95% av alla ryttarna rider så gräsligt att de
överhuvudtaget inte borde vara ute på tävlingsbanan. Vorde
det inte en bra idé att kunna rida hästen i form innan man
ger sig ut? Hästar på bogarna, tappade bakkärror och
sprätthöns överallt! Hästarna är till och med för stressade
för att kunna göra en ordentlig piaff, de stressar bara
igenom rörelsen så snabbt som möjligt. Piskande svansar och
hästar som går emot bettet är inte heller direkt ovanligt.
Vad hände med den gamla goda ridningen? Min kära gamla
tränare från 50-talet skulle få slag om han hade levt nu.

:crazy:

Jag tycker faktiskt inte det du skriver stämmer. Visst finns det ekipage som ser ut som du beskriver, ofta bland den yttersta eliten, men det börjar komma reaktioner nu. Det har ju börjat debatterats om rollkur och hästens form, varför nästan alla hästar brister i passagen och piaffen. Jag tror det är på rätt väg. Jag är i och för sig inte ute på stor häst tävlingar någonting då jag tävlar ponny, men i alla fall på ponnysidan tycker jag det ser trevligt och lovande ut. Tänk också på att det bästa ekipage sällan kommer över 75%, alltså, dommarna tycker inte ens de är bra.

Att "det var bätre förr" har nog sagts av många genom alla tider

Det mesta är bättre nu, men dressyrridningen var klart bättre för 40-50 år sedan. :bow:

Har vart på några ponnytävlingar, då jag fått skjutsa den
senaste tiden, och det är ingen lovande syn.
Tycker överlag att det förekommer mer bra ridning inom
hästdressyren än ponnydressyren. Men de värsta ekipagen ser
värre ut på hästsidan än på ponnysidan.

Jo, det har börjat uppmärksammas, men tycker inte det
gjorts mycket för att göra något åt problemet.

tror faktiskt att det stämmer till en sådär 70% vad du säger. drsessyrridningen var kanske bättre för 40-50 år sedan, men hur ska jag iof kunna vta det eftersom jag föddes för ca ett och ett halvt decenie sedan?
tänk på de positiva duktiga ryttarna med arbetssamma hästar.

Det finns många duktiga små ryttare som kämpar med sina hästar
och försöker så gott de kan, och rider riktigt trevligt.
Men dom ser man inte så överdrivet ofta ute på tävlingar.
De ryttare som rider illa däremot är ute vid varenda tillfälle
som ges. :crazy:

Får jag fråga en sak? Utan att låta alltför elak?

Anser du dig höra till "de positiva duktiga ryttarna med arbetssamma hästar"?

Det är väl lite där problemet ligger... ALLA anser att de tillhör den skaran och skulle bli väldigt förnärmade om man sa annat.
Mvh/Marie

jo det är klart. det jag menade var att alla vet inte hur derssyren såg ut och det förändras, de tär ingen bra förändring, men det finns vissa ryttare som rider bra och inte bar hänger och flänger och sågar ner sina hästar "på tyglen". Det är de ryttarna som inte heller får några bra poäng och då tycker man ju att de borde inse det själva..

jag tar itne illa vid och påstod inte att jag tillhörde de positiva och dyktiga ryttarna.
men jag kan däremot säga att jag rider min ungponny efter min tränares råd och det går framåt allt eftersom, jag jobbar på och jobabr min häst med skänkel och ben till eftergift och det viktigaste av allt : Jag försöker.

om ALLA nu anser det vet jag inte, varför skriver då inte alla? de som anser sig rida mindre bra är nog medvetna om det och tar inte upp det på disskusion. Eller? :confused:

Titta på hur det ser ut i LB, LA, MSV... så ser du varför det ser ut som det gör i även de högre klasserna. Några få rider bra, men största andelen rider verkligen inte alls trevligt, eller har ens hästen i en korrekt form för klassen.

Kanske folk borde rida mer för tränare, BRA tränare, och vara lite mer kritiska till sig själva och sin ridning, och inte klaga på domarna så fort man får lite låga poäng.

det är lätt att skylla på andra men innerst inne vet man själv även om man inte vågar erkänna. det finns nog många som tänker så.

Jag håller inte med dig, jag tycker nämligen att det är acceptabelt att 10-12 åringar inte rider jätte bra, de är barn. När 15-16 åringar inte rider bra får man nog främst "skylla på" deras tränare. När vuxna människor som ridit i 30 år rider fel, då är det illa.

Men som sagt, jag tycker det ser bättre ut på ponny och juniortävlingar än på seiortävlingar, över lag. Men det beror nog mycket på vilken nivå man tittar på.

Man kan inte bara få alla att ändra sin ridning, man kan inte övertyga alla människor om att de gör fel, eftersom de är lika bergsäkra på att vi gör fel som vi är att de gör fel. Man kan inte vrida om tänkandet i andra människors huvuden. Att uppmärksamma, debattera, diskutera och försöka sprida kunskap är nog det bästa mankan göra.

Kolla sitsen. (http://members.aol.com/arabiansha/images/dressage.jpg)
Klassiskt exempel på hur folk gärna sitter numera.
Och sitter dom inte så, så är dom alldeles för framåtlutade (http://www.winddancesporthorses.com/images/windwalker3yrs.dressage.edit.jpg)
Ännu (http://www.ross-castle.com/dressage.jpg) ett exempel på hur det lätt ser ut numera. Hästen bakom hand, på bogarna och en ryttare som bara rider med händerna.

"Äldre ridning" (http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~fggame/images/zwierzina-johann-1889-p215-roland-dressage.jpg)
Piaff (http://www.wbstallions.com/wb/swana/hishorse/PIAFF.GIF)
Trav (http://www.wbstallions.com/wb/swana/hishorse/ELEKTRON.JPG) Gaspari (http://www.wbstallions.com/wb/swana/hishorse/GASPARI.GIF)

Något att eftersträva (http://www.wbstallions.com/wb/swana/hishorse/CYR.JPG)
Mitten (http://a1040.g.akamaitech.net/6/1040/792/000/www.britannica.com/eb/thumb?id=4435)

Denna bild av Henri St Cyr på Juli skall i alla tider stå som en förebild för det riktiga och vackra alla kunniga tala om - men som så få idag inser och utför. (http://user.tninet.se/~vby441n/dadtyp.jpg) /Dag Nätterqvist

Att rida bra ska alla kunna göra.
Det handlar om att rida trevligt och käckt och inte ha
en massa bakåtsträvande tankar om saker och ting.
Graman hit, rollkur dit, tappade bakkärror, nosar bakom
hand, pållar på bogen.

En 12-13 SKA kunna rida trevligt!
Sen kan man inte skylla allt på tränarna heller, även om
det till stor del är deras fel.

:bow:

Eller försvara sina tränare med kommentarer som "h-n har faktiskt tävlat VM"

Ja, det har Isabell Werth också gjort... :crazy:

ja, det här ser ju bra ut?? :confused:
http://www.wbstallions.com/wb/swana/hishorse/GASPARI.GIF
Hängmatterygg och genomtrampad framkota! :crazy:
Nåt att sträva efter tycker du? :confused:
Förövrigt kan jag hålla med i mycket av ditt resonemang ang. dagens dressyr.
Det jag undrar över är bara: när tusan ska man få börja tävla, vara nybörjare osv? Man kan ju knappast födas som en fullfjädrad ryttare?
Håller dock med om att attityden är viktig i sammanhangen!

Nirak

Har inte påstått att alla dessa äldre bilder var perfekta,
men skillnaden mot nu och då är att då blev folk upprörda
om det kom in någon på banan och red en dålig ritt. Idag
Idag lägger man märke till om det kommer in någon som rider
halvtrevligt.

Men visst fanns det folk som red dåligt då, men då tyckte
inte "alla andra" att den människan rider trevligt, så som
folk gör nu.

Absolut inte, och i de lägre klasserna ser det oftast
mycket trevligare ut än i de högre.
Det är främst i de högre klasserna den dåliga ridningen
finns, folk som inte är redo för det än.

Jag undrade bara över varför du la ut just den bilden som ett exempel när du argumenterade för den "gamla läran"?
Jag är ju iofs. så pass ung att jag inte har sett äldre ekipage IRL, däremot så har jag varit ute på lite tävlingar på senare tiden. Jag tycker att kvaliten är mkt blandad, allt från riktigt bra ritter till riktiga skräckexempel! :crazy: Själv så kan jag glatt erkänna att jag ligger närmare skräckexempel än riktigt bra! :angel: Men som sagt, nån gång ska man vara novis, och förhoppningsvis går utvecklingen framåt.
Det jag ser som det största "problemet" är alla "etablerade" tanter som sitter och rider Medelsvår, St Georges och tycker att de är bäst i världen och inte har nåt mer att lära. Det är oftast där man ser den tristaste ridningen, tycker jag.. Det har liksom kört fast där. Det är attityden som är viktigast, inte hur bra man rider i nuläget utan hur öppen man är för att förändra sin ridning som JAG tycker är viktigast!

Nirak

För att visa att även om jag tycker bättre om ridningen så
den var då, så är den inte perfekt.

Ja, den typen finns också, och dom sitter och tragglar med
sina halvblod dag ut och dag in med sina krumelurer i
ridhuset och går bara bakåt i utvecklingen.

Att tro att man inte kan komma längre är ett fatalt misstag
som gör att man hamnar långt ner. Finns alltid mycket kvar
att lära, jag har, för ett år sedan, skolat om från klassisk
dressyr till western. Och visst är det svårt.
Jag gick i skola hos en av de bästa, och även om westernridningen
i grund och botten går ut på samma sak, är det många saker man
får vrida och vända på, för att inse att det inte är fel.

visst, läckra hästar på bilderna, men för 40-50 år sedan tog inte alla ryttare bilder på sig när de red, ryttarna ser dock inte ett dugg bättre ut än dagens OS ryttare, samma sits och inte lite slappare på vissa bilder :confused:

Amen :bow:

Immer

Nej, då var det långt ifrån alla som hade ridbilder på sig.
Men faktum är att dålig ridning idag är mer accepterad än
den var då, och mindre utbredd. Den förekom då, och den
förekommer nu, men den är accepterad nu.

Det är det stora felet.

ja dålig ridning borde verkligen inte accepteras, man har ju sett hur det har utvecklats mer och mer och det är fler som inte ridit så länge eller har haft bra ridgrund som skaffar häst. det är tragiskt men vad kan man göra?

visst det står artiklar om det i ridsport tidningar här och där men de går aldrig rakt på sak, det är mer sånt som har hän toch de finns små detaljer som berättar att ryttaren som har fått hästen till det dåliga skicktet inte kan så mycket och inte har en bra grund i ridning eller annan ridsport.

Satt och kollade på en gammal videoinspelning från dressyr-VM från -90 förra veckan. Jag har aldrig sett mer än ett fåtal bilder på ekipage från mitten av 1900-talet, men om man jämför dagens elitdressyr med den för 10-15 år sedan har vi ju tagit ett enormt steg framåt! På inspelningen kommer en häst in på banan och gör en travökning med totalt tappad bakdel och påskjut lagom till max Msv idag, och Inga-May sitter som kommentator och säger glatt "Ja, så ska det se ut!". Passagen va inte mer samlad än den samlade traven, inte sällan man undrade varför de gick in i piaff från samlad trav.. :D
Slutorna, både i trav och galopp, satt jag bara och skrattade åt..! Tänk att man kunde få poäng för en felställd skänkelvikning på den tiden! :D
Galopppiruetterna såg ut att va hämtade från en western uppvisning, och i bytesserierna (framför allt ettorna) såg hästarna stelbensopererade ut.
Gången överhuvudtaget hos hästarna va sällan över medelmåttlig, pinsamt usel i många fall. Knappt någon hade det lilla extra "stinget", den extra utstrålningen vi har idag. Det såg mest ut som om de spelade upp en inprogramerad uppvisning, som de både tyckte va både tråkig och uttjatad.
Sitsen såg riktigt usel ut i jämförelse med dagens, skänklar som flaxade hit och dit och ryttare som satt som hösäckar. Inte ens vår kära Kyra satt särskilt vackert på den tiden.
Vill givetvis inte dra alla över en kam, men jämför man det VM-et med förra årets har det ju hänt enormt mycket med dressyren.

Detta är ju bara eliten, har ingen aning om hur det såg ut i de lägre klasserna på den tiden, men jag upplever det som att idag finns det så himla många fler som satsar på sin ridning. Därav så många "rötägg" med felaktigt ridna hästar och illa ridande ryttare.
Samtidigt verkar det ju som om "rötäggen" inte kommer nån vart med sin ridning, eftersom standarden i eliten är så pass hög, i jämförelse med för 10-15 år sedan.

Hur det såg ut ännu tidigare vet jag inte alls som sagt, men faktum är att det HAR blivit bättre, även om det fortfarande inte är bra.

Inga-May ger jag inte mycket för överhuvudtaget direkt. :crazy:

Sen finns det precis som jag tidigare nämnt både bra och dåliga
ryttare både nu och då.

För det första, jag tycker de allra flest 10-12 åringar rider mycket trevligt, kanske inte alldeles korrekt alltid men ofta mycket trevligt. Överlag naturligtvis, det finns alltid undantag.

Jag håller fortfarande inte med dig. jag tycker inte det är alls så vanligt med hästar bakom lod/pappade bakkärror/spända hästar/ illa sittande ryttare som du verkar tycka. Jag förstår inte var du hittar alla dessa ekipage? Jag tror inte att det är fler nu än förr som rider illa nu är det bara lite mera extremt, men som flera andra skriver så är mycket annat bättre.

Jag tycker inte bilderna du la ut visade något speciellt. Jag tror det var travbilden som såg väldigt trevlig ut, de andra tycker jag inte var något att höja till skyarna.

Nej, tyvärr finns det inte mycket gamla bilder ute på nätet,
men jag ska gå igenom en del kartonger (bla kort som ska
skickas till Immer) och då ska ni få se på ridkonst. :bow:

10-12 åringar finns det både bättre och sämre av. Inom
dressyren finns det oerhört många trevliga 10-12 åringar. :bow:
De är helt klart käckast och trevligast inom hela dressyrsporten,
ta däremot och kolla på hoppbanan. :crazy:

beror de ju på vilka tävlingar man tittar på ingen kan rida från början...de e ju något som tar ÅR att lära sig,vad gäller den andra bilden kan jag inte alls hålla med idg om att de ser ut så i högre klasser innom ponnydressyren och e de nån som rider så så får de iaf inga poäng

Jag måste få gå mot strömmen lite här..

För tre år sedan var jag och tittade på en regional dressyr här på klubben, kikade på LA-klasserna. Och jag blev ganska förfärad faktiskt. Det var MYCKET - i mitt - tycke - dålig ridning.

I år var jag och tittade igen, såg två La, en MSV och en St Geaorg. Och jag såg faktiskt inte ett enda ekipage där jag förfasat rynkade på näsan. Utan det var betydligt trevligare ridning, inte så mkt dra ihop och sparka på som tidigare etc.

Vissa av hästarna som såg urfina ut på framridningen blev dock spända på banan och presterade betydligt sämre. Och i VISSA (inte alla) så tog ryttaren i lite mer på banan än på framridningen för att försöka korrigera det (vilket då ledde till än värre spändhet etc). Jag har dock förståelse för att man de minutrarna man är på banan hanterar ev problem annorlunda än på framridningen.

Så, jag tycker faktiskt det börjar se betydligt BÄTTRE ut överlag, även om skräckexempeln finns än och alltid kommer att finnas.

Nu ska jag vara lite grinig ;)

Av skräckexemplen..

Bild 1 - vet vi VAD ryttaren försöker åstadkomma i den där sekvensen? Försöker hon driva, eller är ett helt pass ridet så? Det vill jag veta innan jag uttalar mig.

Bild 2 - hästen är TRE ÅR. Att den då i en sekvens trillar fram, säger det egentligen något om hur den rids? Hur såg nästa bild i sekvensen ut? Och återigen, hästen är tre år, ingen vet hur länge den är riden. Det kan, eller kan inte, förklara sitsen ("livräddningssists"/unghästsits).

Bild 3 - Vad är det för häst & ryttare? vad påstår de sig ligga på för nivå? Är det en rutinerad ryttare + häst, eller är det en oerfaren häst eller ryttare?

Det är sådant jag skulle vilja ha svar på, och så skulle jag eg vilja se tio bilder bakåt och tio framåt. Jmf med när man fångar galoppmomentet när ett framben bär all vikt på bild. Det ser oftast ganska trist och framstupa ut, men om du istället i samma språng fångar momentet när bakdelen tar upp vikten, då kan det se heeelt annorlunda ut..

Återigen - bildbedömning av enstaka stillbild, som fångat 1/10-dels sekund och fryst det, är fruktansvärt vanskligt..

Återigen - bildbedömning av enstaka stillbild, som fångat 1/10-dels sekund och fryst det, är fruktansvärt vanskligt..




:bow: En anledning till att jag aldrig kommenterar ridbilder
på Gnägg.

Men börjar vi med bild ett, så försöker hon antagligen driva
hästen med sätet. Spelar ingen roll, vad jag ville påpeka
var att många ryttare sitter ju så hela passet.
På bild två, spelar ingen roll om hästen är tre år. Den
sitsen ("unghästsitsen") kan knappast hjälpa hästen att
komma i en bra remontform.
Och på bild tre, visst är det oftast ett olyckligt foto
när hästen landar på framdelen i galoppen, så behöver det
inte se så dåligt ut som det gör på den bilden. Ta en titt
på denna (http://www.equiland.de/Media/Bartho%20Galopp%20web.JPG) Även om det inte direkt är en bild på
bra ridning, så ser du att hästen automatiskt inte hamnar
på bogarna så som hästen på första bilden gjorde.
Sen finns det ju hästar som har mer (http://www.fena.at/Sparten/island/pferd_galopp.JPG) eller mindre (http://www.clickerreiter.de/Nbgaviora2002/2Ausritt3.JPG) bärig galopp.

Du har rätt. Det viktigaste är att man försöker.

Min poäng var egentligen att det är VÄLDIGT jobbigt att höra att man rider dåligt, när man tror att man rider rätt bra :crazy: Jag påstår alltså inte att jag kan rida. Men som du, jag försöker! Just nu så blir jag ledd av en person på marken och skrittar bara, för att jobba med min sits. Jag har ju som tur är ingen egen häst! Det är ju än mycket jobbigare om det är ens egen häst som man inte kan rida utan att skada...
Inlägget säger väl egentligen inta bara att det inte finns några bra ryttare. I förlängningen så innebär det ju också att det finns väldigt få bra tränare kvar. Det är alltså svårt att veta om man kan lita på sin tränare eller inte. Jag har tillräckligt med kunskap för att avgöra om något är skadligt för hästen eller uppbyggande, men de flesta har ju inte det.
På den ridskola som jag red på tidigare så kunde de ingenting! Trots att den ena ridläraren red msv dressyr, och den andra hade kvalat in till Falsterbo hoppning. Det är ju lite skrämmande tycker jag! Om det känns jobbigt för MIG, som bara har ridit i 12 år, att höra att jag inte har en tillräckligt bra sits. Hur känns det då för dem? Det går nog inte ens... Man får låta den generationen ryttare passera och hoppas att nästa, och nästnästa blir bättre.

Eller?
Finns det något sett att lära gammla hundar sitta? :devil:
Mvh/Marie

En sak till...

Till alla:
Det finns alltid en korrekt form att rida i OAVSETT vart hästen är i sin utbildning! Det är ju så man ser om hästen går bra eller inte!!! Inte genom att jämföra med den perfekta formen och sitsen som kommer efter många ÅR av skolande av hästen! Det första steget när man lär sig rida (allt enligt mina egna ideal :smirk:) är ju att få en korrekt sits, att bli snabb & precis i sin hjälper och att kunna stanna, svänga, starta hästen utan problem och bankningar och ryck! Det är väl det som kallas LC, eller har jag missförstått allt? I LC'n är inte en hög grad av samling viktigt. Det som kallas form i LC pogrammet är att hästen är avslappnad och mjuk och svarar bra på ryttarens hjälper. Det är väl inte alltför mycket att kräva av en 10-12 åring?
När man kommit så långt skall man börja samla också. Då börjar det komma in lite enklare övningar som skall leda till mer samling. Eftersom dessa övningar automatiskt leder till mer samling om man gör dem rätt med sits och mjuka hjälper, så kommer det inte att vara ett problem att klättra i klasserna. Det ena leder till det andra i naturlig följd. Men det KRÄVER en bra sits. Annars kommer man bara att motverka sig själv och hästen hela tiden.
Ett problem idag är att både dommare och tävlingsdeltagare verkar tro att samling och form betyder "halsen krökt". Och om man inte kröker hästen hals så är allt annat dåligt. Sanningen är den att om man kröker hästen hals innan den är redo så förstör man bara hästen, och skapar spänningar. Folk verkar bara veta hur det färdiga resultatet skall se ut! De har ingen aning om hur man tar sig dit och att det tar tid! Så de försöker endast efterlikna idealet och så blir det pankaka.

Alla de bilder som har visats upp här tycker jag har varit dåliga. Ingen av dem har visat en ryttare och häst som vet vilken nivå de befinner sig på och ridit därefter. De "gammla" bilderna visar alla på hästar som har blivit upplyfta förtidigt, det kan man se eftersom ryggen sänks, och bäckenet inte är vinklat. Men visst, det är skickligt gjort. Väldigt precis och de vet exakt vad de vill. Men jag tycker fortfarande att det är en skadlig form för hästen (när den inte är redo). De "nyare" bilderna visade alla ryttare med dålig sits som försökte korrigera sin egen dåliga sits med händer och skänkel. Visst, det är ju bara ögonblick, men de är ju insatta för att vi skall disskutera dem, eller hur? :smirk: Jag tycker alltså att det framför allt är sitsen som har blivit sämre. Sen skulle det ju inte skada om folk tog reda på lite basic-anatomi och började fråga sig VARFÖR de gör som de gör.

Men det är väl tur att folk inte kan rida för annars skulle jag ju vara arbetslös :devil:

Jag tycker alltså att det framför allt är sitsen som har blivit sämre.




:bow:



Men det är väl tur att folk inte kan rida för annars skulle jag ju vara arbetslös



Och jag skulle knappt haft några inkomster. :p
När jag själv började rida, då var det sitsträning runt runt
i ett ridhus för en militär. Efter åtta månader fick jag för
första gången rida med kontakt på tyglarna.
Efter två år fick jag kliva uppåt ett steg och rida någon
annan än den kronhäst som andvändes för sitsträningen.

På den tiden kunde folk, som lärde ut, det dom lärde ut. :bow:

Det som saknas idag, är att alldeles för få ryttare är kritiska! Det är ingen som vill/vågar ifrågasätta sina tränare, spec. inte våra unga ryttare. det är ingen som ifrågasätter dressyr"eliten" eller ingen som ifrågasätter deras träningsmetoder, deras hästhållning och varifrån deras kunskap kommer ifrån.
Visst, det har startas en viss debatt om rollkur, men hur stor är den eg.????? Skulle knappt kalla det debatt...
Vad har hänt med alla tränare som vill deras elever ska ifrågsätta dom? Vad har hänt med frågivsa elver som frågar "varför ska jag göra den här övningen?, Vad ger det mig och hästen?" "Varför ska jag använda en graman?" Osv osv...
Det är där det ligger i grund och botten! Vi anser att våra tränare är allsmäktiga och allt dem säger är lag, alldeles för få tränare bryr sig inte längre om helheten, de kör ridpasset och sen så åker dom hem... En tränare ska ju kunna hjälpa sin elev med allt ifrån utrustning till ridbiten. En tränare ska vara en person som ger en tips och råd inte kommenderar ut order.
Jag har sett alldeles för många exempel på tränare som har fått frågan "varför ska jag göra detta?" och svarat -därför jag säger det :mad:

//Lill_flesky som älskar att grilla in tränare med frågor och som faktiskt inte alltid har samma åsikt som henne heller :)

Stämmer ganska bra.

Läste lite gamla trådar här, om jävlar vad tränarna försvaras!
MEN tävlingsmeriter är aldrig någon garanti för att personen
i fråga ska vara en duktig tränare/ryttare.

"varför ska jag göra den här övningen?, Vad ger det mig och hästen?" "Varför ska jag använda en graman?"




Å andra sidan kan man ju välja att rida för en tränare som BERÄTTAR detta utan att man själv behöver fråga. De bra tränarna brukar inte heller sätta på graman på sitt tränade ekipage om inte ryttaren själv vet i vilket syfte och när den ska användas. Min tränare hoppar över sådant och går "en annan väg" om en övning inte fungerar så som det var tänkt för mig och hästen.

Men redan på ridskolan behöver ju eleverna få veta VARFÖR de gör saker, inte bara bli fjärrstyrda och lyda kommandon.

Sant, sant. fast jag tycker du kunde slopat bilderna, du beskrev så bra i text hur du menade =)

personligen tror jag att det är två saker som spelar in ganska mkt. Ett) De gamla hästkarlarna är en utdöende art och det kommer en - två generationer som fått HELA hästeriet från ridskola. Vilket inte alltid är så lyckat... Det är mkt som inte hinns med att läras ut på ridskolorna. Och två) man har så förbaskat bråttom! Det ska gå fort, fort, och då är det lätt att ta till "genvägar". Jmf med förr i tiden när remonterna var armens fyraåringar under inridning. En fyraåring idag har ofta ridits sen den var tre, gårr treårstest och matchas mot fyraårschampionatet/andra årgångstester. Som inte direkt är att leka med alla gånger.. Tittar man t ex på vad som ngår i Breeders id ressyr för femåring så börjar man förstå... Och "hobbyryttarna" som ska sköta jobb, hus och familj samtidigt har svårt nog att hinna med att utbilda en unghäst alla gånger, och så ska de försöka uppnå de målen (oavsett omd e tävlar breeders eller ej så tenderar man ju att JÄMFÖRA sina hästar av årgång xx med andras. Sådana trådar dyker ju ofta upp här, "hur mkt kan era fyraåringar" t ex... Och så får man lite panik om man ligger "efter"..)

Håller helt med! Vi måste bli mer kritiska. När jag red på ridskola var det aldrig någon som ifrågasatte, alla bara gjorde liksom. Å så var det alltid mer eller indre konkurans i gruppen vilket ofta ledde till mycket skitsnack om vem som rider bäst, men framför allt om hur dåligt alla rider!
Inte förren i våras fick red jag för en tränare som förklarade vad men gfjorde och varför, det var fantastiskt! Jag fick en helt annan känsla för ridningen och vad det går ut på. Innan man har haft den upplevelsen är det svårt att vara ifrågasättande. Vad jag kommer ihåg från ridskolan så vågade man inte säga ifrån pga allt skitsnack. Detta gäller iofs inte bara för "ridskole ungar", har även upplevt många vuxna ryttare som gör på liknande sett, tyvärr.

/betazoid- som hoppas att hon blivit mer ifrågasättande! :)

Precis. :bow:

Skulle för mitt liv aldrig kunna ha med en häst i treårstestet.
Treåringar brukade vi ligga lite på ryggen på, kanske sitta
upp medans någon håller i två minuter, absolut inte mer.

Självklart är det bra att ha en sådan duktig tränare :) och ansvarsfull! Men! Man kan ju inte bara hänga över allt på tränare såsom många gör idag, hor ofta får man inte höra "men min tränare säger så..." :crazy:
det med gramanen var bara ett ex. och dom tränare som är bra använder ju sig i princip aldrig av graman :)
I övrigt så håller jag med dig.

"Gammal" ridning för mig är omvridna ben så det knappt går att röra dom, häl som skulle trampas ner i stigbygeln.
I hoppning var det knäslut och fältsits i evigheter.
"Gamla" dressyrhästar var tunga halvblodshästar med korta ben och tjocka magar. :devil:
Tunga, orörliga armésadlar....
Ridningen förr gick ut på att driva sig blå med ben och sits och hålla emot med handen. :crazy:

Dagens moderna sporthäst är lättare, rörligare, har längre ben och är mer självgående.
Jag anser att den är ett resultat av en mer lätt och modern ridstil också.
Jag tycker det är bättre nu. :)

Så tänker jag oxå mig "gammal" ridning!

Och om man ska lägga ut bildern kanske man för jämförelsens vis ska lägga ut det bästa från nu och det bästa från då för att få en lite rättvisare jämförelse. Nu la du ju ut dåliga bilder från nu och de du tyckte var bra från förr.

Jag tror att det fanns/finns både dålig respektive bra ridning då som nu. Grejen är bara att förut var det mindre tävlingar osv så den dåliga ridningen skedde på bakgårdar där ingen såg. Numera är ju många hobbyryttare ute och åker med sina hästar på diverse kurser och tävlingar.

Sen undrar jag vad du har emot Ingamay? (inte Gunther utan Gunvor som skrev orginalinlägget)

För att låta fördommarna flöda, så är isåfall "ny ridning" för mig:
Spretiga flaxande fötter, hårda händer och ivrigt juckande säte...
"Moderna dressyrhästar" så lätta och nätta och långlinjerade att de inte har kraft eller fysiska förutsättningar att lyfta och bära bakifrån utan går med svankrygg, slängande ben och svanhals i en tjusig men smärtsam krok...
Ridningen nu går isåfall fortfarande ut på att driva sig blå och dra emot med händerna, eller för all del såga lite... :p

Gårdagens dressyrhäst hade (fortfarande med fördommarna flödande) kraft och styrka, men en hel del var väldigt smidiga också (se St Cyrs hästar, man red i större utsträckning än idag på fullblod). Gångarterna har utvecklats idag, men kanske på bekostnad av resten av hästen?

Sedan, för att bli lite allvarligare, så är det klart att dålig ridning funnits i alla tider. Och krökta nackar har väl alltid lockat folk för att det ser tjusigt ut. Men jag tycker att man ser mycket mer av bogtunga hästar bakom lod och / eller hand idag, både hos elit och amatör, tillsammans med en flod av hjälptyglar för att åstadkomma den där krökningen. Och det är synd, när jag började rida såg man mycket lite sånt.

Som jag ser det bör dressyr vara konsten, samspelet, styrkan och smidigheten - inte ett slagsmål mellan ryttare och en häst som skriker att den gör sitt bästa men inte kan mer i sin hopplösa form, inte heller en utställning där rörelsemekanik och mankhöjd, som medfödda gåvor, gör halva jobbet. Den fulaste, knubbigaste lilla häst borde kunna vinna GP om den gör rörelserna korrekt, är väl samlad, lydig och dess gångarter har takt, balans och schvung. I mitt tycke då.

Sedan kan jag säga att jag ridit för en gammal hästkarl, en riktigt välmeriterad sådan. Han hade hjälpt till med den hästens utbildning hela vägen och visste precis - det var de små medlen som gjorde det; Han sa till mig att trampa ner i en stigbygel och hästen gjorde saker jag inte visste att jag kunde... han sa till mig att pilla lite med vänster lillfinger och pålle trampade till sig och samlade upp sig, inte med hals och nos utan hela kroppen, satte sig nästan på bakbenen... han skrockade nöjt och drog pålle lite i örat och kallade honom Brunte...
Det är gammal ridkonst i mitt tycke, att utbilda hästen till känslighet, bärighet, till att glatt och villigt göra det man ber den för minimala hjälper.
Vägen dit, på den hästen, kan erkännas handlade mycket om att driva sig blå, för att få fram schvunget, steget, värma upp musklerna, hämta framåtandan innan man plockade ihop honom. Men samlingen kom i hästens takt och även om jag red enbart med mina egna ben och vanligt tvådelat bett, kunde vi både passagea och piruetta när det gick som bäst.
Det är jag rätt stolt över idag, och undrar om det inte kan vara just det som fattas idag - att ge hästen tid, att utgå ifrån dess förmåga i form av styrka, lösgjordhet osv - och arbeta på de delmålen innan man började konstra?

Och just det, en sak till - vad är det för fel på knäslut? Jag tycker det är synd att jag inte fick lära mig mer om sits, hur och varför, när jag började rida. Istälet var det 5 års tragglande med ridvägar som inte gjorde mycket. Ingen ridskola jag passerat har tryckt på det tillräckligt, och jag tycker man har fått ta till vänner, bekanta och privattränare för att få riktig feedback på hur ens sits ser ut. Och oftast drar sig folk från att kritisera fast man ber dom. Jag har även lusläst en hel del böcker för att få ett hum om hur sitsen borde vara, men utan feedback är det omöjligt att veta hur man omsätter teori i praktik på hästryggen.
En bra sits tar år att få till, och det borde få ta de åren att få till den innan man ställer krav på hästen att göra saker vår sits hindrar den att göra. När man får kläm på sitt knäslut, sin balans, sina höfter, mage och rumpa, så blir man så pass uppstramad att man inte stör hästen, men fortfarande smidig nog att kommunicera med den. Dit har jag en lång väg att gå :o , men vägen är kul, och man får härliga glimtar av gröna skogar emellanåt!

Nu var inte de gamla bilder jag la ut de bästa heller,
men klart bättre än de nya.
Den gamla ridningen handlade det mesta om sitsen, hur
många ridskolor/tränare lär ut det idag?
Tycker hoppningen har utvecklats mer än dressyren, men det
finns ändå många fördelar från förr, som tyvärr inte finns
kvar idag. Bland annat så var det mycket färre hoppryttare
då, och ett bättre urval. Hästarna var inte alls lika
uppbetslade och det gick inte i omhoppningstempo i
grunsomgången. Och stack hästen, ve och fasa, ja då tänktes
det oftast "Vad är det där för ryttare som tar ut en häst
på tävling som h-n inte kan håla". Idag är det mer regel
än undantag, bland ponnyerna, att dom drar.

Det som gällde då var inte hålla emot och driva, utan hästen
reds till största del med sitsen, och en jämn kontakt
skulle hållas på tyglarna. Skulle det behövas, så skulle
dom andvändas för att ställa hästen lite, men det var i
nödfall. Problemet idag är att folk rider med tyglarna.

Men det som är allra viktigast, som jag kom fram till efter
mycket grubblande i natt, är stämningen inom ridsport.
Det är stämningen som ska ändras! Idag är konkurrensen
stenhård, ryttare förtalar varandra bakom ryggen, domare
förtalar andra domare och ryttare.
Ridsporten idag är en enda stor kokande gryta och det stinker
om den. Ridsporten föraktas inte av utomstående för att
det är en "snobbsport", utan för att det är välkänt vilket
skitsnackande gäng vi inom ridsporten är.
Det är bland annat på grund av detta skitsnack och fördommar
jag och rejält_felskapad tiger så mycket om våra identiteter.
Hon har till och med tvingats byta efternamn, för att inte
bli helt nerhoppad när hon är ute på tävlingar. Och hon
tävlar inte ens i samma klasser eller område som hon
gjorde förut. :mad:

Du undrade vad som hände med den gamla goda ridningen. Jag tycker också att det är väldigt synd att den mer eller mindre försvunnit, men det är inte så konstigt egentligen om man ser till hur samhället har utvecklats under de senaste 50 åren. Förr lagade man all mat själv, syltade och saftade osv. Nu äter man på McDonalds. Förr fick saker och ting ta sin tid, nu måste man stressa och jäkta runt, annars är man helt fel. Status och prestige har ändrats, man ska vara snygg, trevlig, rolig, ha många järn i elden och utöva intressanta och spännande hobbyer (obs, plural!) samt ha ett statusfyllt jobb för att vara någon att räkna med. Hur ska man då kunna vänta på att hästen mognar (både som unghäst och i utvecklingen i dressyrridningen)?

Jag tycker själv inte att denna utveckling på något sätt är eftersträvansvärd, men det verkar ju tyvärr ha gått åt detta hållet. Du skriver också att man inte kan skylla allt på tränarna. Det kan man visserligen inte, MEN de spelar en MYCKET stor roll i det hela! Vi som är födda på 70-talet har fått lära oss (i alla fall jag) att knacka på och mata med skänkeln, hålla emot med handen allt vad man orkar tills hästen "släpper efter" och böjer på halsen. Hur lätt är det att ändra på sin ridning efter 20 år?? Det tar många långa år. Dessutom har VÄLDIGT få av mina instruktörer genom åren brytt sig om sitsen! Därmed tar det minst dubbelt så lång tid att lära om sig och tänka om. Jag gör mitt allra bästa i den saken, men det är inte lätt. Och man kan inte göra det på egen hand, utan behöver en tränare till hjälp, och var finner jag denna?? Fortfarande kör väldigt många tränare stilen att dra ihop och driva järnet och det är skit samma hur man sitter, huvudsaken är att hästen knöker ihop sig.

Jag ska tillägga att även jag har ridit för och rider för bra tränare, men det finns slldeles för få sådana. Dessutom märker jag att ju mer man tävlar, och ju duktigare man anses vara, desto mer belägg för alla hjälptyglar verkar man ha. Jag ser ofta folk som verkar rida på graman mycket ofta, och även när man hoppar. Så viktigt verkar folk tycka att det är att huvudet på hästen fixeras.

Mycket bra inlägg. :bow:

Tränarna spelar stor roll, även om man faktiskt får ta lite
ansvar själv.
Bra tränare kan det vara svårt att hitta, men dom finns i
alla fall kvar fortfarande.

Varför har dressyren/ryttarna blivit sämre för ? hur kan et komma sig `då ?

:bow:

förlåt hann inte läsa igenom alla inlägg

Håller med "rumpnissen" fullständigt :smirk:
Även ett bra inlägg av "gunther" :D
Hur kan dressyren bli sämre och sämre om vi bara får mer och mer framgångar internationellt nu :confused:
Visst finns det skräckexempel i dagens dressyr, men det fanns nog lika gott om det på "den gamla goda tiden", det är bara det att förr i tiden var dressyr en sport som inte var så uppmärksammad som den är idag, den publicerades aldrig :smirk:

Sen om Ingamaj, vad är det för fel på henne får jag fråga??Har tränat för henne i ett flertal år och hon har hjälpt mej enormt mkt :smirk:Avundas hennes ridning, får hästar att jobba så de står härliga till utan att röra en fena på kroppen nästan.....det är vad jag kallar ridning :smirk:

Jag har funderat lite utöver det här med sitsen, är det inte så att vår hållning i allmänhet har försämrats mycket under årens lopp? Jag har jättesäckig hållning både på marken och till häst, vilket jag tvivlar på hade godtagits för några decennier sen. Men nu är det ganska accepterat att gå som en hösäck.Nånting måste det ju ligga i det...

Jag tror inte problemet ligger där. Problemet ligger i att vi inte längre tar oss tid att longeras 700 timmar för att få till ett känsligare balanssinne och en bra sits. (Sen måste man ha en duktig lärare som förklarar hur en bra inverkande sits fungerar också, annars lägger man ner 700 timmar på att få en riktigt fin stolsits... ;)).

Visst är det synd och skrämmande att folk vill så snabbt framåt att de inte ens lär sig känna ifall de hamnar bakom eller framför sin hästs rörelse, innan de tycker de är redo att börja "trampa". Skandal om man tänker på den stackars hästen. Visst finns det bra tränare också, men huvuddelen av de jag träffat på är inte mycket bättre än de outbildade ungdomar som extraknäcker som ridlärare på våra ridskolor. Många tränare saknar totalt kunskap om hästens anatomi och många kan inte ens se skillnad på bärighet och bogtunghet.

:bow:

Men SITSEN på ryttaren! DEN är ju korrekt!
Var det inte det hon menade att vi skulle se? :confused:

MKT bra inlägg! :bow:
Håller med om alltihopa! Sitsen verkar inte alls viktig nu för tiden!

När jag började rida (ngn gång på sen juratid... :o ) så användes ofta följande fras som avskräckande exempel:
"jamen jag kan ju inte tänka på hur jag sitter förrän hästen går bra i formen".
Den var avskräckande pga att faktum är, hästen går inte i rätt form förrän ryttaren sitter rätt! För sitter ryttaren rätt, inverkar den rätt, sitter den fel, inverkar den fel!

Håller med dig!
Nu sträcker mina iakttagelser irl sig mest till ekipage i lätt och msv klass, men jag måste säga att där är det som du beskriver! Blä!

Själv tävlade jag dressyr en del för några år sedan, men gav upp det, då jag insåg att det inte var ngn idé!
För tävling för mig är att få rosetter, och jag insåg att jag kunde inte få några sådana i ngn större utsträckning, för att utveckling av mig, spelade ingen roll!
Och då tappar man ju sugen! I allafall jag!

Dessutom ser jag att du citerar Dadde Nätterkvist längre ner! Säger bara :bow: :bow:
Om fler anammade Daddes filosofi, skulle fler hästar må MKT bättre!
Men se kritisera eliten i Sverige, aja baja! :eek:
Minns när Dadde i Ridsport började debattera om hur hästar rids i svår dressyr nu för tiden, och hur det var mot deras fysik!
Det blev TVÄRSTOPP! Ridsport slutade ta in hans inlägg!
Och han som är SÅ påläst! Och har SÅ många SM-guld!
Men han trampade på lite ömma tår där, så då skulle han kväsas!
Hur de nu tror man kan tysta Dadde Nätterkvist... :D

Kan ta ett verkligt exempel på dagens dressyrtävlingar på lätt nivå. Där ju sitsen och hästens lydighet borde främjas för att utveckla ekipagen.

Jag tävlade rätt mkt dressyr på min gamla häst. Han har rätt ordinär gång, och är dessutom varken flashig eller ngt man vänder sig om och tittar efter.
Men han var HELT stadig i formen, gjorde allt EXAKT där det skulle vara osv. Och hade inga svagheter i de program jag red. Och jag hade ju därigenom rätt hyfsad sits också, eftersom ekipaget var avspänt och så.
Jag fick 6 på sitsen i stort sett alltid. Placering i LC, och kanske ngn enstaka i LB.

Tävlade en dressyrtävling med min yngre häst, för att han skulle få tävlingsrutin när han var unghäst. Unghäst är för mig 5 år. Han trodde dressyrstaketen var hinder, och bjöd på dem så fort vi red mot dem.
Han var SKITHET, och jag fick hålla honom som värsta travaren efter en sulky på Solvalla!
Ryggen var sänkt, gången "sprättig", han var felställd, stod ej stilla i halten, och jag vågade inte visa NGN mellangångart, då hade han hoppat ut från banan.
Tänk er hur fin min sits var i det läget, jag hade bla kramp i händerna efter ritten...

Höll på att skämmas ihjäl, vågade knappt hämta kritiken! :D
Men vad 17, pålle var ju bara bebis!

Hur det gick? Jodå, jag vann klassen! :eek:
Och INGEN kritik på sitsen! Vill minnas att jag fick en 6:a...
Att pålle är skitsnygg, är en sådan man vänder sig om och säger "åhhh", har kanongång, samt enorm kapacitet uppvägde tydligen den ritten!
HUR sjukt är det?! :eek:

Nej, dressyrtävling är inget för mig! För domarna dömer ju inte ens efter TR!
Och domarna har egna ideer hur hästen ska gå i formen, och HELST så ska man ju då ändra formen beroende på vilken domare som dömer!
Och SÅ rider inte jag dressyr! Dressyr för mig är när hästen går i en ändamålsenlig form för att stärka sin kropp och hålla längre!
Dressyr i mina ögon ska INTE ha ett självändamål! Vilket det i dag har!

Hur kan dressyren bli sämre och sämre om vi bara får mer och mer framgångar internationellt nu




Har vi? Jag vill inte minnas att vi haft några större framgångar
sen St Cyr och Ulla Håkansson på 70-talet. :crazy:

Med tanke på dina inlägg, både här, och på andra trådar,
det kan inte vara så att du klassar dig själv till dom
"duktiga ponnyryttarna som aldrig gör fel"!? :smirk:

På tal om Inga May, så är det inget vi ska ta offentligt.

Kommer senare för att svara mera, men jag har egentligen
inte tid alls att vara här. :o

Men skitsnackandet, är inte det en del av dagens samhälle i stort? Jag tycker inte det snackas mer skit inom ridsporten än inom de andra områden jag möter i min vardag. Men så rider jag i.o.f.s inte på mer än regional nivå hopp/dressyr.

Hur viktig sitsen är tycker jag varit olika från instruktör till instrukrör jag ridit för. En del har verkligen varit grundliga med den, andra har velat gå bakvägen med hård hand/ben som du beskrev. Men jag kan ju glädja dig med att på Ridledarkursen (fd Rik 0) som jag gick i somras så var det sitsen i fokus till max! Gud nåde den som red med handen för att den inte hade balans nog i sin sits.

Jag tycker att du har fel... Okej, vissa kanske är dumma mot hästarna och det kanske är därför de stretar emot, men dom flesta gör så gott dom kan!

"Spretiga, flaxande fötter, hårda händer och juckande säte" :D
Håller med dig om att det är till viss del är så in dagens ridning. Dock tycker jag faktiskt inte att det är främst dressyrryttare som står för den biten, utan faktiskt hoppryttare som "markarbetar" i större utsträckning. :crazy: :o

Rimligtvis tycker jag att det BORDE ändå vara mer lätthet och fina hjälper i dagens dressyr med tanke på hur hästarna har utvecklats och blivit lättare och mer elastiska i typen.
Att dra och sparka på funkar ju faktiskt inte på den moderna typen av häst. Men det funkade på den äldre typen av häst. För den skull säger jag inte att det var bra eller blev bra ridning av det. Det tycker jag verkligen inte!

Knäslut ger ett spänt knä med en ständigt drivande skänkel som följd. Hälen blir låst och oflexibel och dessutom uppdragen. Det tycker inte jag är speciellt bra. :confused:
Jag tycker balansen ska sitta i mage, korsrygg och sittben och man ska känna sig som ett dragspel när man rider. Då är man med hästen. Kniper man jobbar man emot hästen. Det är i alla fall min uppfattning. ;)

Jasså inte....då får man nästan fråga var du har varit de senste åren :confused:

Nej det kan jag inte säga att jag gör, fel gör alla och man kan aldrig bli fullärd inom dressyren alla konster :smirk:Jag anser dock att det är omöjligt för ett barn/ungdom att rida så som du verkar vilja ha det, då kan man ju aldrig börja rida och tävla dressyr :confused:

Håller med! Usch,vad man ser mycket dålig ridning! Jag är själv ingen expert men sen tävlar jag inte på hög nivå heller. Undrar vad det beror på?

Jag får åter göra ett brandtal till knäslutets återupprättande! :D
Knäslut ser man hos alla de skickligaste dressyrryttarna, beridarna osv, det är en väldigt viktig hörnsten i sitsen. Men vi verkar ha olika uppfattningar om vad som är ett knäslut?

För mig innebär det att insidan av låret sluter tätt emot sadeln, och med ett jämnt tryck avlastar sittbenen / hästens rygg, samtidigt som det balanserar ryttaren. Absolut inte med uppdragen häl som följd (när man gör rätt). Tvärtom kan man med bra knäslut slappna av i underskänkeln till större del än den som släpper låren och då, för att inte halka av, balanserar sig med underskänkeln (ofta med spänd, uppdragen häl).

Ett bra knäslut medverkar alltså till att "tighta upp" ryttarens rumpa och lätta den något från sadeln. Detta för att kunna åstadkomma ett sviktande säte som inte försöker driva, "jucka", men inte heller trycka ner hästens rygg - båda sakerna stör hästen. Istället kan den något stramare hållningen hos ryttaren då absorbera hästens rörelser genom den sviktande rumpan, magen och korsryggen (är det det du menar med dragspel månne? :) ). Utan knäna / låren hamnar man i stigbyglar och på sittbenen som främsta tyngdpunkter, och då förlorar man i balans, plus att man ofta tenderar att lägga vikten på ändan när man då skänklar (hur ofta ser man inte folk skänkla med underskänkeln = höjd häl), vilket ger ojämn ridning. Knäslutet ger ett jämnt tryck, vilket inte blir drivande på samma sätt som en gnagande underskänkel, ofta spänd för att balansera den obalans man får när knäna spretar... :crazy:

Att knipa låter ju spänt förståss, men lite spänd måste man vara för att rida, för att balansera sin kropp, och inte minst då underlätta rörelsen för hästen. Anspänd ja, men inte spänd som i stel som en stålfjäder. Är man anspänd kan man svikta, parera, genom små muskelförändringar.
Är man slapp fortplantar sig hästens rörelse i ens egen kropp och man hamnar lätt i gungning, och obalans som motverkar hästens rörelser. Är man stel följer man med i hästens första rörelse åt ena hållet, men av fysikaliska krafter fortsätter man ditåt när hästen vänder (om man alltså inte är följsam nog att parera), och man motverkar därmed dess rörelse åt andra hållet, och hamnar snabbt i skumpig otakt -som hämmar hästens rörelser.
Tänker vi mer lika nu?

Man ska inte dra alla över en kam.
Jag vet att det finns många som tävlar dressyr för att
träna sig själv och hästen, och jag tror inte att alla
som nu rider så dåligt -som du säger- tror och tycker att
dom rider jättebra och mkt bättre än alla andra.
Man rider ju dressyr för att bli bättre, och det TAR
tid för att kunna bli bättre. Om nu ens häst lätt går
på bogarna så kanske man tränar på det, men att man kanske först reder ut sin sits eller liknande först, man kan inte träna på allting på en gång, man gör ju en sak i taget.
Men se på dom som nu rider så dåligt, titta på dom om 5år, rider dom lika dant då eller har det skett en förbättring?

På tävlingarna blir även många hästar nervösa.
på träningarna hemma på ridbanan kankse piafferna och allt
det där går jättebra och jättefint, men på en dressyrtävling
måste man rida på, det e inte att man kan göra om det

Jo jag håller delvis med... Tittar ofta på tävlingar av olika klass o svårighetsgrad och blir inte sällan förvånad över hur illa en del elitryttare rider. Jag är ingen superryttare själv men man funderar ju över hur den och den kan ha kommit så långt inom sin gren. Vad har hon/han som inte Svensson nästgårds har egentligen?Svensson rider fantastiskt väl och borde ha en chans emot von Silfverstolpe och von Knott och Tott men det verkar vara omöjligt?? Det jag tror är att många, många elitryttare tillhör de finare familjerna eller de nyrika som köper de dyraste hästarna, har alla förutsättningar från barnsben med de bästa tränarna etc etc. Man byter ut de hästar som inte duger eller de " man inte kommer överens med " - vilken Svensson har råd m det? Därför sitter det många i eliten och rider illa men som plockar rosetter ändå. Och är domarna opåverkade av alla dessa titlar tro? Och av gamla meriter? Var på Scandinavium och såg dressyren - inte imponerad. Sedan kanske det skulle vara bättre att de som har varit med länge, och de som har gedigna kunskaper, både nya och gamla beprövade kunskaper, i stället för att klaga och fördöma kunde hjälpa oss andra som faktiskt är intresserade av att bli bättre och av att lära! Själv önskar jag att jag kunde hitta balansen igen efter några års uppehåll i ridningen , det är verkligen svårt. Man vill ju göra det bästa möjliga för häst och för sig själv, det behöver inte vara på tävlingsbanan. Svårt att hitta bra tränare, jag vill ha en kunnig men ödmjuk, en som hellre peppar än trycker ner i skorna, en som skapar självförtroende, inte bryter ner, en som inte vill framhäva sig själv utan istället sina elever. Finns de???

En dressyrryttare som jag skulle vilja hylla lite är Ulla Håkansson, som själv tar fram sina unghästar, som rider utomhus, som håller sina hästar på ett naturligt sätt.
Och Gunvor - om du tillhör den skara som faktiskt har gedigna kunskaper, tänk då på att dela med dig av den till andra intresserade istället för att bara vara negativ! Det finns många duktiga små ridungar också, alla har vi ju varit nybörjare någon gång... :banana:

:bow:

Men lilla gumman.

Sverige har två OS-guld i lag, från -52 och -56. Fem OS guld
induviduellt från -12, -20, -24, -52 och -56.

Sen att din tränare (som enligt dig verkar vara en Gud) har
två SM guld, ser jag inte som något bra i alla fall.
Fortsätt rabbla upp priser och meriter från vilken ryttare
som helst, men är det verkligen en garanti för att den
ryttaren är bra? Även om resultaten skulle ha förbättrats
(vilket det inte har) så spelar det egentligen ingen roll,
för det är inte bara i Sverige ridningen har försämrats.

Förresten, fyra år, tycker du det räcker för att få en häst
till Svår klass? :crazy:

På tävlingarna blir även många hästar nervösa.
på träningarna hemma på ridbanan kankse piafferna och allt
det där går jättebra och jättefint, men på en dressyrtävling
måste man rida på, det e inte att man kan göra om det




Så ryttarna rider sämre på tävlingar också? :smirk:
Jag tror inte du har förstått vad vi debatterat om i denna
tråd, ett tips kan vara att läsa alla inlägg, inte bara
huvudinlägget.
Precis träna på, men visa er inte på tävlingsbanan förens
ni är redo. Positivt om ni ser en LB som ett träning-
tillfälle och inte bara som en pokaljakt, men man startar
inte svåra klasser i träningssyfte.
I så fall är det ett väldigt dyrt träningstillfälle. :crazy:

:bow:

Precis. Ulla är en av de få riktiga dressyrryttare vi har
kvar.



Och Gunvor - om du tillhör den skara som faktiskt har gedigna kunskaper, tänk då på att dela med dig av den till andra intresserade istället för att bara vara negativ!




Tyvärr besitter jag inte några större kunskaper. ;)

Tycker faktiskt skitsnacker är mer utbrett inom ridsporten
än andra sporter. Kanske för att det är så stor majoritet
tjejer?

Hur som helst, är skitsnacket något mindre inom lokal/regional
tävling, än inom eliten. :p

Själv önskar jag att jag kunde hitta balansen igen efter några års uppehåll i ridningen , det är verkligen svårt. Man vill ju göra det bästa möjliga för häst och för sig själv, det behöver inte vara på tävlingsbanan. Svårt att hitta bra tränare, jag vill ha en kunnig men ödmjuk, en som hellre peppar än trycker ner i skorna, en som skapar självförtroende, inte bryter ner, en som inte vill framhäva sig själv utan istället sina elever. Finns de???





Det här är dina problem, varför tror du att elitryttarna är människor utan problem?

Finns säkert elitryttare som svär över sin sits och tränar som galningar men som aldrig får den sits vissa föds med MEN igengäld kanske denna person har mjuka händer.

Tycker det är skrämmande hur vissa klankar ner på eliten. De är väl också människor med fel och brister? Att de tävlar kanske de gör för att det krävs ekonomiskt och för att de tycker det är roligt, inte för att säga att de är störst, bäst och vackrast!

Utan sits KAN du inte ha bra händer. Allt hänger ihop!/T_B :)

Det finns säkert elitryttare som har en massa problem - det är bara att åka och titta på en tävling eller träning...

Det jag tycker är synd är att det finns många duktiga ryttare som aldrig får chansen p g a att de inte tillhör rätt krets eller har de pengar som krävs för att upptas i den sk eliten. Det kan finnas högst medelmåttiga ryttare som rider på hög nivå och på väl utbildade hästar men det borde väl vara de allra bästa som rider i toppen eller??
Observera att jag på intet sätt säger att jag själv är bättre än någon annan, det är inte det som diskussionen handlar om. Det är bara funderingar som dyker upp ibland när jag ser hur det går till på en del banor, det är ju inget som jag ligger sömnlös över precis utan jag tycker mest det är lite synd att det är så. Det jag kan bli betydligt mer upprörd över är det jag nämnt här innan över hur pengar styr allt mera inom ridsporten. Man kunde önska att vi närmade oss ex vis Storbritannien lite mera, att Sverige skulle vara en hästnation med lite bredd istället, där hästen finns i vardagen lite mer och inte är ett tecken på status. Nu satsas det på elit istället för kunskap och bredd verkar det som. Jag är ju ingen viktig person i sammanhanget men har rätt till en åsikt, eller??

Själv vet jag ju varför jag håller på med häst och varför jag vill bli bättre, varför jag sitter och harvar och tränar utan att ha tävlingar och rosetter som mål. Häst för mig det betyder gemenskap, ro i sinnet, frisk luft, motion, många glädjestunder och ibland; total harmoni och samarbete med ett djur som väger ett halvt ton!! Det är en mycket speciell känsla tycker jag.
Och till sist - du som ev har stora kunskaper, dela med dig av dem så ofta du kan - utan att trampa på andra. :bow:

Tänkte inte bara på sporter utan även på arbetsplatser t.ex. Tycker det snackas väldigt mkt skit över lag nu för tiden.

Men så längde man vet vad man håller på med och står för det tycker jag inte att skitsnacket biter, åtminstone inte på mig. :)

att ni orkar?!! :confused: det blir ju alltid massa bråk.... :smirk:

Ja tyvärr så är ju ekonomiska möjligheter till elitsatsning inte alltid kombinerat med mkt talang!

Jag brukar tänka att om jag ngn gång blir stenrik, så skulle jag använda en stor del av pengarna till att ekonomiskt hjälpa fram talanger som inte själva har ekonomi till storsatsning.

Det kallar jag konstruktivt! :)Ja tänk vad man kunde göra om man hade haft lite kosing... Alla hästar man skulle köpt mmm ;)

Tycker det är skrämmande hur vissa klankar ner på eliten. De är väl också människor med fel och brister? Att de tävlar kanske de gör för att det krävs ekonomiskt och för att de tycker det är roligt, inte för att säga att de är störst, bäst och vackrast!




Visst har eliten också problem med ridningen och de flesta
inser faktiskt att de har fel och brister. Men långt ifrån
alla inser detta och så fort man ifrågasätter något så
hugger dom.

För inte ska vi alla säga att eliten rider som gudar/gudinnor
allihopa och inte få lov att ifrågasätta dom? :confused:

Sen så är det inte många ryttare som tjänar speciellt mycket
pengar på tävlingsridningen. Att hålla i träningar och främst
sponsorpengar är de största inkomstkällorna. Och visst får
de inga sponsorer om de inte tävlar, men att börja med
tävlingsridning för att man ska tjäna mycket pengar, ja då
behöver man nog tänka om.

Det har du i och för sig ganska rätt i.
Dock var det ganska länge sedan jag jobbade utanför
"hästeriet" så jag har väl inte så bra koll. :o
Har endast jobbat på en annan arbetsplats, och där förekom
det faktiskt inget skitsnack alls. :eek:

Ja, men man ser ganska lätt om folk vill ta åt sig av andras
argument eller bara lyssnar på sig själv. Så ibland är det
bäst att bara inte svara på vissa personers inlägg, för man
vet att det kommer ingen vart. ;)

Det var det jag försökte svara på i mitt förra inlägg!

En ryttare som har lite halvkass sits, men som jobbar med SIG SJÄLV och inte försöker jobba hästen med hjälp av tygel & underskänkel rider bra! Även om hon sitter dåligt och hästen inte går i form. Att rida bra handlar ju om att rida på sin egen nivå (tycker jag). Alla är vi dåliga ryttare i början. Vissa har lättare än andra, men de kan inte allt från början de heller.
Det är ju därför som folk idag rider så GRÄSLIGT dåligt. Eftersom de hela tiden försöker göra saker som de inte är redo för. Även att tävla är en del av utbildningen (om man har det som mål). Har man aldrig tävlat tidigare bör man ju vänja hästen vid tävlingsklimat innan man tävlar en hög klass som kräver att allt går perfekt, eller?

(Detta inlägg riktias inte dirrekt till någon specifik)

Finns det ingen som tycker som jag?

Om det var bättre förr så ta tag i det då. Om vi vill ha ut duktiga lovande ekipage, kan vi inte sitta här och skrämma bort dom.

Du kan starta en ridskola där du anställer folk som kan det här med gammal ridkonst.

Jag tycker det är roligt att åka och se på ponnytävliningar, då jag tycker dom flesta ser lovande ut.

Oroa dig inte för framtiden duktiga ryttare kommer alltigt att finnas.
Lisa

Tyvärr är det svårt att rida bra om sitsen är dålig eller ens halvkass eftersom allt hänger ihop. Händerna sitter fast i armarna som sitter på kroppen...../T_B :)

Jag tror inte att vi menar samma sak med knäslut, faktiskt. ;)
Det du beskrev lät ju inte så tokigt.... :smirk:
För mig innebär det knipande knän och lättridning utan stigbyglar. Oh, så avspänt. :angel:
Inte bra med andra ord!

Jag tror faktiskt att vi menar samma sak med "bra ridning". :) Enligt min mening ska sitsen följa med men inte spänna och driva överdrivet. Underskänkeln ska ha böjda och elastiska knän. Uppdragna hälar är förbjudet! :o Motverkar en flexibel och rörlig skänkel som gungar i takt med hästen.
Det verkar ju vara överensstämmande, eller hur. :p

Jag är tidigare lärd att driva mycket mer med sitsen.
Det verkar som man har gått ifrån det nu eller så är det bara olika instruktörer som lär ut olika.
Just nu jobbar jag mycket med att slappna av i underskänkeln och låta den jobba i takt i traven.
Problemet är när man ska göra något, skänkelvikning till exempel. Då blir det lätt spänt och uppdraget.
Tidigare är jag som så många andra lärd på tunga ridskolekolosser. Sporrar var dessutom bannlyst och man var tvungen att ta i som bara den. Såklat det blev spänt då.
Nu får man vackert lära om. :D

Som svar på din fråga; ja jag tror vi tänker mer lika! :)

:bow:

Vilken negativ tråd!!

Här uppe i norr tycker jag att dressyren är en liten gren, de flesta tävlar i hoppning. Tänk om alla de som faktiskt tävlar dresssyr som inte är superduktiga skulle sluta då skulle vi knappt ha några tävlingar alls.

Jag tror att en del av problemet kan ligga i att vi avlar fram för svåra hästar?! Stora Hästar med stora gångarter! Det är svårare att rida dessa hästar anser jag, krävs ett mycket bra säte osv...

Mitt lilla sto(160cm)har medel gångarter som är otroligt mjuka, kompakt och är född i form. För ryttare på min nivå(lätta klasser) så är det enligt mig den ultimata hästen. När man blir duktigare o hästen kanske inte räcker till kanske man ska fundera på att köpa en med större gångarter osv...

mvh/Ellinor

Jättebra inlägg!
Tycker också det är en negativ tråd. :(
Personligen har jag i alla fall sett mer dålig ridning och felridna hästar hos hoppryttare och skogsryttare än dressyrryttare. Men det är alltid dressyrryttarna man gnäller på. :confused: Konstigt! Dom försöker ju i alla fall. :)

Jag tror också precis som du att man avlar fram alldeles för mycket "superhästar". Problemet är ju att alla vill ha likadana hästar som de elitryttarna, även om det kanske inte är det optimala. Jag är inte bättre än någon annan på den punkten, ska jag erkänna. :o :D

För inte ska vi alla säga att eliten rider som gudar/gudinnor
allihopa och inte få lov att ifrågasätta dom?




Klart man får ifrågasätta, dock tycker jag att det ofta blir ren nerklankning, avundsjuka och personliga påhopp i sådana här trådar.



Sen så är det inte många ryttare som tjänar speciellt mycket
pengar på tävlingsridningen. Att hålla i träningar och främst
sponsorpengar är de största inkomstkällorna. Och visst får
de inga sponsorer om de inte tävlar, men att börja med
tävlingsridning för att man ska tjäna mycket pengar, ja då
behöver man nog tänka om.




Precis, jag menar inte att man tjänar pengar på tävlingar men att man måste tävla för att synas.

tror du förstår mitt resonemang utan att läsa bokstavligt...

Tyvärr finns ju inte paradiset... :crazy:

Visst vore det trevligt om bara de bästa ryttarna fick de bästa hästarna men det är en utopi. Pengar finns och vi lever i en marknadsekonomi.

Jag tycker sverige har en enorm bredd med våra ridskolor och med tanke på antalet hästar i vårt lilla land!

Dock har vi i alla sporter det typiska problemet med att vi är för få invånare, därför har vi ingen jämn tillströmning av utövare utan får åka mellan divisionerna lite.



Själv vet jag ju varför jag håller på med häst och varför jag vill bli bättre, varför jag sitter och harvar och tränar utan att ha tävlingar och rosetter som mål. Häst för mig det betyder gemenskap, ro i sinnet, frisk luft, motion, många glädjestunder och ibland; total harmoni och samarbete med ett djur som väger ett halvt ton!! Det är en mycket speciell känsla tycker jag.





Jag säger bestämt att det inte finns någon människa som satsar så mycket som en elitsatsning kräver bara för att få en rosett. Dock kan äran i att vara världsmästare göra att man pallar den här regniga, mörka morgonen också...

Men kärleken till djuren finns där, annars hade man inte hamnat i denna sport.

Till slut, jag lär mig saker varje dag och försöker föra de vidare. Trampar på folk gör jag inte förräns de missköter sina hästar.

Du kan starta en ridskola där du anställer folk som kan det här med gammal ridkonst.




Varken tiden eller möjligheterna finns tyvärr till detta.
För det första så bor vi otroligt långt ifrån allting,
och det finns två ridskolor inom något sådär nära avstånd.
Och jag vet att folk hellre rider på en ridskola med ridhus
och där de hellre får komma ut och tävla lite, än på en ridskola
utan ridhus (nåja, ett otroligt litet finns) och longeras
i två år.

Däremot är jag faktiskt ute och håller en del privatträningar,
men min tid räcker helt enkelt inte till, tyvärr. :(

Alla som avlar vill avla fram en stjärna.
De vill ha hästen så bra som möjligt.
Dock finns det folk som avlar utan att bry sig om hur
psyket blir. Finns ett exempel på det, som kan räknas till
Sveriges bästa dressyrhästar.

Är det inte bättre att sporten är liten, men naggande god
(dvs att folk rider trevligt, även om det inte är så många
som tävlar) än att sporten är stor och en stor majoritet
rider förj*vligt? :confused:

Har sett otroligt många felridna hästar där också, men
en hopptråd kommer. :devil: Har inte hunnit med bara. :D

Visst är det skillnad på hästar förr och nu. Dagens dressyrstjärnor har massor med utstrålning och power. Det är bara jäkligt synd att det förvaltas så illa i många stycken. Jag hade mer än gärna sett Boltenstern eller St Cyr på någon av dagens stjärnhästar. Jag anser dock inte att hästarnas exteriör påverkats av ridstilen, den har avlats fram.

Nja, har vi mer framgångar NU än när Boltenstern och St Cyr var i tagen. Skulle inte tro det

Nirak har kommit på en jättebra och diplomatisk idé!! :idea:
Gunvor verkar ha många ideér och funderingar. Istället för att bara diskutera här kanske hon skulle kunna ge sig på att försöka förbättra dagens dressyrkvalitet. Hon har ju själv tävlat svår klass dressyr :bow: så hon får se till att börja träna en massa dressyrfolk och hjälpa dem lite på traven! :idea: :)
Antagligen jobbar hon redan som tränare. Folk som tävlat svår klass tenderar att bli "uppraggade" ganska omgående, men om hon inte redan är tränare så tycker jag att jag har kläckt världens idé!! :D

Nirak

Var inne och tittade på dina fina bilder. Vad är det för härstamning på Radon?

Tackar! :) Kommer att lägga ut en gäng nya ridbilder inom de närmaste dagarna! Har äntligen fått min nya scanner!! :love:
PM-ar dig om hästens stam! :)

Nirak

Nä, nu läste du inte vad jag skrev.

Jag sa att en ryttare som vet sin nivå, och som jobbar med sin SITS FÖRST och inte försöker korrigera hästen hela tiden, rider bra. Man kan ju faktiskt inte förvänta sig att alla skall rida på elitnivå. Men om man vet sina begränsningar och jobbar där man är, så är man duktig.

/Marie

Gunvor har träningar. :smirk:

Tyvärr hinner hon knappt med, men några i veckan blir det. :D ;)

Å Veronican med sin perfekta dressyr- ridning (http://community.webshots.com/photo/80973198/86568149JbdpAh) hoppas ivrigt att Gunvor ska få lite mer tid över längre fram i höst :D
*hoppas* :bump: :bump:
Tänk om man nån gång kunde få bo i rätt ände av landet vid rätt tillfälle? (bodde 2 mil från djurjouren fram tills juni) :smirk:

Gunvor har träningar. :smirk:

Tyvärr hinner hon knappt med, men några i veckan blir det. :D ;)






JAg antar att inte några av dina elever tävlar då med tanke på hur du tycker det ser ut på dressyrbanorna idag :devil:

Menar ju såklart att dagens moderna dressyrhäst är ett resultat av efterfrågan på vilken typ man vill ha. ;)
Jag beskrev det nog lite otydligt där. :p

Du klankar ner på dagens dressyr...

Tretjak föreslår att du


- om du tillhör den skara som faktiskt har gedigna kunskaper, tänk då på att dela med dig av den till andra intresserade istället för att bara vara negativ! Det finns många duktiga små ridungar också, alla har vi ju varit nybörjare någon gång...




Då svarar du...



Tyvärr besitter jag inte några större kunskaper.




När Asil föreslog

Du kan starta en ridskola där du anställer folk som kan det här med gammal ridkonst.




Då svarar du helt plötslig...



Varken tiden eller möjligheterna finns tyvärr till detta.
För det första så bor vi otroligt långt ifrån allting,
och det finns två ridskolor inom något sådär nära avstånd.
Och jag vet att folk hellre rider på en ridskola med ridhus
och där de hellre får komma ut och tävla lite, än på en ridskola
utan ridhus (nåja, ett otroligt litet finns) och longeras
i två år.

Däremot är jag faktiskt ute och håller en del privatträningar,
men min tid räcker helt enkelt inte till, tyvärr.




Jag börjar må illa. Det är himla lätt att kasta sten i glashus. Är det att undra på om dagens dressyr är så "hemsk" som du påstår om instruktörerna "inte besitter några större kunskaper", men ändå glatt "är ute och håller privatträningar"???

Jag måste säga att jag blir lite förvirrad... :confused: :confused: :confused: :confused: :confused:

Eller så kan man säga, snacka går ju.... :devil: :D

Jag kan trösta dig med att det finns visst folk som vill. där jag bor betalar vi 20 kr mer/ timme för att rida ute i en paddock i 15 grader kyla än rida i ridhuset för annan tränare... Nu är inte vi så väldigt vassa ryttare (de flesta iallafall) så vi kommer inte att synas på tävling, men vår sits blir vansinnigt mycket bättre!!!

Det roliga är att t.om barn märker skillnad och de som fortsätter i ridhuset får också berömm för sitsen!

Vad du också glömmer är att förr var hästsporten bara till för de mycket priviligerade. Jag är släkt med en som var remontutbildare inom det militära och som han sa var det självklart för honom att varken han eller hans dotter red efter han hade tagit upp en civil karriär...

Det är förmodligen därför ridning fortfarande inte är skattefri motionsförmån fortfarande för företag i Sverige!!! Det kostar inte mer än ett gym kort men, men...

Jag har två elever som tävlar. Lokalt.

Ute och håller privatträningar kanske är att ta i, jag
håller mig mest på hemmaplan.
Jag besitter inga större kunskaper, nej, det är därför jag
inte tränar folk som tävlar högre klasser heller.

Vad tycker du att jag ska göra?
Jag tycker större delen av dagens dressyrridning få MIG att
må illa. Tycker du att jag ska sitta hemma och inte göra
något åt det?
Det lilla jag gör, är förstås som ett sandkorn i havet, men
jag försöker i alla fall. Däremot har jag inte den kunskapen
att hjälpa de ryttare som främst skulle behöva hjälp.

:D

Ute och håller privatträningar kanske är att ta i, jag
håller mig mest på hemmaplan.
Jag besitter inga större kunskaper, nej, det är därför jag
inte tränar folk som tävlar högre klasser heller.

[quote]






Men folk skall ju utvecklas i sin ridning oxå och med tränare som tänker som du bidrar ju till att det ser ut som det gör på tävlingsbanorna idag!
Fattar inte varför man skall träna folk när man inte klarar av det!!







Vad tycker du att jag ska göra?
Jag tycker större delen av dagens dressyrridning få MIG att
må illa. Tycker du att jag ska sitta hemma och inte göra
något åt det?














Ja eftersom du inte kan träna tycker jag definitivt att DU inte skall göra något åt det iallfall.

Du hade ju inga kunskaper så vad skall du kunna bidra med då?






Det lilla jag gör, är förstås som ett sandkorn i havet, men
jag försöker i alla fall. Däremot har jag inte den kunskapen
att hjälpa de ryttare som främst skulle behöva hjälp.

















Men du har ju suttit och dömt ut massa ryttare som oxå försöker och tycker dom skall hålla sig ifrån tävlingsbanan. :confused:

Så det är OK för dig som inte har någon kunskap att försöka träna folk, men inte OK för någon annan att försöka rida ett vettigt program på tävling :confused: :confused:

tyst !!

annars får du inte komma , jag kommer inte våga rida då :o

Jämnför man med många andra, så har jag ingen kunskap. Men
jämnför mig med dessa "moderna ryttare med sitt nya ridsätt"
så har jag nog en hel del att lära ut.



Men folk skall ju utvecklas i sin ridning oxå och med tränare som tänker som du bidrar ju till att det ser ut som det gör på tävlingsbanorna idag!




Så det är på grund av mig, och inte av bakåtsträvande ryttare
som bara bryr sig om var nosen är, som ser till hur det
ser ut på tävlingsbanorna idag?

Nu får du faktiskt lägga ner! Du kan inte skylla den dåliga
ridningen, på MIG. :mad:

Jag besitter inga större kunskaper, nej, det är därför jaginte tränar folk som tävlar högre klasser heller.




Det är ingen vidare ursäkt, det heller egentligen, att du inte tränar folk som tävlar högre klasser. Det spelar väl ingen roll vilken klass ryttarna är. Alla ryttare oavsett om de kommer hålla sig till gärdsgårdsserien, eller Sveriges elitryttare, måste lära sig att starta, stanna och vända hästen innan de kan utvecklas. Och för att lära sig grunderna på ett korrekt sätt, är det väl ändå bra om instruktören har en god grund att stå på. När du säger att du inte besitter några större kunskaper, låter det ju precis som du förringar dina kunskaper helt och så menar du väl inte?

Jag anser nämligen att ridningens grunder är viktigast av allt. Att ryttaren får en bra sits, "snälla händer" och så vidare. Sedan växer man som ryttare med tiden.



Jag tycker större delen av dagens dressyrridning få MIG att må illa. Tycker du att jag ska sitta hemma och inte göra något åt det




Nej, men jag tycker inte att du kan sitta och dra alla andra ryttare och tränare än dig själv och dina ekipage över en kam att dagens dressyr är skit.



Det lilla jag gör, är förstås som ett sandkorn i havet, menjag försöker i alla fall. Däremot har jag inte den kunskapen att hjälpa de ryttare som främst skulle behöva hjälp.




Du vill alltså hjälpa alla dagens dressyrryttare tillbaka till den gamla tiden, när dressyrhästarna var byggda på dåtidens synsätt hur en användbar "tjänstehäst" (kavallerihäst) såg ut.

Avelsarbetet inom dressyraveln är ju inriktad på dagens tävlingsdressyr, hästarna används inte inom kavalleriet längre. Utan hästarna har ett mera tävlingsinriktat avelsvärde idag. De står ofta högre i blod än gårdagens ofta "lätthanterliga" halvblod. Då måste ridningen utvecklas åt det hållet också, även om de gamla tankarna ska finnas kvar någonstans i bakhuvudet.

Dressyrridningen måste få en chans att gå framåt även om man till viss del bör hålla kvar det gamla tänkandet. Det "gamla tänkandet" är tanken med den mjuka bäriga ridningen, som gör att hästarna blir väl genomridna och håller dem fräscha längre.

Med det vill jag inte säga att du har helfel. Men jag förstår om dagens tävlingsryttare tycker att du har en väldigt cynisk syn på deras arbete. Alla ryttare och tränare kan nämligen inte sträva så helt åt "Häcklefjäll" som du försöker påskina.

Mvh

Jämnför man med många andra, så har jag ingen kunskap. Men
jämnför mig med dessa "moderna ryttare med sitt nya ridsätt"
så har jag nog en hel del att lära ut.




Jaha men säg det då, det verkade mer som om du inte kunde något överhuvudtaget :o





Men folk skall ju utvecklas i sin ridning oxå och med tränare som tänker som du bidrar ju till att det ser ut som det gör på tävlingsbanorna idag!










Så det är på grund av mig, och inte av bakåtsträvande ryttare
som bara bryr sig om var nosen är, som ser till hur det
ser ut på tävlingsbanorna idag?

Nu får du faktiskt lägga ner! Du kan inte skylla den dåliga
ridningen, på MIG. :mad:













Jag tänkte mer på dina egna elever än andras när jag skrev att dom behöver utvecklas.
Givetvis skyller jag inte dagens dåliga ridning på dig, Varför tror du det??

Håller helt med att det är för mkt fixerande av hästens nos och huvud, på tävling gäller nacken som högsta punkt och inget annat.

Du vill alltså hjälpa alla dagens dressyrryttare tillbaka till den gamla tiden, när dressyrhästarna var byggda på dåtidens synsätt hur en användbar "tjänstehäst" (kavallerihäst) såg ut.




Det vill jag då inte. Däremot vill jag få tillbaka det
gamla sunda förnuftet, som fanns en gång i tiden.



Nej, men jag tycker inte att du kan sitta och dra alla andra ryttare och tränare än dig själv och dina ekipage över en kam att dagens dressyr är skit.




Så jag har ingen rätt att ifrågasätta? Om jag tycker det är skit,
ska jag alltså hålla det för mig själv!?
Tänk om alla resonerade så. Var skulle dressyrsporten då
urarta i?

Om du vill så PM:a för lite ridbilder på elever och även
mig själv, om du vill se vad jag menar med vad jag skriver,
hur vi tränar etc.

:bow: :bow: :bow:

Skulle mer än gärna träna för dig, då jag tycker dina åsikter och argument stämmer väl överens med mina.. Och att bli longerad i ett halvår har jag inget emot alls, vad gör man inte för en betydligt bättre sits.. ;)

Så snälla Gunvor, låt mig få lära mig rida ordenligt.. :bow:

Fast jag tycker det är orättvist att klanka ner på lätt b'arna och lätt a'arna. Det är ju fortfarande utbildningsklasser.

Jag var på en Lätt B:3 och en Lätt A:3 och kikade i helgen och tyckte de flesta var ganska duktiga. Det som dock var tråkigt var att de allra flesta hästar gick runt och gapade på banan. Flera borde se över sina bett.

Något som ständigt förvånar mig på dressyrtävlingar i övrigt är bristen på uppfostrade hästar nere på parkeringen och vid trailarna.

Vart var du och kollade? Jag var och tävlade i Shm i helgen.

Tack. :)
Tyvärr är det en bit mellan oss.

Men bara för att det är utbildningsklasser, som du kallar det,
är det inte olagligt att klaga. Du nämner det själv, att
flera hästar gick och gapade. Tycker du utbildningen går
åt rätt håll då? Sen beror det inte bara på felanpassade bett
eller vargtänder, det kan också bero på för hårda händer.

ahhh..där är du! ;) Har du hunnit fixa fram några bilder att visa på dig och den gamla goda tiden? :idea: :D

Nirak

Gladö.

Nej, det är klart att det är dåligt, men jag ser det mer som ett generellt problem överlag i hästvärlden att man väljer den enkla vägen istället för att jobba med grundproblemet.

Om hästen gapar - spänn nosremmen hårdare, om det inte hjälper, sätt på en rem till. Illa sittande utrustning och hårda händer ser man överallt. Inom hoppning, dressyr, western etc.

Istället för att uppfostra sina djur så får man hästar som inte står still vid hantering, kastar sig ut ur transporter, går runt i cirklar när man ska sitta upp, kastar sig iväg så fort ryttaren är uppe, rädda och kastar sig när andra bilar kör in på området, går över folk, stressade hästar osv. Det är bara på dressyrtävlingar jag sett sånt!

Visst finns det undantag, självklart, men de är väldigt få.

Det var där jag var.
Jag tycker det är svårt, för jag känner lite som i en annan tråd - man vågar sig ju inte ut alls och tävla snart med tanke på alla kritiker. Klart man ska ha åsikt osv det är inte det jag säger. Jag tex rider mycket bättre hemma, vem gör inte det. I helgen hade jag min första tävling på 13 år och då naturligtvis första på den här hästen. Hemma går det jättebra och hästen är helt lösgjord, men det var hen inte i söndags på tävlingen - för jag rider sämre där naturligtvis. Fick bra betyg ändå på in ridning, vägar osv men nedslag på form så klart. Men ska jag inte få åka ut och tävla då?
Jag förstår att du menar att jag ska få det - men alla gör nog inte det. Jag red en LB och kom någonstans i mitten.
Det är inte helt lätt att vara amatörryttare idag...

Jadu, skicka ett PM så kommer dom. :smirk:

Har även sett sådant på andra tävlingar, men mest inom dressyrsporten
och minst inom fälttävlan!

En spänd häst med en ryttare som rider trevlig är en sak.
En spänd häst med en ryttare som rider illa är en annan.

Hur kan det komma sig att det är minst inom just fälttävlan?

Bra fråga.
En teori jag har kan vara att fälttävlanshästarna "utsätts"
för mer. Många dressyrhästar håller sig inom ridhusväggarna
och blir stingsliga när de kommer ut på ett nytt ställe?

Minst av det har jag iofs på westerntävlignar, men det förekommer där också.

Klart du ska ut och tävla!
Utan tävlingsrutin kan man ju aldrig bli bättre!

Det var ju jag som skrev ovan:
"orättvist att klanka ner på lätt b'arna och lätt a'arna. Det är ju fortfarande utbildningsklasser. "


:)

Jag håller med dig, och därför kommer jag fortsätta tävla.

Det har du faktiskt rätt i.
Tyvärr är jag inte på sådana särskilt ofta. :(

:bow: :bow: Halleluja IngelaH :bow: :bow:
Gunvor orkar jag inte ens kommentera.

Du kanske ska läsa fortsättningen och Gunvors förklaring? :smirk:

Orkar inte eller kan inte? :angel:

ja det är ju det tyvärr.. men jag kanske kan komma ner till dig en vecka i sommar och träna.. :D

Om du står ut med ett tonårsmonster, sju shettisar som ständigt
är på rymmen, hingstar som spränger staket, pudlar som jagar
hästar, stalltjejer som kan bäst, walker som går sönder,
mögligt hö, traktorer med bensinstopp och mig och
tonårsmonstret så. :smirk:

Det här var nog ingen bra dag för mig. :crazy:

haha haft en dålig dag..?? Kan meddela att du inte är ensam..

Men, självklart skulle jag stå ut med det, bara jag får träna ordentligt för någon som är seriös.. har mött alldeles för många oseriösa tränare nu.. :crazy:

Pallra dig hit då. ;)

haha jag får väl ta och göra det..
då kommer du garanterat få något att skratta åt, för jag sitter som en kratta på tösen, hennes gång är mer än jag klarar av för tillfället.. :D

Jag tyckte jag var tydlig nog; Orkar inte. :smirk:

Snälla människa är något bra eller?

Bakåtsträvande tanter finns det för mycket av.

Förstod nästan det.

Det finns även för mycket av ungar som tror de är Guds underverk i sadeln. :crazy:

Det är nog många som tänker så här:
"Hemma går det jättebra och hästen är helt lösgjord, men det var hen inte i söndags på tävlingen - för jag rider sämre där naturligtvis. Fick bra betyg ändå på in ridning, vägar osv men nedslag på form så klart. Men ska jag inte få åka ut och tävla då?"
Och någonstans finns väl en gräns - men det måste vara en tränare som säger att det är dags att prova, när det börjar gå bra på hemmaplan. Sen kanske inte alla har möjlighet att åka ut och testa på olika ställen innan det blir allvar.
Det jag tycker är tråkigt att se är klubbtävlingar där grundfelen är väldigt lika för alla ekipage, det skulle vara lätt att hjälpa 90% av ekipagen till betydligt bättre resultat om de bara kunde inse att hästens inte formas av att ryttaren sliter ner huvudet på hästen. En annan "mardröm" är 90% av ekipagen felställda på alla volter, och på två spår sen ... Det kommer sig av uppmaningen att rida hästen mellan innerskänkel och yttertygel, tror jag.
Likaså halter är väldigt olika, mjukt in med bakbenen under sig och på tygeln är inte så vanligt. Många verka tro att det är tvärstopp på bokstaven som räknas. Och den missuppfattningen skulle man ju kunna ta bort? mm mm - Jag tror att många ryttare kan bättre än vad de visar. Sen är programmen lite olika uppbyggda också. En del rörelser kommer så nära inpå varandra att det blir en svårighet som är mycket större än själva rörelsen. :) T_B

Jesus!

Några saker som jag finner intressanta att kommentera:

Det där med att förringa sina kunskaper för det första. Har förut tänkt att jag är väl en medelmåttig ryttare - och när andra har sagt att de rider bra, tex KAN hoppa, har de fått följa med på uteritt. = Katastrof!!! Avtrillning och brutna ben... :o Nuförtiden träffar jag dom som säger att dom är duktiga på dressyr och d-r-a-r i tyglarna för att få hästen i hållning och inte vet åt vilket håll hästen är ställd. Form heter det ju nuförtiden. Snygg silhuett kanske, men med tiden blir musklingen åt skogen iallafall. Sen vill jag INTE påstå att alla eller ens de flesta är sådana. Det är bara så konstigt när man själv blivit uppfostrad att snarare tona ner sin förmåga (inte vara skrytsam) att möta den nya tidens barn som alltid fått uppmuntran och blivit tillsagda att de kan allt om de vill.
Sen med tanke på de gamla halvbloden - såna som fanns på ridskolan när jag var barn. De hästarna kunde lära ut ridning därför att de var korrekt grundridna. När man fick allt att funka kunde de släppa till och bli lätta och bäriga. Många av dem var också ädla. Titta på gamla bilder av militärparader!
Systemet gick ut på att ha ston som producerade remonter till armén och kunde jobba i lantbruket under tiden. Stoet kunde vara av en grövre typ - då tog man en ädlare hingst och fick en bra remont. Dock ansågs på den tiden att korta skenor var en fördel ur hållbarhetssynpunkt. Med tanke på hur många hästar som slås ut idag kan det kanske ligga något i det?
Sen är det ridningen som får hästen att bli lätt i framdelen och därmed handen. Det bör väl alla sträva efter, för hur kul på en skala är det med en felutbildad häst som vräker sig på bettet? - Man blir ju bara trött!!! Alla typer av hästar kan lära sig att bära sig själva under ridning, handlar mest om att ryttaren ska våga visa en "dålig form" en kort stund, tills hästen hittar sin plats genom eftergifter. :) :) :) mvh/T_B

Dressyren maste ha sparat ur ungefar i samma veva som alla skulle lara sig att rida hasten pa tyglen. Pa den goda tiden kan jag tanka mig att hastarna reds fram till tygeln och inte ihop genom att backa av fran den som idag. Och ungefar samtidigt som en graman tyel blev en basvara i varje dressyrryttares sadelkammare, varfor behova jobba loss hasten i kroppen nar man kan lossa den i hals och nacke sa enkelt med ett par extra tyglar.. Men detta ar forstas gissningar eftersom jag inte ens var fodd da :p

Det ar val inte sa konstigt att hastens bakdel och rygg inte fungerar hundra inne pa banan nar all focus i traningen lagts pa vad hasten gor med sin framdel. Numera ar det ju nagot av det forsta en inriden hast ska lara sig, att inte ga emot handen (av vilken anledning det an ma vara..) och vad den ska halla hals och huvud.

Jag har en god vision och en skrackvision. Att allt fler folk gar over till barock och akademiskt, eller western, kan betyda att allt fler folk soker en godare och mer korrekt form av ridning. Eller sa kommer det i langden bara att innebara att dessa dicipliner bli mer och mer lika den dressyr som idag praktiseras bland tavlingsryttare och amatorryttare runt om i landet..

Jag ar ung som sagt, tiden far utvisa hur det blir med den saken.

/Frida

Oavsett vilka man ska forespraka sa..

En hast behover varken en ryttare med stora benmuskler eller stod pa nagon tygel for att utfora nagon av de rorelser som ingar i ett dressyrprogram. Den behover inte ridas si eller sa.. enligt de eller de metoderna.

Det enda hasten behover ar en ryttare som kan komunicera och motivera, och har en sapass mjuk och balanserad sits att den inte stor. Ska hasten sen vara lycklig, vilket maste vara ett stort plus, sa ska ingen del av komunikationen besta av smarta eller nagot som ar helt onaturligt.

Kanske det skulle vara nagot att infora som modern ridning, storre insikt i vad vi egentligen sysslar med, istallet for att blint folja antingen dagens dressyrtranare eller svenska armens ridlara..

:banana: :banana: :banana: :banana:

Ni får verkligen förlåta mig om jag upprepar något här men efter några sidor gav jag faktiskt upp och orkade inte läsa mer.

Hur som helst, först blev jag glad och höll med när jag läste ditt inlägg. Jag håller helt med att dressyren av idag är helkass i många hänseenden. Hästens form är i många fall helt felaktig och detta även i höga klasser. Sänkta ryggar, på bogarna, nosen bakom lodplan osv osv i all oändlighet. Riktigt osmakligt.
Jag vet dock inte om jag håller med om att det var bättre förr för det har jag ingen erfarenhet av.

Men sen när jag fortsatte läsa dina övriga inlägg förstod jag att vi nog inte alls särpå samma våglängd. Särskilt inte när du började visa foton som du tycker visar en bra form. Flera av fotona var förskräckliga. Sänkt rygg, bakbenen långt efter sig.... usch.

Men för att återgå till mina egna synpunkter i ämnet:
För några veckor sedan hamnade jag på lag-sm i dressyr på Öland. Kom tyvärr inte dit förrän mot slutet av tävlingen och såg bara de 4-5 sista ekipagen i finalen. Ett av dessa gjorde en fantastisk uppvisning trots några missar. Hästen var lätt i framdelen och bar sig fint med nosen där den ska vara. Galoppombytena var raka och rena och den rörde sig avslappnat och verkade nöjd och det var en härlig uppvisning! De övriga ekipagen var mer eller mindre katastrof. En av hästarna kröp ihop mer och mer under uppvisningen för att mot slutet nästan gå och bita sig i bogen, en av de andra visade travökningar som inte på något sätt kom bakifrån utan var på bogarna. Visserligen fanns där en taktmässig längning av steget men är det inte meningen att framdelen ska lätta när bakbenen skjuter på? Samma ryttare visade också galoppombyten där hästen svängde från sida till sida i takt med att skänklarna åkte bakåt virveln på hästen.
Tyvärr vet jag också att båda de exempel på sämre ridning som jag beskriver fick mer poäng än det harmoniska ekipaget jag först beskrev. Jag tycker det är skrämmande!
Det är mycket möjligt att det fanns anledningar till att de här båda skräckritterna såg ut som de gjorde - ryttare eller häst kanske hade en dålig dag/ritt eller något annat. Det stora problemet är ju att domarna gav dom så höga poäng! Vart är vi då på väg???

T.o.m när man läser i "instruktionsböcker" om dressyr visas många bilder där hästen är som en hängmatta i ryggen och bakbenen släpande bakom sig någonstans. Vad håller folk på med???

En annan väldigt stor skillnad mellan förr och nu är ju att det är många fler som rider. Förr var det mest herrar som hade ridningen i sitt yrke som tävlade. Nu är det övervägande glada amatörer. Rikt folk dominerar visserligen fortfarande inom dressyrsporten, men åtminstone är det inte bara adeln.

Min utopi:

Bevakade framridningar med gult och rött kort vid misskötsel. Helst ska domaren vara anonym (kanske titta via kamera). Där ska ryttaren också vara tvungen att kunna visa uberstreichen och att hästen bär sig när tygeln förs fram. Annars minuspoäng.

Munhåle- och muskelinspektion (som en bedömningsgrupp). Man ska
inte få starta utan en enda ryggmuskel.

Förbjudet med triss-sporrar och sporrar utan mjuk kula, eftersom så många använder sporrarna grovt, rakt in i sidorna med tårna pekande utåt. (Mer regel än undantag på SM för unga ryttare nyligen).

Förbjudet med spö på framridning, utom på hingstar (eller är det för orättvist?).

men kom igen... e ni så himla mycket bättre själva då eller..? ok det finns de som rider mer eller mindre bra.
varför ska man inte få använda spö på alla hästar/ponnys Vega?? det finns dom som kan rida..! men å andra sidan om nu alla rider så dåligt.. varför rider då inte alla eller kanske ingen SM, NM, EM osv???

Man behöver inte vara "så mycket bättre själva" för att kunna uttrycka sin åsikt. Som jag sa så anser jag inte att det stora problemet är att ryttarna är dåliga utan att domarna ger så höga poäng till de som rider sina hästar felaktigt.

Men för att återgå till mina egna synpunkter i ämnet:
För några veckor sedan hamnade jag på lag-sm i dressyr på Öland. Kom tyvärr inte dit förrän mot slutet av tävlingen och såg bara de 4-5 sista ekipagen i finalen. Ett av dessa gjorde en fantastisk uppvisning trots några missar. Hästen var lätt i framdelen och bar sig fint med nosen där den ska vara. Galoppombytena var raka och rena och den rörde sig avslappnat och verkade nöjd och det var en härlig uppvisning! De övriga ekipagen var mer eller mindre katastrof. En av hästarna kröp ihop mer och mer under uppvisningen för att mot slutet nästan gå och bita sig i bogen, en av de andra visade travökningar som inte på något sätt kom bakifrån utan var på bogarna. Visserligen fanns där en taktmässig längning av steget men är det inte meningen att framdelen ska lätta när bakbenen skjuter på? Samma ryttare visade också galoppombyten där hästen svängde från sida till sida i takt med att skänklarna åkte bakåt virveln på hästen.
Tyvärr vet jag också att båda de exempel på sämre ridning som jag beskriver fick mer poäng än det harmoniska ekipaget jag först beskrev. Jag tycker det är skrämmande!
Det är mycket möjligt att det fanns anledningar till att de här båda skräckritterna såg ut som de gjorde - ryttare eller häst kanske hade en dålig dag/ritt eller något annat. Det stora problemet är ju att domarna gav dom så höga poäng! Vart är vi då på väg???



Jag är mycket tveksam till att dom "hemska" fick bättre poäng än den harmoniska faktiskt, då kan det inte vara så korrekt som du trodde?? Eller så var dom "hemska" inte så hemska som du tyckte??
Min erfarenhet är iallafall att ju korrektare man rider desto bättre poäng får man och blir inte nerdömd.

Sedan är det alltid så att "namn" får bättre poäng än "icke namn" men det brukar oxå bero på att "namnen " sällan rider så hemskt med vissa undantag och rider dom hemskt så får även dom dåliga poäng.
Ja det är iallafall min erfarenhet av det hela.

Det här är inte svar till dig fio utan i största allmänhet.

*suck* Har läst igenom tråden o blir mest trött o irriterad av innehåller, men kan ändå inte låta bli att skriva något.

Var o tävlade i helgen och det var överlag mkt. hög kvalitet på ekipagen, det tyckte även domarna i båda klasserna. Visst fanns det ett o annat ekipage som inte var någon sköhetsuplevelse direkt och en o en annan som var direkt ojust mot sin häst (speciellt en :mad: ) men överlag var det mycket bra ridning på mycket fina hästar!!!! Härligt o inspirerande!

Tyvärr var underlaget totalt kass överallt. :mad: Och inne på banan var det halt som fan vilket inte gjorde det hela så lätt. Dessutom var tävlingen inomhus o det var varmt.

Tror de flesta ekipage hade missar lite här o där men de skötte det jäkligt snyggt ändå.

En häst blev kritiserad av någon annan för att den gick i balanstrav allt som ofatast, njae, det håller jag inte med om. Den hade bakdelen väl under sig och bakbenen likaså, skulle snarare kalla det en mycket fin passage fast dock ofrivillig för ryttaren hade stora bekymmer att få den att göra något annat. Men löste det ändå på ett väldigt fint sätt.

Såg flera ryttare med fantastisk sits. Den ena började jag undra om hon verkligen var vid liv, men så såg jag att hon rörde lite på innerhanden i en hörnpassering..

En annan ryttare satt på en häst som förmodligen gick en av sina första medelsvåra klasser, den flög i luften lite då och då men hon satt lugnt kvar o tom. stannade o klappade den lugnande en gång!!!

Tja, överlag var det riktigt roligt alltså.

Avslutningsvis vill jag säga att: Med erfarenhet och kunskap kommer ÖDMJUKHET och.. det är svårt att rida flera övningar efter varandra och få dem bra när man varken väljer när eller var de ska utföras och till råga på allt är nervös.. Prova själv ni som klagar. :smirk:

Visst finns det massor av dålig ridning, framförallt de som går upp i högre klasser för tidigt om man går upp från lb tll la och man ligger på under 60% varför gå man inte tillbaka, tränar och sen försöker om några månader igen, och jag fattar int eheller varför folk ska ut och rida msv när bytena inte ens sitter 100% där hemma?? onödigt... Där finns dålig ridning både bland ponnyer och storhästar, men de ryttarena som rider ponnyer och som rider illa borde få hjälp på något sätt.. Många har föräldrar som inte förstår något utan bara tror att det är på en del sätt, försöker träna barnen och deras ponnyer och jag kan lova att det är hemsk att se!

och tränare som när de tränar så rider man på en vilt i 60 min, ibland samma varv, och hästen gå likadant hella tiden, eller de tränarna som sätte innspänningstyglar och allt annat skit på hästarna..Varför inte ta tag i det och lära dem rida ordentligt??

kan bara bocka för ditt inlägg :bow:

Visst finns det mycket dålig ridning. Tyvärr tror jag det är ett resultat av ridsportförbundets strävan att göra ridningen till en folksport. Plötsligt skall alla rida, även de som inte har ambitionen att bli bra ryttare över huvud taget, utan bara söker sig till alla genvägar (läs: dåliga instruktörer) som finns.

Förr fanns det inte lika många ryttare, alltså fanns det inte lika många dåliga ryttare heller, och de som började rida insåg snabbt att det krävde oerhört mycket tålamod och självdisciplin att komma någonvart. De som inte hade dessa egenskaper blev snabbt ivägskrämda av målmedvetna instruktörer som inte tillät genvägar.

Dessutom hade man på den tiden en helt annan respekt för "gamla hästgubbar" och deras kunskaper.

Och så tycker jag det är alldeles för mycket daltande med eleverna numera. Trillar en unge av får det nästan tillsättas en krisgrupp så de får bearbeta den förfärliga upplevelsen av att ha smakat lite sågspån. På min tid hette det bara "upp igen"... och i bästa fall slapp man en utskällning ifall man inte hållit i tyglarna.

Tja, så ser det ut ur mitt perspektiv.

Min erfarenhet är att ingenting sitter någonsin till 100 %, allt kan hända, en rörelse man aldrig trode skulle fungera kan plötsligt fungera långt över ens vildaste fantasier för att plötsligt försvinna spårlöst o sen komma tillbaks igen.. en annan rörelse som hästen verkar vara född med kan plötsligt sluta fungera och man begriper inte varför o sen fungerar det igen.

Samma kan hända på tävling, av någon obegriplig anledning kan rörelser som ALLTID fungerar hemma plötsligt