändå. Jag tror också att Djurjouren, Inte_Ung och den akademiska tränare jag rider för kan göra det.

Men jag tycker det är fel att säga att någon, med betydligt mer meriter och erfarenhet än vad man själv har, rider helt åt skogen. Kanske har den personen redan testat det Djurjouren nu gör? Kanske tom ratat det. Vad vet vi idag om de tekniker som man förr har testat och ratat? Vi får ju bara lära oss det som varit bra... Jag föredrar att lyssna MEST (men inte bara) på de personer som har mest erfarenhet.

Ja ja ja ;) (Men nu var det ju sk "Barnsjukdomar". Å inte "mitt-i".)

På tal om mitt förra inlägg så har de tyskar JAG stött på varit åt det hållet jag skrev däri.

Okki. Men har jag nu förstått hela tråden rätt, Djurjouren, om vi bortser från bilar o flygplan o hänne o dänne; att du anser att tyskarna borde varit de som skulle tagit hem "rubbet" under VM och att anledningen till att de inte gjorde det är bedömningssystemet? Att bedömningssystemet behöver fräschas till? Både med hänsyn till sundhet och korrekt ridning o s v?

Hej vej!
/Linda

Vist var det en enorm insats, jag menade inte att låta så negativ, det var skrivet mest ur perspektivet Sverige bästa nationen". Jag skulle vilja göra tillägget "i passgrenarna". Kolgrimur och Maria var urduktig likson de andra svenskarna, men konkurensen var hård.

Att kritisera andra innebär inte att man ser sig själv som bättre. Hur ska man kunna föra utvecklingen framåt om man inte ifrågasätter och själv tar ställning till vilken ridning man gillar.

Diskussionerna här har för övrigt varit mycket intressanta, och jag önskar att jag kunnat vara med hos Inte_Ung, men det kanske blir fler liknande tillfällen i framtiden :angel:.

Visst sitter jag i stolsits.


Ja den typ av "Tysk" undervisning som du har fått har inte tagit dig ur stolsitsen. Därför behövs i ditt fall något annat för att komma igenom nästa steg.



Men jag ser inte riktigt vad det har med diskussionen att göra...


Tyskarna sitter inte i stolsits. Det finns säkert en träning bakom det. Kanske samma som Djurjouren använder?




Kanske har den personen redan testat det Djurjouren nu gör? Kanske tom ratat det.


Jag tror snarare att de bästa har involverat den i sin ridning. För nu så har jag provat att blanda in litet "anal magnetism" i tölt-träningen av Pass-valacken, och det är oerhört effektivt för att hitta takten.

Fniss, jag blev chockad av dig oxå må jag säga, jag trodde att du var en avancerad ryttare, det har verkat så på dina inlägg :-)
Vilka hästar väljer proffsen att visa? De talangfulla eller de otalangfulla? De som behöver mkt träning eller lite träning för att bli bra? De som har allt gratis? De som kommer ifrån spattfria föräldrar?

Och ställ sen motfrågan, vilka hästar köper såna som du och jag? De "oproffsiga" så att säga? De köper de där som proffsen ratade men det är fortfarande proffsen som lär oss oproffsiga rida och om man rider de hästar som inte har så lätt för sig på proffsens vis så blir det spatt och annat skit.
Så visst har undersökningen rätt på ett sätt, men man måste som Inte ung säger vända och vrida på saker för att kunna se dem från två håll :-)

En upprörd människa är en som reagerar och att reagera är bra, uppenbarligen har du inte reagerat så ofta eftersom du blir så upprörd av detta*ler*................

EEHHHH! Till er som tycker att alla svenskar rider slafsigt. Såg ni Johan och Askur i stilpass och speedpass. Helt underbart! små hjälper och glad häst som älskar att göra som husse vill. Deras nedtagningar finns det ingen annan i hela världen som kan komma i närheten av. Så jag tycker nog inte att vi ska föringa deras insats. Våra svenska passhästar är nog några av de mest vältränade och mest avspända hästarna på hela tävlingen. Det skulle vara omöjligt att genomföra flera löp på de tider som de gjort annars.

>>Jag är inte så akademsik då det inet finns nån bra tränare i Sverige, de flesta lär ut framtunghet och förböjda hästar och ryttare som sitter emot hästen så det passar inte riktigt mig.>>

Snälla Djurjouren, har du ridit för alla "akademiska" tränare i Sverige? Jag håller verkligen med om att det finns många som inte är speciellt bra, men det finns de som är duktiga också. Min egen tränare lägger mycket stor vikt vid sits och andning.

Sedan kan man inte alltid bedöma tränarens kompetens efter hur eleverna rider, tyvärr. Att jag tämligen ofta återfaller i gamla ovanor och blir spänd, hamnar fel sittben o.s.v. kan man inte lasta någon av mina tränare för. De kan ju inte stå vid ridbanan varenda dag. Däremot har framför allt en av dem fått mig att hitta kopplingen mellan kropp och själ när det gäller ridning och på detta sätt har många knutar börjat lösas upp. Men man ändrar inte på 25-åriga vanor helt på ett år eller två, hur duktig tränaren än är. Förändringen måste ju komma från mig själv och hjärnans mönster måste först ändras och sedan skall kroppen hänga med också.

Anneli

Jag är helt övertygad om att Johan Häggberg fullständigt behärskar samtliga de sätt att rida som vi här diskuterar. Samt att han vet exakt vad som är det bästa i varje ögonblick. Han är inte låst till det Islänska sättet att rida.

Tja, man kan ju vara avancerad på olika sätt, Djurjouren, och att min intellektuella kapacitet överstiger mina praktiska färdigheter är knappast någon hemlighet. :) Men jag tar i varje fall varje tillfälle jag får till att öva, och stänger inte dörren för någon sorts kunskap eller träning. ;) Jag försöker också att inte generalisera så in i bomben, för det är är ett snabbt och tråkigt sätt att tappa en massa lärdomar på vägen, att som det heter, kasta ut barnet med badvattnet.
Du kanske skulle försöka med att ta till dig lite vetenskapliga rön? Du är ju på rätt spår när du citerar INte Ungs signatur i alla fall. :) Sen kanske du, med mer teoretisk underbyggnad kan uttrycka dina ideer på ett lite mer vederhäftigt sätt? Då kanske folk lyssnar lite bättre och slutar tro att du är från en annan planet, eller hur du uttryckte det. :) :cool:

Jag håller med dig, Gåsen! Och skulle vilka tillägga att det är lite skillnad på den ridning som krävs för att få höga poäng i stilpass och den som krävs för att få bra tider i passlöp! Så att bara sortera in Johan och Magnus och Magnus under "passryttare" är GANSKA missvisande... :angel: :devil:

... som du har dragit igång Djurjouren.
Jag uppskattar och respekterar dina åsikter, men jag delar dom inte. Vi har sett en tävling där världseliten deltar med sina absolut bästa hästar. Detta kan inte jämföras med ridning som vi bedriver på hemmaplan. Det är inte heller den ridning som VM-deltagarna rider i sin träning. Det vi har sett är en tävling och inget annat. Sen kan man tycka tävlingsreglerna inte premierar en just ridning mot hästen, men ryttarnas visningar är anpassade för att få maximal poäng kopplat till gällande domarhandledning.

Djurjouren, jag vet inte om du såg avelsvisningarna på VM. Gissar att du inte gjorde det då du inte har kommenterat dom. I avel har man andra kriterier än sporten, i avel är det bara hästen som räknas. Ryttaren är helt underordnad och därmed sits och inverkningar. Det jag vill säga är att visningen är anpassad till vad som efterfrågas, en häst i avel visas på ett sätt, samma ekipage i sport visas på ett annat.

Det är möjligt att du har rätt, bedömningskriterierna inom sporten borde kanske vara annorlunda. Vill du jobba för detta så föreslår jag att du kontaktar SIF:s sportutskott, jag vet att det är ständigt är brist på engagerade människor.

Sedan detta du skriver om vem som köper hästar. Vem som vill kan i princip köpa vilken häst som helst, så länge som man har förmåga att betala vad det kostar. De bästa hästarna är inte förbehållna någon liten klick kända ryttare. Det finns en fridtidsryttare i Sverige som har köpt häst för 600 000:- på Island, bara för att hon gillade hästen. Så kan man göra om man har pengar.

Hälsningar
Djakken

Det jag såg av Askur på SM imponerade inte på mig. En bitvis ihopdragen häst med sänkt rygg. Särskilt i korta tempot tölt. (Samtidigt som delar av publiken "oh-ade" över hans sk "piaff" på framridningen.)
Däremot var han oslagbar på passbanan. Så snabb så att han inte fastande på bild och nedtagningarna var mycket bättre än övriga ekipagens.

liknande "oh-anden" som över Nattfaradis på islandsdagurinn alltså!? :crazy:

Ja precis, just så lät det. :crazy:

Här (http://f1.pg.photos.yahoo.com/bc/elindaw/vwp?.dir=/SM2003&.src=ph&.dnm=sm24.jpg&.view=t&.done=http%3a//f1.pg.photos.yahoo.com/bc/elindaw/lst%3f%26.dir=/SM2003%26.src=ph%26.view=t) är en bild som visar det jag pratar om.

då förstår jag precis :crazy:

Det jag såg av Askur på SM imponerade inte på mig.


Det är därför man måste definiera vem man rider för. Är det för att tillfredställa domarna och få höga poäng i tävling eller är det för att tillfredställa publiken eller är det för något annat. Eller är tävlingsmålet fel? Bedömningskriterierna kanske lockar fram fel saker? Så att man förleds att utbilda hästen i fel ordning, så att säga.

Den tölten ger mycket höga poäng på tävling.

Rätt eller fel, vad vet jag, men enligt det bedömningssystem som finns för Islandshäst-tävlingar så är det så.

Jo men i detta fallet så tror jag inte att han tillfredställde domarna heller. (spekulation) Han fick inte direkt höga poäng, tog sig dock till B-final.
Takten var ren.
Tempot var mkt bra, bra tempoväxlingar.
Aktionen var också bra.
Så det bör vara formen som domarna dömde ner!?

Så det bör vara formen som domarna dömde ner!?



När det handlar om poäng på den nivån, så spelar formen och sits och inverkningar faktiskt en roll. Så det skulle jag anse som troligt, ja.

Hmm tja personligen så anser jag då att den tyska undervisningen gjorde betydligt mer för att få bukt med min stolsits än den akademiska... Jag satt som allra bäst när jag red för en gammal K1-gubbe (då var jag 15 ungefär)!



Jag är helt övertygad om att Johan Häggberg fullständigt behärskar samtliga de sätt att rida som vi här diskuterar. Samt att han vet exakt vad som är det bästa i varje ögonblick. Han är inte låst till det Islänska sättet att rida.





Just det! Och jag föredrar att försäka precis rida som honom (jag inbillar mig dock verkligen inte att jag lyckas). Själv anser jag att Djurjourens sätt inte liknar detta på minsta vis...

Ja på det viset kanske jag skiljer mig från många. Mitt mål är snarare att rida precis som Johan H än precis som Djurjouren gör. Dessutom anser jag att Djurjouren får lov att spöa Johan i tävling innan jag litar mer på henne!

Förresten så ansåg väl domarna på SM att Johan och Askur var ganska välridna! Vill ni påstå att domarna på SM var helt ute och cyklade när de gav ekipaget 9,5 för ökad tölt?

Poängen som JH och Askur fick i uttagningen berodde på att hästen var lätt travtaktig i arbetstempot. Tycker faktiskt inte att det var något fel på formen däremot saknades en del tryck och energi som gjorde att hästen "föll isär" mot travtakt. I finalen däremot hittade Johan rätt avvägning av form takt och energi och då kom också poängen. Askur och Johan imponerar verkligen på mig, det är sällan man ser en så välriden häst. Tyvärr hade de en dålig dag i SM utagningen i tölt (tävlingsnerver kanske).

jag tyckte att han gick bättre och hade en bättre form och muskelmassa ( en rejäl överlinje ) för ca ett år sedan.
vet inte varför men nu har underhalsen börjat träda fram och ryggen sänkas. kanske beror det på att han måste sitta tyngre och hålla honom hårdare nuförtiden? iom passtävlingarna så är han kanske mera svårriden?
tycker att hans ryttare är mkt duktig men på sista tiden tycker jag att de har gått bakåt i utvecklingen.

JH´s uttagningspoäng på SM var inte särskilt höga. Bilden visar en travtaktig Askur och det ger inga höga poäng. Däremot var han helt fantastisk i finalen och fick betalt därefter.

Hmm ja själv misstänkte jag faktiskt att den låga poängen i uttagningen i T1 på SM berodde mest på inslagen af "fel gångarter" i programmet. Dvs galopp i tölt, tölt i trav osv...

Det jag hörde J säga till de som äger Askur ihop med honom var något i stil med (obs inte ordagrant!) "han kändes jättefin på uppvärmningen, men kanske lite övertänd och tyävrr lyckades jag inte hålla honom perfekt i alla gångarter, det blir nog bättre på stilpassen dock..."

Alla vi som var där vet att Johan skulle fått en helt enorm poäng på 2:a försöket i stilpass. Ifall ekipaget bara hade haft galopp innan passen i läggningen (nu var det inte så och poängen pendlade i övrigt mellan 9,0 och 9,5) så hade de säkert fått över 9 i genomsnitt redan då! :)

Nej, jag har bara ridit för 4 akademiska tränare än så länge och jag skrev oxå att jag ännu inte hittat någon bra. Däremd inte sagt att det inte finsn men med tanke på bilderna man ser på barockekipage så är mina förhoppningar att finna någon bra inte stora... Men ingen hade blivit gladare än jag om det dök upp nån bra för jag gillar filosofin bakom det.
Vilken tränare är det du tycker är bra? Jag lever ständigt på hoppet att hitta någon.

Jag tar med mig alal vetenskapliga rön jag hittar, men det finns inte många tillförlitliga. Varför tror du att jag inte lyssnar på saker? Jag vet ingen som är mer vetgirig än jag, jag lyssnar på ALLT, älskar att lära. Det är på grund av det jag blivit duktig på att sålla.
Det är snarare DU som skulle behöva börja sålla och inte lita blint på vetenskapliga rön.

Jo, jag såg avelsvisningarna men de är inte ens värda att nämnas i sammanhanget ridning. De flesta som avelsvisades ( var bara på VM finaldagarna) var ju inte ens grundridna utan bara påfrästa, dvs mkt dåligt förberedda för att tåla ridning.Det såg du ju på ryttarna som hade händerna fulla med att samordna det hela.Inte så vackert, de flesta VM hästar var betydligt mer förberedda oavsett land.

Åh, en frände. Askur imponerade inte på mig heller. Ihophållen och irriterad av en järnryttare.

Jag har ju inte sett honom för ett år sen men nu var det inet direkt nån harmonisk syn. Må så vara att han kan springa fort som faaan, det betvivlar jag inte, men han är så spänd och stel och går emot sin ryttare hela tiden.

Och anledningen till att han är travtaktig sitter i formen.
En häst som är så ihopdragen och rör sig med så sänkt rygg FÅR svårt att hitta takten.

Mitt mål är snarare att rida precis som Johan H än precis som Djurjouren gör.


För att kunna rida som Johan H så måste du bl.a. kunna rida som Djurjouren gör, och på en massa andra sätt också. Djurjourens vis är en av pusselbitarna som ger en sådan ridning som Johan har. Skippar du någon pusselbit någon stans över huvud taget, så kommer du inte dit.

Må så vara att han kan springa fort som faaan, det betvivlar jag inte, men han är så spänd och stel och går emot sin ryttare hela tiden.


Nu så skall jag citera Johans Storebror:"Det gäller att man bestämmer sig för i vilken gren som man skall vara bäst. Man väljer då efter vad hästen har för anlag. Sedan så satsar man på det. Även om det innebär att annat blir sämre. För de hästar som folk minns, är de bästa tölthästarna och de bästa passhästarna, allroundhästarna har de flesta glömt efter en vecka." Jag tror att Johan satsade på passen, och där så var han ju bäst. Och att han lät det andra bli lidande av att han satte passen i första rummet. Passridning gör hästarna väldigt spända, det tar veckor att reparera efter varje seriös passträning/tävling. Man skall tänka på att Askur är en hingst som vill bli ihågkommen och få många ston.

Nu var inte jag på VM, men väl på SM, så jag kan bara uttala mig om det;

Jag blev JÄTTEFÖRVÅNAD över hur dåligt det gick i tex traven (inte alls) för Askur/ Johan, han har ju väldigt höga bedömningssifror, så han KAN ju egentligen förstår jag. Intrycket jag fick var att det måste vara något fel på honom. Ont någonstans kanske? Eller "bara" jättespänd av andra orsaker. Ökade tölten var ju underbar att se (i mina ovana ögon iallafall) men resten var inte så mycket att hurra för. Tänk vilka poäng det skulle bli om de grejat alla gångarter i klassen, nu blev det ju en del O:or och 2:or om jag inte minns fel.

"Lustigt" det där, hur folk specialicerar sig, det har jag reagerat på förut. Särskilt i femgångs klasser har jag sett att de MÅNGA hästar inte klarar att gå rent i alla 5 gångarter. Helkonstigt. På SM nivå borde väl det vara SJÄLVKLART. Utesluter verkligen det ena (bra i pass) det andra (bra skritt, trav etc)?

Reagerade också på hur grovt många red under hingst& stobedömningarna. Stenhårda händer, ryck i tyglarna, blottade ögonvitor& piskande svansar.

Får man rida hursomhelst bara hästen visar vad den har för kapacitet? Eller har "folk" för bråttom med förberedelserna inför visningen så att man "måste" korrigera så grovt för att det inte skall bli pannkaka av allt ihop? jag hade sett fram emot att se bra ridning och njuta av vackra hästar, visst fanns det gott om det sistnämnda, men väldigt gott om "fulridning" även om många red bra.

Många spikraka ben, kutryggar, spretande armbågar, händer i brösthöjd. Skall det vara så??? Ingen vidare "reklam" för alla icke islandsfrälsta som kommit för att titta på vår elit.

Johan H ( som jag studerat mkt)har en till synes bra (nästan perfekt) lodrätt sits men han är "av " i ryggen exakt så som hans hästar går. Jag har funderat över det, varför är denna i övrigt fulländae sits förstörd av denna rygg, men jag har kommit fram till att den förmodligen är medveten. Han måste ha lagt ner otroligt mkt "Djurjourenjobb" på sin sits men sen har han varit tvungen att islandsanpassa den och då vill han ha den där sänkta ryggen på sina hästar för det är ju en del av hemligheten om man vill rida "domarvänligt", så för att få hästen att sänka ryggen så måste han själv göra så. Han har även ett extremt uppdraget överliv vilket jag gissar att beror på att få till den övedrivet höga hållningen på sina hästar. Jag har testat denna sits för experiments skull och det funkar precis så som jag trodde.
Men det är somsagt var bara en gissning.

Att få en komplett femgångshäst är faktiskt betydligt svårare än man kan tro. För oftast blir det så, i alla fall i början av utvecklingen, att jobbar man exempelvis med tölten kan traven "försvinna", passen blir fyrtaktig. Ska man sedan fixa till galoppen så den blir bärig så brukar också passen få lida. Så det handlar om väldigt mycket precision i träningen och givetvis spelar det ju roll hur ens häst är. Oftast har man ju dock inte en häst som har helt jämna gångarter rakt igenom och rider man då femgång prioriterar man självklart tölten och passen som ändå räknas gånger 2. För oftast kan tölten väga upp en dålig trav, en bra pass en lite sämre galopp. knepigt knepigt men väldigt väldigt roligt! :bump:

Det kan kanske löna sig att försöka hitta en ganska bra häst som klarar ALLA gångarter som att hitta en supertöltare med usel skritt& trav.

Det kanske vore läge att omstrukturera tävlingar som sagt, så att det fanns fler klasser, med andra kriterier. Sits, form& inverkan borde spela större roll för hästarnas bästa än häftigast "bensprattel" inbillar jag mig. Man kan ju ha kvar de vanliga klasserna, men även ha "finlirar" klasser där ovannämnda kriterier belönas mer än fart& bensprattel. Det ena utesluter inte det andra, men man borde inte kunna tävla på elitnivå (i våra sk "dressyrliknande tävlingsformer" på ovalbana) med hästar som går med näsan i vädret med sänkt rygg& rejäl hjorthals, och/ eller är väldigt spända.

Pass vet jag väldigt lite om, men nog kan en väl lösgjord häst dansa i tölt? Det är vi väl överrens om? Måste hästen vara spänd (i stress-mening) för att prestera maximalt i tävlingssammanhang som det nu låter som i denna diskussion så borde vi kanske tänka över hur hästvänlig denna tävlingsform egentligen är. Eller rättare sagt att en spänd/ stressad häst KAN komma så lång borde vara fel? man BEHÖVER alltså inte lösgöra hästen oh lära den bära sig bra för att komma upp på hög nivå, det räcker att kunna skrämma den och vara stark i armarna?? Nej nu överdriver jag, men ni är med på vad jag menar eller?

Utesluter verkligen det ena (bra i pass) det andra (bra skritt, trav etc)?


Nej det utesluter inte, men det är extremt svårt. Och att prioritera att VINNA VM i stilpass framför att komma 3:a i femgång tycker jag är helt naturligt för en tävlingsryttare.

Passridning kostar. Och det kostar MYCKET.



Får man rida hursomhelst bara hästen visar vad den har för kapacitet?


Ja om det är hästen som skall visas, så är det ju så.



Eller har "folk" för bråttom med förberedelserna inför visningen så att man "måste" korrigera så grovt för att det inte skall bli pannkaka av allt ihop?


Det är alltid bråttom inför visningarna. Så visningarna bygger i princip på korrigeringsridning.



Många spikraka ben, kutryggar, spretande armbågar, händer i brösthöjd. Skall det vara så??? Ingen vidare "reklam" för alla icke islandsfrälsta som kommit för att titta på vår elit.


Ska och ska, det är i alla fall så som det är.

Han måste ha lagt ner otroligt mkt "Djurjourenjobb" på sin sits men sen har han varit tvungen att islandsanpassa den och då vill han ha den där sänkta ryggen på sina hästar för det är ju en del av hemligheten om man vill rida "domarvänligt", så för att få hästen att sänka ryggen så måste han själv göra så.


Just det. Men jag gissar att det ser annorlunda ut "hemma" när han skall bygga upp hästarna eller rehabilitera dem efter tävlingar och visningar.

Det viktiga i sammanhanget är att han vet och kan och att han har gjort ett medvetet val. Han väljer att sitta just så, han "hamnar" inte så. Och han kan välja att sitta på annat vis när det gagnar hans syften.

Det har jag inte sagt emot. Problemet när hästen blir travtaktig är oftast att den inte bär sig ordentligt och har en bruten överlinje som Askur har på bilden. Som han ser ut på bilden är dock inte som han alltid ser ut. I finalen gick han med mycket god bärighet och takt, dock hade han väl om man får vara petig en lite för hög form och var väl inte lös till 110%.

Hej!



att prioritera att VINNA VM i stilpass framför att komma 3:a i femgång tycker jag är helt naturligt för en tävlingsryttare.

Passridning kostar. Och det kostar MYCKET.




Kostar tex lösgjordhet& hållbarhet eller? Men jag förstår tankegången, med prioriterandet vara bäst i en gren eller halvbra i alla.



Får man rida hursomhelst bara hästen visar vad den har för kapacitet?
------------------------------------------------------------
Ja om det är hästen som skall visas, så är det ju så.




Kan grov ridning alltså inte straffa sig där? Man får vara i princip hur elak som helst? :confused:



--------------------------------------------------------------------------------

Det är alltid bråttom inför visningarna. Så visningarna bygger i princip på korrigeringsridning.




Ja det har jag både förstått och sett på nära håll. Likadant med hästar som lämnas på träning för andra ändamål. "Rid min häst 3dagar/en vecka och sedan skall den vara mycket bättre" Det problemet är egentligen minst lika mycket hästägarnas som tränarnas. Det KOSTAR att ha hästar på träning, och det borde få ta den tid det atr att rida upp hästen i visningskondition, men som det verkar så stressas resultatet fram pg av för kort tid för förberedelser. Jag tror att många ägare inte riktigt har fattat att det inte kan ske mirakel direkt med en grisepassare över en helg även om ryttaren som skall träna den är skicklig. (Och hursomhelst går det ofta ut över hästen, lite "ändamålet helgar medlen"). tränarna borde själva säga emot, och inte beklaga sig över att det blir ändå samma sak när den kommer tillbaka till ägaren efyter ett par dagar. utan upplysa om att "denna häst förmodligen behöver längre träning", eller tacka nej, men även tränare behöver pengar.. Så har jag upplevt det, då jag en kortare tid jobbade på en känd gård som tog emot hästar för träning.



Många spikraka ben, kutryggar, spretande armbågar, händer i brösthöjd. Skall det vara så??? Ingen vidare "reklam" för alla icke islandsfrälsta som kommit för att titta på vår elit.


------------------------------------------------------------

Ska och ska, det är i alla fall så som det är.




Det är så det ÄR ja, men det är ju lite konstigt ut "bra ridningssynpunkt", är det detta vi skall sträva efter liksom? Det är de intrycken man (jag) som skogsmulle får, jaha, så rider proffsen, och de har ju kommit såhär långt, då kan jag alltså glömma det där med låg hand, lodrätsits och form. Man kommer ju så långt ändå. Jag vill lära mig rida som tex Alexandra Montan, där flaxas det inte direkt med några armbågar, det lilla jag sett henne rida var väldigt trevligt i mina ögon. Frida Dahlén rider också trevligt tycker jag. Men väldigt många av proffsen kör på med den "andra stilen". Förhoppningsvis kommer den gamla stilen att utrotas med åren..

ELLER kriterierna på tävlingar att ändras.

Jag missade finalen så den kan jag inte kommentera. Men om man ser till poängen så gick han bättre då.

Kostar tex lösgjordhet& hållbarhet eller?


Ja och mer därtill, hästen blir alldeles konstig på alla möjliga vis av passridning.



Det är de intrycken man (jag) som skogsmulle får, jaha, så rider proffsen, och de har ju kommit såhär långt, då kan jag alltså glömma det där med låg hand, lodrätsits och form. Man kommer ju så långt ändå.


Ja tyvärr så ger det de signalerna. Det finns motsvarande i alla rid-dicipliner.

Håller med dig men det som stör mig är att han visar en serie i en hästtidning, gångartskolan där han sitter precis så där fullt på där man i ett antal nummer gått igenom gångart för gångart och hur man sitter o.s.v.. Då apar ju folk efter honom och tror att det ska vara så. På bilderna på hästarna i den där tidningen så går hästarna precis lika avknäppt som han sitter ..............Det retar mig lite för han KAN ju uppenbarligen men han har bara domaranpassat det ..........

Det retar mig lite för han KAN ju uppenbarligen men han har bara domaranpassat det ..........


Johan är MYCKET domaranpassad. Det räcker med att någon tittar och kommer det fram en kamera.....

Jag skall titta på bilderna igen.

Eeeh; alltså...finns det ingen hejd här..? :mad:
PUL; finns den? Även om det kan vara svårt att inte namnge personer så..? Är det nödvändigt att diskutera personer utan deras vetskap (eller kanske de personer ni diskuterar har gett sitt samtycke eller rent av inte bryr sig... :smirk:)

Skulle vara intressant att veta vad de personer ni diskuterar har att säga angående detta! Åtminstone borde de få chans att bemöta kritik; eller..?

Okej om sakfrågan, men, men...

M V H
Linda (som ni bara kräkts galla över ang min "ridstil"!)

Jag tror att man får anse Johan Häggberg som varande en offentlig person. Han är tävlingsryttare som alla har sett. Han är domare och domar-utbildare. Och han skriver artiklar om ridning där han använder sig själv som ridmodell. Det är dessa artiklar vi nu diskutarar. Så vi diskuterar en författare. Det brukar man kunna göra utan speciellt tillstånd.

Att nämna namn på en elitidrottsman faller knappast under PUL.

Naturligtvis är det jätteintressant - och fullt tillåtet - att diskutera olika tävlingsryttares ridstilar! Om nån däremot beskyllde JH eller nån annan för skattefusk, djurplågeri eller att ha kört mot röd gubbe kommer saken i ett annat läge.

mandalaki

...då torde väl det ligga till hands att diskutera de artiklar o dyl som denne skrivit?

Sedan ska väl namngedd och diskuterad person få rätt till att bemöta kritik oavsett vem det är?

Tjingeling!

Det tycker vi också.. Mvh /Carro och Johan

Ja, frågan är väl hur man får folk att våga ge sig tillkänna och bemöta kritiken?

Jag tror att ytterligare en kategori människor tillexempel utövarna blir intresserad av att delta i debatten om tonen är konstruktiv och vänlig. Nu har mycket karaktären av "felfinneri" och enkelt "för eller emot" tänkande.
Finna fel är alltid enkelt...
Man rider alltid bäst på läktaren. Sedan är det alltid svårt att uttala sig om enskilda prestationer och händelser då man inte alltid vet bakomliggande sammanhang och framförallt inte tankarna bakom eventuella framgångar och misslyckanden.
Personligen tycker jag man behöver se ryttare betydligt mer ofta innan man kan uttala sig med någon form av säkerhet..

Tjing!

Ja det är väldigt synd att man inte kan hålla en mer vänlig och konstruktiv ton!
Det skulle bli en så mycket mer intressant debatt om man kan få de berörda proffsens åsikter!
Tänk vad man skulle kunna lära sig på det!

...och du har rätt i att man alltid rider bäst på läktaren!
Men det är just därför de berörda borde få kommentera alla spekulationer! Så kanske folk kan FÖRSTÅ lite bättre.

Ja..det håller vi med om..
Att få kommentera är alltid möjligt för alla.
Men åas har väl inte alla tid att gå in och diskutera saker på det här forumet.
Man kan tänka sig att det är relativt tidskrävande att verka professionellt som tränare och instruktör. Ska man vara tillräckligt bra, vilket alla förväntar sig, kanske det här diskussionsforumet är någonting man väljer bort, at the end of the day....

/vi

Ja det är klart... Men eftersom det verkar som vissa trådar och dess innehåll sprider sig ( även till den eller de det berör ) så kanske man kunde tänka sig ett svar på det som skrivs om en själv? Som tur är så har man i alla fall möjligheten att svara här! ( fast nu inser jag att det kanske bara känns dumt för den det skrivits om, eftersom så mycket negativa åsikter tas upp? )

Sedan så skulle jag också välja hästarna och yrket framför bukefalos! :-)

Det tror jag också.
/Carro

Jag anser att som toppidrottsman, så får man finna sig i att bli en offentlig person. På samma sätt som Slatan och Peter "Foppa" Forsberg. Inte kan väl deras publik spela bättre, men nog kan de kommentera alltid. Och allt vad de gör förvandlas till en riksangelägenhet. Inte ens jag, som är totalt ointresserad, har missat turerna kring dem.

Man måste komma ihåg att det handlar om underhållning också. Att titta på tävlingar och se en teaterföreställning eller film, handlar mycket om samma sak. Man vill bli underhållen. Och på samma sätt som man runt fikabordet diskuterar Mikael Persbrant ingående, så diskuterar man också idrottstjärnorna. Och där så ingår även toppryttarna inom Islandshäst. Det är något som de får vänja sig vid, nu när sporten har vuxit ur bakgårdarna. För det är ju ingen som tycker att det är konstigt att vända och vrida på Malin Bayards alla ritter, eller plocka ned Anky van Grünswens ridsätt i atomer. Det verkar ju att gå alldeles utmärkt.

Varför skall det vara annorlunda när tävlingsdiciplinen är Islandshästridning?

vilket av det är det du också tror? ;-)

Eftersom du ser bättre än domarna, har du aldrig funderat på att utbilda dej själv (eller förlåt, du kanske redan är domare)?

[

------------------------------------------------------------
Bra inlägg! Kan inte låta bli att kommentera ett citat.

"Frida Dahlén rider också trevligt tycker jag. Men väldigt många av proffsen kör på med den "andra stilen". "

Jo, och hon har bland annat ridit för Johan H. Jag rider i min tur för Frida som menar att Johan H verkligen betonar vikten av att länga överlinjen, och stärka överlinjen.

Nedanstående kommentar riktad till den allmänna debatten på den är tråden:
Nu kan inte jag bedöma om Johan H har brutit av i ryggen, eller om hans häst är spänd, om han är en duktig ryttare eller inte....men är imponerad av de iaktagelseförmågor som många av er verkar besitta. Vad jag förstår så är ni själva (vilket ni tom erkänner)inte några stjärnor praktiskt på vare sig ridning eller sits. Men däremot verkar ni kunna se andras brister med vad som närmast skulle kunna beskrivas som röntegblick :D.
Ni ser hästar som skyfflar in benen under sej, i stället för att trampa under sej korrekt och vinkar i rätt leder (hur tusan hinner ni se detta i te x ökad tölt?)
Ni kan tom se ryttare som har "knäckt av i ryggen" ; är det svank som ni menar, det kan man inte alltid avgöra om inte ryttaren är naken!

Visst kan man kommentera ryttare som är bättre än en själv, men allting blir så svart och vitt.

Det finns värre saker som en ryttare kan göra än att sitta i stolsits, eller svanka tex. Det är detaljer som vissreligen har betydelse men ridning är så komplicerat att god ridning handlar om så mkt mer än detta.

Appro på stolsits, är det ngn som sett att westernryttarna på Globen satt med ganska raka ben och med fötterna långt fram, men de verkade kunna styra och vända sina hästar rätt smidigt ändå,hur kommer det sig?

Alla har rätt till sin åsikt, men vissa kunde försöka att vara mer nyanserade så blir diskussionen mer intressant och era argumnet mer trovärdiga.

har inte skrivit mycket på denna tråd, men läst och förundrats över precis samma sak som du: Hur hinner de SE hur leder jobbar osv. :confused:

Mycket bra inlägg Josse!!! :bow:

/Malin

När det gäller Djurjouren, så hade hon tränat att titta på travare i många år. Så hon hinner nog se. För travare går ju också ganska fort.

När det gäller mig själv. Så har just denne Johan H utbildat mig till att kunna se. Det kallas domarutbildning. Men det är några år sedan nu, som jag hoppade av domarsvängen. Att vara domare är mycket slit för liten uppskattning. Jag ville hellre rida.