jag blir så sur varje gång jag hör talas om folk som använder elhalsband, jag blir så jävla förbannad helt enkelt!
jag har hört om en hund man skulle lära att inte jaga harar.
då gick man ut på ett fält o satte på hunden ett elhalsband. när den satte efter en hare så tryckte man på knappen.. :mad: men dessvärre så skedde stöten under ett hopp som hunden gjorde så nu hoppar aldrig hunden. man får lyfta in den i bilen osv. tji på dom... där fick dom :p
dessutom har jag hört att det numera krävs licens för elhalsband. är detta sant eller har jag drömt det? :smirk:
:bump:

Elhalsband är numera förbjudet i Sverige sen 1 juli om jag inte är helt fel ute. Annars tycker jag det under vissa omständigheter är ett fint redskap eftersom man då kan korrigera snabbt och på lite längre avstånd. Dock har jag aldrig använt det själv men är inte främmande för tanken. Det du beskriver är ett exempel på när tajmingen är fel och resultatet blir ett annat. Det kan hända med all korrigering som är effektiv, likaså med belöning som är gjord med fel tajming kan ställa till det. Det är det som gör det så svårt ibland att träna och ibland får man gå tillbaka och träna bort beteenden som kommit av fel tajming. Jag minns när min ytterport hade "fel tajming" och gick igen på min hunds baktassar när vi gick in efter en promenad. Han blev så klart jätterädd och den kom i exakt "rätt" ögonblick när vi gått genom dörren och det tog två månader att träna bort att han hoppade in i trappen. Jag har sen dess varit avundsjuk på portens fina tajming som var exakt. Hade man haft lika bra precision hade all träning varit så mycket enklare. Men det är just svårigheten som gör det till den utmaning det är, tycker jag :)

jo så är det nog, sen 1 juli nåt sånt, har jag också hört.
men nu håller jag inte alls med.
skulle det vara fint att skicka el ofrivilligt genom en hundhals bara för att den inte gör exakt som vi vill?
hundar ska inte följa en människa. dom är inte gjorda för det. som bekant är dom nära släkt med vargen som aldrig skulle följa en människa. att överhuvudtaget ha koppel på en hund är fel. den får väl göra vad den vill. det är inte mitt liv, det är hundens.
alla vet väl hur jobbigt det är när mamma/pappa tjatar på en om å städa eller liknande, dvs bestämmer över en.
precis likadant är det för hunden. jag har personligen aldrig koppel på min hund, fastän jag är mycket väl medveten om den där fördömda lagen vi numera följer..
:bump:

Vill först o främst poängtera att jag är emot el halsband, just av de skäl du nämner.
Sen vill jag påstå att för hunden är det ingen skillnad om den får el i sig eller en smäll i "rätt" läge. Tar den bestraffningen som det är ämnat blir effekten detsamma.
/absolut

jo så är det nog, sen 1 juli nåt sånt, har jag också hört.
men nu håller jag inte alls med.
skulle det vara fint att skicka el ofrivilligt genom en hundhals bara för att den inte gör exakt som vi vill?
hundar ska inte följa en människa. dom är inte gjorda för det. som bekant är dom nära släkt med vargen som aldrig skulle följa en människa. att överhuvudtaget ha koppel på en hund är fel. den får väl göra vad den vill. det är inte mitt liv, det är hundens.
alla vet väl hur jobbigt det är när mamma/pappa tjatar på en om å städa eller liknande, dvs bestämmer över en.
precis likadant är det för hunden. jag har personligen aldrig koppel på min hund, fastän jag är mycket väl medveten om den där fördömda lagen vi numera följer..
:bump:





Först trodde jag du skojade men sen kom jag på att du förmodligen är väldigt ung, kan väldigt lite och har begränsad erfarenhet av hundar.
En hund får inte alls göra som den vill och den är mycket väl lämpad att följa en människa. En hund SKA följa en människa och om den inte gör det så är den ledare vilket aldrig kan bli lyckat. Likaså skulle en varg följa en människa om den tränades rätt. Alla vargflockar har en ledare och i vår värld är det vi ägare som får ta på oss den rollen. Annars mår hunden inte bra alternativt ställer den till med rejäla problem.

Korrigering ska inte användas godtyckligt, definitivt inte ett elhalsband. Man ska heller inte "tjata" på en hund eftersom det har dålig effekt. Ungefär som när din mamma och pappa tjatar på dig så tycker du mest det är jobbigt. Mitt tips till dig är att du börjar städa så de slipper tjata, sen när du växer upp så kommer du ha nytta av att ha åtminstone hyfsad ordning omkring dig :)

För min del får du gärna ha din hund okopplad så länge den inte stör mig. Men en hund vars ägare låter den springa vind för våg och där hunden kommer fram till mig och skäller och hoppar ger jag en näsbränna alternativt låter min egen hund sköta om det men tyvärr förstör det mycket av min träning så jag gör det hellre själv :)

Jag håller med Klok_man helt och hållet här.

Elhalsband kan vara mycket, mycket bra och mycket, mycket dåligt. Allt beror på vem som håller i fjärrkontrollen.

Dessutom så gör det inte ens ont stöten som kommer. Jag har provat på mig själv flertalet gånger för jag var av samma åsikt som dig förut. Det känns ungefär som ett surrande.. Vet man inte om att man har det på sig (Vilket nästintill alla hundar lär sig..) så blir man kanske lite rädd för surrandet men det gör inte det minsta ont..

Våran sista Schäfer hade blivit uppfostrad med stackelhalsband och elhalsband, av fel skäl. Trots det var han inte rädd för elhalsband, andra tjocka läderhalsband eller liknande.. Av alla videos jag sett på honom (Vi köpte honom som 5 åring) så såg man ine när han fick stöten. Förutom att han vart arg (Vilket också var syftet med det hela). Han morrade till ner mot halsen och siktade sen mot figuranten med oerhörd styrka, i tron om att det var han som retades med honom.. Körde dom arbete i lina hade han stackel på sig med 2 koppel så att det ena var i riktiga halsbandet och det andra i stacklet. Ville dom reta upp honom och få honom att gå upp i försvar så ryckte dom lite i stacklet och så vände han ilskan mot figgen där också.

Rasmus var trots detta, den oerhört gulligatse hund jag träffat. Om man lärde känna honom. Pga att dom använde elhalsbandet fel så hatade han människor. Det tog mig 2 månader att få gå nära hans hundgård och ytterligare 2 månader innan jag fick röra vid honom. Efter det vart vi bästisar och han inte ens så mycket som morrade åt mig igen. Pappa, som var kille, fick däremot aldrig fullt förtroende av Rasmus. Han slutade att bitas, men han visade att han minsann hade koll på var pappa befann sig.

En annnan av våra Schäfrar tränades med elhalsband på i perioder, för att kunna korrigera på långt håll. Detta var den absolut tryggaste hunden på jorden under hela sitt liv!

Elhalsbandet skadar inte om man använder det rätt. Bara om man använder det fel.

Varesig stackel eller elhalsband hör till god hundhållning. Att träna UPP en hunds aggressivitet med hjälp av elektriska stötar är inte klokt. Ditt omdöme kan inte vara särskillt gott. Förresten varför skulle hunden inte gilla halsbandet som sådant, det var ju inte vid halsbandspåsättning som den fick stöten? Att sedan du inte tycker att elstöten var så farlig behöver ju inte betyda att inte hunden tycker det, den har ju betydligt mindre kroppsmassa och fyra ben.

Varför träna på ett sätt som detta när det är mkt enklare att träna på motivation och deras naturliga vilja att samarbeta?
Jag fattar inte, att det fortfarande finns så många människor som inte förstått.........
När man tar till sådana metoder visar det enbart ens egen oförmåga och okunskap.

Till skillnad mot vad många tror handlar inte elhalsband om några stora elchocker eller stötar. Någon beskrev det som en humla som surrade till på huden, efter att ha provat det på sig själv. Det obehagliga för hunden ligger inte i själva elimpulsen utan i att inte kunna koppla samman obehaget med något. Det kommer en korrigering då den gör fel, men husse/matte är inte i närheten, så varifrån kommer obehaget.

Om elhalsband skall användas skall det användas av kunnig och utbildad personal, när lekmän börjar fostra sina hundar kan det bli mycket fel, precis som du beskriver.

Det jag inte gillar med elhalsband är när man i tex jaktsammanhang använder eldressyr mer eller mindre systematiskt för att få fågelhundar harrena. Det man då kan fråga sig är om vi inte lurar oss själva genom att aveln då blir felaktig. Skall man verkligen avla på hundar som är så sugna på jaga hare när det inte är deras uppgift? Samma resonemang kan man även föra när det gäller tvångsapportering. Ska man verkligen avla på hundar där tvångapportering är nödvändigt för att få en duglig apportör?

För övrigt så upplevde jag stöten avsevärt kraftigare än att humla surrade till på huden. Det gjorde ont om än mycket kortvarigt. Jag har dessutom sett hundar som kastat sig skrikande i marken av obehag. Hur man upplever stötar är mycket individuellt. Vissa människor kan hålla i elstaket utan att tycka att det är obehagligt eller smärtsamt medan andra inte ens kan vara nära utan att känna av strömmen.

Dessutom anser jag det viktigt att hunden just kan koppla samman strömmen med något, vad är annars nyttan? Dock vill man ju inte att de skall koppla samman det med föraren utan just med tex harjakt eller biljakt.

För övrigt är jag inte för ett totalförbud utan jag anser att det klart kan vara befogat i vissa sammanhang och då i kunniga händer. Med vissa beteenden kan man ju komma till läget där man i princip försökt allt. Dessutom kan jag tycka att en stöt även om den är smärtsam är bättre än en massa skäll och obehag från husse/matte. Dvs att det kanske är skönare eller mindre stressfullt för hunden att genom en stöt bli korrigerad en till två gånger för en olat än att man till exempel måste springa fram till hunden och skälla på den, låt säga 50 ggr innan den har förstått vad det är frågan om.

jag fattar inte hur nån kan tycka att det kan vara rätt med elhhalsband?
o du som skrev att jag inte hade någon erfarenhet av hundar, jag har haft hund sen jag var 2½ så erfarenhet har jag nog. min hund går okopplad så länge det inte kommer någon annan med en hund. kommer det bara en människa kan jag hålla i min hund. hon är inte olydig som andras hundar kanske är. kommer det en person med en hund kopplar jag henne med kopplet jag aalltid bär med mej. du borde kolla upp skaer innan du snackar.
om du (vem som helst här) ofrivilligt får el genom halsen, skulle du då bara tänka "äh jag gjorde fel, det var rätt av matte/husse att ge mig en liten elstöt, jag var ju olydig!"
näe. jag bryr mej inte vad någon säger. jag tycker det är fel, fel, fel.
:bump:

Bara för man haft hund länge så säger inte det att man kan hund. Ditt sätt att resonera och skriva visar att du inte kan så mycket om hundars beteenden. Du verkar tro en hund tänker som en människa. Räcker med att läsa det här <<<<jag gjorde fel, det var rätt av matte/husse att ge mig en liten elstöt, jag var ju olydig!>>>>>.... för att förstå att du inte kan så mycket om beteenden. En hund tänker nämnligen inte så.

jasså?
okej jag kanske inte är nån expert på hundar o jag medger att jag tänkte fel i ett tidigare meddelande MEN hur vet du att hunden inte tänker så? vem är det som är dum nu?
:bump:

Genom mycket arbete med hundar och hundars beteenden så vet man att en hund inte tänker som människor. Och lär mig sig om hundars beteenden mm så märker man väldigt fort att deras tänkande inte är som vårat.
Faktum är att sköter man detta med el på ett proffsigt sätt så vet inte hunden att det är "du" som ger stöten. Är det som det hela delvis går ut på. Att hunden ska tro att stöten kommer från rådjuret tex.

Jag har heller inte sagt du är dum.

Du svarade i ditt sista inlägg på din fråga till mig; att det inte är någon vits om hunden inte kopplar ihop det med något. Givetvis ska den koppla ihop det med den felaktiga handlingen, annars är det självklart ingen vits. Vad jag menade var att den inte kan se någon koppling till husse/matte som annars är den som brukar korrigera felaktigt beteende.

Beträffande lämplighet vid träning av harrenhet o.likn. vill jag inte uttala mig då jag inte själv har någon erfarenhet och djupare kunskap om det.

Håller för övrigt med om att en elimpuls säkert kan vara bättre än ägarens upprepade tjat och korrigering.

Inte ser jag att jag svarat dig. Men jag håller med :)

Det är inte JAG som tränat med elhalsband eller stackel. Jag har aldrig i hela mitt liv använt ett sådant. Har sett flera träningar däremot med det, och åtskilliga videos.

Vi köpte våran hane när han var 5 år från Danmark där det är accepterat att träna en hund så. Jag kan inte påverka hur hans tidigare liv har varit, innan han kom till oss. Jag tycker inte om användning av elhalsband eller stackel på fel sätt. Jag säger bara att jag bara mött en hund av många som har tagit skada av det, och då har det varit människor som använt det på helt fel sätt.

Apropå kroppvikten och det. Rasmus vägde 8 kg mer än mig. Och jag provade högsta styrkan på halsbandet, och man använder den lägre styrkan på hundar.

Äh förlåt, tryckte på fel knapp, svaret skulle till "Tux" förstås. Så det kan bli! ;)

Jag kan också förstå vitsen med elhalsband, även om jag själv aldrig har använt det. Som de flesta av oss hästägare använder jag dock el som dressyr hjälpmedel. Vi sätter upp hagar med elband och släpper hästarna lösa där. När hästen sedan försöker gå igenom får den en stöt. Det är en liknande situation som elhalsbandsdressyren, och där har vi inga större skrupler. Så nog tycker jag att det är att ta i när man förfasar sig över eldressyren, det finns så många andra sätt att "dressera" djur som verkligen ÄR plågsamma. Sedan är det ju så att all korrigering kan missbrukas, därför hade jag tyckt att en licensiering hade varit bra för eldressyr. Som det är nu är det ju helt förbjudet, även som en sista åtgärd.

Tyvärr måste jag säga att du hör till de hundägare som ställer till med mycket av hundproblemen i samhället. Att alltid ha hunden lös är så kortsiktigt tänkt. Din hund kan skrämma de vilda djuren och orsaka dödsfall, även om den inte jagar dem. Att sedan personer som har hundfobi får svårare att vistas ute när man inte respekterar de lagar och förordningar som finns tycker jag visar på en bristande respekt för andra människor. Det är bra att du känner engagemang för djurens känslor, men även människor som har annan inställning till djur än du behöver respekteras. Om inte kommer alltid vi djurägare att stå på kollitionskurs med resten av samhället. Jag är rädd att vi då får ännu mer restriktioner att rätta oss efter. Är det ett sådant samhälle vi vill ha? Om alla hundägare resonerade som du vad det gäller uppfostran (dvs bristen på dylik) skulle snart alla hundar vara totalförbjudna. Elhalsbandet klarar vi oss säkert utan, men en bra fostran av våra fyrbenta kompanjoner är nödvändig.

Med vänlig hälsning
Duvan

tja, själv får jag ju inte springa fram till min hund 50ggr innan hon har fattat utan hon förstår ganska snabbt...
jag kan fortfarande inte förstå hur någon kan säga att det är okej att sända el genom hundens hals. hel korkat helt enkelt.
:bump:

Sända el genom hundens hals........Ja det var ju att ta i. De får en stöt, mer än så är det inte. Precis som hästar får en stöt om de går emot stängslet.

Men det ska vara proffs som gör det. Absolut ingen annan.
Har du överhuvudtaget sett hur det går till?

jo självklart har jag sett hur det går till. annars kan jag ju inte starta en diskussion om det! har du ens sett det?

Ok, jag tyckte inte det verkade så. För när du skrev tråden så skrev du att du hört hur en hund reagerade. Har du bara sett när det blivit misslyckande då?

Jag har sett hur det går till och varit med. Och det var då inte bara att sätta på ett halsband och sen trycka på knappen så hunden fick en stöt. Vi var ute flera timmar med hunden först för se hur den betedde sig och jobbade sen därefter hur den var mm.

Jag har min åsikt att inga djur ska läras med smärta/rädsla. Det är det sämsta sättet. Man ska lära djur med bestämdhet och vänlighet. Utan en bra relation och förtroende djur-människa kommer man inte långt, Om man inte vill skrämma vett i djuren.

precis vad jag tycker!
det är ju faktiskt (ofta, inte alltid) människans fel om pitbullen tränats upp till o döda.
det går o lära ut med kärlek också!

Hur kom en APBT med i det hela plötsligt?

Man lär dom inte att döda, dom har kampen i blodet. Det enda man kan göra är att inte låta hunden kampa och gå upp i drift och inte låta den känna på kamplusten..

Vi som ledare kan bara förebygga att hunden inte ska kampa, vi kan inte lära den att låta bli. Det är en instinkt, precis som med jakthundarna. Vill man ha en hund som inte jagar, så låter man den ALDRIG jaga. Ganska enkelt egentligen..

Så människorna som står runt ringen, har inte lärt hunden att döda. Den har instinkter som säger att den ska bita, och inte släppa före motståndaren har gett upp (= död).

Det är vad jag har fått lära mig av alla APBT uppfödare jag har kontakt med runt om i världen, och det är min erfarenhet också.

Håller med dig där!

ex:Min hund ( en mellanschanuzer ) avlades fram för "MÅNGA" år sedan till att jaga råttor i gryt på vindar och i källare alt gårdsplan m.m.

Det var länge sedan man använde mellanschanuzer till det ändamålet, men ser/hör han en råtta så dödar han den, han fångar den över ryggen( smidig som en panter ) och bryter nacken på den.

Med detta exempel vill jag förklara för missPetra att apbt har kamp i blodet och det kan många gånger kräva mer än Kärlek för att mildra det ( obs mildra )

För ett halvår sen fick jag en rätt skön "aha-upplevelse" av att läsa en artikel i Canis som handlade om skillnaden mellan sitt och sitt *rekomenderas* ,dvs "sitt -annars...*trycker jag dej i rumpan ,rycker i kopplet*" eller "sitt så.....*får du en godis/klick/klapp*" .
Föga anade jag att jag i min vänlighet är så hotfull :crazy:

jo jag förstår vad du menar, jag aknske tänkte lite fel. men hur annars jag ska förklara att jag tycker det är fel med elhalsband vet jag inte. fel fel fel.
visst man aknske inte sänder ström rätt in i hundens hals o visst det finns andra saker som också kan verka hotfulla eller obehgaliga för hunden men som är helt främmande för oss.
jag tycker hur som helst att det är fel (som sagt :smirk:) med sådana halsband.

Jo jag förstår vad du menar just i den frågan, men det du skrev om att hunden skall göra som den vill och att den inte skall följa en människa visar hur dåligt påläst du är( inget illa menat ) det finns många bra hundböcker som lär ut hur en hund fungerar , det finns säkert många intressanta föreläsningar också om du är intresserad :)

Om motivationen är väldigt hög gör något i detta fallet förbjudet så kan det innebära att du måste upprepa dina korrigeringar, speciellt om det är svårt att få en korrekt timing tex vid jakt. Spring i fatt en Vorsteh under harjakt så kan du se hur lätt det är.

Själva poängen är ju att de inte skall sammankoppla stöten med föraren utan med det beteende som man vill ha bort.

Det handlar ändå om att det är en KRAFTIG, NEGATIV FÖRSTÄRKNING.
Varför arbeta med sådana metoder när man kan göra det på annat sätt?

Jag håller starkt med dig MissPetra!
Jag fattar inte heller hur man kan vara så dum att använda elhalsband!!! :mad:
Spelar ingen roll om det är en jättekunnig tränare eller ej!Sånt använder man inte!!(enligt mig).

El stängsel är ju en helt annan sak. Där måste man ju ha el för att hästen inte ska smita ut och bli överkörd etc. etc.

Man kan säga till en hund att den har gjort fel, på andra sätt än att ta till "våld"!! :bump:

Jag säger inte att det är en bra metod. Det jag säger är hellre EN kraftig negativ förstärkning än flera halvdana och upprepade.

Hur tycker du att man skall göra för att få en hund att förstå att den skall ställa fågel men om den stöter på en hare så får den absolut inte jaga den? Hur får du den att förstå skillnaden? Hur gör med hund som anser att det roligaste i världen är att jaga låt säga bilar och du har provat allt i form av positiv förstärkning och du övrigt har en fin kontakt med hunden? Jag har nämligen vän som råkat ut för detta. Hennes BC anser att det roligaste i världen är jaga motorcyklar. Hon tävlar på elitnivå i bruks och lydnad och hunden vallar i storsett varje dag. De har försökt med ALLT för få den sluta med jagandet. Hur skall de göra?

Jag skulle använda mig av positiv förstärkning vid ställandet och få upp motivationen ordentligt på det.
Hare och fågel är inte samma djur, hunden är inte dummare än att den vet det.
Får man ALLTID belöning vid ställande och ALDRIG vid hare väljer man till slut att ställa.
Visst, haren springer och jakten väcks i hunden men om man låter det ta tid i träningen kan man träna så att haren inte blir intressant.Harjakt ger helt enkelt ingen belöning.
Hundar arbetar så mkt bättre på positiv förstärkning.
Jag tycker det är bättre att man låter det ta tid än att man använder sig av saker som elhalsband och dylikt.

Jag använder mig så lite jag kan av negativ förstärkning.Det är ganska lätt att med positiv förstärkning forma det beteende man vill ha.

Fast positiv förstärkning bygger hela tiden på att det du kan ge din hund är bättre än det du vill att din inte skall göra. Om du kommer till ett läge där din positiva förstärkning inte är värt något. Till exempel att jakten är det ultimata dvs den bästa förstärkning hunden kan få. Hur gör du då?

Först och främst kanske jag bör tala om att jag inte är någon velourmänniska som aldrig kan bli arg :D
Jag tränar mjukt men NEJ ska vara bra befäst och säger jag nej vill jag att hunden avbryter det den håller på med och tar kontakt med mig istället.
När det gäller din fråga: Jag skulle så gott det går BARA förstärka på fågel, menade jag, samt försöka undvika att hamna i harsituationen(jag vet, det är inte så lätt att välja situationerna som man kan tro)
Jag tror ändå att det är så att om din hund blir tillräckligt het på fågel, tycker den förmodligen att haren inte är lika intressant.
Kan tänka vidare på dett en stund och återkomma, har en liten valp som behöver ut :)

Nej är också negativ förstärkning. Upprepade nej till hunden kan göra den allmänt låg eller tom med att den tappar intresset totalt för jakt eller vad den håller på med. Det är svårt att med rösten ha den timingen som gör att hunden förstår att det är haren som är Nej men annan jakt är Ja. Risken med fågel- och haresituationen är om du hela tiden 'nejar' harar så får du hunden allmänt låg OCH den kopplar det till föraren. Då är dessutom uppenbart att hunden förr eller senare kommer på att om bara är på ett visst avstånd från föraren så kan man jaga hare. Att undvika hare är inget alternativ för det är som att säga man skall undvika bilar när man går på en väg.. Jag vet inte om du bor i staden men harar finns överallt och de är inte så lätta att undvika.

Det jag hela tiden vill säga är att man inte kategoriskt kan säga att ett elhalsband är förkastligt. Jag anser inte att elhalsband skall finnas tillgängligt för alla MEN jag kan eventuellt tänka mig att vissa utbildade och mycket rutinerade förare skulle kunna få använda det.

eee börja träna lydnad, vore ju rätt bra...istället för att börja försent och använda el...
Money :bow: tack för att du fattar!

Det får ta 3 år för hunden att lära sig att inte valla bilar, istället för 3 månader med elhalsband!!!(eller vad det nu kan ta!
och jag har aldrig träffat en hund som jagar annat än älg och sånt, så tyvärr kan jag inte svara på din fråga om hur man gör för att få hunden att sluta jaga hare! Mitt enda svar blir, ALDRIG ELHALSBAND! Kalla mig okunnig, men så blir mitt svar, jag har min "ickevåldsregel" när det gäller djur. och den tänker jag hålla fast vid!
Jag tycker inte att hunden ska få en bestraffnings som gör ont, bara för att den aldrig blev upplärd i tidig ålder om vad den skulle jaga och inte jaga... :mad:

Nu blir det nog kallabalik här, men det får jag väl ta! :angel:

PS; ett NEJ GÖR INTE ONT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Om man säger "nej" till ett barn som tex. rycker av flugor vingarna, så förstår den det i huvet. Om man istället smäller till ungen eller har på ett elhalsband, så blir effekten densamma men det gör ONT istället!!!

*SUCK*

Du har inte jobbat med stående fågelhundar (så som vorsteh) hör jag. En hund med starkt jaktlust skiter fullständigt i om den inte får någon positiv förstärkning när den jagar hare, eller när den efter uppfloget följer efter fågeln. Den hör inte, ser inte, märker inte annat än viltet som den förföljer (mattes/husses röst finns inte). det finns hundar med en så starkt jaktlust att du överhuvudtaget inte kan ge positiv förstärkning till när den sköter sig rätt för då går den alldeles överstyr av glädje och energi.

Allt är inte svart och vitt, alla lösningar fungerar inte på alla hundar.

nix det har jag inte gjort :bump:

Om du läser vad jag skriver så borde du veta att jag inte har använt elhalsband. Jag debatterar endast dess varande eller icke-varande.

Det finns hundar som har helt otrolig lydnad men som vid tex ett jakttillfälle blir som helt besatta. Om positiv förstärkning är uteslutet eftersom det inte finns någon bättre förstärkare än just det den håller på med då återstår endast negativ förstärkning. Frågan är dom inte det inte är bättre men en eller två negativa förstärkningar som hunden inte kopplar samman med sin förare än att föraren skall vara den negativa förstärkaren.

Din beskrivning av din hund som lydig tyder ju på att den faktiskt fått viss fostran? I ditt första inlägg skriver du att alla hundar ska få göra som de vill, att de inte ska tvingas till saker, MEN när du beskriver din hund beskriver du en hund som faktiskt OCKSÅ är "bestämd över". .... vad gäller elhalsband är jag tveksam till det o kan för lite för att uttala mig.

Men; säg inte att din hund är "fri" - den är fostrad, kopplad, instängd i erat hus mm. Dvs den är lika ofri som alla andra våra husdjur. Vi människor har faktiskt husdjur för vårt eget nöjes skull. Det hindrar inte att vi gör vårt bästa för att ge dem ett bra liv, men vi ska inte inbilla oss att vi inte alls begränsar deras liv. Det gör vi i allra högsta grad.

En hund är van vid ledarskap - att följa en ledare - det är just därför det fungerar utmärkt ATT fostra den och ATT låta den lära sig saker. Den skulle vara både förvirrad, otrygg o farlig om ni INTE hade fostrat den utan lät den göra precis som den vill!

Tux, jag menar inte att du använder elhalsband. Jag menar att det finns många andra som gör det.(mest i andra länder)
Och björk, vart stod det att nån låste in sin hund? det kanske är jag som missat något... :crazy:

Klart jag vet att nej är neg förstärkning.
Skrev ju att jag inte är någon velourmänniska.
De flesta hundar blir inte låga om man använder nej på rätt sätt.
Visst, en del blir det, men inte de flesta.
Det beror ju på föraren.
Jagbor på landet och det finns harar överallt här.
Min Jack Russel stannar på ett nej om hon försöker följa.
Det är mkt jakt och kamp i henne, så motivationen är hög.
Sen är det så att jag ibland kopplar henne när jag ser och förstår att det finns något där ute, bara för att inte få ett misslyckande.
Jag är absolut inte någon jakthundsexpert, det måste jag erkänna.Har alltid haft vallhundar, råkar nu ha en liten Jack Russel också.

Får jag välja mellan en hund som riskerar att bli överkörd för att den jagar bilar och eldressyr väljer jag eldressyren. Jag har sett ett sådant hopplöst fall där hunden ifråga nästan drog omkull sin matte för att få jaga förbipasserande bilar. Ingen annan metod hade bitit på denna hund och valet var nu att avliva eller prova eldressyr.
Hunden är idag helt ren från att jaga bilar och kan få uppleva världen utan koppel ibland, något som tidigare var en omöjlighet.

Så eldressyren är inget man tar till lättvindigt. Det är en sista utväg när inget annat har fungerat och hundens fortsatta hälsa och leverne står på spel.

tjaa, om det e liv eller död det handlar om så väljer man väl livet...
:smirk:

tack :) jo jag vet, o jag skäms jag har ju trots allt haft hund i hela mitt liv. men ända till för typ två, tre år sen så var hon bara en gullig liten pälsboll som var i min familj. jag har inte börjat läsa dom å förstå dom förrän då...

jag tror en del har missförstått mej :crazy: många har sagt att "själva poängen är att man ska koppla det med de o de". det vet jag. jag gillar det ändå inte!

men kan man inte, istället för elhalsband, säga til den på skarpen, rent av ryta till? du skriver som om det är bättre med elhalsband för "hur får man annars hunden o förstå skillnaden". varför skulle dom förstå bättre med ett elhalsband än med rösten??

oj det här blev många inlägg på varann (!) men jag måste bara säga en till sak:
lagen säger väl att man inte ska ha hunden lös när det är mycket djur i skogarna? o går man ute i skogen o man verkligen inte vill att jaktvovven ska jaga ihjäl en hare så får man helt enkelt skaffa ett längre koppel, punkt.

"lagen säger väl att man inte ska ha hunden lös när det är mycket djur i skogarna? o går man ute i skogen o man verkligen inte vill att jaktvovven ska jaga ihjäl en hare så får man helt enkelt skaffa ett längre koppel, punkt."

Läs lagen igen.
Och vart är logiken i att skaffa ett längre koppel ,för vad ? Menar du en femtonmeterslina som dom får nosa iväg i men inte dra (vad händer om dom får nos på nått ,din arm far ur led) eller ett sånt här JÄ-TTE-BRA flexi som hunden får dra iväg i och sedan få nackkotorna rubbade .

Det är ju bra att du vill lära dig, men då hoppas jag att det du uttalade dig om tidigare i tråden var en miss från din sida, ledarskap är A & O om man skall få en glad och trivsam hund .

När det är mycket djur i skogen?? :confused: Finns det någon årstid när det INTE finns djur i skogen? Koppeltvång är det mellan mars-augusti. När det jagas, på övrig tid, kommer det naturligtvis att finnas andra djur i skogen än just det för tillfället jaktbara viltet. Djur som jakthunden inte får jaga. Hur i hela friden du sedan har tänkt att jaga med koppel på hunden vet jag inte.

Det är synd att Du saknar erfarenhet av dressyr med elhalsband. Hade Du kunskap om hur det går till, hur enkelt och smärtfritt det är för hunden om en utbildad dressör anlitas så skulle Du utan vidare ändra ståndpunkt.

Jag har Vorsteh. En sådan hund springer under en jaktdag på fjället 15-20 mil. Ja jag skrev rätt MIL. Den är då ofta långt utanför ditt koppels räckvidd. Skulle den träffa på en ren, och börja jaga den, och en lapp ser detta blir den skjuten. Så enkelt är det. Skulle den hinna ifatt en ren och riva ner den så hjälper inga elhalsband eller fyrop i världen. Den hunden kommer i fortsättningen alltid att gå på ren och riva ihjäl den. Den blir omöjlig att bota.

För att undvika detta problem så har jag varit hos en av jägareförbundet utbildade dressörer med några hundar.
De sätter på elhalsbandet, där strömmen går mellan de två stiften, alltså i princip i huden ca två cm. Ingen ström gå genom hunden eller genom hundens hals utan endast mellan polerna.

När en hund går mot ett elstängsel så går en mycket kraftigare ström genom hunden ut genom tassarna till jordplanet. Detta är alltså tillåtet :confused: :confused:

Efter att halsbandet är påsatt går man till en inhägnad med renar. En av mina hundar for fram mot en ren, fick en stöt, ryckte till, vände och gick på renen en gång till och fick ånyo en stöt, den skrek då till, kom och gömde sig bakom mig och ville absolut inte träffa någon ren mer.
Hunden var därefter helt renren utan att jag behövde vråla koppla eller slå hunden. Tänk så smärtfritt för hunden.
På samma sätt har alla övriga hundar reagerat vid renrenhetsdressyr.
De som kommer från de södra delarna av vårt land har ju inte tillgång till renar att dressera på. Hur ska de förfara när de kommer upp till fjällen för att jaga?
Kravet för att få jaga i fjällen är att ovanför en viss gräns får endast renrena hundar användas.
De som hade utbildning och möjlighet att utfärda detta intyg får ju inte längre göra detta p.g.a jordbruksverkets bestämmelser.
Det kommer att betyda ett omfattande djurplågeri, med både stressade rivna renar och stressade plågade hundar det är jag övertygad om.

Elhalsband är bra, men de skall användas av speciellt utbildade människor.

tjaa, för att svälja min stolthet så måste jag medge att du till viss del har rätt. MEN då måste det göras av, eller ha någon bredvid, en utbildad dressör.
däremot det du sa om elstängslet tycker ajg var dumt. det kan man verkligen inte jämföra!
dock anser jag fortfarande inte att det är rätt. inget kan få mig att ändra mig om det, dock kan jag stå o väga på gränsen ibland :)

Varför kan man inte jämföra med elstängsel?
Den jämförelsen har jag tänkt ofta på. Vi kan ha våra hästar i hagar med el, men gudnåde om våra hundar får en stöt för att inte jaga tex ren. Då blir det ramaskri.

svälj hela stoltheten du .

:bow:

Har ett annat exempel, från en kompis som har en vorsteh med enorm jaktlust. Hon, hunden, gick helt ur handen när den fick nys på fågel, sprang efter som en tok oavsett vad föraren hojtade om. Ägaren provade allt, lade ut tusentals kronor på privatträning hos en av sveriges ledande fågelhundstränare. Men hunden förblev mer eller mindre okontrollerbar i en skarp jaktsituation.

Med sorgsen min konstaterade ägaren att han nog skulle bli tvungen att sälja hunden till någon som inte var intresserad av att jaga med den, i och med att jakten inte fungerade. I övrigt var hunden en av de mest väldresserade och trevliga hundar jag träffat, så det vore säkert inga problem att sälja den som familjehund. Men då skulle denna hund som älskade jakt över allt annat, aldrig mer få jaga utan "bara" vara familjehund.

Det andra alternativet var att sätta inte några pass med eldressyr.

Ägaren valde det senare alternativet, vilket fungerade. Idag är hunden en fungerande jakthund och hund och husse har haft många fina jaktdagar tillsammans. Personligen är jag övertygad om att den hunden har det bättre idag, den får fortsätta jaga som är dennes största intresse, än vad den skulle ha haft om den sålts som familjehund.

Vill bara nyansera diskussionen något. Precis som det finns exempel på felaktigt använd eldressyr så finns det exempel på rätt använd sådan. Om den används felaktigt kan jag mycket väl hålla med om att den kan vara djurplågeri. Men om den används på rätt sätt av kunnigt folk så ser inte jag (bokstavligt talat, har själv varit med och tittat på) att hunden lider mer av elimpulsen än av skällsord, lyft i nackskinnet (som dess egen mamma de facto gör), ett nyp i örat, osv.

"Utan att jag behövde vråla eller SLÅ hunden"

Det är ju denna inställning som bara är så sorglig.

Det är en osanning att deras mammor lyfter dem i nackskinnet.

Då är jag väl blind...

****Vill bara nyansera diskussionen något. Precis som det finns exempel på felaktigt använd eldressyr så finns det exempel på rätt använd sådan. Om den används felaktigt kan jag mycket väl hålla med om att den kan vara djurplågeri. Men om den används på rätt sätt av kunnigt folk så ser inte jag (bokstavligt talat, har själv varit med och tittat på) att hunden lider mer av elimpulsen än av skällsord, lyft i nackskinnet (som dess egen mamma de facto gör), ett nyp i örat, osv. *****

Håller med.

I detta fallet håller jag faktiskt med Money. Lyft i nackskinnet och nyp i örat med motivationen att så gör mamman är rent ut sagt 'blaj'. I en av A Hallgrens böcker gick han ut och frågade X antal uppfödare om de någonsin sett en tik nypa sina valpar i örat eller ta dom nackskinnet.80 % hade aldrig sett detta beteende, knappt 20 % hade sett det under lek. När mamman uppfostrade sina valpar så använde hon andra dominans signaler som aldrig omfattade mer våld än vad situationen kräver.

Tack, även om vi inte alltid håller med varandra annars :)

vi sätter på halsbandet på hunden o den kan inte undgå en stöt om den gör fel, hästarna däremot behöver inte strosa in i elstängsel hela dagarna så fort dom känner att dom gjort något fel.

Håller med, man kan inte jämföra elhalsband med elstaket till häst.
Halsbandet är ju en kraftig negativ förstärkning som MÄNNISKAN STYR.
Människan bestämmer när den tänker ge hunden en stöt.
Elen i staketet undviker hästen, precis som en hund gör med en igelkott om den råkat på en tidigare.
Nu kommer någon säker att skriva att staketet är ju uppsatt av människor....
Hade vi inga staket, kunde vi inte haft några hästar säger jag då.

Jag undrar vad du skulle föreslå för lösning i de fall Pangare och Birrosa föreskriver?

Jag hade naturligtvis hellre slutat jaga med hunden än:
slagit den, nypt den,elhalsbandat den.
Jag har aldrig varit i deras situation eftersom jag inte jagar, skulle aldrig ens vilja ha en fågelhund.
Så utan den erfarenheten kan jag inte ha någon annan än en rent teoretisk ide.
Däremot anser jag att ingen hundträning bör bestå av sådana metoder.Det finns människor som klarar av att träna hundar även i svåra situationer utan att använda sig av våld.
Varför inte be dessa om hjälp istället för de typiska fågelhundsinstruktörerna?

När det gäller fjäll jakten krävs det av alla att hundarna är ren rena så om man misslyckats i träningen måste man använda el. På ett bra sätt naturligtvis.
Men ändå, det bevisar bara att man misslyckats i inlärning och träning. En fågelhund ska aldrig förfölja vilt vare sig om det flyger eller springer på marken. Om det är inlärt och blivit en reflex reaktion skulle hunden aldrig jaga en ren heller. Tror inte att den hund som tveklöst drar efter en ren är stadig på fågel eller kanin heller.

Även om man inte har någon annan lösning än el, är det inget annat än ett bevis på misslyckande.
/absolut

Frågan är om det är bättre för hunden att aldrig mer få jaga än att korrigeras med el?
Jag tvivlar på detta eftersom de extrema jakthundarna lever för detta och om detta tas ifrån dem saknar de helt mening att existera. De brukar bli olyckliga, apatiska, få problembeteenden som är långt värre psykiskt för hunden och så vidare.

Det går inte att jämföra de extremt specialiserade hundarna med vanliga allroundhundar. Specielisterna mår rent ut sagt skitdåligt om de inte får utföra det de är födda till och i många fall är det bättre att avliva dem än att ta ifrån dem deras livsuppgift.

Så elhalsband ger dessa hundar några sekunder av smärta. Att aldrig mer få jaga är en livslång plåga.

Dessutom är jag helt övertygad om att det är rent omöjligt att få alla hundar att fungera helt utan negativ förstärkning. Det fungerar säkert på flertalet, men inte alla. Min filosofi har jag hämtat från en erkänt kunnig människa med vana av problemhundar, tjänstehundar och övriga lite hårdare raser. Det handlar om himmel och helvete. Himmel när hunden är duktig och helvete när den är olydig. Inga tvetydiga signaler, inga missförstånd och absolut konsekvens. När det gäller fysisk korrigering är devisen så lite som möjligt, men så mycket som behövs.
Att ignorera bort olydnad eller att vara roligare och bättre än det otillåtna fungerar nämligen inte på alla hundar och är ofta svårt att tillämpa på specialisterna.

Det är väldigt lätt att förkasta all form av fysisk korrigering tills man en dag står där med en hund som fullständigt skiter i alla former av mjuka metoder.

Hellre slutat jaga??? Så du menar att DET INTE vore djurplågeri?! Du är välkommen hit och träffa jakthunden, välkommen att se deras jaktlust, glädje och iver lysa i ögonen när de får komma ut på jakt, välkommen att se hur hela deras kroppshållning och steg förändras när de utför den uppgift som för dem är den stora meningen med livet - och sedan komma tillbaka hit och säga att det inte är djurplågeri att aldrig mer låta dem uppleva en jakt. Att det vore värre att ge dem ett par elimpulser än att för evigt ta ifrån dem deras livsuppgift och största intresse.

Ja, tänkt om det vore så enkelt, tänk om alla hundar fungerade enligt läroböckerna. Men nu är det inte så, och du behöver inte ha misslyckats i inlärningen, du kan ha gjort allt rätt till punkt och pricka, men ändå ha en hund som är så jakttokig att det rent slår slint i huvudet på den. Har sett det med egna ögon på den vorsteh jag nämnde i tidigare inlägg.

Men då får man väl låta bli att jaga just i fjällen?
Jag förstår inte riktigt problemet, fåglar finns inte i hela Sverige men fjällen är inte enda stället.
Min man har jagat fågel hela sitt liv och aldrig haft detta problem.
Hans hundar har ägnat sig åt fågel, inte det andra viltet.

Vi tycker ju alla olika men när jag misslyckas med en hund säger jag inte att det är hundens fel. Någonstans har jag då gjort ett fel i träningen.
Det är inte svårare att träna in saker på en hund med mycket motor än en hund som inte har det. Däremot kan det kräva att man får vänta längre tills hunden är mogen att gå på vilt.
Forsten du pratar om verkar inte vara stadig på något vilt, eller var, den har alltså inte lärt sig att stanna vid uppflog eller när något far iväg på marken. Få människor är ofelbara allra minst jag men om det du beskriver var min hund är det tydligt att jag har gjort fel nånstans.
/absolut

Det handlar givetvis inte bara om fjälljakt. Olika landsdelar har ju i viss mån olika vilt, längre söderut finns t.ex. problem med fågelhundar som går på rådjur.

Och det klart inte problemet finns med alla hundar, därmed har din man varit förskonad, majoriteten av alla jakthundar har en mer lagom och sund jaktlust.

Vem har sagt att det är hundens fel? Vem har sagt att ägaren har misslyckats? Som jag skrev har han tränat med hjälp av ledande experter på området och alla säger att det är en hund med jaktlust utöver det vanliga. I sådana särfall som vi här diskuteras biter inte de traditionella metoderna (dvs utan el). Det är inge vanliga jakthundar jag pratar om, för som jag skrev ovan så har majoriteten av alla jakthundar inte en sådant drift att de inte är hanterbara, varken inför fågel i uppflog eller övriga djur.

Det bästa, enligt mig, vore att över huvud taget inte avla på sådana "jaktidioter". Min vän, som hade omtalad vorsteh, har nu skaffat en till hund och valde denna gång en hund från mer "normala" föräldrar.

Det är sant, han har nog aldrig haft några jaktmonster.
Däremot har han stött på andra problem, tuggande av fågel mm.
Men när du nämner "lagom och sund jaktlust" kan jag inte låta bli att fundera över "jaktmonstren"
Jag menar, det finns en anledning till att man inte är lagom och sund.

Ja visst finns det anledning, och det var ju det jag skrev, ett sätt att komma ifrån delar av detta kan vara att sluta avla på "jaktmonster", sluta föra sådana anlag vidare.

Sorry, du skrev på sammagång som jag satt och skrev.
Klart att du har rätt i det, bättre att avla på individer som mår bra av sitt arbete och som är lättare att arbeta med.

Trästaket (höga) :D

Precis, på samma sätt som man strävar efter bra anlag i övrigt. Jag är glad att min egen vovve har en mer lagom jaktinstinkt. Visst äääälskar han att jaga, men det går inte över styr, och han älskar också att komma tillbaka till stugan på kvällen och krypa ihop framför brasan efter en lång jaktdag. Det är lycka det; att få se sin älskade vovve ligga och mysa framför elden och veta att han fått gjort det bästa han vet heeeela dagen. :smirk: :love:

Låter härligt :)

Det är det, brukar slockna rätt fort själv också, man är ju onekligen ganska mörbultat i kroppen efter en dags jakt.

Jag är glad att vi kan enas i något :D

:D :D

Ojojoj så naivt!

Var är logiken? Ett elhalsband är ju till för att ge en negativ förstärkning. Det är en styrd handling där man kan reglera obehaget genom olika inställningar. Hunden lär sig genom att koppla obehaget till någon förbjuden situation.

Ett elstängsel slår blint mot alla djur, inte bara hästar. Det är en kraftig elstöt som går från det ställe där tråden träffar djuret rakt genom kroppen och ner i jorden genom djurets fötter. En häst med järnskor har ju en särdeles god jordning.
Detta blir för djuret (hästen, älgen eller vilket djur det nu är) en mycket negativ förstärkning, av människan bestämd.

Den förstärkningen lär djuret i fråga att inte passera en viss gräns (av människan bestämd) på samma sätt som hunden lär sig vilka gränser som människan sätter när den får en elstöt.

Konstigt att acceptera en metod som slår blint, men inte acceptera ett kontrollerat beteende.

Tala om det för grannes tax då är du snäll... Hon bar sina valpar i nackskinnet och nu har de tvåkvar som de ska behålla och de tuktar hon betydligt hårdare än matte och husse gör...

Då är hon väl inte en speciellt normal mamma då, men det är klart, hon är ju tax.

"Ojojoj så naivt"

Ja du, den åsikten får du gärna ha, för min del är dett slutdiskuterat.
Har redam framfört mina åsikter och har ingen lust att fortsätta gnabbas om vad som är värst.
Kan bara säga att mina hästar har inte särdeles god jordning för de har aldrig skor.

Jag kan säga på en gång att jag inte läst hela tråden, utan bara läst den första sidan och ögnat igenom resten.
Vill också understryka att jag aldrig använt elhalsband på mina fågelhundar (liten Münsterländer & Spaniel).
Men jag har varit med då det använts av erfarna personer under ordnade former under annordnade rasklubbsevent i fjällen och annorstädes. Jag vet flera som gjort det med framgång.

Först och främst så ser jag ingen skillnad på en dressyrlänk (typ strphalsband som används på brukshundsklubbar och liknande) och ett elhalsband, tror faktiskt elhalsbandet kan vara både snabbare och skonsammare för hunden i många fall. Snabbare som i snabbt att användas i rätt sekund/stund, skonsammare som att det rör sig om en svag stöt som är över snabbt och inte innebär ryck i vare sig päls eller skelett. Dessutom har det fördelen att fungera över större avstånd utan lina - ett måste kanske inte för fågelhundar i mitt tycke men absolut ett måste för drivande hundar.

Att "hårda" metoder är fel och man kommer längst med kärlek och motivation stämmer till fullo, till en viss gräns.
Men jag kan då inte motivera en jakthund att inte jaga och det är ju inte min intention heller. Men ska det fungera tillfredställande ska hunden jaga på mina villkor. I fjällen innebär det att den ska söka av fjället efter fågel, markera (ej spanieln) och stöta fågel på mitt initiativ samt helst lägga sig ner innan skott och inte förfölja fågeln.
Har den större lust att jaga pälsvilt så är det inte bara ett moraliskt problem i förhållande till rennäringen eller jaktetiken att viltet ska lida så lite som möjligt det är också ett problem för mig som jägare eftersom hunden försvinner väldigt långt i det öppna och vidsträckta fjälllandskapet, ofta utom synhåll över fjällryggen.
Visst är allroundhundarna stötande och visst kommer de tillbaka efter relativt kort tid, men de är också läraktiga och de lär sig att de kan jaga utan kontakt med husse och man riskerar längre jakter efter pälsvilt vilka många av dessa fågelhundsraser är fullt kapabla att springa ikapp och fälla på egen hand. Inte så att fågelhundar som jagar ren aldrig kommer bli bra eller så. En allround hund ska klara både fågeljakt och pälsviltjakt! Men den ska jaga rätt vilt på rätt plats på förarens initiativ.
Och det finns individer som utan tvekan kräver "hårdare" hantering.
Inte bara ifråga om viltrenhet utan också inom grunddressyren.

Sedan kommer vi till stövarraserna som utan tvekan inte ska tillåtas jaga rådjur, men de gör de för det är enklare än hare att spåra och se för hunden.
I det sammanhanget talar vi inte om minuter utan åtskilliga timmar och garranterat kommer hunden förr eller senare fälla viltet om den inte kan kallas av eller jägaren hinner först. Det finns helt enkelt inget annat sätt att "motivera" hunden att inte jaga rådjur än att låta den driva mycket hare i ungåren och straffa hunden ordentligt vid rådjursjakt för att sedan så snabbt som möjligt sätta den på ett harspår och berömma. Misslyckas man med det så är det avlivning som gäller idag eftersom elhalsband förbjudits...... eller en olycklig hund som inte får jaga.

Samtidigt håller jag med om att man riskerar att "tappa" arvsanlagen för ren/rådjursrenhet! Själv har jag en Beagle som var tänkt till harjakt, eftersom det är min första drivande hund valde jag beagle eftersom det inte är någon katastrof om den driver rådjur.
Jag lade ner 18 månader på att hitta rätt valp och hon kommer garranterat från sveriges, nordens och jag vågar till och med säga världens finaste Beagle harlinjer med harmeriter långt längre än vad stamtavlan räcker.
Men vet ni vad? Hon jagar rådjur för det är enklare. Visst hon har större intresse för hare men likväl driver hon rådjur om hon går på dom under söket. Sjukskriven som jag är tillbringade jag hela första och andra jaktsäsongen i skogen med henne och hon har fått mkt bannor och hon vet att det är fel att driva rådjur men likafullt driver hon dom. Om det är min undermåliga erfarenhets fel må vara hänt men det är garranterat INTE arvsanlagen.
Hon söker hare aktivt efter släpp och släpper jag henne på bekanta marker där jag vet var haren finns blir det harjakt men springer hon på rådjur under söket blir det rådjursjakt.
I mitt fall är det ju idealiskt sålänge jag inte ämnar tävla med henne (vilket var och fortfarande är min intention om ja gfår ordning på henne).
Men vore hon större vore det ett STORT problem och jag skulle behöva överväga avlivning. Redan som det är nu går hon lite väl snabbt för rådjuren. Inte så att hon skulle kunna ta dom men viltet hinner aldrig stanna upp och lyssna efter hunden sådär fint som dom gör med tex en tax´eller basset.

Jag säger bara att det finns nytta i elhalsband och det borde vara tillåtet för utbildade personer att använda det. Jag och många andra hade betalt goda pengar och rest långt för att delta i sådan träning.
Det behöver inte handla om att vem som helst kan köpa sig ett elhalsband i närmaste Zoo-affär för det.

Mvh
Björn

Ojojoj så naivt!

Var är logiken? Ett elhalsband är ju till för att ge en negativ förstärkning. Det är en styrd handling där man kan reglera obehaget genom olika inställningar. Hunden lär sig genom att koppla obehaget till någon förbjuden situation.

Ett elstängsel slår blint mot alla djur, inte bara hästar. Det är en kraftig elstöt som går från det ställe där tråden träffar djuret rakt genom kroppen och ner i jorden genom djurets fötter. En häst med järnskor har ju en särdeles god jordning.
Detta blir för djuret (hästen, älgen eller vilket djur det nu är) en mycket negativ förstärkning, av människan bestämd.

Den förstärkningen lär djuret i fråga att inte passera en viss gräns (av människan bestämd) på samma sätt som hunden lär sig vilka gränser som människan sätter när den får en elstöt.

Konstigt att acceptera en metod som slår blint, men inte acceptera ett kontrollerat beteende.
Kan ju inte sägas bättre än så! Håller med dig till fullo.

Mvh
Björn

Jag har sett renrenhetsträning med utbildade dressyrer på den tiden detta var tillåtet o jag var inte särskilt imponerad. Svagheten är att det är omöjligt för den som håller i kontrollen att ha koll på allting samtidigt samt att vi människor har en viss reationstid.
När hunden får stöten kan situationen hunnit ändras o hunden associera till ngt helt annat.
Jag ser alltså inte stöten som något storre problem utan risken att det blir fel.
Jämförelsen med elstängsel håller inte. I och med att hunden ser det som ger stöten är risken att man får fel associationer mindre särskilt om man låter hunden undersöka tråden första gången o inte bara springa rätt in i den.
PL

Jag ser nu att man återigen dammat av den här tråden.
Du Peter har tidigare skrivit att du sett misslyckanden av eldressyr med utbildade dressörer. Var dessa utbildade ELdressörer eller bara allmänt kallade dressörer. Det är nämligen en mycket stor skillnad. Jag har dels haft mina egna hundar för renrenhetsdressyr, och dels sett flera hundar som dresserats med el, och jag har inte sett ett endaste misslyckande.

Du skriver citat:"Jämförelsen med elstängsel håller inte. I och med att hunden ser det som ger stöten är risken att man får fel associationer mindre särskilt om man låter hunden undersöka tråden första gången o inte bara springa rätt in i den."

Jag vet inte riktigt om du virrar till det eller vad som är meningen. När hunden dresseras med el t.ex mot ren, så går det till precis som du beskriver, när hunden jagar ren får den en stöt, alltså den ser vad som "ger stöten" och upplever det som obehagligt. Hunden får titta på ren utan att den får obehaget, obehaget kommer först när den börjar jaga renen. Alltså det är obehagligt att jaga ren.

Att det skulle vara problem för dressören att klara detta "för att han inte kan ha koll på allting" pekar på att den dressyr du sett inte varit så seriös som den de utbildade höll på med.
En eldressyr fick inte pågå oplanerat. Allt ovidkommande skulle vara borta innan dressyren påbörjades.
Lång reaktionstid? Är man ouppmärksam så visst. Någon tiondels sekund är lång tid men ändå så oändligt mycket kortare än alla andra metoder.

Jag tycker väl egentligen inte att det är helt förkastligt att använda sig av elhalsband, om man är utbildad och har kunskapen om det.
Men däremot så tror jag det är väldigt svårt, nästintill omöjligt, att till 100% veta när rätt tillfälle att trycka är. För att kunna trycka i exakt rätt tillfälle måste man kunna veta exakt vad hunden tänker.

När hunden drar iväg på vilt, så hinner den tänka på många saker samtidigt som den springer. Den hinner planera språng och hopp över stenar, nedfallna träd och bäckar. Kommer stöten precis när hunden tar sats och ska hoppa över bäcken så är ju risken att det är hoppet över bäcken den associera till stöten/obehaget.

Visst är chansen stor att den förknippar med viltet, men det kan lika gärna "slå" fel.

Man brukar har renarna i ett hägn när man gör detta. De får inte jaga löst på fjället.

Med tanke på vad fågelhundarna går igenom för slags dressyr för att bli fast i flog, så kan man ju bara föreställa sig vad de ska gå igenom för att bli renrena. El är ju rena himleriket mot det, både i tid och för hundens skull. För en Vortshe så kan man behöva skruva upp stöten rejält innan det "tar". Det är inte som att få en brukshund/spaniel/retriever att komma i de situationerna direkt.

Med tanke på vad fågelhundarna går igenom för slags dressyr för att bli fast i flog

Vad innebär att bli fast i flog?

En stående fågelhund jobbar långt ifrån sin förare. "Fryser" när de hittar fågel. Föraren går upp en bit bakom och komenderar. Hunden ska då stöta upp fågel och i samma ögonblick som fåglarna går upp så ska hunden stanna/lägga sig.

Eftersom att detta är hundar som ska söka av otroligt stora ytor mer eller mindre själv och självständigt i många dagar så krävs det att de har en enorm motor och jaktlust. Annars skulle de lägga av snabbt. Det är ju inte så att det kryllar av fågel på fjället diret :) Utan det är något som måste finnas till 100% i hunden.

Så den jättelusten och så ska de samtidigt INTE jaga nått som rör sig. Det är en jäkligt svår kombination. Jag tycker inte att det är roligt att träna ihop med settrarna... Ren retrieverträning är roligare. Efter ett par timmar så får du nästan vilken glad Labrador som helst att sitta still trots att det flyger upp fågel precis framför dem, men settrarna de var ju på steg noll fortfarande efter två dagar och deras ägare är inte lika mesiga som jag är om jag säger som så :crazy: Jag dominerar eller bestämmer ju liksom inte över mina hundar. De går ju bara på ren... Vilja, eller vad ska jag säga? Att de helt enkelt väljer att göra mig glad, inte att de är rädd för att jag ska bli arg. (Vilket jag borde öva upp ;))

Utbildad av jägarförbundet med av jordbruksverket godkänd utbildning, dvs enligt de regler som gällde när det var tillåtet.
Jo jag vet mycket väl att det är meningen att hunden skall tro att det är renen som ger stöten men verkligheten ser inte alltid ut så. Stoppar den däremot nosen mot en eltråd så VET den!
PL

Men jag måste nog erkänna att om jag fortvarande hade vorsteh så kanske jag kunde bli frestad att bryta mot lagen trots mina invändningar mot metoden.
PL

Ett problem med planeringen var att hägnet var ett terränghägn samt att renarna inte ville följa ngn plan.
PL

Utbildad av jägarförbundet med av jordbruksverket godkänd utbildning, dvs enligt de regler som gällde när det var tillåtet.
Jo jag vet mycket väl att det är meningen att hunden skall tro att det är renen som ger stöten men verkligheten ser inte alltid ut så. Stoppar den däremot nosen mot en eltråd så VET den!
PL

Vår hund fick en elstöt på nosen i somras och hon skrek som en gris, följer aldrig frivilligt med till stallet och håller sig på långt avstånd från hästarna. Tidigare kunde hon springa ut och in i hagen, följa med på ridturer och ligga bredvid hästarna. Men inte längre... :(

Fast det finns hundar som inte bryr sig utan tar smällen gång på gång bara för att komma in i hagen i alla fall. Det är så olika från hund till hund. En del är känsligare och har inte så mycket lust. Men hög motivation och fysiskt tåligt och okänslig, de tar gärna lite stryk för att ha lite skoj :P

Utbildad av jägarförbundet med av jordbruksverket godkänd utbildning, dvs enligt de regler som gällde när det var tillåtet.
Jo jag vet mycket väl att det är meningen att hunden skall tro att det är renen som ger stöten men verkligheten ser inte alltid ut så. Stoppar den däremot nosen mot en eltråd så VET den!
PL

Nix våran Springer fattar inte att det är tråden som gör ont... Han tror fullt och fast att det är hästarna och kossorna som gör illa honom... Vilket är bra då han inte har några problem att gå under staket under jakt men håller sig långt borta från hästar och kossor... Han har varit på eltråden minst fem gånger utan att fatta att det är den som gör ont...

:bow:
Jag delar din åsikt.

Det finns en sak som vår springer är rädd för och det är får. Hon sprang som valp rätt in i tråden glad i hågen i tron att hon skulle få smaka fårfiol. Tjong i karamellen och sedan dess är får obehagliga.
Nog trodde hon det var fåren inte tråden.

Mvh
Björn

Dubbelpost - jag vet inte hur man tar bort ett inlägg.

/B

Jag tycker väl egentligen inte att det är helt förkastligt att använda sig av elhalsband, om man är utbildad och har kunskapen om det.
Men däremot så tror jag det är väldigt svårt, nästintill omöjligt, att till 100% veta när rätt tillfälle att trycka är. För att kunna trycka i exakt rätt tillfälle måste man kunna veta exakt vad hunden tänker.

När hunden drar iväg på vilt, så hinner den tänka på många saker samtidigt som den springer. Den hinner planera språng och hopp över stenar, nedfallna träd och bäckar. Kommer stöten precis när hunden tar sats och ska hoppa över bäcken så är ju risken att det är hoppet över bäcken den associera till stöten/obehaget.

Visst är chansen stor att den förknippar med viltet, men det kan lika gärna "slå" fel.
Jag förstår vad du menar och håller med men samtidigt så innebär inte ett elhalsband att hunden förväntas vara "ren" efter en gång.
Med upprepat obehag vid jakt efter ett särskillt vilt kommer hunden förknippa det med viltet snarare än stenar osv.

Man brukar har renarna i ett hägn när man gör detta. De får inte jaga löst på fjället.

Med tanke på vad fågelhundarna går igenom för slags dressyr för att bli fast i flog, så kan man ju bara föreställa sig vad de ska gå igenom för att bli renrena. El är ju rena himleriket mot det, både i tid och för hundens skull. För en Vortshe så kan man behöva skruva upp stöten rejält innan det "tar". Det är inte som att få en brukshund/spaniel/retriever att komma i de situationerna direkt.
Åandra sidan måste man ha en bra, fast och dominant grunddressyr på hunden för att börja träna fast i flog. Så har man kommit så långt med sin fågelhund kan man nog utan större problem kalla av den från annat vilt också för det mesta och på så vis få den "ren" på fjället och samtidigt behålla pälsviltjakten i skog. Då får man en allround hund som är de tyska hundarnas styrka. I mitt tycke finns inte bättre jakthundar än Vorsteh och Münsterländer så länge man inte ska ha en specialiserad hund för älg, hare eller toppfågel eller om man har helt abnormt stora marker med lite vilt där en drivande hund behövs för den late och stillasittande jägaren.
(Min münster fungerade t.o.m hyffsat som toppfågelhund. :eek: )

Drivande hundar däremot? MYCKET SVÅRARE! De har en helt annan mentalitet och framförallt mindre kontaktsökande gentemot föraren.

Nä! Fram för eldressyr av utbildade personer. Jag skulle som sagt gärna haft det alternativet om jag haft en stövare istället för min beagle. För närvarande vet jag en stövare som kommer gå sitt öde till mötes efter nästa höst om ägaren inte fått honom rådjursren. Hunden är en tvåårig Schiller och han driver rådjur hellre än hare.
Ägaren är mycket kompetent och har tidigare erfarenhet av stövare. Han jagar åtminstone tre fyra dagar i veckan och har lagt ner enormt mycket på den här hundens träning.
Men det är helt enkelt ohållbart att ha en rådjursjagande stövare i längden! Det possitiva i det fallet är att hunden börjat visa mycket stort intresse för räv och det är det de kommer gå in för framöver.

Mvh
Björn

hej..hoppas att jag inte misförstog dig men jag tror ochså att elhalsband kan vara ett bra val om man gör rätt.
Själv har jag en andra hansplaserings hund som har till vana att springa fram till folk och morra samnt skälla..har provat att springa i från,godism.m men det hjälper inte.
Allt detta i mörker på grannar eller andra..den uppträder hotfullt.
men är värdens goaste hund är snäll med våra barn men osäker på andra barn.Tränar mycke med den,rygga..miljöträningm.m:confused:
Vad göra..förslag??

*kl*
Woooh! Tråden är 4 år gammal, orka väcka den.:cool:

någon som vet var folk köper el halsbanden.
har kollat hittar inga ställen.
jag tycker det är elendigt att använda el

Finns ett alternativ till el hals band
Det funkar med radio sändare precis som el hals band.
Men istället så ger den hunden en dusch med citron lukt.
Då tror hund stackarn att viltet luktar pyton.
Å ger fan i detta.
Dessutom så finns det tio styrke lägen på el halsband i dag.
Har använt ett sånt på en hund som vart manisk på att jaga cyklar.
Han hoppade till å med genom stängda fönster.
Så det var sista chansen att rädda stackaren från av livning.
Det lyckades men det tar ändå tid för hunden ska ha hals bandet.
på sej en vecka före dressyren.
Å minst en vecka efter.
Det kan funka bra men jag tycker att det ofta tas till aldeles för snabbt.
Å i alla lägen oftast så räcker rösten i dressyr sammanhang.
Och går man basic lydnads kurser med sin hund så hamnar man ytterst sällan i denna sitvation.

ja det har säker samma effekt hahahahahah

någon som vet var folk köper el halsbanden.
har kollat hittar inga ställen.
jag tycker det är elendigt att använda el

Finns massa ställen Ebay kan man bestäla ifrån staerna eller EU eller så åker man till tyskland o köper ett halsband där.

Finns ett alternativ till el hals band
Det funkar med radio sändare precis som el hals band.
Men istället så ger den hunden en dusch med citron lukt.
Då tror hund stackarn att viltet luktar pyton.
Å ger fan i detta.
Dessutom så finns det tio styrke lägen på el halsband i dag.
Har använt ett sånt på en hund som vart manisk på att jaga cyklar.
Han hoppade till å med genom stängda fönster.
Så det var sista chansen att rädda stackaren från av livning.
Det lyckades men det tar ändå tid för hunden ska ha hals bandet.
på sej en vecka före dressyren.
Å minst en vecka efter.
Det kan funka bra men jag tycker att det ofta tas till aldeles för snabbt.
Å i alla lägen oftast så räcker rösten i dressyr sammanhang.
Och går man basic lydnads kurser med sin hund så hamnar man ytterst sällan i denna sitvation.

elhalsband
radiosändare
elhalsband
citronlukt
hundstackarn
styrkelägen
elhalsband
till och med
avlivning
halsbandet
sig
och minst
alldeles
Och i
dressyrsammanhang
lydnadskurser
situation


MVH

/Kung Tulle

jag blir så sur varje gång jag hör talas om folk som använder elhalsband, jag blir så jävla förbannad helt enkelt!
jag har hört om en hund man skulle lära att inte jaga harar.
då gick man ut på ett fält o satte på hunden ett elhalsband. när den satte efter en hare så tryckte man på knappen.. :mad: men dessvärre så skedde stöten under ett hopp som hunden gjorde så nu hoppar aldrig hunden. man får lyfta in den i bilen osv. tji på dom... där fick dom :p
dessutom har jag hört att det numera krävs licens för elhalsband. är detta sant eller har jag drömt det? :smirk:
:bump:

jag har hört av jägarna häromkring att det har blivit förbjudet i sverige att använda, men tyvärr kan du bara åka över sundet för att handla ett sådant halsband........suck o elände