jaha så har man fått bastning av tränaren för att jag daltar med unghästen ( 6år). Eller snarare så att jag nu måste gå från framåt-neråt till en högre form. Hon menar att jag gått alldeles för länge i en låg form vilket kan medföra att bakmuskeln kan förkortas och att hästen då inte kan länga steget full ut under sig samt då också inte kommer kunna hoppa speciellt högt. Hur ser ni "barocker" på detta? Alla hästar har ju olika utbildningstempo. Min totto går nu säkert i den lägre formen så det stämmer nog. Men hur gör jag för att inte förstöra det jag byggt upp samt finns det risk för att rumpans muskel bllr förkortad?! Hon skrämde upp mig ordentligt!

Nu får de andra rätta mig om jag har fel i det jag skriver.

Det är inte bra för en häst att gå för länge i bara lång och låg. Du skrev inte hur länge din häst gått så.
Men jag har aldrig hört att det är för att muskeln blir förkortad. Det låter ju tvärtemot vad det borde vara logiskt sett. :confused:
Dock så kan det bli så att hästen fastnar där och börjar gå på bogarna iställer för att bära sig lite bak och sträcka ut musklerna och söka framåt-nedåt.

Dock tycker jag att man ska vara mycket försiktig när man börjar plocka upp dom. Alltså inte tidsmässigt utan hur mycket man tar upp dom. I början har de inte "näsan" högt alls medan man börjar böja och sedan börjar med skolorna. "Näsan" (jag vet att det inte är bara den vi pratar om, men det är lättast att förklara så för jag tror att alla förstår ändå) kommer högre och högre ju starkare hästen blir och rumpan lägre och lägre, men det tar ju sin lilla tid. I början har alla hästar sin egan lilla stil och det har de visserligen sedan också, men kanske inte lika distinkt.

Nu blev jag förvirrad. Jag tänkte skriva att du kanske ska ta och titta in lite mer på det Akademiska och utbilda därefter, men så fick jag en sån där liten påminnelse av mig själv att du redan hålelr på med det. Så nu vet jag inte riktigt hur det är (minnes förvirring).

Om du redan håller på med Akademiskt, vilket jag har för mig, så kanske du ska tala med en till tränare om du tycker att det går för fort. Jag tror dock att din häst skulle må bra av att börja komma ur den långa och låga formen en del. Det känns i alla fall så efter det man läst.

Lång och låg är knappast ett slutmål, och man ska inte rida hästen hela tiden i den formen. Så snart den kan sträcka ut sig neråt börjar man jobba i en lite högre form. Går hästen lång och låg på bogarna (vilket är det vanligaste, tyvärr) så drar den bakbenen efter sig och utvecklar inte muskulaturen på bakdelen.
Variera formen hela tiden med aktivitet i bakbenen.

Som svar till Spider84. Det stämmer att jag rider Akademiskt. Jag har en tränare i akademiskt som jag tyvärr inte träffar så ofta - anledningen till att jag kanske har fastnat i det hon sa förra gången. Nu har jag skaffat mig en "vanlig" hopptränare som jag också tänkte rida lite dressyr för. Det var hon som sa detta om att det var dags och höja näsan lite. Hon pratade också om att gå på bogarna och hon tyckte att han grävde sig lite för mycket i marken - definitivt inte bra vid hoppning.
Jag tycker att hon ( den nya "vanliga" alltså) verkar vettig och har samma resonemang som min akademiska tränare även fasthon inte tycker att hon undervisar å det sättet. Och just därför blir man ju lite misstänksam. Jag försöker samtidigt läsa en massa böcker från både den vanliga tyska träningen och den akademiska och tycker att det faktiskt i mångt och mycket är rätt lika.

Hur vill din tränare att du rider för att "få upp huvudet"?
Hur ska du gå tillväga?

Lyfta händerna.

Skojar du???

Allvarligt?
Rider du akademiskt så bör du väl ha fått någon slags grundläggande teori om hur hästens kropp fungerar? Att börja lyfta hästens huvud för att samla den fungerar tyvärr inte, det kommer bara att försöra det du hittills byggt upp.

Fast iof så har jag nu insett att alla sk "Akademiska tränare" inte lär ut den ridning jag vill rida. Det är tydligen skillnad på AR och AR.
Jag hade tur som hittade rätt direkt...

Håller med Bambe -börja med en form där hästen är balanserad och trivs. Tänj sen på gränserna uppåt och neråt så att det blir en utveckling. OM hästen lägger all vikt fram blir det mycket slitage på fram, och bakbenssteget kan vara stort och luftigt - men det bär inget och lederna tränas inte att böja, hästen sätter inte under sig. Ofta blir det bara pendling i en led men med raka bakben. Och ja, huvudet ska upp, men om du drar upp huvudet blir det bakslag - då tvingar du fram en underhals och sänkt rygg. Så genvägar leder oftast ´till bakslag...mvh/T_B

Hej,

Jag kombinerar sjalv den akademiska dressyren som vagledning men tranar regelbundet hopp for tranare med min femariga korsningsvallack. Det funkar super for oss, da faktiskt mycket ar gemensamt i filosofin hos bada mina tranare, men de har olika mal med traningen.

Som nagon skrev tidigare, lang och lag ar ingen arbetsform for hasten. Det ar en borjan for att fa hasten avslappnad och vaga soka bettet framat nerat. Sa fort den gor det sa borjar arbetet uppat, just for att komma ifran det att hasten gar pa bogarna och overbelstar frambenen. Sen finns den laga formen hela tiden kvar som kontrollform att hasten soker handen installet for att backa av fran den, och som avslappnande varva ner form efter arbetet och som uppvarmningsform. Alla hastar ska nar som helst kunna ga i en lag form, utan att for dens skulle arbetas konsekvent i den.

Hur skadligt det ar att ga lang och lag ar valdigt olika fran hast till hast, t.ex. en quarter kan ga i en valdigt lag arbetsform och anda vara i "balans" med bakdelen under sig.

Sen ar det inte sjalva aktiviteten i bakbenen som ar intressant i detta fallet, utan vilket satt de anvands pa. Mest aktivitet har man pa satt och vis i bakben som skjuter hastkroppen framat. Det vi vill komma at ar att de andrar funktion och tar over mer av det uppbarande arbetet.

Detta gors genom anvandningen av skolorna och andra samlande ovningar. Och, oavsett vad vissa anser ( ;) ) genom att man reser upp sin hand.

Nar grunden ar lagd och hasten avslappnat soker kontakten med bettet framat nerat sa kommer den ocksa mjuk att folja med uppat nar tygeln kortas eller handen reses upp. Hasten behover fa halla sitt huvud lite friare for att kunna borja samla sig, sjalvklart ar det inte handen som gor det samlande arbetet men genom att ge hasten tillatelse att hoja hals och nacke sa underlattar den samlingen.

Eller vad sager du Linda som verkar sa saker pa din sak? Genomfor du samlande arbete med bibehallen lag hand och hasten i lag form??

Som hopphast ar det inte sa anvandbart att ga i den laga formen. Hastkroppen hanger ju ihop och nar hals och huvud hojs sa blir det lattare att korta hasten och fa under bakbenen, med ett lite fastare stod pa tygeln och mer skankel. Hasten behover vara kort och kompakt och galoppera med uppat an framat sista sprangen for att komma till ett bra sprang istallet for i botten och fa ett flackt sprang.

Inne pa hoppbanan lagger jag ingen energi pa vilken form min hast gar i, utan focus hamnar pa takt, foljsamhet, balans och reaktioneformaga pa mina hjalper, och ar det inte det som all ridning egentligen gar ut pa?

Nar jag rider mot hinder ar jag hoppryttare, dock av det mjukare slaget. I det dagliga arbetet och pa framridningen rider jag mer efter de akademiska principerna eftersom det passar mig till kropp och sjalv, och mina ambitioner.

Lycka till!

/Frida

Det främsta arbetet med lång och låg är ju att få hästen att välva ryggen, att lyfta de nedre halskotorna och slappna av.

Om man då "lyfter" hästen med handen/tygeln så återskapas hästens s-form i halsen eftersom den börjar använda de muskelgrupper som ger halskototorna denna form. Visst måste man tillåta hästen att gå i en högre form, men den högre formen skapas inte av att man höjer handen. Den skapas av att man samlar hästen.

Nu är jag inte alls bra på att uttrycka mig i text, men titta på den här sidan så förstår du vad jag menar. Under Collection - true collection. http://www.kahlin.net/noir/dressyr/

Eftersom psychogrrl redan har svarat på varför man inte ska göra så så kan du läsa det ovan.

Självklart hålls inte handen i samma position när hästen går lång och låg som när den går i hög samling. Skillnaden mellan dig och mig är att du höjer din hand för att hästen SKA samla sig medan min hand följer med hästens huvud NÄR den samlar sig.

Är det din Akademiska tränare eller hopptränaren som vill att du lyfta händerna för att "få upp" din häst?
I vilket fall tycker jag att vilken av tränarna det än är, så luta rid för den tränaren.
Du har redan fått bra svar på varför så jag upprepar mig förmodligen.
Lyfter man händerna för att få upp hästen så kommer du att få en hemsk S-båge i hästens hals som resluterar i att hästen sänker ryggen och skjuter ut bakben och rumpa bakom sig.

Det här med att lyfta huvudet med händerna. I och för sig är det riktigt, för man vill ju att hästen ska följa tygelhanden. Lyfter man handen så ska hästens huvud följa med, sänker man handen så ska huvudet sänkas. Det är bara det att man ska inte bokstavligen lyfta upp hästens huvud, det ska inte vara tyngd i tygeln. Inte heller kan man begära att en häst som aldrig har gått samlad ska kunna hålla huvudet i maximal höjd. Det måste naturligtvis gå gradvis, likaväl som sökandet neråt går gradvis.
Det viktigaste är att när ryttaren höjer tygelhanden för att be om högre huvudhållning så ber den samtidigt om mera samling och vikten längre bak med säte och skänklar. Likaväl som hästen är en helhet så är ryttaren det också, det går inte bara att rida med handen :)

Jag vill också förtydliga att när jag säger bakbensaktivitet så menar jag aktivitet och böjning i varenda led i bakdelen, från länden till hoven. Då först jobbar hästen ordentligt bakifrån.

Oj vad vissa lägger in tolkningar i vad man säger...
När jag säger lyfta händerna så menar jag just också det, inte att dra i tyglarna uppåt för att hästens huvud ska med!
Diskussonerna här går lite upp och ner men jag tycker att speciellt på detta forum så utgår de flesta från att man "rider fel". Jag ber ju faktiskt om råd!
Jag har genom trådarna inte fått ett enda konkret tips på vad jag ska göra istället för att lyfta händerna. Jag hoppas rätt personer tar åt sig här. Tack till Bambe!

Nu är det så att min häst trivs bra att gå i den långa, låga formen. Han går där stadigt även i övergångar så då tycker jag att det är dags för nästa steg. Nästa steg är just att att tippa vikten från framdelen mot bakdelen dvs samling. Jag kan inte bara rida och hoppas att den kommer dit utan man måste visa hästen vad jag vill.

Jag har nu provat detta med att lyfta händerna och det fungerade alldeles utmärkt i korta perioder sedan låter jag honom gå ner till lång och låg igen, det handlar ju om muskelbyggnad.

Så till er som tyckte det var helt fel medtod. Hur ska jag istället göra? Jag tänker fortsätta på detta sätt tills jag fått höra något bättre!

Känslan jag får av dina svar är att du söker en knapp att trycka på som inte existerar. Det finns väldigt få "knappar" i ridningen, det mesta är en gradvis övergång från ett läge till ett annat. Exakt när man (rent fysiskt) går över från framåt-nedåt till "skolform" är nästan omöjligt att definiera, det är en gradvis process.

Om din häst nu är etablerad i framåt-nedåtsökningen är det hög tid att börja samla in bakbenen genom att rida skolor. När hästen klarar skolor med bibehållen framåt-nedåtsökning börjar du aktivera bakbenen ytterligare med hjälp av skänklarna. När hästen behärskar även detta börjar du rida "böjd-rakt-fram" där du rider mitt mellan öppna och sluta men med bakbenen aktiverade. Därifrån börjar du rida de halva stegen. När hästen nu efter ett antal månaders/något år av ordentlig träning börjar bli riktigt stark i bakdelen kommer du en dag att upptäcka att halsen fått en ny hållning och att hästen i alla rörelser kan söka framåt-nedåt när du frågar efter det.

Detta kallar vi "relativ uppresning" d.v.s. vi strävar inte efter att höja hästens huvud utan efter att stärka den bak så den sänker bakdelen, i det arbetet kommer hästens framparti också höjas något, men den främsta "uppresningen" fram sker egentligen genom en sänkning bak.

Jag ser inte framåt-nedåt som en form man rider i konstant. Man rider hästen i så hög samling den orkar med, i den ridningen frågar man ofta, ofta om framåt-nedåtsökning och ger hästen den så är det bra, om inte får man arbeta med det.

Du får också faktiskt en del av ansvaret på dig själv för de svar du fått. När du skriver "lyfta händerna" som svar på frågan om vad din tränare vill att du gör ger du en så torftig förklaring att man måste försöka tolka själv och det gör att svaren blir därefter.

:bow: :bow: Satans, vilket kortfattad och superförklaring du skrivit angående hästens arbete till samling och styrka. :idea:

Du fick t.o.m. in TIDEN :bump: Hoppas varenda människa här inne som påbörjat AR läser detta ;)

MVH/

Kanske det men det är vad min tränare sa till mig och som jag också beskrivit i tråden är jag osäker på henne eftersom hon utbildar enligt den tyska ridningen. Därför vill jag fråga här inne på tråden eftersom jag inte tränar för min AR tränare tillräckligt ofta.

ag söker inga knappar utan vill bara veta hur jag går vidare eftersom vi nu hamnat i en återvändsgränd, jag och totton. Bättre än så här blir vi inte utan hjälp.
Jag tränar för att få en hållbar häst och utgår från att alla vill sin häst bästa. Därför känns det inte vidare kul med allehanda utropstecken utan förklaring bakom. Vore jag specialist hade jag ju inte frågat.

Jag har tränat framåt-nedåt, böjningar, rakriktning, övergångar och nu går det riktigt bra. Har dock börjat märka att han börjar tycka dressyren är lite tråkig eftersom jag inte vet hur vi ska gå vidare ( likaså min motivation). Jag behöver med andra ord gå ett steg till och få in lite förnyelse. Sedan går man ju alltid tillbaka hela tiden och tränar på grunderna.
Min hopptränare tyckte då att jag skulle lyfta händerna för att få ökad samling och baken under. Läser man BBs bok också, att rida på kandar, så visar han också hur man får högre resning genom att höja handen. Detta visar han ju dock på en mer "färdig" häst än vad min totto befinner sig.
Jag börjar gärna träna skolorna men kan jag "sabba" något? Vad jag menar att om man tex börjar för tidigt med piaff så blir det bara stötig trav på stället som är svårt att få mjukt och riktigt samlande. Kan det bli fel att träna skolor för tidigt, mer än att de inte skulle bli bra?
Sen undrar jag om man börjar träna på både öppna och sluta eller ska man börja med öppna tills den "sitter" och sen sluta?

När hästen behärskar även detta börjar du rida "böjd-rakt-fram" där du rider mitt mellan öppna och sluta men med bakbenen aktiverade. Därifrån börjar du rida de halva stegen.




När du ovan skriver "böjd-rakt-fram" menar du då att både fram och bakdel ska vara innanför spåret, att hästen ska vara som ett C i kroppen fast ändå gå på en rak linje eller menar du tillfället när man går över från en öppna till en sluta och hästen är rakställd?

Det kändes som om det är nästa steg för mig och min häst, vi har fastnat lite just nu och det här kan nog hjälpa oss vidare om jag har förstått det rätt vill säga.

mvh Jessica

Hm, jag får känslan av att du för din "tyska" tränare jobbar väldigt mycket med framåtbjudning? Det kan vara svaret på hela frågan. När stort fokus läggs på framåtbjudning blir det ofta så att hästen skjuter på mycket. Traven känns väldigt härlig och hästen söker framåt-nedåt. Problemet får du när du börjar samla, för hästen har inte styrkan att bära upp sig baktill.

Jag säger alltså inte att det är så, det är bara tanken jag får när jag läser det du skriver.

Ridning av skolorna är a och o i den akademiska världen och de ska göras med en mjuk och lösgjord häst utan en massa "skottande" framåt. Därmed inte sagt att hästen ska såsa omkring i snigeltakt. Det bakben som ska skolas (inner i öppna, ytter i sluta) ska bära upp vikt, det andra benet ser till att hästen flyttas lagom fort framåt. Nyckelordet är "bärkraft" om man har för högt tempo bär hästen inte på det bakben man försöker skola utan bara transporterar sig framåt.

Kan din häst flytta in bogen för trängande tygel (öka/minska volten samt vända igenom volten för ytterhjälper)? I så fall bör du kunna rida öppna. Kan hästen flytta sin bakdel för inner höft? I så fall bör du kunna rida en sluta. Vilket du ska börja med kan jag inte svara på. Det viktiga är att du inte försöker fysisk "placera" hästen i en form den inte orkar. Måste du börja hålla emot och ta i är inte hästen redo, eller så gör du fel.

Om vi pratar Bent så visst är det så att han beskriver höjandet av handen, men hästen måste vara redo för det, som du säger, det gäller den utbildade hästen. Gör du samma sak med din häst som tydligen inte behärskar skolorna än kommer du nästan säkert få den omtalade s-kurvan i halsen. Tänk efter, hur i hela världen ska en höjning av handen så att hästen måste ta upp huvudet göra att hästen orkar bära sig mer bak?

Med piaffen är det som med all samling; En dag, när du ridit dina skolor och halva steg så länge att du börjar glömma att det en gång ska bli piaff kommer din häst sätta sig ner och göra en piaff, du kommer bli paff för det kommer när du minst anar det. När den dagen kommer är din häst stark nog. Försöker du forcera fram det kommer det orsaka spänningar som kommer vara svåra att jobba bort. D.v.s det är inte en knapp du trycker på, utan en pågående process.

Problemet är att det är svårt att träna någon via ett forum som detta. Jag har iallafall inte den kunnskapen att jag kan göra det. För att ge rätt instruktioner så bör man vara på plats och se ekipaget, är vi överens där?

Ska jag nu spekulera vidare om detta så vill jag gärna veta vem din akademiska tränare är, det kanske du kan PM:a mig om.


Nu är det så att min häst trivs bra att gå i den långa, låga formen. Han går där stadigt även i övergångar så då tycker jag att det är dags för nästa steg. Nästa steg är just att att tippa vikten från framdelen mot bakdelen dvs samling. Jag kan inte bara rida och hoppas att den kommer dit utan man måste visa hästen vad jag vill.



Ditt problem är att du fastnat i den låga formen utan att ha fått några instruktioner om hur ni ska ta er vidare.
Så fort hästen lärt sig att länga sin överlinje så börjar träningen av bakbenen. (Din häst tycker säkert att det är bekvämt att gå lång och låg om han då inte behöver bära vikt på bakbenen.)
Nåväl, genom skolorna lär sig hästen att trampa in under sin tyngdpunkt och bära mer vikt bak. Jobbar du med skolorna?
Sen räcker det inte med det utan hästen måste även tippa sitt bäcken bakåt, detta kan enkelt läras in från marken. Har du tränat på det?
När du kan rida din häst så att den tippar sitt bäcken bakåt och trampar in under tyngdpunkten med bakbenen så kommer framdelen att bli mer rest. Enkelt förklarat alltså.
A och O är dock att hästen fortfarande länger sin överlinje!

Om vi nu säger att du rider din häst i låg form men du får inte bakbenen på plats riktigt och hästen tippar inte bäckenet bakåt och du då för att få samlingen höjer upp din hand lite för att hästen skall göra resa upp sig, så kommer överlinjen att kortas av i och med att hästen inte har sina bakben under sig.
Det är pga av att de flesta dressyrtränare lär ut detta som jag valt AR istället för vanlig dressyr.
Ofta börjar man att rida hästen låg i formen men efter ett tag eller när hästen uppnått en viss ålder så ska man "plocka upp" hästen för att den ska ju samla sig! Och då förlorar man den fina längningen av överlinjen man åstadkommit i grundarbetet.
PM:a om du vill ha tips på bra tränare

Ojdå, Jegra har redan svarat :)



Jag börjar gärna träna skolorna men kan jag "sabba" något? Vad jag menar att om man tex börjar för tidigt med piaff så blir det bara stötig trav på stället som är svårt att få mjukt och riktigt samlande. Kan det bli fel att träna skolor för tidigt, mer än att de inte skulle bli bra?
Sen undrar jag om man börjar träna på både öppna och sluta eller ska man börja med öppna tills den "sitter" och sen sluta?




Skolorna dvs öppna och sluta kan du börja med innan du ens ridit in hästen, från marken alltså.
Vad du menar med de "inte skulle bli så bra" förstår jag inte riktigt. Menar du det faktum att hästen inte skulle orka bära så mkt vikt från början?
Du ska givetvis ställa krav på att rörelsen utförs korrekt, att böjningen går igenom hela kroppen och att hästen i öppnan sätter innerbak mot tyngdpunkten. Däremot ska du inte ställa högre krav än hästen kan och orkar vad det gäller undertramp, böjningsgrad och antal steg.

Träna på både öppna och sluta i och med att rörelserna tränar helt olika muskelgrupper.
Men börja att träna börjd rakt fram som ligger mitt emellan öppna och sluta, dvs då hästen spårar men är böjd genom hela kroppen.

"Böjd-rakt-fram" i min värld (det är nu inte säkert att andra "akademiker" har exakt samma definition som jag själv) är mitt mellan öppna och sluta. T.ex. Vänster varv, vänster böjning. Du rider du en öppna och ska gå över till en sluta. Böjning är densamma men istället för att flytta in bogen för du in hästens höft och bakdel. Om du nu inte fullföljer detta utan rider mitt mellan de två rörelserna får du en häst som är böjd, men går på två spår (inte tre/fyra som det är i skolorna). Bakbenen skall hållas aktiverade av skänklarna (alltså: kliva in till tyngdpunkten) så att hästen inte bara rör sig böjd på spåret utan verkligen bär på båda bakbenen.

Böjd-rakt-fram kräver att ryttaren har god kroppskontroll och att hästen är väl etablerad i skolorna med aktivitet i bakbenen så att de kliver in till tyngpunkten och därigenom bär mer vikt så att de blir starkare. Hästens kroppskoordination måste också finnas, för den måste i varje steg växla mellan inner bärande/inner skjutande och ytter bärande/ytter skjutande. Om den inte skjuter på kommer den inte att röra sig framåt alls, om den inte bär kommer den stärkande effekten utebli.

Var det svar på din fråga?

Jag kan ganska lätt få min häst att växla mellan öppna och sluta på volt, men jag har aldrig förstått att jag kan utveckla det till en rörelse.

Vad roligt, det ska jag öva mer på. :idea:

Alltså, istället för att gå ur öppnan (flytta ut framdelen på spåret igen) när jag går över i sluta så ska jag istället låta hästen gå kvar i öppnan och "lägga till" slutan i rörelsen? Resultatet borde ju bli att hästen går på volten med större böjning än voltspåret.

Det måste ju vara oerhört jobbigt för hästen. Hur kan jag känna om hästen "fuskar"? Finns det några bra knep att kontrollera det på?

mvh Jessica

Böjd-rakt-fram är för mig främst intressant när man rider skolorna på spåret. Du ska hela tiden följa spåret, d.v.s. egentligen inte gå innanför. Böjningen ska ockå vara konstant och inte extrem utan normal böjning.

Innan man rider böjd-rakt-fram anser jag att det är viktigt att hästen kan kliva in till tyngdpunkten för respektive skänkel.

Ja, det är mycket jobbigt, därför gäller som i alla andra lägen där man ber om något riktigt jobbigt: korta intervaller, några steg åt gången. Det gäller att vara observant på att bakbenen verkligen kliver in och att framåt-nedåt fungerar. Basics, basics, basics... :-) Visst är det kul att göra nya saker, men man får inte glömma grunderna, utan dem faller korthuset ihop.

Sag mig Viva..

Laste du overhuvudtaget detta stycket i min text?:

"Nar grunden ar lagd och hasten avslappnat soker kontakten med bettet framat nerat sa kommer den ocksa mjuk att folja med uppat nar tygeln kortas eller handen reses upp. Hasten behover fa halla sitt huvud lite friare for att kunna borja samla sig, sjalvklart ar det inte handen som gor det samlande arbetet men genom att ge hasten tillatelse att hoja hals och nacke sa underlattar den samlingen."

Eller har du av nagon anledning nagot emot mig och min ridning sedan tidigare eftersom du genast hugger till och kritiserar mitt inlagg och aven min ridning.

Du skriver: "Skillnaden mellan dig och mig är att du höjer din hand för att hästen SKA samla sig medan min hand följer med hästens huvud NÄR den samlar sig."

Gillar ditt satt att dra slutsatser :D

By the way, sa haller jag min hand pa en ganska konstant hojd oavsett vilken form min hast gar i, jag haller ihop bada mina hander ungefar mitt framfor naveln eftersom balansen i min kropp blir bast da. Nar hasten vet vad det innebar att sjalv soka kontakten framat nerat med bettet sa kan jag lungt halla min halnd har och enbart langden pa tyglen och vad jag gor med min ovriga sits reglerar vart hastens huvud hamnar. Det ma bryta mot vissa "regeler" men oj vad bra det blir ;) :p :d

Sa nej, jag hojer inte min hand for att min hast SKA samla sig, isafall ytterst marginellt.

Den teoretiskt biten kanner jag for ovrigt till minst lika val som de flesta har inne, det var den praktiska biten jag efterfragade..

/Frida

Det är ju bra att du gillar mitt sätt att dra slutsatser.

Nej jag har inget emot dig alls, du är säker en jättetrevlig person. Däremot tror jag att du känner dig trängd iom att jag inte gillar sättet din arbetsgivare rider på.
Det här är ett diskussionsforum och det vore rätt tråkigt om alla tyckte lika, eller hur?

(Och ja, jag läste stycket.)

Tack Jegra för ett så bra och uttömmande svar. Jag tycker det känns som du precis förstått mitt läge. :)

Det är precis som du säger; min "tyska" ridlärare är även min hopptränare och då är ju framåtbjudning en självklarhet. Min AR tränare träffar jag alldeles för sällan, tyvärr, så jag har fastnat i det hon senast lärt mig. Jag har börjat böj-rakt-fram och tycker det fungerar bra. Efter trådarna här inne känner jag mig lite säkrare på att det är rätt att gå en övning till som öppna/sluta. Efter att jag börjat rida AR har jag blivit lite rädd att göra fel eftersom jag insett hur fel jag ridit i alla dessa år. Den här hästen vill jag göra rätt med från början!

Vad tycker ni att jag ska göra? Att rida dressyr för min "tyska" hopptränare kanske inte är så smart men kan jag "förstöra" honom om jag tränar hoppning för henne? Där är ju inte samlingen utan framåtbjudningen viktigast.
Går det att kombinera? :confused:
Mitt mål med honom är ju fälttävlan...

Svar till Viva.

Jag jobbar inte så mycket med honom från marken anledningen att jag själv är rätt kass på det. Jag brukar glömma mina egna ben om du förstår vad jag menar :D

Det får ta lite längre tid bara, jag har inte bråttom men det är ju tråkigt att fastna.

Jag tror inte det är farligt att blanda olika ridstilar bara man är noga med att visa för hästen vad man förväntar sig just idag.

Är det, t ex vid hoppning, framåtbjudning som är viktigast så kanske man inte behöver ställa så höga krav på samling och tvärtom.

mvh Jessica

Javisst du har säkert rätt, iallafall hoppas jag det. Antagligen är jag bara överdrivet nojjig som vanligt.
Går hästen bra och utvecklas och tycker det är kul kan det ju inte vara så dumt.

Jag skulle nog inte rida dressyr för den tränaren utan endast hoppa, om nu den tränare tycker det är ok, en del är ju lite motsträviga på den punkten och vill inte att ryttarna rider markarbetet på eget sätt. Men jag kan inte säga hur du ska göra, du måste känna efter själv hur du tycker att det känns.

Okej, bra, da har vi rett ut det ocksa. Men nej, trangd kanner jag mig inte. Vi har nog till viss del lika asikter anda, det finns mycket i Eitans traning och ridning som ar tvartemot mitt satt att rida och trana hastar, och vad jag kommer att syssla med hemma i Sverige igen. Men som du sjalv papekar sa ar det ju tur att folk har olika asikter, och han ar fortfarande en suveran ryttare i mina ogon, trots att han ej sysslar med samma ridning som "vi" :)

Till Puckis:

Sa lange det inte finns nagra direkta motsattningar for dig och din hast i sjalva hajlpgivningen sa ar det bara o trana vidare. Ta garna upp diskussioner med din tranare och ge henne en bild av vad ditt satt att trana markarbetet handlar om, sa ar det lattare for henne att gora sin del.

Tranar du din hast hemma pa det satt du vill, vad galler form och tempo, da gor det ingen skada att en gang i veckan rida lite mer framat med lite mer stod pa tyglen och lite hogre hand ;)

Lycka till, have a nice day! /Frida

Jag har nu ridit en lektion med min "vanliga" ridlärare. Jag var väldigt skeptisk i början efter diskussionerna här inne på tråden.
Vad hon vill är att jag ska bestämma mig för en ram som hästen ska gå i, rakställd och enbart jobba med framåtbjudning och lyhördhet dvs många halter och övergångar.
Hon hade i denna övning inga krav på samling utan att man skulle fram en bjudning hos hästen.
Vad som hände var också att jag tappade samlingen nästan hela lektionen. Det var bara mot slutet han hittade tillbaks till en mer önskvärd form.
Jag tyckte dock att hon inte var så tokig ändå utan kunde förklara hennes sätt att rida på ett bra sätt även fast jag tycker min AR-tränare är bättre.
Jag tyckte att jag fick en liten uppväckningssignal om att faktiskt inte enbart bry sig om att hästen ska gå samlad - den ska ju också gå framåt. Han går verkligen framåt ute eller när man ställer fram ett hinder men blir gärna lite lat i dressyren. Jag har nog varit lite lat själv där och tyckt att han jobbar ju bra med ryggen, tempo kommer så småningom.

Hur ser ni på det? Alltså ultimata är ju att träna tempo och samling tillsammans men just nu går det inte riktigt för oss.
Ska jag träna tempo ena dagen och samling den andra? På detta sätt borde de ju bli sammanvävda så småningom... :confused:

Min filosofi är att traäna samling ena dagen och tempo en annan. Samlingen för att bygga upp hästen och tempot ( i mitt fall bus över ängarna) för att få lite cirkulation och energi och glädje i hästen.
en vacker dag mötes förhoppningsvis dessa två men det tar tid.
Jag rider Islandshästar och jag tränar även för hopptränare och vanlig islandsinstruktör. Dessa två är duktiga tränare men vi talar inte riktigt samma språk och hästen blir lite förvirrad men jag tycker att det är värt det. Att alltid rida samlat och ordentligt är förvisso nyttigt men allt annat är inte fel bara för det. Hästar har man för att det är kul och det är kul att flänga runt och busa ibland och det tycker hästen med. Min filosofi är att man tränar all denna samling för att hästen ska tåla lite busridning utan att gå sönder.
Man bör dock undvika den där samlingen som vanliga tränare använder sig av och de flesta accepterar detta om man förklarar varför.

Hej!

Vad de flesta behover lara sig ar att plocka isar utrycken lite.. Samling har inget med den form en ung hast rids i att gora. Att hasten soker sig framat nerat till handen ar kanon, att den mjukt och avslappnar lyssnar till ryttarens hjalper kan vi kalla "losgjordhet".

Att den kan halla sig i samma tempo och samma form utan att behova en massa hjalp fran ryttaren i form av skankel eller stod pa tygeln kan vi kalla en borjan till "sjalvbarighet"

En hast som ror sig avslappnat med latt (eller nja.. inte alltid.. :mad:) kontakt med bettet, och nosen nara lodplan som foljd av eftergift mot tygeln, ar vad manga skulle kalla "Pa tygeln" Men det har fortfarande inget med begreppet samling att gora.

"Framatbjudning" betyder i min varld en hast som ror sig framat av egen vilja, utan att man behover pusha den framat allt som oftast. For manga ar famatbrjudning en hast som skjuter pa ordentligt med bakbenen och soker ett fast stod pa bettet. Kan tillaggas att detta inte ar direkt inom barocken utan mer inom annan ridning.

Allt handlar om att ge hasten en stadig grund att sta pa, for att succesivt, men forst under ett senare stadie av utbildningen borja samla den. Samlad kan man kalla den hast som bar upp storre del vikt pa bakbenen an den gor pa frambenen och aven om detta ar ett avlagset hagrande mal sa ar det inte detta man sitter o jobbar med, utan forst ska de ovriga pusselbitarna till.

Hur man tranar hasten beror pa vilken lara man foljet. Det ar inte uppdelat i "barock" och "vanlig ridning" som manga tror, utan betydligt mer komplivcerat av sa. Barocken har sina laror, fran olika mastare och tidsepoket. Den dressyr de flesta skulle kalla vanlig dressyr har ocksa sina olika laror, allt fran den tyska skolan med mycket ben och saete och focus pa framatbjudning och paskjut, den franska skolan som paminner mer om barocken, men mer focus pa samling och losgjordehet, och andra skolor influerade fran alla varldens hall. Allt i en salig blandning :D

Alla skolor fugerar for dom som beharskar dom, men ibland inte pa alla typer av hastar.

Vad vi vanliga simpla manniskor som inte har nagon storre kunskap i amnet dressyrhistoria kan gora ar att hitta oss tranare som vi trivs med, trana for dom och forsoka halla en vettig dialog for att lara oss vad de har for mal med de ovningar vi gor.

Att rida ovningar dar hasten ar rakstalld och trana overganger behover inte alls vara nagot fel aven om det inte skulle rekomenderas av mastarna har inne pa barockforumet. Hur hasten ska arbetas beror pa vad man ska gora med den. Det ar stor skillnad pa att skola en hopphast eller en barockdressyrhast, formen skiljer sig, likasa ovningarna.

Men alla vill ha en mangsidig, stark och smidig hast, iallafall ar det vad jag efterstravara.

Lyssna pa din tranare, diskutera med henne, ta ovningarna som de kommer aven om du inte fullt forstar dom. Sa lange det inte blir nagra storre motsattningar eller motsatser sa att hasten blir forvirrad sa behover du inte vara radd for att vaxla mellan hoppningen och dressyren. En dag faller kanske pusselbitarna pa plats och du far en egen klar filosofi i hur du vill trana dina hastar och vad du vill anvanda dom till, men lat det ta tid!

good luck.. /Frida

..och ursakta mina stavfel, jag ar inte dyslektiker men har ett tragiskt tangentbord..

Precis vad jag satt och tänkte på! Har också försått skillnaden mellan bärkraft och skjutkraft, och jag avundas (och imponeras)de som kan rida sin häst med bibehållen energi och framåtanda under gymnasitiska och samlande övningar. För min Cola isis hon tappar framåtandan när jag kör för mkt gymnastik, och då blir ju chanserna till samling mkt små. Bäst fungerar samlande övningar när hon ridits framåt så mkt att hon förväntar sej galopp, bäst resning i tölten får hon några steg efter avbrott från galopp med fortsatt framåtdrivning.

Naturligtvis måste hästen "styrketränas" för att kunna bära sej på bakdelen, men jag misstänker (helt amatörmässig slutsats)också att fartfyllda galopper stärker bakdelen även om den inte är samlad.

Jag förstår hur du menar men har gått en annan väg. Om man börjar bygga om sin häst så gör man det lång och låg, då kan man förvisso driva in den i högresta snabba gångarter men då förstör man för sig. Den höga formen kommer av sig själv men det tar ett tag, några år oftast, Om man skyndar på det så tar det längre tid. Det är det jag menar med den samling som "vanliga" tränare använder sig av. Jag rider med på deras lektioner och gör som de säger förutom att jag antingen rider framåt eller samlar, aldrig bägge så som de vill. De respekterar mitt val när jag förklarat och en av mina islandstränare har till och med hjälpt mig att få kusarna att tölta långa och låga vilket jag tycker är beundransvärt för det är egentligen inte dennes melodi.

Rider numera också min häst lång och låg i tölten på helt lösa tyglar med ren takt, där hon går i ett ganska makligt tempo. Var med på tävling i lätt tölt, där vi var "tvungna" till tempoöknigar på långsidorna. På videofilmen efteråt kunde jag se skillnaden på rumpan (hästens)vid öknngarna så sänktes henns rumpa och svansen flöt ut fint bakom hästen, tyckte att hon hamnade mer på bakdelen.

Vad jag inte förstår är däremot när du skriver att du antingen driver hästen framåt eller eller samlar. Hur kan du samla när hästen inte har energi ? Jag har på dina tidigare inlägg fått intrycket att du inte rider genom att samla med tyglarna ? Blev lite förvirrad nu :confused:

Klart att jag har energi, annarts hade vi ju ramlat ihopa :-) Jag menar att när jag vill ha bärighet så ser jag till att få det och då får det gå hur sakta det vill så länge hästen bär. För de flesta av mina hästar innebär det att de endast kan bära sig i skritt och ett par steg i taget i nån annan gångart. Vill jag att det ska gå snabbare så slutar jag be om bärighet.Om jag skulle be om mer fart och om "samling" samtidigt så blir det ingen samling, utan bara insvingade bakben.
En bättre ryttare än jag kan säkert kombinera det hela , men det kan inte jag.

Ok, nu fattar jag (galoppen :idea:)!
Jo, håller med. När jag försökt kräva snabbare skrittempo samtidigt som samling så brir det passaktig skritt och "gungeligung".