Hur gör ni när ni rider ut? Rider ni i alla gångarter? Även om ni är fler som rider ut tillsamans? Kräver ni att hästen ska gå i form hela tiden och i ett samlat tempo?

Jag har alltid älskat att rida ut och jag tror att de flesta hästarna tycker om det oxå. Jag tror att det är jätte nyttigt för hästarna att få komma ut och busa av sig, att inte kräva att de ska gå i "rätt form" från början till slut och det är ganska naturligt att man rider i ett friskare tempo än vad man gör i ridhuset.

I veckan red jag ut med kvinnan som äger min medryttarhäst, hon red sin häst(Z) och jag lånade en annan häst (D) i stallet. Jag skulle visa henne en ny ridväg som är superfin! Grusväg som är mjuk och ganska kuperad.
Jag red först och föreslog att vi skulle trava en bit. D travade på i friskt tempo och när vi travat i max 75 m ropar hon
-Nej, det här går inte! Man kan inte ligga så här på rad, Z blir så pigg och då blir det bara en massa slit och dra i munnen. Vi får skritta.
Så vi skrittade 2,5 timmar på super härliga vägar. Där underlaget är helt perfekt :smirk:
Det ger mig igenting!
Det är ju iofs rätt, man ska inte slita och dra i hästens
mun.
Men hon låter inte Z gå på, utan hon sitter och samlar och samlar och nästan sågar ner henne. Följden blir att Z trippar och går i en alldeles för hög form. Det är ju klart att Z blir stressad när hon hamnar på efterkälken, då slår hon sig fri och blir springig. Då ger ägaren upp och säger att detta funkar inte, vi måste skritta.
Jag erbjöd att hon fick rida före mig, men det skulle inte funka i alla fall sa hon.
Det var ingen mening att diskutera, för hon "har alltid rätt". :mad:
Dagen efter red jag och en kompis samma runda, jag red Z och min kompis red D. Vi travade och galopperade långa sträckor. Upplevde inga av de problem som funnits dagen innan. Z fick till en början gå i ett friskt tempo och fri form. Men tillslut hamnar hon rätt iaf eftersom hon fått "sprungit" av sig överskottsenergin och blivit mjuk och uppvärmd i den kuperade terrängen.
Vi hade en så supertrevlig ridtur! :)

Jag tror på att man rider hästen fram till handen och inte bryr sig om var de har huvudet till att börja med, för det brukar lösa sig i vilket fall som helst. Men att de är lyhörda och lyssnar på mig. Att de tar halvhalter, halter och att jag kan påverka dem med min sits. Inte med handen!

Oj, vad långt det blev :o
Men tänker jag rätt? Vad tycker ni? Hur ska jag kunna förändra situationen med ägaren?
Vi kommer jättebra överens annars, men hon påstår att om man rider hästen som jag förespråkar i naturen, så sätter den fel muskler och går på bogarna. Vilket jag inte alls håller med om.
Jag ska kanske strunta i att rida ut med henne helt enkelt?

Oj, vad tappra ni varit om ni har läst hit :D
trodde inte det skulle bli så långt, men var så arg och jag ville skriva av mig...

Ha det bäst! B :rofl:

Inttressant läsning.. :idea:

Jag tycker inte man ska begära att hästen går i form helatiden vid uteritt..

Är hon "rädd" för Z eller? Eller varför ville hon inte trava?? :crazy:

När jag rider ut kräver jag inte att pållen ska gå i form hela tiden, ibland kan man faktiskt rida ut och "slappa".
Jag tror hästen också kan tycka det är skönt att inte behöva gå i rätt form hela tiden. Om jag rider ut tillsammans med andra och vi travar eller galopperar brukar jag låtan han springa på lite ibland. Och köra tempoväxlingar och liknande, men stressar han upp sig så brukar jag skritta honom en stund.
Kanske du ska låta bli att rida ut med hästägaren, eller så kanske ni bara ska skritta ut tillsammans. Det kan vara ganska svårt med människor som tror att dem alltid vet bäst...

Mina hästar ska gå i rätt form så fort jag tar tyglarna.
Jag anser att det behövs för att hästen ska hålla i många år, samt att hästen förstår inte om den får olika "bud".
Jag menar på banan är det koncentration och rätt form, men plötsligt i skogen, så är det lite "hursomhelst".

Men att sitta och samla hästen till arbetstrav och arbetsgalopp?! Nääää! Det gör jag inte! Jag rider i en mer framåt trav eller galopp, och formen är inte alls samlad, utan mer som unghästform, dvs längre och lägre.
Ngn gång ibland kan jag jobba med kort galopp-arbetsgalopp-ökad galopp-arbetsgalopp osv även på ridvägarna.

Pålle får ofta "gå järnet" i galopp, och då accepterar jag en viss "stoppsträcka".
Jag accepterar däremot INTE att pålle själv väljer när han vill raca! Det avgör JAG!
Han "frågar" om han får öka genom att ligga på lite mer i handen, men säger jag då "nej", accpeterar jag INTE att han tar tag i bettet och ökar ändå.
Då kan det tom sluta i en rejäl avsaktning, halt och ryggning.

Skulle jag skritta i 2,5 timmar på perfekta ridvägar, tror jag nog jag skulle spy av leda... :crazy:

För att hästen ska lägga muskler, krävs varierat arbete på varierat underlag.
Och att då rida i formen jag rider i i naturen (längre och lägre) är ju då utmärkt för att hästen ska få "vila" de samlande "dressyrmusklerna" litegrann!
OCH även få "vila skallen" och inte behöva TÄNKA så mkt som på dressyrbanan.

Jag rider i alla gångarter både med och utan sällskap.
Och att sitta och "krångla" så den pigga hästen kommer på efterkälken som din vän gjorde, är ju att TIGGA om trubbel!

Jag varierar min ridning ganska mycket när jag är ute i skogen.
Vid normal "skogsluffning" så vill jag att hästen ska gå i en låg och "avslappnad" form. :confused:
När jag jobbar honom i skogen så blir det naturligtvis i "rätt" form för ändamålet.
Det är (nästan) alltid jag som bestämmer var, hur och hur snabbt vi ska färdas. :D

När jag rider ut o vi skrittar så får hon alltid gå på långa tyglar i fri form. Men då vi ska trava eller galoppera vill jag ha henne i form o känna att jag har bra kontakt o att hon är lugn innan. Annars kan det bli väldigt stressigt. Hon har lätt för att stressa upp sig o allra helst om man rider flera o ska trava/galoppera.

Tack för svaren! Känns inte som att jag är helt ute och cyklar i alla fall. :)

Att hon skulle vara rädd för Z tror jag inte. Kanske rädd för situationen möjligtvis, att hon ska tappa kontrollen?

Jag vet inte...men bevisligen blir det inte bättre av att sitta trixa och fixa med tyglarna och hästens mun. Hon vet nog inte hur hon ska lösa situationen, då får hon panik när Z inte går i form och då ger hon upp.

När jag rider låter jag inte Z bestämma farten, självklart! Men ligger hon på, så är jag konsekvent och gör halt, många om det behövs.
När jag pratar om "fri" form så menar jag inte att hästen får gå som en stjärnkikare, utan att den ska vara lång och låg och söka sig neråt.

Ha det bäst! B :rofl:

jag kräver form när jag är ute och rider, en lång och låg sådan, för att känna att jag har kontroll och att hästen är uppmärksam på vad jag vill.
Hästen jag rider nu, kan bli väldigt hög och het när man galopperar ute, och lyfter gärna från marken med framdelen i galoppen om man inte har honom i en hyfsad form.

Mina hästar går i ändamålsenlig form även vid uteritt. Fast vart nos och nacke befinner sig skiter iallafal jag fullkomligt i. Jag upphör aldrig att förvånas över detta med form och att det är sån jäkla fixering vid huvud och hals. Huvudsaken är att de är lydiga och lyssnar och då är nosens placering tämligen ointressant

i stort sett skiter jag totalt i formen när jag rider ut.

nångång kan jag sitta o jobba lite mer, men oftast inte och inga långa sträckor heller när jag väl gör det. gör det mest för att känna så hästen lyssnar ordentligt även när vi inte är på banan.

om jag rider i alla gångarter eller inte beror på hästens kondis, hur mycket han gått, underlag, vilken väg vi rider osv.

men jag låter även hästen välja tempo inom vissa ramar, vill han trava på lite friskare får han oftast det bara han lyssnar på mig ändå, samma i galoppen..

Försöker rida henne lång och låg ute. Försöker använda framåtandan då den kan brista på volten. (vi jobbar på det)

Oftast rider jag själv ute och då håller jag mig till skritt och trav. Kan gärna skritta runt i två timmar! :o
Pållan min slänger av eller försöker slänga av emellanåt och vill därför hålla relativt låg fart. Rejsa får hon göra i hagen.

jag rider normalt aldrig hästen i form när vi rider ut.
Och det har han dessvärre lärt sig :crazy:

Om jag (eller någon annan) försöker jobba honom ute blir han arg.

Däremot så vet han att inne på ridbanan där jobbar man så då är det OK.

Men, det är väl bra om den är framåt? :confused:
:rofl:

Framåt är en fördel ;)

När jag va medryttare på en fin liten häst och red ut och galoppade och travade sket jag fullständigt i det =)

jag hade ett c-ponny sto som var väldigt het!med henne fick man låta henne gå på lite friare tyglar=friare form...i början,men sen efter galoppen så fick man sitta till och jobba en stund så hon skulle veta att man inte fick busa på hur som helst...jag gjorde detta pga att hon bråkade ganska mycket om hon inte fick springa i det tempot hon ville(som oftast var för fort).Jag var oxå fixerad på hennes form i början,både ute och inne.men i teräng ska hästen inte gå ihop krullad pga att hästen kan då inte bedömma ojämnheter osv framför den.som ingen sitter väll och kräver att hästen ska gå på tygeln framför och över ett hinder... :smirk:
Det bästa är nog att du pratar med ägaren och säger som du tycker...eller kanske ni ska låta bli att vänta på henne?!
inte vet jag men det kanske funkar

:bow:

Jag undrade just när ett sådant inlägg skulle dyka upp!
Känns som om du tog bokstäverna ur fingrarna på mig
:)

Jag gör som Kopparberg. :bow:

Jag rider min dressyrhäst på helt långa tyglar i skogen- alla gångarter! :)

* Dels tycker jag det är ett roligt och bekvämt sätt att rida på
* Hästen får se sig för och träna balansera upp sig själv utan inverkan från mig
* Hästen får stretcha ut sina muskler på ett annat sätt
* Min krutdurk har blivit väldigt lyhörd
* Dessutom trivs hästen väldigt bra och tycker det är roligt med denna fria ridstil! :bump:

Det kanske inte passar alla hästar. Min häst kan gå i ett lugnt tempo med en hyffsad hållning även om jag släpper tyglarna. Min travare däremot hade genast kastat sig framåt på bogarna och dragit iväg...

Jag brukar ibland försöka få Miran att gå i en någonsånär form ute. Men brukar inte gå så bra. Hon är så pigg och nyfiken ute, blir totalt okoncentrerad och lyssnar inte spec mycket på mej.
Hon LYDER, inte det. Brukar jobba lite i skogen också. T.ex serpentiner, tempoväxlingar, skritt, trav, halt, trav, halt o.sv. Galoppfattningar.

Men själva formen är svår ute i skogen på henne.
Ibland går det bra, t.ex i slutet av ridturen.

Vill ha hästen i ngn form av grundform så att HELA hästen är med, inte rumpan och framdelen för sig. Flyttar även en del för skänkel, tränar halter etc oavsett om jag rider i grupp eller ensam.

Busrider aldrig ett helt pass men kan dra på under en del av passet etc. Är mkt noggrann med att inte alltid galoppera på samma ställe och liknande.

:bow:

ps: Rid inte ut med ägarinnan helt enkelt, hon verkar vara ett spån så att säga... :devil:

jag kräver alltid att hästen ska arbeta i form, oavsett om jag rider på ridplan, i ridhus eller i skogen. Visst händer det att jag ställer mig upp i sadeln och lägger upp tempot lite, men jag vill alltid ha hästen i form!
Jag brukar rida ungefär på samma sätt oavsett vart jag rider. Rider lite skolor i skritt och trav, tränar övergångar osv.
Skulle inte tycka att det var roligt att rida om hästen inte arbetade i form och bara "älgade" omkring! :crazy: :p

Nirak

Jag tycker inte man ska kräva att hästen går i form när man rider ut.. när jag rider ut så tycker jag och hästen det är mycket roligare att njuta o både trava o galoppera göra lite vad man känner för.. man får en gladare häst tycker jag=)
:)

När jag rider ut så börjar jag med att skritta så klart kommer jag förbi en liten äng kan jag trava där nästa äng kan jag först trava och galoppera nästa äng kan jag köra 10 minuter dressyr där jag kräver form. Sedan skrittare jag mest. Just nu har jag nästintill ryggskott så det blir skritt just nu :cry:

( Man kan ju åter ta upp frågan vad folk anser vara form. det verkar t o m ganska relvant här, eftersom form betyder olika för olika människor.
Vissa menar att en häst alltid går i "form", någon slags form alltså. En BRA form är något annat... Men även där finns olika tolkningar: krök på nacken, undertramp, vinklat bäcken och hasor, "på hjälperna" är några exempel som inte innebär samma slags form. Men det är kanske bara en parentes.
Dock relevant: här omkring ser man dagligen ryttare som rider ut med hästen på graman eller med kraftigt spända inspänningstyglar eller halsförlängare - oftast bakom lod där hästen får ett mycket begränsat synfält. De tycker nog själva att de jobbar sin häst i bra form vid uteritter, och tycker nog att det är det enda rätta att göra, samt att hjälptyglarna är viktiga hjälpmedel för detta. Jag håller inte med dem på någon punkt. )

Generellt tycker jag iallafall att hästen behöver få omväxling i sitt muskelarbete och i sitt psyke. Den behöver se sig för när den rids i terräng eller på gropiga grusvägar. Den behöver använda huvud och hals ganska fritt vid klättrng och hoppning. Så jag förespråkar absolut en friare form utanför ridbanan. Men jag tycker fortfarande inte att det ena behöver utesluta det andra, hästen ska fortfarande vara "på hjälperna", svara på hand, sits och skänkel. Man kan visst öva lösgörande eller stärkande dressyrmoment utanför ridbanan, kräva viss koncentration och framförallt lydnad. Men för omväxlingens skull tycker jag att koncentrationskraven kan hållas i korta stunder, och ur muskel - träningssynvinkel tycker jag att man bör låta hästen gå mer framåt, använda påskjutet, utanför ridbanan, när man fokuserar mer på samlingen på den.

Det mest stärkande för hela kroppen brukar ju generellt sägas vara långa pass i skritt på lång tygel. Då får hästen sträcka ut sin överlinje, och använda musklerna där på ett bra sätt, hästen rör också sitt bäcken mer än i trav och galopp, vilket bör vara lösgörande.
Det är väl utmärkt att ge hästen chansen att göra detta vid uteritter? Det är ju någon slags vettig form, så länge hästen då söker sig framåt - nedåt med nosen och iallafall inte leker stjärnkikare.
Sänker hästen ryggen och söker sig uppåt med nosen i skritt på lång tygel skulle jag tolka det som en kraftig varningssignal från hästen, om smärta i ryggen, felaktig träning, felanpassad sadel eller liknande, och hoppa av från hästen.

Jag gör precis som Kopparberg! Däremot så ökar jag inte upp galoppen på hemvägen utan där får han gå mer samlad än på "utväg". Varje höst och vår, just i själva väderväxlingen så har min häst en månad då han är en komplett krutdurk. Då är jag hård, inga egna intiativ accepteras utan han får hålla sig på mattan. Resten av året har han större "bestämmanderätt".

När jag rider ute ska hästen gå i den form som är lämplig, och det är ju i de flesta fall inte samma form som jag rider på ridbanan. Rider jag dessutom i fräsh galopp framåt är ju inte "dressyrnosen" det ideala, utan att ha nosen lite upp och aningens högre huvud än om vi galopperar lugnare.

Men bara för att jag rider ute betyder det ju inte att hästen får gå "som den vill", utan även uteritter är ju arbete.

Kunde ni inte löst det så att hon red först då?

Här är en till som gör som Kopparberg. Jag rider överhuvudtaget min häst mycket mer som en unghäst i skogen, inte bara formen utan det blir mer "en hjälp i taget", mera ledande tygeltag etc. I och med att jag rider så lite på ridbana så vill jag verkligen träna de gångerna, så då tar jag det grundläggande ute i skogen.

Jag erbjöd henne att rida före, men hon påstod att det inte skulle funka.
Jag tycker jätte bra om henne, det är inte det.

Men hon har ibland väldigt bestämda åsikter om hur saker ska vara o så. Hon kan inte heller riktigt ta att andra har bättre lösningar på problem än hon själv.

Det är lite "jag vet hur det är och så är det, punkt slut" Eftersom jag är yngre än hon, så känns det att hon inte kan ta att jag har en bättre lösning.
Hon är 43 och jag endast 24 ;)

Jag påstår inte att det skulle ligga något dåligt i att vara ute och skritta med sin häst långa sträckor, för det vet jag är super nyttigt för kusen.
Men denna dag hade jag sett framemot en härlig tur där alla gånarter ingick...

Grunden till hennes "rädsla" vid ute ritt kan vara hennes andra häst (inte Z), den kan vara en smula lömsk i bland. Hon kan helt oförberätt dra i väg i 180 (fd galoppör) och några enorma bockningar senare sitter man i en talltopp ;)

Har funderat en hel del på detta nu o ska ta mod till mig och prata med henne om detta... få se hur det går... :smirk:

Ha det bäst! B :rofl:

Hallo. Jag rider inte min häst alla gånger i form, när jag rider ut. Ungefär 50/50 under ritten. Börjar i icke form men i mitten form, och slutet är i icke form.
Men i skogen rider jag på långa tyglar. :D

Grunden till hennes "rädsla" vid ute ritt kan vara hennes andra häst (inte Z), den kan vara en smula lömsk i bland. Hon kan helt oförberätt dra i väg i 180 (fd galoppör) och några enorma bockningar senare sitter man i en talltopp ;)





*asg*

:D

När jag skrittar går hon nästan alltid på lång tygel, förutom en stund innan och efter vi travat och galopperat då jag vill ha henne i form i skritt oxå. Vill ha henne i form i traven, även om jag släpper på henne i ökad trav på halvlång tygel ibland oxå. Galoppen är oxå nästan alltid i form, låter henne dra på i galopp på lång tygel också då och då, är ju så skönt! :)

jag rider ut varje gång jag rider eftersom jag inte har tillgång till varken ridbana eller ridhus
form är inget jag kräver, tränar just nu bara kondition och att han ska lyssna på mig
han ska gå i det tempo jag väljer, förutom vissa sträckor då jag länger tyglarna lite och låter honom ha en racesträcka (förutsatt att han lyssnat bra på mig innan) och det tycker han är jättekul :love:
när jag red på ridskolan var jag nästan rädd för att rida ut eftersom ridskolehästarna blev så glada när dom för en gångs skull slapp ridhuset så dom bara busade runt och lyssnade inte på ryttarna. när jag sedan fick börja rida Mison så var jag ju tvungen att rida ut och nu känner jag mig mycket säkrare ute (även på ridskolehästarna). jag föredrar ridning ute än att traggla dressyr på en ridbana. även hoppning är på sätt och vis roligare ute.
den mesta tiden skrittar vi (i början, mitten, slut), travar gör vi också en del samt några korta galopper (förutom när han får ha sitt race då)

Håller med Nirak.

Jag rider nästan alltid ut i skogen. Pållan är piggare och gladare. Jag försöker alltid jobba henne i en ändamålsenlig form. Rider hästen nästintill likadant oavsett vi är ute iskogen eller i ridhus/på bana

Jag rider min häst på lång tygel i alla gångarter ute. Sen är det ju olika beroende på vad vi båda känner för. Är han bråkig, stel och går i övertempo hela tiden, då rider jag på kortare tygel och mjukar up honom. När vi rider ut behöver han inte gå i form men han ska vara avslappnad och mjuk.

Tycker själv att hästen brukar VILJA gå på lite ibland. Och jag är inte rädd att låta honom göra det. Anser att han har rätt att få göra det och jag tycker ju dessutom också att det är roligt. Men vi ska vara överens hela tiden. Inget slit i munnen självklart. Då är det något i kommunikationen som inte funkar.

Känner en kvinna som också bara skrittar när hon är ute(ibland kort samlad trav). Väljer att inte rida med henne om jag vill rida i trav och galopp. Frågar hon får hon såklart rida med, men då berättar jag för henne vad jag tänkt göra under ritten och hon har friheten att göra det hon med eller rida med någon annan.
Tycker att du kan göra så med kvinnan du berättade om också.

Jag rider 99 pass av 100 ute i skogen. Skulle jag inte försöka rida hästen i form och träna samling och lösgörande i skogen skulle jag med andra ord aldrig göra det.
Det går alldeles fantastiskt bra då i allafall min häst har betydligt bättre bjudning i skogen än i ridhuset.
Har vi sällskap av någon som inte bor i samma stall brukar vi känna av om de känns pigga eller uppjagade eller lugna och fina och anpassa tempot därefter.
Än viktigare är det att aktivera honom när han är pigg, vilket märks direkt, annars kan man lätt hamna i en vattenpöl eller i en trädtopp när han får fritt spelrum!
Har vi sällskap av någon från ett annat stall känner vi av hur hästarna känns och anpassar tempot därefter. Är de mycket uppspelta och hetsiga kanske vi inte lägger en galopp på hemvägen precis.

Hästen ska gå i form, om man kräver det. Annars gör den ju inte det på ridbanan heller!
Jag kräver alltid en viss grad av form/smaling i trav och galopp, då hästen lyssnar på mig bättre då, och jag vet att hela kroppen är med. Sen varierar jag dock nivån på krav och tempo, så att hon får borde sträcka på sig och jobba i "kort" form. På detta sätt får man en flexibel häst som vad jag själv erfarit blir lättare att samla/länga även på ridbanan.
Rider jag ut blir det alltid mycket skritt på lång tygel i början och i slutet och t o m i mitten av ridturen, för att hästen ska få sträcka på kroppen, sträcka ut musklerna (så att de växer, då detta är målet med träningen) och allra viktigast; för att slaggprodukterna ska kunna transporteras ut ur musklerna! (Extra mycket skritt vid hård träning!!!)

Så, ja, jag kräver form, men jag varierar den. Oavsett om jag rider själv eller i grupp. I grupp får man dock ta hänsyn till ALLA hästar, så att alla mår bra!

hahaha. vaddå form? går och böjer på nacken = inte rätt form
men det visste du redan.
jag har ointe kommit så långt som till form med min häst än.
jag kräver inte mycket av henne när jag rider, hon blir så lätt stressad.
men vi travar och galopperar mycket ute, ibland blir det skrittpromenader men oftast både trav och galopp.

Jag rider i alla gångarter ute.
Kräver inte att hästen ska gå samlat hela tiden.
Rider väl lite skolor, så långt sträcker det sig på uteritterna för mig.

jag vill jättegärna rida min häst i form också ute i skogen, men det är nästintill omöjligt... jag vet att det kan låta knäppt men min häst blir så himla spänd och tittig att han inte kan koncentrera sig ute i skogen... han lyssnar dock på skänklar och vikthjälper men att få honom att gå i form går bara inte... så det blir istället att han bara får slappna av, på halvlånga tyglar...

Jag brukar oftast rida i alla gångarter om det inte är för halt eller dyl.
Rider ensam till 99% :D

Det blir slappare när jag rider ut än hemma på volten, även om jag tar chansen och kör lite "fin-lir" även ute om det känns bra. Men oftast så har vi det bara väldigt roligt med klättring, bus-galopper och utforska nya stigar o vägar.. :D

:banana: :banana:

Hej!

Utan att vara expert (utan långt därifrån;) har jag sett att vissa ryttare alltid får sitta och jobba och hästarna blir stirriga och irriterade. Det spelar ingen roll om de sitter på en normalt sett lugn häst..samma reaktion från hästen. Sitter alltså och jobbar med olika hjälper hela tiden utan att hästen kan koppla av. Hästar som normalt är känsliga på hjälper blir helt plötsligt väldigt okänsliga och ryttaren klagar på trötta fingrar och händer :crazy:
Jag rider alldrig ut om hästen inte är i form... eller om inte jag är det ;) Låter hästen gå med långa tyglar så mycket det går men eftersom man försöker variera i alla fem gångarterna :smirk: måste man ju samla hästen emellanåt och då ska de reagera med en gång vilket de oftast gör.
Ridturen ska vara ett nöje och avkoppling både för häst och ryttare.

Rolle på Österlen

jag brukar nästan alltid rida ut i skogen för att njuta och ha kul!
ibland så tränar vi dressyr i skogen också.då kräver jag mer av hästen.
men jag låter hästarna alltid gå med långa tyglar i början, även i traven, så att de får bestämma själva hur de ska gå. sedan kanske jag kortar upp dem och ber dem gå i form osv.

men huvudsaken med uteritter för mig är att hästarna ska få ha riktigt kul, även om vi jobbar. ber dem inte gå i form och greja hela tiden! det kan bli så att jag säger till hignsten lite då och då, iom att han gärna springer iväg när jag släpper efter... :smirk:

Jag rider också som kopparberg :bow:
Min häst har f ö inga som helst problem med att "gå i form" bara för att vi befinner oss i skogen.
Man undrar ju om vissa hästar har svårt att gå i form just kanske därför att de oftast inte rids så??
För de allra flesta rider väl mer i skogen än på banan/ridhuset?

Jag kan inte se att det finns någon anledning att älga runt vare sig på ridbana eller i naturen på en häst som går på bogarna med ryggen som en hängmatta mellan fram- och bakben och kanske dessutom i ett tempo så den slår i sko så det låter som bjällerklang under magen. Jag skulle snarare vilja använda i balans än i form, men i den bemärkelsen att jag inte accepterar en felaktig form utan att göra allt jag kan för att rätta till den förmodar jag att jag rider i form.

Eftersom jag inte vill rida i ett snabbare tempo än hästen orkar bära sig i och dessutom är rätt noga med underlaget tycker de flesta förmodligen att jag lusar!

Fort och busigt kan jag rida både på ridbana (om den är stor nog) och i naturen om underlaget tillåter. På likande sätt kan jag träna dressyr ute i naturen. En lång svag uppförsbacke är super att träna travökningar i och på hemvägen kan man ha lite extra bjudning som underlättar samlingen. Jag kan inte förstå att det skulle vara hästplågeri eller tråkigare för hästen att sitta och träna byten på en skogsväg i stället för på en ridbana. Är underlaget dåligt ute kan jag mycket väl sitta och rida kondispass i ganska friskt tempo i fältsits med hästen i längre form i ridhuset.

Drar ni andra aldrig ett par repor på långsidorna i ridhuset? :o

jag kräver att hästen ska gå i form, men jag rider i ett mycket friare tempo, mer framåt... Sitter inte och samlar hästen...

Uteritt är något jag och min ponny gör för det är kul. hon måste inte gå i hög förm. om hon går ner ibland är väl kul Men hon måste få sträcka på sig. Annars har varken hon eller jag kul!! :D

Jag måste rida min stora häst på över 170 i manke med låååång rygg i form oavsett vart jag rider, annars har jag ingen chans ifall han brallar iväg.

Om form innebar.. en hast som ror sig i balans och ar avslappnad nog att soka sig framat nerat, isafall gar mina hastar i form aven ute.

Om form innebar.. en hast som "jobbas" ner pa tygeln, gar med stod pa bettet och bojer pa nacken, med nosen i eller bakom lodplan, isafall gar mina hastar varken i form pa bana eller ute i skogen.

Jag blir lite nyfiken nar folk skriver "jag kraver att mina hastar gar i form alltid, eller sa fort jag tar tyglen" Hur kraver man att en hast slappnar av och soker en mjuk kontakt med bettet?? Detta anser jag inte att man kan krava, utan att det ar nagot som kommer genom korrekt traning med losgjordhet och ett fortroende for ryttarens hand. Nar det fungerar, sa fungerar det bade inne pa banan oh ute i skogen. Hur hogt eller lagt hastens sen gar beror pa tygelns langd och ryttarens krav, och hur underlaget och naturen ar vid tillfallet.

Att sitta och rida i kort samlat tempo under en hel uteritt, ja det tilltalar iallafall inte mig :) Att sen begara att hasten ska ga kort och bara hals och huvud i en form dar den inte kan anvanda sig av hela sitt synfalt, det ar enbart taskigt i en ny miljo. Ar underlaget ojamt behover hasten hals och huvud fritt for att kunna se och balansera..

Sen finns det ingen hast som tar skada av att trava eller galoppera i lite overtempo i helt fri form, sa lange det inte blir for ofta eller for mycket.

Vad gaeller dressyrtanten, vill hon bara skritta och du tycker det ar trakigt, hitta nagon annan att rida ut med!

Och ja, visst tanker du helt ratt!! :)

Frida

Tycker att du har så rätt i dina åsikter om detta. Håller med dig. :)

jag struntar ganska friskt i formen när jag rider ute. om jag känner att hon inte är med mig längre plockar jag lite i munnen, dvs rör på bettet och fångar upp hennes bjudning i handen för att hon ska koncentrera sig igen, men sedan släpper jag det mesta när hon lyssnar ;) uteritt, för både mig o 'min' ponny är en kul omväxling från jobbet på banan där hon ska få sträcka ut och leka lite, men givetvis först när jag gett henne tillåtelse.

När jag rider ut så skrittar jag självklart fram min häst på långa tyglar, när jag sedan skall trava och galoppera så rider jag honom på korta tyglar men dock i en lägre form så att han kan slappna av lite mera. Och självklart så rider man med ett "friskare" tempo när man rider ut, tycker inte att man skall sitta och "nöta" som man gör på ridbanan. Man rider ut för att variera hästens träning, och för att det är skönt att komma ut i naturen samt att hästen skall få ta det lite lugnare och slappna av.

Jag rider ponnyn i form då och då ute bara för att känna att jag har full kontroll och att han är lyhörd för mina hjälper . Sen när man skrittar växlar jag mellan att skritta på lång/halvlång tygel och att sitta och röra på fingrarna - då börjar han söka sig nedåt. I trav låter jag honom ibland gå samlad och ibland får han öka lite och har huvudet vart han än vill :) I galoppen ute rider jag mycket sällan i form , då får han istället sträcka ut och ha lite roligt :) Eller gå i arbetsgalopp , inte alltid braka runt som ett åskmoln inte ;)

Jag tycker då inte att man ska rida hästen i form och lågt tempo hela ridturen. muskulaturen sätter sig på rätt ställe ändå.

Min häst går inte att ridas på banan hur som hellst pga tillrättning av väldigt snett kors och en massa annan tillrättning av olika anledningar.
Köpte honom för 1 år sedan och han hade inte en tillstymmelse till muskler.
Hur som hellst. I dags läget kan jag träna honom på en bana hur som hellst bara galoppen som inte funkar bra än.

men i alla fall. man kan inte pressa en häst att "gå fint" hela tiden. hästen måste få vara häst också.
Jag brukar ha såna dagar då jag bara skrittar på långa tyglar på skogsstigar och andra där jag busrider efter fina vägar och låter hästen sträcka ut ordentlig i så snabb hastighet han vill. Brukar även rida i alla gångarter med andra. vi rider i både samlad form och ibland så har vi galopprejs mot varandra.
Jag tycker det är viktigt att busa av hästen ibland även om den tycker om att tränas på banan.

hästen behöver varierad ridning och varför hålla tillbaka med saker när man vet att det funkar???

du kan ju rida med ägaren fast du rider hennes häst och hon en annan så kan du visa att det funkar. det kan va lättare att förstå när man väl ser det än att bara få höra det.

när jag rider med min medryttare är det oftast jag som rider på någon annans häst. då ser man bäst hur de funkar ihop och vad som funkar.

han kan mkt väl vara rädd för hästen när det börjar bli lite tempo och hästen vill öka ännu mer.

Lycka till =)

Precis som om jag skrivit det själv. Jag anser att hästen måste gå i den form och takt/tempo så att den orkar bära sig och inte faller isär. Uteritterna är ju ett gyllene tillfälle att träna att rida i ett friskare tempo med en häst som sätter under sig och håller ihop och fortfarande har framåtbjudning. Ett mycket bra sätt att bygga styrka på tycker jag.

Om jag inte tänker jobba hästen i form så skrittar jag på helt lång tygel under uteritten.

Jag gör som du, busar och drar på längs långsidorna i ridhuset likaväl som på uteritten - men under ordnade former. Ingen lång tygel med en häst som inte håller ihop.

Intressant tråd!:laugh:

Ibland i bland inte

Jag Brukar oftast typ jobba han lite då och då på ridturen men oftast när jag och mina kompisar rider ut så rider vi ca 3 timmar så brukar vi typ trava och galoppera sen när vi skrittar på rider vi på långa tyglar

*kl*
Vill att hästen ska vara avslappnad/avspänd eftersom chansen då är större att den också är cool mentalt. Hästen (och jag ska erkännas.. :angel: ) är lite orolig ute och har varit väldigt pigg/stark men efter massor med dressyrande har han blivit mycket lydigare och drar inte, men man känner ändå att han blir på tårna ibland och vet inte vart han ska ta vägen! :p

Skiter fullständigt i huvudpositionen i övrigt, den kan ju inte gå stjärnkikare för då är han inte avspänd, men vart nosen är bryr jag mig inte om. Sen kan jag testa samla upp lite i nedförsbackar och rida samlande halvhalter (på bra underlag, annars vill jag hellre ha honom i fri form för att se vart man sätter fötterna och garanterat hålla sin egen balans) lite då och då, men då prioriterar jag i första hand att ryggen kommer upp och tempot saktas ner eftersom han brukat öka på och sänka ryggen i nedförsbackar.
Travar och galopperar inte i nuläget mer än den trav det blir av misstag när pållen är pigg :p eftersom vi först och främst ska lära oss att det är skritt som gäller vid uteritter. Jag tycker inte att jag har tillräckligt bra koll och balans för att kunna hålla honom avslappnad och i balans i trav än så länge, och då låter jag hellre bli eftersom han blir stressad och hård av att gå i obalans. Jag "tränar" inte ute mer än den träning kusen får av att gå i varierad terräng. Ute är vila och lite stimulans av att få se sig omkring! :)
Fast visst hade vi tyckt det varit roligt att trava och få bränna på lite i galopp, men dit har vi lång tid kvar innan både jag och häst kan känna sig trygga och ha en väl fungerande kommunikation (traven skulle jag nog kunna ta nu, men jag kräver såpass mycket i traven att det känns orättvist mot hästen om inte underlaget är jämnt och bra).

mina hästar går i form men inte speciellt samlat - lite joggtempo typ arbetstrav -galopp, lugnt och fint, även fri skritt. försöker hitta ett harmoniskt arbetstempo. tillåter inte att de går ur form dock, eftersom det inte är speciellt bra (sänkt rygg etc). varierar sedan beroende på vad jag vill ha ut av det. känner jag att jag tex behöver samla några steg så gör jag det - dagsformen får avgöra!

i stort sett skiter jag totalt i formen när jag rider ut.

nångång kan jag sitta o jobba lite mer, men oftast inte och inga långa sträckor heller när jag väl gör det. gör det mest för att känna så hästen lyssnar ordentligt även när vi inte är på banan.

om jag rider i alla gångarter eller inte beror på hästens kondis, hur mycket han gått, underlag, vilken väg vi rider osv.

men jag låter även hästen välja tempo inom vissa ramar, vill han trava på lite friskare får han oftast det bara han lyssnar på mig ändå, samma i galoppen..


Låter precis som jag och min pålla!
Hon äääälskar att få sträcka ut riktigt över en äng eller på en fin skogsväg, men det är JAG som bestämmer HUR fort det får gå.
Tempo, gångarter etc beror på väder, dagsform, vad vi gjort dagen innan osv.

Jag rider foderhästen i en bra form jämt. I skogen tränar vi på samma grejjer som vi gör i ridhuset; att slappna av i galoppfattningarna, att samla ihop sig utan att tappa dragläget, att svara framåt, bakåt, åt sidorna. Jag rider alltså dressyr varesig jag är i skogen eller på bana.

Orsaken till detta är framförallt för att han har en väldigt svag rygg och får ont direkt om han inte bär sig ordentligt och jobbar som vanligt. Sen tycker jag hästar ska vara lydiga i skogen också och inte bara rusa på i slängtrav. Klart man kan ha sin häst i en lite öppnare form och låta den slappna av lite när den kommer ut i skogen, men att helt tappa alla begrepp om lydnad och lösgjordhet tror jag inte är nyttigt.

Det enda jag kräver är att hon ska vara på tygeln och lyssna på mig, och de två fenomenen går ju ofta hand i hand med någon slags form. ;)

Jag gillar inte att fräsa omkring och inte riktigt veta om jag får stopp eller inte...

ingen alls :D :p

hehe min poni ääääälskar att vara ute o dra omkring han e värsta sortens skogsmullehäst 8D (tävlar hoppning ^^,)
när jag rider ut brukar det bli antingen:

på en ridstig jag redan känner till och vet var den går:
fullt ös medetslös :devil: :D
haha nej men skritta fram trava några steg sen galopp ^^, min poni älskar att galoppera har galopperat ca4km i sträck och då var ajg tvugen att dra i honom för att få honom att stanna ^^, han älskar att ösa järnet galoppen så det gör vi väldigt ofta :D (dessutom är han ju arab med galoppföräldrar så han e inte lite snabb heller ^^, springer ifrån halvblod osv. lätt 8D ) men det är bara på grusvägar/galoppstigar sen i den verkliga skogen är det lugn skritt :D och han får hitta bästa vägen själv

rider OFTA över kärr osv. han gillade det inte i början men har börjat vänja sig 8) han har fattat att han sjunker ned max till lite över knäna och att han MÅSTE röra på sig för att inte sjunka 8) (låter farligt men det är inga bottenlösa kärr jag snackar om ;P)

på en ridstig som vi håller på att upptäcka:
hehe jag är ensåndär som kan rida rätt ut i skogen några kilometer och hitta exakta vägen tillbaka, men itne har en aning om vädersträcken ^^, så så brukar vi ofta göra det tkr hästen är stenkul! 8)

haha vi brakar runt i skogen så tom. stenarna blir rädda (A) värst är det när jag sjunger för full hals (falskt) oxå x'))

(sen hör det väl itne till saken att han är lite oupfostrad och ex. absolut INTE kan göra halt i skogen/på grusväg då börjar han trippa runt och så trillar vi ned i ett dike det händer JÄMT och HELA tiden ^^, )

KL

Jag rider i alla gångarter ute. Självklart vid rätt underlag. Dvs ingen galopp på för hårt underlag osv.

Min pålle bör alltid gå i en viss form för att bära upp sig på bästa sätt. Även om formen kan vara något friare vid skogsmulleridning så vill jag inte ha någon häst som kör upp snoken i vädret, sänker ryggen och studsar runt på helt fel sätt.

Visst får pålle "galoppera järnet" ibland men det sker ändå under kontrollerade former och på mina villkor. Det är knappast något pålle mår dåligt av utan snarare välbehövligt för en väldigt energisk pålle. Ibland krävs före mer seriöst arbete för att han ska kunna koncentrera sig till fullo.

Hästar är inga dockor som är gjorda av porslin. Men för att de ska hålla för de påfrestningar de utsätts för så bör man ju arbeta dem på rätt sätt.


Så länge man rider med sunt förnuft och inte bara flängrider är det inte något jag vill anmärka på andra. Dock kan jag tycka att många inte värmer upp och skrittar av ordentligt. Det är något som jag fått inpräntat sedan barnsben. Likaså att rida efter underlaget. Men å andra sidan har jag aldrig haft en häst som haft problem med ben eller kropp. En del ägare verkar bara få "sjuka" hästar konstigt nog...:grin:

Så länge man rider med sunt förnuft och inte bara flängrider är det inte något jag vill anmärka på andra. Dock kan jag tycka att många inte värmer upp och skrittar av ordentligt. Det är något som jag fått inpräntat sedan barnsben. Likaså att rida efter underlaget. Men å andra sidan har jag aldrig haft en häst som haft problem med ben eller kropp. En del ägare verkar bara få "sjuka" hästar konstigt nog...:grin:

håller med om dedär med att itne skritta fram/av ordentligt.

underlaget jag rider efter är eg.
galopp -grusvägar,skogsvägar osv.
trav -överallt som ovanstående plus skogsstigar och asfalt(jättebra, det stärker senorna och gör att hästne inte får senskador lika lätt)
skritt -överallt

sen kollar man ju om det är en äng om den är lite sank så galopperar man ju inte där osv.