Hur känns det när hästen går i form? Hur VET man?

Svårt att beskriva! Alla hästar är olika att rida!
Men ett bra tecken är att det känns som att rida i en uppförsbacke! Då sätter hästen vikten till bakkärran, vinklar sina bakben under sig och du känner det som om bakdelen sänks och framdelen liksom reser sig upp framför dig!
Hästen är lätt i handen. Ett "sug" framtill är helt okej, men den ska inte vara tung. Hästen ska bära sitt eget huvud och vara rund i formen och tänka framåt/uppåt.
Gångarterna blir mer fjädrande. Hästen vilar på steget, och det blir mer "luft" och "häng" i gången.
Som sagt, svårt att beskriva. Alla hästar är olika och det varierar också beroende på vilket utbildningsnivå hästen befinner sig på, dvs. hur stark den är.
Men att känna som om man rider i en uppförsbacke är ett gott tecken iallfall! :)

Nirak

hm.. *funderar*

det som JAG tycker att jag känner, är dels att jag slutar rida.. altså, att jag inte längre tänker på att jag rider, jag bara gör det, inte kämpande med att sitta & hålla & styra det bara kommer aoutomatiskt, man KÄNNER verkligen när ryggen kommer med & hästen får ett helt annat steg, helt annat sug, ja.. blir en helt annan häst & ju längre man kommer ju mer steg, mer bjudning fram upp, "lättare?"

Detta har jag enbart kännt med min egen totto.. andra hästar har jag väl fått att börja trampa in skapligt & arbeta.. men det är bara med min egna som jag känner dom små sakerna som händer i honom & som jag kan säga på steget när han trampar in & får igång ryggen osv

när du kommer till det så vet du det.. skulle jag nästan vilja påstå.. man känner en sån total skillnad så fort man tar ett steg frammåt på utvecklings kedjan :)

Tack för era svar :) Anledningen till att jag frågar är denna:

Går i nybörjargrupp för att fräscha upp kunskaperna. Då de andra kämpar som djur för att hitta takten i traven o. dyl. så tränar och experimenterar jag med min sits. På lektionen idag (igår) red jag en häst som verkar vara ganska välutbildad. Hon är pigg, snabb framåt, och tar skänkel direkt. Då hon är så snabb, så hjälper det inte alltid att minska, utan man får volta vid behov. Efter ungefär två tredjedelar av lektionen, när vi har voltat väldigt mycket och jag har börjat hitta en bra sits, började hon söka sig framåt/nedåt med huvudet och jag kände hur ryggen liksom höjde sig. Minsta avbrott gjorde att hon föll tillbaka i "utgångsläget", men så snart man kom igång igen så sökte hon sig framåt/nedåt, och ryggen höjdes.

Är jag en bit påväg, måhända?

låter så. Fast jag har noterat att på lektioner med lite mindre utbildade ryttare så kan hästarna gå i någon sorts form. min teori är att hästarna blir avslappnade av att inte ha någon som sitter å stör dom. Dom håller inte på å grejar med munnen å försöker få dem ner på tygeln (som en del ryttare tyvärr gör istället för att rida) men samtidigt sitter dom tillräckligt stadigt för att inte störa hästens balans... låter det vettigt?

Nu är det iofs. mitt i natten och jag är inte helt klar i huv'et, men jo, det låter vettigt. :) Jag sitter själv stadigt, och försöker vara så mjuk i handen jag bara kan, och då märker jag ju hur hästen går bättre, även om den kanske inte går i form. Gången blir mjukare, hästen lyssnar bättre på skänkel, och det känns överhuvudtaget bättre, även om det kanske är en bit kvar till formen kommer.

Flera av nybörjarna i min grupp har fortfarande inte fixat det med att hålla still handen i trav, och det märks att hästen inte riktigt tycker om det. Flera av fyraårsryttarna sitter och drar i tyglarna för att kröka ihop halsen och få hästen "på tygeln", medan ryttarna där mittemellan skiter i form, har börjat mjukna i handen, håller still handen i trav, och istället jobbar mer med sitsen, vilket leder till att hästen börjar gå i någorlunda form ändå. - Det känns som om det borde vara tvärtom... Att fyraårsryttarna borde vara mjuka och fina, och de dessförinnan ännu inte lärt sig att det inte är tygeln man ska rida med, utan sitsen.

*babbel babbel*

på min ridskola lär vi oss att rida hästarna framåt/nedåt.. hmm.. alltid tyckt det låter konstigt, men det funkar att få hästen att gå i form och trampa med bakbenen (jag lyckas iallfall med det ibland om jag inte får sitta på någon av alla dessa ungponnier som inte har muskler till det ännu riktigt och inte alltid kan riktigt).

Håller med övriga skribenter angående känslan men.....
Om du nu rider lektion så varför inte fråga ridläraren ?
Det brukar ju vara en fröjd om man som ridlärare i en grupp nybörjare ( även om jag uppfattar det som att du är OMbörjare)har någon elev där det verkar som det börjar funka och hästen går i rätt form, om inte det finns tid under lektionen så fråga efter eller före om hon/han kan slänga ett extra öga på dig någon minut under lektionen, du kanske uppfattas som så duktig att du liksom slinker igenom och får klara dig själv då de andra har stora problem.
Har varit i den situationen några gånger då jag hoppade med i min sambos nybörjargrupp efter att ha varit gravid och jag ville ta det i min egen takt.
Så som sagt var fråga ridlärarn ( om det inte funkar så ifrågasätt varför du valt den ridskolan ) eller parkera nån ridkunnig polare på läktarn som kan berätta hur det såg ut efter lektionen.
:idea:

Jag tycker tvärtom. Du har hittat en god form där hästen är avspänd och du kan koncentrera dig och sitta rätt. Däremot är ju inte hästen på tygeln och därmed inte i en korrekt "dressyrform", men det var det ju ingen som sa nåt om :devil:

Hästen har hittat en avspänd arbetsställning (form=arbetsställning) och det är ju vad ni strävar efter än så länge, eller hur? När du har ordning på dig själv och hästen tar hjälperna så kan man börja prata om mer avancerade saker.

Och att be någon beskriva en känsla, hu så svårt!!

Vanligaste sättet JAG känner det på, är att det blir "skumpigare" att sitta på hästen i framförallt trav.
För den börjar använda ryggen mer, och skjuta på mer med sina bakben. Vilket leder till att det inte är "slätt" att sitta på den längre.

det är stor skillnad på vilken utbildningsnivå hästen befinner sig på. En mer utbildad häst ska "komma upp" sig i formen, en yngre häst rider man mer framåt/nedåt.
Man ska även på en äldre häst kunna variera formen och kunna få den att tänka framåt/nedåt under tex. en del av ridpasset.
Kan visa några exempel med bilder:


Hästen tänker framåt nedåt: BILD (http://f1.pg.photos.yahoo.com/ph/snorkfreak/vwp?.dir=/H%e4stfoton/NYA+BILDER!+...kommer+inom+kort..&.dnm=trav+l%e4ttridning.jpg&.view=t)

Hästen samlar sig mer och tänker mer "uppåt" än framåt: BILD (http://f1.pg.photos.yahoo.com/ph/snorkfreak/vwp?.dir=/H%e4stfoton/NYA+BILDER!+...kommer+inom+kort..&.dnm=samlad+galopp.jpg&.src=ph&.done=http%3a//f1.pg.photos.yahoo.com/ph/snorkfreak/vwp%3f.dir=/H%25e4stfoton/NYA%2bBILDER!%2b...kommer%2binom%2bkort..%26.dnm=a ktiverar%2bh%25f6ger%2bbak.jpg%26.src=ph)

Nirak

visst ser jag skillnad på det å så..
så när man tävlar på högre nivå skall hästen tänka framåt/uppåt, varför det å inte neråt?
Mitt problem när hästarna går neråt är att vissa hästar inte har några gränser, de bara dyker mer och mer.? Vet inte riktigt vad jag gör för fel då, oftast så har jag med mig bakbenen ltie grand (har inte riktigt lärt mig få koll på bakbenen i de flesta situationer ännu).
Har ett exempel på en ponny jag tycker om att rida som framförallt gör så i traven, han går i neråt/framåt formen så som din häst på bilden, men då tycker min ridlärare att jag skall ge efter mer på tygen för att han skall kunna söka sig framåt, neråt ännu mer, det blir tilslut som en fisk som bara dyker mer och mer och när han går där nere så har jag ingen som helst kontakt med honom tillsut. Min ridlärare tycker då det ser väldigt trevligt ut, men han kastar oftast upp huvudet efter ett litet tag. Skall jag värkligen ge efter på tygeln å länga mer å mer? Han tappar ju alltid formen efter ett tag då och samlingen med, oftast kastar han upp huvudet och tjaffsar runt med dålig trav då.

Det jag känner när min pålla går i en bra form är:

Hon blir liksom lättare att styra och böja... känns som man kan rida henne vart man vill!
Hon blir känsligare för alla hjälperna.
Lättare att sitta ned på.
Är lätt i handen, o kan t.om bära upp sig själv på lång tygel.

Finns säkert fler saker som jag inte kommer på nu!. :p :)

Jag tycker det känns som om hästen har krymt och blivit bara några decimeter lång och allt är rakt under mig och man bara behöver börga tänka vad man vill den ska göra och den gör det hur lätt och smidigt som helst :D

Hmm. min känns skumpigare utan form

Det är nog skumpig på ett annat sätt... Min lånehäst är likadan, mjuk om hon får gå och larva runt (fast det ser rätt tjusigt ut ändå) och skumpigt när hon börjar ta i och engagera sig. Men det är ett mjukt skump som man lär sig sitta med i.

En häst jag hade tidigare var HEMSK att sitta på, men när han började jobba rätt så blev han mycket mjukare. Hans skump i början var mer stötigt och berodde nog mest på att han var spänd.

Så är det med min också, stötig därför att han är spänd.
Blir dock bättre... :)

Katrin W skrev något i ett inlägg en gång som (om jag nu tolkat henne rätt) gjorde att jag fick en aha-upplevelse. Hon sa något i stil med att en häst skall ALLTID söka sig framåt/nedåt och länga överlinjen oberoende av om den går i en låg eller hög form (kanske till och med ännu mer när den går i hög form). Man skall alltså skilja på "framåt/nedåt" och "lång och låg". Man rider alltså framåt/nedåt hela tiden (inte framåt/uppåt) - börjar i "lång och låg" form och ju mer man stoppar in bakbenen med öppna/sluta desto mer samlar sig hästen och formen blir högre - dock rider man hela tiden "framåt/nedåt".
/M.

Hej!!

Jag hade en liknande tråd igår. Har jag fattat det här rätt nu?

* Det gäller alltså att lösgöra hästen och då ska den söka sig framåt/nedåt.

* Sedan samlar man ihop hästen och då går den mer framåt/uppåt. Och trampar samtidigt under sig och jobbar med ryggen. Hästen är kortare.

Min ridlärare fokuserade väldigt mycket på bettet när vi började lära oss det här. Det var "Rör på bettet, ha kontakt med hästen mun" för hela slanten. Ibland tog hon tag i tyglarna från marken och visade, hästen krökte då på nacken direkt. Men det kan ju inte ha hjälpt för att hästen skulle gå i form?? Resultatet var ju att alla satt och joxade med händerna hela tiden. Visst var dt viktigt med säte och skänkel med och hon pratade ofta om "korta hästar". Men det känns ändå som att hon började i fel ände...

På nästa ställe jag red på var det säte skänkel som gällde och där gick ridningen helt otroligt bra!!

verkar det som jag har koll?

Håller med Centaur, Magdalena och andra angående detta emd form. Jag har jätteproblem att sitta på min häst om han inte jobbar med ryggen alls (eller väldigt lite) - kan liksom inte förmå mig, det känns inte alls bra. Om det däremot kommer till lite rygg så går det bättre, och allra bäst om hästen jobbar med "häng" i steget, då känner jag mig bekväm.

Synd bara att det händer så sporadiskt.......

Jag har fått lära mig att det är bra för hästens ryggmuskulatur att den får söka sig framåt nedåt, att musklerna sträcks ut och slappnar av....

När min häst går i form (jodå vi westernryttare jobbar också mycket med det) känns det först och främst i att ryggen höjs och att bakbensaktiviteten ökar så att det nästan känns som om aschlet på hästen ska explodera :D (mitt eget uttryck) och på en Paint så blir det ganska så mycket som är på väg att explodera..... :D :D
Vad gäller tyglarna så är det bara ett lätt motstånd som gäller och att man släpper efter när hästen mjuknar i munnen och ger.......hoppas inte det här blev för flummigt :o :angel:

/Carina :bump: :bump: :banana: :banana:

Men "stötig" är ju en annan känsla. Det blir ju en spänd häst. Liksom stötig och ryckig på ngt sätt.