För något år sedan red jag ett tag för en dressyrryttare som hade en helt, för mig, nytt sätt att rida hästarna i form på. Man skulle böja och för böja ,släppa på yttertygeln så mycket att hästen riktigt blev böjd, sänkte sig och gärna nästan bet sig i bringan. Man skulle rida i lågt tempo och mycket små piruetter, bakdelsvändningar gärna i långsam trav. Faktum var att detta för mig nya rid sätt funkade förbluffande bra på många hästar. Därefter skulle man efter hand, då hästen var mogen, gå i från den låga formen.
För mig som utbildade mig till ridskolelärare i mitten på åttiotalet, då det var "förbjudet" att släppa yttertygeln var och är jag fortfarande lite skeptisk till detta rid sätt. Rider nu för en annan instruktör som föredrar hög fart och inte släppa yttertygeln på det första sättet. Jag har nu en fråga. Har någon prövat det här ridsättet. Kan man kanske använda sig av det för att korrigeringsrida en hopp-b-ponny (min dotter alltså). Någon som prövat på eller har lite tips på det här sättet att rida?

Verkar korkat i mina ögon. I teorin (då jag inte sett just denna metod praktiseras) så borde detta inte skapa nåt annat än en häst som kopplar loss halsen från övriga kroppen, och alltid går med fin hals trots att bakbenen är nån helt annanstans.

Inget särskilt nytt med det. Utan en ridstil som är långt äldre än våra. Redan på barocken reds så. Titta på forumet Barock, så kommer du nog känna igen en del.

Det där inlägget måste jag protestera mot. Finns ingenting inom den akademiska (Barock) ridningen som förespråkar en djup rund form med nosen in mot bringan. Tvärtom en öppen djup form med måttlig böjning genom HELA kroppen.

Jösses, jag läste inte inlägget ordagrant utan missade nog det där med bita sig i bringan, för där har du helt rätt. Det borde jag veta, eftersom jag själv börjat nosa på den akademiska ridkonsten i sommar. :o

det du beskriver har absult inget med den låga formen att göra,
om du rider i "hög" lr "låg" form rider du ju likadant-skilnad e ju bara hästen har mer styrka o samling i den höga formen....

Det sättet du bekriver har jag sett på nära håll,och om du inte vill förstöra din häst råder jag defintivt till att byta trnare

jag tycker mer det låter som om hästen bloir rörlig i halsen, då kanske ryttaren lätt luras av att den går i bra form fastän den inte tar tag med bakbenen. men efterosm jagsjälv aldrig hört denna metoden eller provat den så har jag inte så stor "koll på läget".

Det jag börjat nosa på i sommar, är inte piruetter och bakdelsvändningar direkt. Men vi fick första gångerna böja igenom hästarna genom ledande tygeltag, "mot naveln"/dricka kaffe och ge efter så pass på yttertygeln att hästen vågar böja sig. När hästen själv eftersträvar böjning, ska man omedelbart ge efter på innertygeln igen. När hästen svarar på böjningen så ser man till att ha en lätt kontakt med yttertygeln, men ändå vara beredd att släppa lite på den för att ge hästen chans att böja sig så mkt som den vill. Det ställer givetvis krav på ryttaren att möta upp med ytterhjälper, vikt och sits. Det är väl där jag fortfarande ligger lite efter. Men jag har nu efter fyra helgkurser lyckats få böjning och tempo att funka så pass att hästen orkar gå i den låga formen längre och längre, vare sig det är i det långsamma tempot eller något högre tempo. Skolorna har också gjort mycket för att stärka muskler och form. De börjar fungera även i trav. Så jag känner mig jättnöjd med mina tränare. I helgen red jag på kandar för tredje gången. Det gick ganska bra. Men hästen var lite trött eftersom det var andra passet för dagen i strålande sol. Jag provade kandaret även på måndagen och då fungerade det bättre.

Det är jättekul och jag kommer arbeta vidare på detta sätt, men ändå inte stirra mig blind på det utan använda det som fungerar för oss. Så länge tränare, veterinärer, hovslagare, massör och stallkompisar ser hur jag och hästen har stärkts bara på den tid som vi provat detta sätt, så måste jag säga att vi inte är helfel ute och cyklar!

Böjer du halsen åt ena sidan, eller rakt inåt, nedåt?
Att böja loss hästen åt ena sidan, (fast självklart görs det åt båda hållen), då hästen snarare snudd på biter dig i foten är ju en metod som kan användas för att få hästar som hänger sig i ytterhanden och går med rak och stel hals att ge efter bättre för innerhandens hjälper, även om man då i början grovt överdriver dem. Det blir då en stretchingövning som man med fördel kan använda när man har skrittat igång. Kan göras i skritt och i stillastående. Om det du beskriver är det jag tror så borde du aldrig mer rida så, med nosen i bringan och nacken böjd med mitten som högsta punkt.

Det där med att böja & böja har blivit kritiserat på sistone då hästarna försällan arbetas rakställda vilket är minst lika viktigt. Att stödja på yttertygeln är gammalmodigt och fel till viss del, för hästens balans ska inte finnas i tygeln utan i att den bär upp sej själv, inte att man "håller" upp den. Du ska alltså kunna släppa yttertygeln utan att hästen tappar balans, riktning och form. Jätteviktigt!
Samma sak i hoppningen, i tex. en omhoppningssväng ska du helst inte svänga hästen med yttertygeln utan mer med hjälp av ytterskänkeln och vikten. Hästen ska helt enkelt inte balanseras upp och ridas i form upphängd på någon tygel!
Resultatet blir inte en häst med bakdelen under sej och en fungerande ryggverksamhet.

Tack för intressanta kommentarer! Förutom att hästen "biter sig i bringan" vad tror ni om att rida på detta sättet på en b-ponny(hopp) som inte är van att gå i form och ganska svårjobbad. Är det bättre för ponnyn att gå i denna formen än i ingen form alls? ( min dotters ponny)

Biter den sig i bringan, så jobbar den inte korrekt. Men om man fortsätter arbeta med tempoväxlingar, övergångar, böjda spår, halvhalter, halte och skolor, så kommer ni säkert på rätt spår.

Men trassla inte för mkt utan instruktör om ni inte riktigt förstår vad detta dressyrarbete går ut på. Har hästen väl lärt sig att det är bekvämt att gå o bita sig i bringan, blir det lätt en ful ovana.

"Det tar en sekund att lära sig en ny ovana, men många gånger en hel livstid att bryta den."

Jag tycker det låter som rollkür.... eller?

Rollkuren är än värre. I rollkuren så drar man inte bara in nosen och sabbar halsen, man trycker också upp ryggen i ett statiskt höjt läge och sätter på så sätt hästen i en sån obalans att den måste skicka bakbenen långt inunder sig för att inte stå på näsan.

Släppa på yttertygeln, rida i lågt tempo och mycket små piruetter, bakdelsvändningar gärna i långsam trav är bra grejer. Men att krulla ihop halsen är bara onödigt, så skippa just den biten av det hela.

Så enkelt det går att förklara... :bow:

Tack för hjälpen, det var ju SÅ jag menade. Även om Tima o jag inte kommit till piruetterna, eller jo... om vi ser någon fläckig ko närmare än femtio meter. Då blir det väldigt centrerade piruetter, som följs av lite för mkt påskjut i stället för bärighet... :rofl:

Sedan jag började hos min nuvarande tränare har jag också börjat släppa mer på yttertygeln när jag tar i innertygeln och tänker mer "cykelstyre" än tidigare. Detta var jag inte alls van vid utan satt med en nästan sluten och fast yttertygel, vilket gjorde det svårare för hästen att verkligen svara på innerhandens tygeltag. Dock känner jag inte igen detta med superkort trav, här är det framåt som gäller. Jobbar nu mkt med grundtraven på just min häst föer att ur den sedan kunna öka och minska och får nog ur mig "ska det verkligen gå så här fort?" ca 10ggr på varje lektion! :D Men just detta med att våga släppa på yttertygeln och driva upp mer med ytterskänkel istället har gett mig otroligt mycket! :bow:

:bow: Fråga 50 instruktörer och du får 50 olika förklaringar på egentligen samma övning.

Jag brukar börja ridpasset med att rida i mkt djup form.Och då i ett ganska sakta tempo, men det för att min häst har mkt motor och behöver gå så för att börja lyssna. Man kan böja hästen mycket i sidorna om man sedan rakriktar den när man känner att ställningen "gått igenom". Man ska också vara noga med att hästen trampar in sina bakben under sig i den djupa formen, detta kan göras på många sätt. Tex genom övergångar, tempoväxlingar, öppna osv. För att hästen skall kunna skjuta på med sina bakben gäller det att det är rakriktad. Var noga med det när du känner att hästen är uppmjukad ordentligt i sina sidor.Då kan du göra den rak så den kan få in bakbenen under sig och skjuta på framåt. Jag brukar också växla mellan den höga och den lägre formen under ett ridpass. Det är min väg att få min häst avslappnad, men alla hästar är olika så det finns ju självklart en massa olika metoder för att få sin häst mjuk och avspänd. Men det är absolut inget farligt att böja på halsen, bara du gör den rak emellanåt.

Blir fundersam här - hästen är inte alls särskilt böjbar i sidled i sin ryggrad men däremot i sin hals (vid 7:e halskotan). Så jag tror att när du tar igenom en ställning är det först och främst i halsen, du ber hästen koppla loss halsen från resten av sin kropp och överböja den. För sidorna är fysiskt fastkopplade i en ryggrad som vid genomgående ställning bara är böjd någon centimeter, med höften och bogpartiet lätt vinklade.

Med en djup form och bakbenen under sig blir jag också fundersam - pratar du rollkur nu?

Och med målet att få hästen mjuk och avspänd i både hög och låg form tror jag att du missuppfattat något väldigt viktigt: i samlad form måste hästen spänna sina muskler. För att orka med sådan samling måste den bygga dessa muskler genom att spänna dem under arbetet, förvisso korta stunder i början. De flesta tränare är noga med att efter en stunds samling låta hästen skritta en stund på lång tygel för att själv få stretcha ut sina muskler i vila. Man bör inte stretcha en muskel samtidigt som den belastas, det mår den mycket dåligt av.

Men jag kan ha missuppfattat dig. Om inte ska jag förklara mig om det låter fel:
Man vill att hästen genom att söka sig framåt och nedåt med nosen slappnar av i sin överlinje, rätar ut halsens S kurva. Man vill värma upp hästen så, men inte arbeta den där, eftersom det blir bogtungt och sliter på frambenen. I takt med att muskler och leder kommit igång, blivit mjuka och smidiga, kan man begära större samling bakifrån, vilket då kräver en anspänning i överlinjen, att hästen spänner sin mage, länd, vinklar bäckenet in under sig och därmed (genom sin spänning) kortar av ryggfilet musklerna så att ryttaren hamnar på dem, inte hästens ryggrad. Om hästen då går på tygeln, dvs utan motstånd mot bettet, med nosen i eller strax över lodplan, så spänner hästen även den muskelgrupp som sitter framför manken, på halsens ovansida. Det gör att manken lyfts något och därmed befriar man hästens bogar - om bakdelsaktiviteten är som beskrivits. Formen blir högre, automatiskt, och är inget man reglerar genom att lyfta eller sänka hästens huvud. Håller man hästen "djup och rund", stretchar överlinjen och / eller halsen, så kan inte dessa muskler aktiveras, manken sjunker och hästen blir bogtung. Den får aldrig använda hela muskelkedjan framifrån och bak, och har lärt sig böja halsen i en snäv S kurva istället för att låta den räta ut sig och lyfta manken. När man då ber om högre form kommer hästen att bibehålla S kurvan, och alltså kan den inte höja manken, vilket gör att den sänker ryggen. Allt så länge den inte kunnat kopplat ihop muskelkedjan, inte använt och fått en chans att stärka de muskler som behövs för korrekt samling.

Se: Pikeurs sida (http://www.geocities.com/dressyr.geo/pub/dressyrindex.htm) för bättre förklaring av detta.

jo självklart vet jag att hästen spänner sina muskler vid ridning i en högre form. Men det är skillnad på spänningar. I börjag av ridpasset vid uppvärmningen så vill man att hästen skall slappna av och bli uppmjukad. Och värma sina muskler.jag som har en häst med mkt motor, rider i en låg form och böjer halsen åt båda hållen för att känna att inga spänningar finns. Sidorna mjukar jag upp i tex skänkelvikningar.

Det beror självklart på hur långt man kommit i sin ridning och hur mkt hästen är utbildad. Min häst är utb Grand Prix och behöver bara en 20 min uppvärmning i kroppen.Han har den styrka och muskler för att klara av att gå i en hög form. Men för att han inte skall spänna till i början rider jag honom låg. Det var de övnigarna jag skrev om.Annars är jag väldigt noga med rakriktningen, allt för att få bakbenen att jobba rakt in under honom.

Låter lite konstigt..
Men jag tränar för en Dressyrdomare (dömmer och rider själv högre klasser)
han tyckte att jag skulle "tänja" och gymnastisera en bog i taget, genom att "förböja" och trycka ut innerbog,
medans jag skulle låta ytterbog falla ut, och inte hålla in den (som man är lärd), jag tyckte att det lät knepigt
men han menade på att för att hästen ska bli helt lösgjord i bogarna så får man ta en i taget..
Hästen gick VÄLDIGT bra och blev enormt lösgjord.

En parantes i diskussionen.

Jag har tidigare tränat för dressyrdomare som rider högre klasser och dömer desamma.

Av henne fick jag instruktionen (efter 5 minuters skrittuppvärmning) att sätta på gramanen, när detta var gjort skulle jag helt släppa tyglarna och bara rida på gramanen. Detta för att hästen skulle inse att det var där han skulle gå och inte springa och fundera på en massa andra saker. Om hästen så mycket som opponerade sig skulle jag kraftfullt markera med pisken samt dra in näsan (jo, tränaren sa EXAKT så!) för att visa vem som bestämmer.

Behöver jag nämna att jag idag helt har tappat intresset för tävlingsdressyr? :(

men det är väl en helt annan sak än den jag beskriver??
Att rida hästen på bara gramanen?
Det min tränare sade var ju inget "elakt" mot hästen anser jag.

Som jag skrev; en parantes till ursprungsinlägget.

Meningen var främst att skapa nyans i de många inlägg som hävdar att bara för att tränaren är dressyrdomare eller tävlar svåra klasser har de per automatik aldrig fel i sina instruktioner och/eller träningsupplägg.

Mycket bra inlägg, detta sista! det behöver inte betydag någonting och jag tycker att många av alla, mycket bra ämnen och aktuella för övrigt, disskusioner som förs över bukefalos tenderar att bli: "min pappa e polis"-varianten. Förstår ni?
Istället för att kanske göra ett FINT inlägg, där man kan säga: "Detta har jag aldrig prövat men vad trevligt att det funkar för dig. Jag skulle aldrig göra så med min häst för på honom funkar detta". Sen kan man ju ha en diskussion RUNT detta o inte skriva till någon vilt främmande människa, gör si gör så. Så att man behåller en vuxen nivå och inte stegrar det hela med:"min tränare har gjort detta, jag har presterat detta,etc".
Det blir någon konstig tävling under allas värdighet för jag tror att alla har så olika erfarenheter så hälften vore nog att lära av varandra. Det var mitt inlägg, då jag tröttnat på dessa "hela-handen-du-ska-anvisningar. ;)

Jag föredrar själv att ändra mina träningar efter dagsform (både hästens och min) och hästens utbildning. Detta varieras med hög/låg form, långsamt/ökat tempo och böjning och rakriktning. Jag rider för en hopptränare på högre nivå och likaså dressyrtränare.

Hoppas att jag ej skapat ett krig i bikupan nu. :confused:

Hoppas att jag ej skapat ett krig i bikupan nu. :confused:

Tror jag knappast med tanke på att det var ett och ett halvt år sedan denna diskussionen utspelade sig :D

Låter lite konstigt..
Men jag tränar för en Dressyrdomare (dömmer och rider själv högre klasser)
han tyckte att jag skulle "tänja" och gymnastisera en bog i taget, genom att "förböja" och trycka ut innerbog,
medans jag skulle låta ytterbog falla ut, och inte hålla in den (som man är lärd), jag tyckte att det lät knepigt
men han menade på att för att hästen ska bli helt lösgjord i bogarna så får man ta en i taget..
Hästen gick VÄLDIGT bra och blev enormt lösgjord.

Håller med , funkar fantastiskt bra på hästar som har svårt att komma upp med manken pga stela bogar där dom drar upp skulderbladen istället.

låter som rollkur tycker jag

Jag såg en kompis rida sin spända pålle så och det verkade lugnande och lösgörande på den. Den gick bättre i dressyren med mer lösgjord hals och inte alls så spänd. Så görs det på rätt sätt så tror jag att det är bra..