Blev under hantering länkad till ”Markträning” här på Barock av Spider. Läste tråden och tittade på Spiders informativa (iaf för mig som inte kan ett skvatt) bilder och blev så sugen att jag gick ut och testade med lilla hästen själv. Testade lite idag oxå med ett, vad jag tror, gott resultat. Men nu har jag en massa funderingar.. Hoppas ni vill hjälpa mig lite grann iaf för detta var intressant!

Kan ju beskriva hur jag gjort hittills… Har haft en remontgrimma (inget bett) m långa tyglar på och tyglarna har jag lagt över halsen. Bara testat böjning, går i höjd m bogen på förslagsvis vänster sida. Håller innertygeln i vänster hand och tar små förhållningar/hängande tygel. Min högra hand har ofta (men redan mindre den andra gången) fått hålla henne kvar på ”spåret” så hon inte trillar in mot mig. Går på ett öppet fält utan någon ”vägg”.

Det första jag märkte var att hon inte riktigt fattade att hon skulle böja sig utan ist ville sätta ut bakdelen (öppnastil med baken från mig alltså) men det var bättre redan andra gången. Men vad gör jag för fel när hon gör så? Eller är det bara något som ”går över” när hon lyckas förstå mina konstiga singaler bättre? Varken hon eller jag har någon efarenhet av sådant här men vi gillar att testa nya saker ;)

En positiv grej däremot var att hon satte bakfoten längre fram än framhovensspår, något hon bara brukar göra när hon är väldigt pigg ute i skogen (snackar fri skritt). Men vi gick ändå i normal/lugn takt, dvs den farten hon brukar trampa hov i hov, detta är väl ändå positvt? Borde inte det betyda att hon går mer genom kroppen och vilar mer ”riktigt” på steget (långa lugna steg brukar vara stötestenen samt dålig framåt-nedåt sökning när vi rider)?

Hon blev också väldigt uppmärksam, stannade så fort jag stannade och ville byta sida och gick lugnt och lågt med huvudet (gör hon aldrig om man inte ber henne om det, dvs går m huvudet relativt högt även i hagen) när vi skrittade av på slutet lös.

Men ja, ville mest få reda på hur det ska vara. Man kanske ska ha stöd på tygeln? Eller använda yttertygeln?

Just stöd på tygeln var det väl Spider som avrådde från. För mig och min lilla häst är det nog bara bra att följa det exemplet. Jag har lätt för att bli hängande och hon har lätt för att hänga (gör ju vad man ber dem) ;) Men som sagt, ni vet nog många tusen gånger bättre ;)

Jag svarar senare.....när min envisa dotter har somnat.

Men vad roligt att du också har hittat det roliga med markträning......fördet är verkligen kanon roligt.

MVH Madde

Ett tips som kan hjälpa dig att inte bli hängande är att ha tygeln som när man kör en häst; alltså mellan tumme och pekfinger, istället för mellan lill- och ringfinger.

Sen är det ju väldigt svårt att säga något med bara dina ord som utgångspunkt, allt är relativt. Vad betyder tex lugnt och lågt med huvudet. För dig betyder det en helt annan sak än för mig.

Att baken flyter ut KAN bero på att hon inte böjer genom kroppen. Testa vid stillastående att böja henne för nosryggen (lättare att få korrekt ganaschställning). Det borde funka med remontgrimma, med du kan också prova att lägga handen på hennes nosrygg och be henne böja. När du gör det här stretchas hennes utsida och du ser hur långt hon kan böja. När hon tar ett steg åt sidan med bakbenen har du nått hennes gräns just nu. Titta också på inner höft och se om den tas fram. Det kan ju också vara ett missförstånd er emellan, att du omedvetet ber henne att gå i öppna med din kropp.

Du får nog fler tips och funderingar från andra snart! :)

Mm det är ju ett tips men jag vill helst kunna hålla tyglarna vanligt, som när jag rider ;) Dvs jag försöker tänka på det så mkt som möjligt, Niraks "tänk att händerna går framåt" har hjälpt VÄLDIGT mkt! Blev ju en annan häst att rida (i somras när jag red), ännu mera positiv!

Lungt och lågt med hvuudet, ja.. Hon håller huvudet strax under mankens höjd (utom när hon sträcker på sig framåt-nedtåt vilket hon får (ska hon få det? Antar det). Hon slappnar av i överlinjen (lätt spänd och visar gä'rna det lilalilla som finns kvar av den innan mkt värre underhalsen), vilar på steget, tänker lite mer och lyssnar, frustar lite ibland. Blir lätt spänd, hög i nacken, trippar fram, sänker ryggen och drar "framåt-uppåt" och vill inte ta korrekt stöd på bettet. Inte så hysterisk som en martingal-pessoa" ponny men lite åt det hållet om du förstår..

Det beror nog (är eg rätt säker på att det är så) på att hon inte böjer genom kroppen. Ok, hjälper för öppna? Så jag kan kolla lite om jag gör så..

Just det här med att böja stillastående testar vi lite mer, har inte funkat alls innan. Snurrar bara runt ;) Men vi tog det i stallet med äpple så nu fattar hon iaf grejen. Blir nog bättre efter ett tag. Just ställningen i ganaschen är inte korrekt (kom liite grann idag så vi slutade efter 10 min) men det är inget jag fäster mig vid om ni inte har VÄLDIGT bra argument för att den ska sitta perfekt direkt. I min "vanliga dressyr" karriär kommer nämligen den ställningen när hästen är helt lösgjord. Om man nu inte, gud förbjude, använder sig av trängande tygeltag (över mankammen). Så, är den så viktigt? Ställningen i nacken visar väl "bara" att hästen är böjd genom hela sig kropp, dvs nacken ska inte "fixas till" ex genom en hand på nosryggen (även om de kan visa) utan kommer när allt annat (viktigare) fungerar? Har jag helt fel??

Inner höft tas alltså inte fram utan hon vill gärna vara rak i kroppen. Men som sagt, redan idag gick hon mkt mer och spårade, förstod nog mer vad jag ville. Innan när jag lett henne (utställning) så har jag velat att hon ska gå undan lite för mig så hon har lätt för att flyta åt sidan utåt eftersom det är det jag velat innan.

Ser fram emot mera tips!!


:bow:Tackar! :bow:

Ja, allt är ju en smaksak! :) Jag kände iaf att det hjälpte mig väldigt mycket att hålla tyglarna så.

Sen hur lågt hon "ska" gå beror ju också på hennes byggnad ;) Oj, vad jag är krånglig nu :p :D När hon sträcker sig framåt-nedåt, är det du som erbjuder bettet eller är det hon som "tar" det och drar neråt? Många hästar som man ser (nu säger jag inte att din pålle är sådan) har två lägen på tygellängd, helt långa eller "korta" och när då hästen får "halvlånga" tyglar blir den konfunderad och drar med huvudet för att få hela tygellängden. Att de också "tar" bettet och fastnar i framåt-nedåt (med mulen i backen nästan) har jag också upplevt. På den hästen det var mycket så på löste det sig efter ett tag när han balanserat upp sig ganska bra (var vid inridning, så hade inte fått ett "femte ben" utan utforskade bara hur det vara att gå med bett i munnen och böja ungefär). Så jag skulle nog inte göra så mycket åt det utan låta det vara och istället fokusera på att berömma det 'korrekta'. Det kan ju kanske också vara ett sätt för henne att slappna av efter att något varit jobbigt? Frustningar är förresten bra och bör berömmas tycker jag, men jag kanske är konstig :D Det visar ju på att andningen är bra och att hästen slappnar av.

Hmm, hjälper för öppna, jadu, det upplever jag som det är olika för olika 'ryttare' (eller vad man ska kalla det när man går på marken?) och olika hästar. Jag har gjort så att jag själv placerar mig i en öppna (istället för att gå som en krabba så går jag lite mer som vanligt :D ), för in hästen för ytter tygel (kan vara lite klurigt i början) och om det behövs (om hästen inte flyttar sig för min kropp) så lägger jag till handen i skänkelläget som vid ridning. För en del hästar räcker det att man själv placerar sig i öppna, så kanske du går i "öppnaställning" utan att tänka på det?

Jo, i början kan man ju få fuska lite med godis så att de fattar att de måste stå stilla för att få den :D

Njea, med korekt ganaschställning vet jag inte riktigt. Det är ju som du säger en väldigt bra indikation på att hästen böjer rätt genom kroppen och är lösgjord, så innan den är det kan det kanske vara dumt att "tvinga" dit den? Vet inte riktigt vilken väg man ska gå, måste fundera mer på det tror jag :crazy: Kanske först lösgjord häst, sedan börja med ganaschställningen för att komma åt böjningen genom kroppen? Fast man får ju hästen lösgjord genom att böja den också så... hmmm, jadu, det är inte lätt ;) Sen beror det ju på vad man menar med lösgjord också :D Nej, vi ska nog inte krångla till det alltför mycket nu :D

Och det där med trängande tygeltag. När hästen är ordentligt skolad tar du ju aldrig trängande tygeltag i den meningen att handen går över/förbi manken eftersom du då för manken mellan tyglarna och tar med dig manken när du tar handen åt höger/vänster. Under utbildning kan det nog vara "tillåtet" ändå för att förtydliga för hästen vad man vill. Hmm, och det där med ledande tygeltag (försätta hästen ur balans) är ju också ganska omtvistat bland olika tränare.. Jag har ännu inte funderat klart angående det där känner jag (började funderingarna för läänge sedan :D ).

Det verkar ju som om ni kommer framåt och du kommer ju lära dig väldigt mycket av din häst under resans gång! Det är väldigt kul att upptäcka ett helt "nytt" sätt att arbeta hästen på! :) Tror du ska fortsätta mycket som du redan gjort och prova dig fram. Sen tycker jag det är väldigt kul att fundera ihop med andra också! :)

Det låter ju som att det går bra. Sedan får man alltid tonvis mer info om man har någon duktig som tittar på en medan man gör det.

Just det med förhållningarna är bra, man får inte bli hängande i tyglarna. Ett av mina stora fel och Katrin har väl snart tjatat håll i huvudet på både mig och henne om det snart. :crazy:

Den bakre handen ska du ha i skänkelläget för att därifrån kunna be hästen att träda längre in under sin tyngdpunkt, Det är också en viktig sak som man bör lära både sig och hästen: smackningar, skänkel och spö betyder absolut inte öka farten utan det betyder sätt under dig mer.
Imponerande att se Katrin greja för ju mer hon ber med t.ex. spöer desto mer sätter hästarna in under sig och ju mer saktar de farten...
Märkte det felet på min egna häst igår på träningen. Hon har fattat att spöet betyder sätt under dig. Så när jag gör travfattningar på det sättet blir de jääte fina och hon tappar inte formen, men när jag gör det för skänkeln så skjuter hon och tappar allt. Smackningarna tror hon betyder att byta takt, vilket ju visserligen stämmer ibland.

Nåja liten extra info som man bör lägga stor vikt vid att få det rätt. Jag har troligtvis långa månader framflr mig på marken för att lära min häst vad skänkel och smackning betyder *suck*.
Men det är ju skönt att börja grena ut felen.

Nej, tillbaka till ämnet. Att de sätter bakdelen utåt istället för att böja sig eller följa den som håller betyder oftast att hästarna inte riktigt hr släppt i nacken. Stå stilla först och be bara om böjning. Känn när hon släpper (då blir det mjukt) och försök att lära dig den känslan. När hon har släppt be henne då att gå fram med bibehållen böjning och avslappning. Hon ska för övrigt ta det första steget inte du.
Sedan när du känner att hon blir spänd igen, vilket inte brukar ta så lång tid speciellt i början så ber do om böjning och avslappning i nacken igen, men denna gång i skritt. Funkar det inte kan man behöva göra det från stillastående.

Då borde inte rumpan falla ut. Samma gäller ytterbog. Den faller ofta ut när man inte får till avslappningen. För övrigt samma tygeltag gäller i det jag skrivit ovan. Bli alltså aldrig hängande.

En bra grej som du kan titta på för att se efter om hon jobbar är för det första höften. Den ska vinklas inåt. Lite svårt att se ibland så man kan behöva ett extra par ögon. Men också så när hon börjar jobba rätt så kommer farten att saktas upp och när man rider (eller har "bra" ögon från marken) så blir steget mjukare och lite mer häng i det på något sätt...svårt att förklara, men farten saktas i alla fall upp.

Yttertygeln använder man sällan när man har vanligt bett eller som du remontgrimma (intressant att höra hur det funkade!). I öppnan så används det ju såklart för att be hästen komma in med framdelen (trycker tygeln mot halsen).

På stången så använder man det ibland när det verkligen inte vill släppa. Katrin och Ami hade sina duster igår från ryggen. Ami ville inte släppa (med släppa menar jag slappna av för inverkan av stången) och då fick hon ta i med båda stångtyglar med förhållningar som var riktigt starka för att få henne att släppa. Och främst för att få henne att förstå att innerbak ska under henne när hon får en skänkel och inte tvärtom. Det hjälpte ju i alla fall en del för hon var något mer avslappnad under nästa pass, men som sagt jag får ta det från marken med henne.

Vad det gäller tygelhållning så försöka att hålla så som psychogirl säger; mellan tumme och pekfinger. För sedan i framtiden när stången kommer på så kommer du att hålla på det sättet i stångtygeln och ha kapsontygeln innanför liksom i handflatan eftersom den där kan löpa fritt, men man kan också klämma åt och bara använda den tygeln.

För mer arbete så behöver du nog en vägg annars kommer det inte bli något utav det.
Det första du börjar med då är rakriktad genom böjning. Alltså: hästen ska spåra men böja sig. Här är det bra att be någon gå bakom din häst och titta vart bakbenen tar vägen: sätter hon det lite innanför så får man kompensera med lite öppna tänkande. Sätter hon det lite utanför (första gällde inner detta gäller ytter) så får man kompensera med lite sluta tänkande.

Delvis så drar hon tyglarna ur händerna (de två gånger jag ridit henne nu i höst) men det känns ändå som om det är ett bra sätt.. Hon vill liksom sträcka på sig ungefär.. Men hon började göra så så fort jag ville ta kontakt med tygeln = komma undan lite, fast jag lät henne (och låter henne) fortsätta just för att hon aldrig tidigare vågat "ta" tyglen för mig, innan har hon bara höjt huvudet och spänt sig när hon velat komma undan, nu känns det ju iaf som om hon vill försöka slappna av och det är väl iaf positivare än att leka stjärnkikare (mkt mild form iofs..)?

Frusta är oxå jag övertygad om att den är bra (blåser ut spänningar kallar min tränare det;)) så jag berömmer så fort hon gör det = fortsätter gärna ;) Visar ju som sagt att de är på väg att slappna av/ är avslappnade och trivs med situatuionen (ni vet säkert skillnaden på frustning och frustning..).

Går som vanligt gör jag redan, promenerar parallellt med henne;) Så, gärna tydligare förklaring av vad öppnahjälperna är så jag kan låta bli ;)

Ang ganaschställningen.. Vill helst inte visa henne hur hon ska ställa sig där eftersom jag vet (av dressyren i somras som funkade väldigt bra då) att hon ställer sig korrekt när hon går "helt" rätt. Ex så ville hon inte ställa sig till vänster korrekt uppe i nacken/ganaschen under flertalet träningar men ngn övning gjorde att hon helt plötsligt blev helt annorlunda och från att stöka i varenda hörnpassering (8-6 metersbåge) i traven så gjorde hon 9-mässiga (vet att ni inte gillar tävlingsdressyr.. Förlåt) hörnpasseringar och var jättelycklig! Så huvudet trillar dit av sig självt på henne när hon går korrekt. Dvs för att få min häst lösgjord (där jag inkluderar jämt stöd på tyglarna) så böjer/flyttar jag henne utan krav på (men som mål) korrekt ställning för den kommer när hon börjar jobba rätt bakifrån. Jag tror alltså ganska lite på att böjningen genom kroppen kommer om man får till ganaschställningen, men jag kan ju ha fel? Argument?

På samma grund vill jag heller inte ens under utbildning använda mig av trängande tygletag, tror det kommer av sig själv om resten av arbetet är rätt. Bara använt mig av det i nödfall när jag har varit på väg att förlora kontrollen ute i skogen och det är vääldigt effektivt, dvs ännu en anledning till att inte skola mha.

Ledande ser jag inte som ett sätt att rubba balansen (men det kanske det är? Aldrig kommit på den tanken faktiskt..!) utan att ledande tygletag från min sida vill ber hästen om att hästen, mjuk och lugn, böjer sig genom kroppen utan att falla mot innerskänkeln och utan att skapa spänningar. Sen att det allt som oftast inte fungerar det är ju en annan femma;) Man ska ju inte dra i tygeln ute i det läget utan bara visa.

:bow:

Hmm.. Spö? Vad ska jag med det till? Behövs det på ett såhär tidigt stadium?

Min lilla tös är väldigt sansad när det gäller skänkel/spö så bara jag gör rätt så ska det nog inte vara några problem, redan innan så är hon riden på det viset att skänkeln inte betyder "spring" även om den inte enbart har betytt samling. Det ska nog lösa sig med rätt häjlp ;)

Just det här att stå still och böja henne är lite krångligt. Dels för att hon inte ville/vill stå still och böja men även att hon bli så okoncentrerad så fort man stannar. Skrittar hon bara är det mkt lättare att få uppmärksamhet. Så fort hon stannar så finns det så mkt annat att titta på, man för alltså ingen "ärlig" böjning för hon vill bara titta på allt annat vs jaga godis (i stallet). Så ja, i nuläget känns det som om vi skulle komma längre med tips på att få igenom böjningen i skritt. Men det var bra att du sa att hon skulle ta första steget, funderade på det igår!

Vet inte riktigt om jag skulle kunna se om innerhöften kommer fram men jag är tveklöst övertygad om att den inte gör det i nuläget, däremot så fick man antydningar om att det skulle kunna komma längre fram.

Ang min remontgrimma *ler* så kan även den vara en orsak till att hon inte direkt ställer sig i nacken. En ridkapson har ju tygelfästena mer upp mot nosryggen och det visar ju tydligare att de ska ställa sig i nacken. Det är lätt att få halsen att böja sig inåt och nacken utåt om man blir hängade i tygeltaget ;) Inga egna efarenheter eller så.. :angel: Annars så funkar det bra..

Negativt tankesätt men det blir ingen framtid för mig och min lilla häst.. Ska bort till sommaren.. Men ja, det ärc ju ändå bra att lära sig rätt från början. Men är inte tygelhållningen gansak individuell? Det är den iaf inom tävlnigsdressyren.. Dessutom så tycker jag stångbett är så hemska :eek: Men vi får se hur det blir..

Varför är en vägg nödvändig för det?

Ja så funderar jag på det här med öppna och sluta.. Vilka hjälper gäller? Vill ju veta om jag ber henne om ngt jag inte vill..

Och, tygletagen, måste de vara så lika ryttarens som möjligt? Är det fel att som jag gör nu, ta dem mot mig för att bjuda henne framåt-nedåt samt be om böjning? Dessutom så undrar jag hur ni orkar hålla handnen så högt på era stora hästar ;) Lagom jobbigt på min lilla ponny! Hon är ju ändå 147 och jag är 2 dm längre..

:bow:

Ja det var nu jag skulle skriva här men det enda som händer är att jag sitter och suger i mig som en torr svamp.

Och jag känner att jag inte har något att tillföra, men lita på att jag håller på att lära mig.

Spöet var mest bara för min" historia" om oss. Spöet kan du skippa tills du kommer till travfattningar.

Vad skönt att ha en häst som svara korrekt på skänkeln!

Jag brukar tycka så här. Funkar det inte i den "lägre" gångarten så funkar det inte i nästa heller det är bara att det göms mer i rörelsen.

Så ta och först stå stilla be om böjning då kan du också se att innerhöft liksom vrids något lite inåt. De kan ju inte vrida så jätte mycket när de står still eftersom benet inte flyttar på sig. I vilket fall se till att det funkar först. Du får nog ut mycket av det om du lär henne att koncentrera sig där först.

Jo längre fram kan höften ofta komma, men om du tycker att hon känns ärlig i böjningen och är mjuk m.m. så tror jag faktiskt att höften kommer fram. Det bästa sättet att ta reda på det är attlåta någon gå bakom hästen och titta på höften hela tiden. Visa personen hur det ser ut när hästen helt sonika går och sen ber du om böjning och frågar personen i fråga om det händer något.

Ah, du kanske skulle prova ett bett istället. Det gör extremt mycket att hästen inte riktigt släpper i nacken. Det kan vara där höften sitter om den nu inte kommer fram.

Nu hänger jag inte med...ska du åka bort eller ska du ta bort henne? Eftersom du sa att ni inte hade någon framtid?
Om det bara är att hon ska gå i en hage och beta hela sommaren så brukar det inte ta lång tid innan man hittar tillbaka till utbildningen man gett dem innan om man har gjort ett bra jobb vill säga. ;)

Jo visst är den individuell och alla håller väl olika mer eller mindre, men det är bara att tips på hur det blir lättare senare i utbildningen.

Du får inte tycka att de är hemska. Används de rätt så är det ett ypperligt hjälpmedel när man behöver länga hästens överlinje! Men används de fel kan de blir riktigt grymma tortyr verktyg istället. Och tyvärr är det nästan det ända man ser på tävlingsbanan (fel använda alltså). Jag vet inte varför och ur kunskapen om stångbett har försvunnit jag vet bara att den har det.

Tänk dig det här (angående väggen).
Du går med din häst rakt fram med böjning och ser att din häst går lite innanför med ena bakbenet och vill korrigera detta för att hon ska bära sig jämnare så du gör en lite öppna tendens...mest sannolikt så kommer din häst att skjuta ut rumpan och hamna utanför med ytterbak istället eftersom det inte var någon vägg där.

Eller så ser du att din häst går lite utanför med ytterbak så du korrigerar genom att be om lite sluta...då händer det mest sannolikt att hästen bara går åt det hållet (utåt) och man får ingen ordning alls. En vägg hjälper dig alltså genom att bara måste hålla reda på en sida: den sidan du är på...mer eller mindre i alla fall.
Det är också längs en vägg man får reda på om hästen är någorlunda jämn stark eller inte. Mitt sto total vägrade att göra en korrekt öppna (hon stod t.o.m på bakbenen för att komma undan!). Hon gjorde helt enkelt så att hon i halva steget såg ut att vara på väg med innerbak rätt in under sig för att i sista ögonblicket sätta det långt utanför sig. När Katrin försökte korrigera det blev det stora protester, men när hon väl fick igenom det efter mycket om och men så gick det betydligt bättre. Men utan en vägg hade det varit omöjligt att korrigera det oavsett om jag var på marken eller på hennes rygg för det finns för många sätt som de kan komma undan utan en vägg.

Tygeltagen ska alltid gå mot hästen; mot bringan. Tar du inåt leder det troligtvis till att hon börjar lägga huvudet på sned. Så mer eller mindre rätt bak med korta snabba förhållningar följt av total eftergift.

Jag har faktiskt aldrig känt att det har varit jobbigt att hålla handen så...någon annan som upplevt det så som vet vad det kan vara som blivit fel...eller om det bara blir så.

Vane sak kanske? :confused:

Jo, i det här stadiet så är det ju mer positivt att hon faktiskt vill ta kontakt med bettet, även om hon drar i det. Hon kanske bara utforskar vad det är hon ska göra? Ja, eftersom hon tidigare verkar ha spänt sig mycket så skulle jag akta mig för att "tillrättavisa" så mycket utan istället berömma när hon börjar närma sig avslappning och det du vill att hon ska göra.

Experimentera lite med att gå på olika sätt och se vad det får för effekt på henne! Gå lite mer "på sidan" eller vad jag ska säga. Som en krabba :D Om du vänder dig lite bakåt (men du ska inte gå baklänges för då är det VÄLDIGT lätt att snubbla och gå in i saker ;) ) så kanske hon följer dig och börjar gå lite i sluta. När hon böjer igenom hela kroppen räcker det att du placerar dig så och masserar nedre delen av halsen för att höften ska komma in.

Jag har sett en häst böja rätt när man jobbat med ganaschställningen (hästen var alltså ganska lösgjord, men började inte böja rätt förrän man lagt handen på nosryggen och visat ganaschställningen). Jag tror nog att man får gå olika vägar på olika hästar också, som alltid :)

Jag har tvärtemot dig använt ledande tygeltag i nödfall :D

Jag tror mycket har med känslan också. Vi kan sitta här och analysera ord, men det är ju känslan som gäller när man håller på med hästar! :) :bow: man ska ju dock vara medveten om vad och varför man gör saker, men det där med trängande och ledande vet jag inte.. där bara gör jag det som känns rätt för tillfället tror jag. Vi får se när funderandet är "slut", vad jag kommit fram till då. :D

Och det där med tygeltagen. De ska gå mot hästen manke. Eller från kanske jag ska säga. :)

Ok, då lämnar vi spöet hemma ;)

Hmm.. Nu har vi inte tränat på några dagar men däremot så märkte jag till min stora lycka att prenumerationen jag vann på hästmagasinet innehöll Katrins lilla "kurs". Har läst och läst om och om igen ;) Ska se om vi kan få tid att testa det inom en snar framtid *hoppas*

Kan faktiskt inte se hurvida hon tar fram innerhöft när hon står stilla, man jag ska titta ännu mera ;) Det största problemet är ju dock fortf att hon vill snurra runt, men det verkade vara lite bättre förra gången. Övar i stallet efter träning oxå ;) Ska även se om jag kan dra ut mamma och titta någon gång..

Mm.. Får se om jag sätter på henne ett bett lite senare, ska testa lite mera först ;) Har av någon anledning fått för mig att jag inte vill börja med bett ännu.. (har ridit på det innan, det var bara en fundering nu efter vilan att skippa bettet).

Jag lånar henne av den dam som antingen ska låna ut henne till dressyrtävlan eller ta föl på henne, jag ska bara ha kvar henne tills hon hittat ett nytt hem. Själv så börjar jag plugga på Chalmers till hösten dvs hon måste bort efter sommaren senast ananrs blir hon nog riktigt sur av att inte ha ngt att göra.. ;) Så iofs så kan vi ju ha många månader på oss, men slutet är ändå ganska påtagligt.

Jo jag kunde tänka mig att det var så med väggen, men man kan väl ändå göra ganska mkt utan vägg? *hoppas* Även om det ju klart blir mkt lättare. Hon är oxå en liten mask när det gäller skolor (uppsuttet), kan sätta benen överallt utom dit de ska *ler* Då sitter det fint med en vägg att ta stöd mot..

Ok, ang tygeltagen.
Spider: mot bringan
Katrin (i tidningen): mot hästen
psykogrrl: mot manken
Vad gäller? Ska iaf sluta ta dem mot mig ;)

Tackar! :bump:

Väver in svaret till psykogrrl med dagens prövningar *ler*

Låter henne numera göra vad hon vill med huvudet, försöker bara undvika att hålla fast tygeln om hon vill dra iväg med det. Dvs vill undvika alla annan kontakt än just när jag vill något.

Gick faktiskt lite baklänges idag och bitvis så gick hon på två spår men med tendensen till rumpan in, vill ju gärna gå undan för innerskänkeln annars så det är väl positivt? Men detta var främst i vänster varvet, känns som om hon böjer sig jämnare där (utifrån mina kassa erfarenheter.. ;) )

I höger varv så blev det knasigt. Försökte först göra Katrins övning på en volt, fytta ut innerbak. Gick bra i vänster tror jag. I höger så gick hon mest rakt ut två steg och sedan trillade hon in på mig m bogen och kroppen (tappade böjningen direkt) när jag försökte leda henne in på spåret (gick för mkt utåt). Något spec att tänka på eller är det bara att fortsätta tills vi förstår varandra bättre? Testade att dra tillbaka min inre (högra) axel när hon ville gå utåt men då vände hon liksom och kom till mig ist. Ska kanske dra tilbaka den lite mindre?

Testade lite att böja henne mha hand på nosryggen o en hand längs bak på ganaschen, hon fattade ganska fort! Gjorde det stillastående och testade att gå ett steg som Spider sa. Detta gjorde att hon kom på ett nytt (mkt väl använt inom ridningen.. ;) ) sätt att komma undan - full fart framåt! Näe, men jag lyckades inte en gång stanan efter ett steg.. Blev många halvvolter innan jag fick fatt på yttertygeln. Så det borde ju betyda att jag eg kom på ett sätt att få lite koll på henne nar hon nu inte längre lugnt och fint finner sig i det jag ber om? Eller?


Hur långa tyglar har ni? På bilden i tidningen m Katrin så håller hon ju lätt yttertygeln m skänkelhanden, detta kan jag inte göra trots att mina tyglar är väldans långa..

Testade oxå Spiders ex att böja henne stillaastående, nu snurrar hon knappt ingenting! Och, jag såg ljuset! *ler* Såg hur hon tog fram innerhöft lite gran! Lycklig man kaqn bli över en sådan sak! *glad!* :bump: Dock lättast åt vänster verkade det som.

Men, det var väldans massa att tänka på. Inget sitter ju i ryggmärgen som det säkert gör för många av er. Gjorde nog inte allt jag skulle samtidigt en enda gång, men min lilla häst försökte fatta iaf!

Så, vad gör jag änr hon bara vill gå i från mig? Förhållning på inner stressar henne bara hon hon böjer halsen, går undan jättemkt för en inbilad innerskänkel och stressas av att jag inte släpper innertygeln (håller i den tills jag fått fatt på yttertygeln vilket ju tar några steg). Och då blir det ju fel hjälp för yttertygeln, eller? Enl Katrins tidning (bibel..) så ska ju yttertygeln komma in senare och bara visa in framdelen i en öppna. Det jag får använda den till nu är ju att räta ut henne och delvis ta in bakedelen så jag kan stanna. Kan ju dock tillägga att jag missade rösten lite här som hon brukar lyssna bra på då jag liksom hon blev lite stressad.. Att bara stanna (funkar när hon är lugn) sjorde bara att hon ville gå runf mig på en volt och jag ville ju stanna för att flytta ut framdelen - motsatt effekt *ler* Eftersom jag vet att detta kommer att bli ett genomgående problem vill jag gärna ha hjälp att avbryta det så fort som möjligt. Ex så fick jag bara rida i lite undertempo i tre veckor när pållan stressade upp sig på dressyrträningarna och inte kunde vila på steget. Fart har vi nästan alltid för mkt av ;) Måste ju kunna komma till ett läge där hon tar det lugnt och tänker lite.

Tacksammast! / Johanna

Det var i STALLMAGASINET som Katrins Akademiska skola var. Det är viktigt!

Från artikelförfattaren som just nu är klar med del två och påbörjat del tre i den Akademiska Ridkonstens skola(skulle behöva en hel tidning egentligen...) :banana:

Hoppas du har nytta av den. Man vill ju bara skriva så mycket mer...

Joda, det visste jag. Visste bara inte om man fick skriva det här ;)

En hel tidning? Hade velat ha Katrin här hemma i mitt stall ;) Eller åtminstone en bok á minst 800 sidor ;)

:bow: :bow: :bow: :bow: :bow: :bow: :bow:

Om du har tålamod så är jag rätt så övertygad att det kommer en bok så småningom, från Katrin.

Ni får gärna PM:a och tipsa om grejor att skriva om för mig.

Fast det är allt bättre att ha Katrin hemma på gården i så fall. ;) :D

Vill veta allt!! Skriv vad som helst!!!!

Väntar med spänning på nästa avsnitt om problem som kan uppstå. Hur många delar ska det bli? Vill inte att den tar slut... Har läst, markerat och funderat massa!

Men, en grej i det första avsnittet (enda än så länge..) var att jag nte fattade hur man skulle "lära" hästen förhållningar. Skulle ju tas på innertygeln, men hur ska man få det till en förhållning (antar att man ville få det till en bromsande hjälp?) och inte bara be om mer böjning?? Varken jag eller pållan fattade *ler* Vill som jag sagt innan hemskt gärna få tips om ett sätt att hejda min lilla tös som gärna flyter iväg ;)

Om du vill att din häst ska sakta upp så tar du förhållningen när hon sätter ned innerfram. Då får det störst effekt, men nu blev jag lite konfunderad. Tror att det är lättast att få böjning då också...fast det borde vara när de ska sätta ned inner bak som böjningen är lättast att få till. *fundersam*

Ja där får du fundera för jag har ingen aning ;)

Ang dagens träning... Flummade omkring en massa på en volt (Katrins första övning) men pållan piggnade kvickt till och gick bara undan för "innerskänkeln" utan att böja även om jag så gick baklänges och var allmänt svårt att få hejd på :) Sen hittade vi en "vägg" ett taggtrådsstaket.. Dvs inget att bråka med;) Men hon tog det som en vägg iaf och gick inte precis jämte.

Gjorde ungefär som Spider sa: Stod still, bad om böjning (lite mha hand på nosryggen, kollade faktiskt inte alls på bäckenet då, hade blivit för mkt för mig ;) ) och smackade igång henne. Försökte behålla böjningen och få henne att ta det lugnt. Fick nästan gå framför henne baklänges och ta väldigt många upprepade förhållningar för att få henne att ta det lugnt. Nåt steg tog hon faktiskt rakt fram! Är det bara att fortsätta?

Det är bara att fortsätta. :D

Just nu har jag och mitt lilla sto stora diskussioner om just detta. Hon bara går åt sidan eller ökar tempot för innerskänkeln. Någon gång ibland sätter hon innerbak in under sig.

Nu tar jag det från marken bredvid ett staket och petar på innerbak för att be henne sätta det längre in under sig. Hon gör självklart allt utom just detta :crazy: men så snart hon gör det får hon beröm och så börjar vi om igen.
För nu ska hon lära sig det här punkt slut! :angel:
Jag använder spöet och smackningen, sedan kommer jag gå över och se om bara smackning funkar för att sedan kombinera det med innerskänkeln (från marken i form av min hand) och på så sätt lära henne det.

Ja när saker inte fungerar får man gå den långa vägen. *pust*

*ler* dagens träning...:

Gick enbart bredvid staketet idag, känns lugnare ;) Dessutom så införskaffade jag en ny burk miltongodis igår kväll! Vad en liten godis kan göra :eek:

Började alltså med att stå still, be om böjning o sedan ett steg fram. När hon gick rakt fick hon en godis (och massa beröm av rösten såklart!) och detta gjorde att hon hejdade sig mkt lättare eftersom hon trodde hon skulle få godis, så då började hon även lyssna på mina förhållningar och "sprang" bara i väg några enstaka gånger. Efter ca en kvart så hade hon tagit 5-10 steg i sluta åt båda hållen!! :bump: Inte i ett svep sklart så nån effekt ger det väl inte men det är ju något att bygga vidare på! Dock så uppkom problemet att hon gärna stannade efter varje steg för att få godis men det är ju ett mindre problem än att hon bara vill springa undan.

Och sen *asg* så skrittade jag lite på fältet uppsuttet bara för att hon skulle få gå omkring lite och då återvände hon till den lilla staketsträckan massa gånger! Ville nog fortsatt men godisarna var slut ;)

Och allt detta intresse pga små miltongodisar.. De jagade och mammas häst sprang ngr meter bort och i början skyggade hon massa för ngr balar - dvs tordde det var kört redan innan vi börjat - stressar så lätt upp sig med denna överskottsengerin. Men nu är jag GLAD att vi tog tag i det för jag är jättenöjd!!! :rofl: :rofl:

Dock så vet jag inte när jag tog förhållningar på innertygeln, fick delvis ta jättemånga jättesnabba, dvs flera per steg så jag vet inte riktigt vad som fungerade bäst...

Men spider! Det är ju den långa vägen som är kul ju! Tänk bara sen när hon verkligen förstår... Vilken lycka! :love:

Tackar!

Föresten.. För att gå händelserna långt i förväg: Hur får man hästen att ur en sluta längs staketet följa med i sluta inåt? Skulle behöva veta då hon gärna vill flyta ut och ta stöd mot staketet innan hon sätter in innerbak, det är kanske jag som ber henne om det? Är ju bra att veta när (om) man ska försöka sig på sluta utan vägg någon gång om tusen år ;)

:bow:

Jo visst är det charmen med det hela; att man måste jobba för det och verkligen tänka.
Men ibland kan jag tycka att det räcker. :crazy:

Man har ju sina perioder precis som hästen också har. :D

Angående godiset. Jag gör sån att Aminette får bara godis när jag bett henne att stanna (hoow.. ljud) och endast då annars blir det lätt att de börjar tigga när man vill att de ska göra något.

Bra fråga angående slutan. Har inte provat än så jag vet faktiskt inte. :angel:


Antar att hästen har lärt sig vart bekbenet ska och hur det funkar med en sluta och då gör den det rätt.? :confused:

På volten brukar det ju inte vara något problem tycker jag i alla fall.

Jo så gör jag med.. så hon stannar hela tiden;) Får dock bara godis när jag bett henne stanna men det låtsas hon att jag gör hela tiden;) Men det går nog över..!

Volt vågar jag mig inte på på ett tag...

Testade med mammas häst idag oxå.. Vilket skillnad! Hon böjde halsen jättelätt (tittade inte på allt annat som min Fia) men rörde höfterna mindre (stillastående). Hade oxå tydligt lättare i höger än vänster (gick bara utmed staketet) vilket genomsyrar hela hennes utbildning;) Ville oxå gärna ta tygltag i inner som halt, tvärtemot Fian;)

Godnatt!

Tänkte bara berätta kortfattat hur jag gör.. ;)

Jag har inget ridhus eller lämpligt staket eller så, så jag jobbar utan vägg på en grusväg eller volt. Det är svårt i början men till slut får man till det med bara det stödet man själv ger hästen.

För att göra öppna (t ex till vänster) vänder jag mig lite från henne och sätter mitt vänstra ben framför det högra. Följer hon inte helt å hållet så lägger jag tygeln mot ytterhalsen.

Från öppna till sluta (fortfarande vänster böjn.) vänder jag mig rätt snabbt mot henne, för att tränga ut lite, å sen går jag baklänges. Då flyttar hon automatiskt in rumpan å gör en jättefin sluta!

I början, innan hon förstod varför jag plötsligt gick baklänges, så hade jag spöet i ytterhanden för att "putta in" rumpan. Efter några ggr förstod hon, och behövde inte spöet. :love:

Lycka till med din häst!

Ok.. Tack!! Då finns det lite hopp.. Ska tänka på det! Ngt spö blir det nog dock inte tal om.. Lagom hiad och hon har lärt sig att spöet betyder fram, får nog ta en sak i taget ;)

Dagens träning (stackare..): Gjorde lite som innan och kunde tom gå ett steg i sluta, stanna godis, ett steg i sluta dirket! Annars oftast flyttat ut bakdelen ngt steg och sen in i sluta igen (det bästa gångerna, massa misslyckade gånger oxå ;) ). Satt litep å henne oxå! Häftigt att hjälperna funkade från rygggen oxå :bump:

Men, kändes som om jag fick ärligt böjning, börjat stärcka ned hvudet igen oxå. Fast ändå, ibland undrar jag om jag inte använder en mkt mild fom av trängande tygletag, för mkt uppåt i mungipan kanske :crazy: :cry: Alltså, det är inte mkt, lägger ALDRIG handen över/på mankammen, och har ju förresten inte ens ngt bett att dra upp... Men ni fattar kanske tanken? Typ, hon böjer sig, ber henen gå fram och plockar med innertygeln öfr att behålla böjning, hon älgar iväg massor och vill gå förbi mig (jobbigt antar jag), då tar jag snabba upprepade halvhalter på inner och försöker hålla mig framför henne (går baklänges), när hon då har huvudet ganska lågt (låg form typ..) så blir ju tygeltagen mkt uppåt om jag tar dem mot en ryttares hand och jag tar dem typ ngn dm utanför halsen. Hur ska man eg ananrs göra? Det kasnke är rätt.. Får iaf reaktionen att hon plockar in bogen och tar rumpan mot mig samt böjer sig, men det är ju samma reaktion som ett trängande tygeltag ger!!? :crazy: O det brukar ju innebära spänningar, raka hästar på sned :cry: Fast ändå.. När jag satt på så kom det en (vad jag kan känna) ärlig böjning ngt steg. Slutade sen.. Bara så rädd att göra fel :crazy:

När jag läser dina inlägg så får jag en stark känsla av att du verkligen iakttar din häst och dina egna hjälper, och är uppmärksam på hur dina olika sätt att positionera dig får hästen att reagera. Jag blir ganska impad, för själv känner jag mig ofta ganska tafflig när jag jobbar hästen från marken. Jag tror alltså att du är på rätt väg.

Det enda jag INTE förstår är varför du är så rädd för trängande tygeltag? På ridskolan fick jag också lära mig att det var absolut förbjudet (dock sade ingen varför) men kanske är det namnet 'trängande' som har en så negativ klang?
Inom barocken talar man ofta om att man för hästens hals mellan tyglarna, alltså genom beröring. För att kunna göra det med bibehållet lätt kontakt i munnen är det ofta nödvändigt att föra in handen mot/över hästens manke.
Jag försöker renodla mina hjälper såhär: Bettet placerar hästens huvud, tyglarna placerar halsen, axlarna placerar bogen, höfterna placerar bäckenet, skänklarna placerar bakbenen. Själv tycker jag att axlarna är svårast... Fast detta gäller ju ridning, så det kanske inte är till nån större hjälp.
Jag tycker i alla fall du ska fundera på vad det är med de trängande tygeltagen du vänder dig emot, särskilt om du själv upplever det som att du får ärlig böjning. Du verkar vara tillräckligt uppmärksam för att våga lita på din känsla... :banana:

Jag förstår hur du menar, men jag vet inte hur du hittat det i connemarans text.

Nu har jag inte orkat läsa igenom allt igen så jag kanske missat det. Vart har vi/hon pratat om trängande tygeltag?
Det är svårt att göra trängande tygeltag på det sättet från marken, men det går ju genom att sätta handen mot halsen (där halskotpelaren går "in" i bogen) och på så sätt få önskad effekt.

Bara nyfiken. ;)

Tog upp det i slutet på mitt sista inlägg ;)

Hmm.. Sätta handen mot halskotpelaren.. Det är nog åt det hållet jag tar tygeltagen när jag är rädd att de är trängande.. Använder dock bara handen när jag ska putta ut henne på spåret (håller på att bli översprungen lilla damen ;) ) och då på bogen utan ngn mening i det hela. Stannar och börjar om ist när vi hittat spåret ;)

Så Spider, att lägga handen mot halskotpelaren är fel??

:bow: :rofl: :love: :bump: Glad jag blir! Hoppas oxå att vi är på rätt väg.. Jag vill ju lära mig! Då måste man ju iaktta både det ena och det andra! ;) Men jag känner mig oxå väldigt flummig och förvirrad många stunder. Då tar vi lite paus och försöker tänka på vad ni (främst Spider) sagt ;)

Har faktist en anledning till att ogilla trängande tygeltag :idea: Det är pga min tränare, som jag skattar högre än guden typ.. Tror verkligen på henne! Hon är oxå väldigt väldigt noga med allt som har med sitsen och ryttarens hjälper att göra. Hon får alla hästar mjuka och sammarbetsvilliga utan ngt som helst våld. Inga hårda händer, ord, skänklar, inga oegenomtänkta hjälper och allt ska göras i korrekt tidpunkt. Måste verligen tänka när man rider. "Gör halt lite. Vad gjorde du nu?" är vaaanligt, varesig det är rätt eller fel. Vet inte hur många gånger hon har dragit hästen fotförflyttning och hur hjälperna påverkar kroppen (sitter inte ändå :o). OCH, hon gillar inte trängande. Enligt henne (som ju dock är engelsk) så får ett trängande tygeltag (tar i munnen med handen på fel sida av mankammen, dvs lägger inte bara tygeln emot) hästen att "knäcka" till nacken, lägga huvudet på sned och hästen KAN inte behålla böjningen genom kroppen om den gör så. Om man bara lägger tygeln emot, flyttar halsen som ni säger, så kanske effekten inte blir den samma men för mig så ser jag ännu ingen skillnad i tygeltagen. Tror det är STOR risk att min häst gör precis såhär, det är iaf så som det känns. Dessutom, vill jag elakt stanna en häst som dragit iväg så drar jag tyglen över mankammen och även om det kännt som om hästen varit stenhård i munnen så slänger den upp huvudet.. Kraft får man, undrar bara NÄR denna "dåliga" inverkan uppstår, när man lägger tyglen över mankammen eller när man tar kontakt med munnen?

Ang den ärliga böjningen som jag tror jag upplevde, den kom såklart EFTER ett sådant här tygeltag. Kände aningen mot "bara knäppa av i nacken" när jag tog det. Ska jag beskriva hur det kändes? ;) Först ville hon bara skritta iväg, som vanligt dårå... Tog två snabba gansak kraftiga (så som det behövs från marken när hon tänker älga iväg med tio meter kliv) förhållningar på inner, försökte få det att likna som från marken. Då drog hon ihop innersidan, kortade av halsen, lade kaaanske huvudet lite på sned, fick lite "bara ställa nacken" känsla och att hon drog in innerbak, både under sig och innanför spåret (berömmer fr marken så fort hon trampar innanför då hon gääärna vill gå undan ist) MEN hon längde inte yttersidan. Kändes kort och hög fastän hon höll huvudet lågt om ni fattar, spänd, trippig, arg på handen. Red bara så här ett steg men det kändes mkt ;) MEN (igen) så lättade jag (hon stannade ju upp) och satt bara helt still och DÅ längde hon överlinjen o yttersidan, huvudet kom rätt men låågt, bogen stannade på plats och hon klev in under sig två steg. Detta höll två steg sen trillade hon framåt och inåt igen *ler* Men jag tror det var ngt bra iaf.. Eller? Får de inte bli sådana innan de ger efter? Målet är ju klart att de inte ska men nu i början?

Nej nu missförstod du mig eller så var jag bara otydlig som vanligt. :angel:

Trängande är inte dålig, däremot är ledande det...
Med ledande tygeltag "drar" man hästen utåt mer eller mindre och sätter den ur balans.

Trängande använder man sig av rätt mycket t.ex. i slutan. Om man ser slutan från ryggen så vrider man om höften så som man vill att hästen ska ha sin "höft" alltså yttersida går lite bakåt och då följer ju även ytterskänkel med något bakåt och så lägger man innertygel mot halsen (utan att förlora böjning) för att få den reflexen som hästen har att när halsen går utåt så går rumpan in (utan att hästen måste vara rak i kroppen).

Från marken så går man med häst böjd genom rakriktning och vänder sig sedan om så att man går baklänges medans hästen rör sig framåt som vanligt. Sedan gör man som du gör när du vill ha ut hästen på spåret man tar ut handen lite, men bibehåller böjningen. Alltså vänster hand. Höger hand håller man då där halskotpelaren går "in" i hästens bog och trycker lite utåt om det behövs. Då brukar hästens rumpa komma in lite alldeles av sig självt. Dock brukar hästen stanna och fundera väldigt över vad man gör där framför och går baklänges. :D

När de lärt sig behöver man bara vända sig om så kommer rumpan in. :angel:

Sätt handen vid halskotpelaren istället för på bogen. Det r bra om de får lära sig det från början istället.
Har också en dam som är expert på att putta folk framför sig i slutan, men henne funkar inget annat än förhållningar via stången. :crazy:

Ok.. Får väl börja fundera lite annorlunda då da.. Som jag sa så kändes det ju som om böjningen som kom var ärlig.. Jaja, träningen har legat nere, varit sjuk :( Men vi testar nog igen snart, får se vad som händer. Nån stång har vi ju inte att ta förhållningar i ;) Men hon fattar väl ngn gång att jag vill att hon ska ta det lugnt, kanske. Vi tar det i våran egen takt (hon springer jag går *ler*) och ser vad som händer.