Läste just om bebisen som blev så svårt skadad vid förlossningen pga läkarslarv att den sedan dog.
Mamman ville bli snittad pga den svåra förlossningen men läkarna vägrade och bebisen blev mycket allvarligt hjärnskadad.
Fy faan vad jag blir förbannad och helt knäckt när jag läser sådant!!
Jag gråter av ilska över de j*vla nonchalanta typerna som verkar flockas på förlossningsavdelningar och tackar samtidigt Gud för att jag hade vett att kräva att bli förlöst med kejsarsnitt.
Tack vare att det frodas någon idiotisk förställning om att kvinnor är BÄTTRE om de föder vaginalt så utsätts en massa bebisar för stora risker då deras mammor kan ha ex för smalt bäcken, som i detta fallet, eller helt enkelt inte klarar av att föda mentalt för att de är RÄDDA innerst inne!

Kräv snitt kvinnor för era barns säkerhet, det gjorde jag!

Tycker hon ska stämma läkaren :mad:

Absolut, det värsta är ju att det hjälper ju inte!!

Jag tycker att det banne mig är dags att införa en "Noll-tolerans" mot förlossningsskador!

Kan man ha det när det gäller trafik och allt möjligt så borde man väl för 17 ha det när det gäller något så viktigt som våra små pyrens säkerhet!

Vi kvinnor, män, mammor och pappor måste kräva detta så något sker innan det blir rena moraset inom förlossningsvården! Som det ser ut nu så verkar det ju hänga på gärdesgården alltihop.

Samma sak har hänt TVÅ av mina vänninor, och det på två olika sjukhus.
Det ena barnet blev "bara" gravt cp skadat men det andra dog.
Ingen av dom har haft ork att gå vidare med stämmning av läkare/sjukhus, dom har haft fullt upp med sin sorg.

:( Katastrof!

Det är alltid lätt att vara efterklok. Även läkare kan göra misstag och tyvärr kan det då ske dödsfall. Det hör till yrkets natur och inte alla misstag beror på inkompetens. Snitt är inte heller det riskfritt.

Som läkare måste man i många fall göra bedömningar och väga pest mot kolera. Ibland går det bra och ibland blir det fel. Man kan inte kräva att en läkare alltid ska lyckas, trots att de hanterar liv.

Vid minsta misstanke att en förlossning kan gå snett så ska läkaren göra kejsarsnitt..

Annars tycker jag att det är grovt tjänstefel..

Är du själv förlossningsläkare?
Om inte så är du tyvärr inte kompetent att göra den bedömingen eller ställa det kravet. Det kan vara så att kejsarsnittet i sig innebär större risker än förlossningen oavsett om det finns en risk att förlossningen blir komplicerad eller ej. Det är enbart medicinsk personal som kan göra denna bedömning och avgöra om ditt krav är rimligt eller ej.

En förlossning handlar inte bara om barnets liv. Det handlar också om moderns liv, som sätts i främsta rummet (så vitt jag har förstått).

Är du förälder eller bara någon utomstående svamlare som inte vet vad ett knyt betyder i ens liv..

Jag vet vad förlossningsläkarens skyldighet mot patienten är!!

Vet du??

Kräv snitt kvinnor för era barns säkerhet, det gjorde jag!

Har du fött barn vaginalt? Jag har fått ett barn med planerat snitt och ett barn vaginalt. Det planerade snittet var inte mitt val, utan var ett läkarbeslut för att inte riskera någons liv.

Ett kejsarsnitt är en avancerad operation. Det kräver oerhörda resurser från sjukvårdens sida och är inte alltid bäst för barnet. Ett barn som föds med planerat snitt tas ju "för tidigt" och i många fall är inte de barnen färdiga för att komma ut, de kan tex ha svårt att ammas....

Det barnet som kom "den vanliga vägen" var färdig när h*n kom ut. Förlossningen fyller ju faktiskt en funktion, det är barnet som själv vill komma ut då, dvs det är färdigt.

Jag har också träffat barn med förlossningsskador, så jag vet att det visst kan hända saker under en förlossning. Men jag skulle aldrig rekommendera kejsarsnitt till någon som inte behöver det av medicinska skäl. Både jag och mitt barn mådde bättre efter den vanliga förlossningen än efter snittet.

Har man förlossningsskräck så finns det väldigt bra psyologer och Auroragrupper på MVC och BB som man kan få bra hjälp av.

För en gångs skull håller jag med dig ;)

Jag tycker inte att kejsarsnitt ska användas när det "inte behövs". Snitt är en väldigt komplicerad operation som kräver oerhörda resurser.

Det spelar ingen roll vad era barn betyder för er. Föräldrar kan ändå inte kräva vad som helst av en läkare. Mödrars känslor för sina barn kan och får inte spela någon roll då det gällert sjukvård, men detta är min högst personliga åsikt. En läkare har många faktorer att ta hänsyn till och de har inte bara en skyldighet mot barnet utan även mot modern. I detta ingår inte att sätta kniven i modern så fort det finns en promillechans att det kan bli komplikationer. Chansen att något går fel vid ett snitt kan vara större, men eftersom jag inte är läkare är det svårt för mig att säga.

Jag blir bara så trött på föräldrar som kräver både det ena och det andra av den medicinska personalen utan att egentligen vara insatta i hur komplicerat deras yrke är. Det är inte bara att snitta hur som helst och ett dödsfall eller skada behöver inte bero på inkompetens. Det händer att även en läkare måste chansa och den chansningen kan slå fel. Medicin är inte som matematik där varje ekvation har sin bestämda lösning.

Barn dör, både vid förlossning och andra tillfällen, thats life!

Ibland undrar jag om vissa föräldrar tror att förlossningspersonalen finns där bara för att jävlas med dem. Jag avundas inte medicinsk personal och skulle inte vilja göra de svåra val som de gör. Hemska tanke att det är en 50-50 chans och jag skulle råka satsa på fel kort.

Jag tycker faktiskt att kejsarsnittsdebatten har gått över styr...

De som arbetar på sjukhus (oavsett vilken avdelning de jobbar på) finns där för att rädda liv om de kan!

Jag håller helt med!
Läkare och barnmorskor kan vara mkt nonchalanta när det gäller att hörsamma födande kvinnors rop på hjälp TROTS att socialstyrelsen stipulerat att kvinnona ska ha sista ordet när det gäller deras förlossningar. Bättre ett kejsarsnitt för mkt än ett för lite.
I länder där man har höga stämningsanspråk tolererar inte sjukhusens försäkringsbolag att "riskmammor" får föda vaginalt.

Dumheter! Gravida och födande kvinnor har rätt att få snitt om de vill dessutom handlar det om EKONOMI och försetällningar om kön. Kvinnor SKA föda skrikande med ångest verkar det som.
Ett barns liv får ALDRIG riskeras!
Dessutom så tror jag att de flesta mammor, som inte är sjuka i huvudet, vars barn skadats svårt eller dött vid förlossningen skulle ge vad som helst för att skadats eller dött i dess ställe.

Det märks att du är dåligt informerad.
Kejsarsnitt som planeras sker när barnet är fullgånget och inget annat förutom när man av medicinska skäl bedömer att barnet måste födas tidigare.
"Oerhörda" resurser låter mkt illa tycker jag - skulle inte det vara värt varenda krona om ett barn inte skadats vid sin födsel?
Jag undrar om du skulle vara lika snål om det var ditt eget barn som blivit hjärnskadat för livet!?

Dumheter! Gravida och födande kvinnor har rätt att få snitt om de vill dessutom handlar det om EKONOMI och försetällningar om kön. Kvinnor SKA föda skrikande med ångest verkar det som.
Det finns forskning som visar på att både barn och moder mår bättre av naturlig vaginal förlossning. Ett snitt kan föra med sig många komplikationer och är inte heller det en garanti för att barnet överlever. Vad gäller rätten till snitt utan medicinska orsaker så visst kan ni få det, men betala det själv då. De pengar som används till onödiga snitt kan användas till nödvändiga och viktiga saker. Är man så himla rädd för att föda vaginalt kan man gå i terapi eller avstå från att skaff barn. Snitt är inte en rättighet och heller ingen nödvändighet förrän den medicinska personalen säger det. Jag är förvånad över att så många har mage att ifrågasätta deras kompetens så hårt och anse sig veta bättre själva. Läkarna är utbildade inom medicin. Ni har bara tyckanden och åsikter. Det väger lätt mot deras kompetens.
Ett barns liv får ALDRIG riskeras!.
Sorry, men ibland kan det vara nödvändigt för att rädda modern. Själva förlossningen är dessutom i sig en risk så det är omöjligt att aldrig riskera barnets liv. Även snitt innebär en risk.[/QUOTE]
Dessutom så tror jag att de flesta mammor, som inte är sjuka i huvudet, vars barn skadats svårt eller dött vid förlossningen skulle ge vad som helst för att skadats eller dött i dess ställe.
Det är inte upp till mödrarna. Det är läkarnas beslut att ta och de har regler att följa. Katolska länder räddar gärna barnet före modern, (har jag hört), så då kan man ju flytta till ett sådant land. Jag för min del ser hellre att de räddar modern före barnet.

Tur att inte politiker och läkare är lika dumma som du är för det du anför gäller inte i Sverige.
Man har rätt att få kejsarsnitt om man är mkt orolig för att ens barn ska skadas vid födseln för det fick jag.
Eftersom att jag inte tror att du har barn själv så är dina dumdryga åsikter bara teoretiskt svammel, hade du haft barn så hade du inte resonerat som du gör. Jag hoppas att du aldrig ska behöva äta upp dina ord för det önskar jag ingen som gör så lättvindiga uttalanden om barns liv och hälsa!
Men passa dig, en vacker dag kanske du inte är lika kaxig...

Håjåjaja, jag orkar inte ens diskutera med någon som är så imbecill att denne inte kan hålla sig till rena argument. Det ger mig inget att argumentera mot någon som uppenbarligen saknar förmåga att uttrycka sig i skrift och som dessutom använder alldeles för få hjärnceller. Jag tror jag övergår till att diskutera med de intelligenta och vältaliga som faktiskt finns här. Ha det så kul i dagisets sandlåda. Vi vuxna lämnade den för länge sedan.

Dumheter! Gravida och födande kvinnor har rätt att få snitt om de vill dessutom handlar det om EKONOMI och försetällningar om kön. Kvinnor SKA föda skrikande med ångest verkar det som.
Ett barns liv får ALDRIG riskeras!
Nu så skall jag citera en känd överläkare i förlossningsvård.

"Om kejsarsnitt var den säkraste förlossningsmetoden, så skulle jag naturligtvis snitta alla blivande mödrar. Men nu vet vi med säkerhet att naturlig vaginal förlossning är det säkraste sättet för båda mor och barn."

Och så lägger jag till:
Alla vet väl ett snittade barn ALLTID får tillbringa första dygnet på neonatalen (barn-intensiven), och vilka orsakerna är till detta.
Eller vet inte alla det?

Det är ju en bedömningsfråga, ibland bedömer läkaren fel, ibland rätt.
I en kompis fall, som hade en SVÅR förlossning där de tillslut försökte dra ut barnet med sugklocka, den lossnade dessutom ett antal gånger, men lyckades efter några försök då de alla fick klart för sig att barnet klarar bara ett försök till...
Med facit i hand var det en BRA bedömning som läkaren gjorde, för när han sedan började kolla igenom mammans papper och insåg att hon blivit opererad flera gånger i magen pga andra saker så skulle det ha tagit så lång tid att kommit in till barnet att det hade dött.
Men hade barnet dött av det vaginala hade man utropat att det hade varit givet med snitt, och vice versa...

Ibland händer tråkiga saker, jag måste till viss del hålla med Jadzia.
Läkarna är utbildade men de är dock inte omänskliga.
Som Jadzia också säger så finns det bevisat att det är bättre både för barn och mamma att födas/föda vaginalt, det är ju därför framför allt läkarna envisas med det, det finns ju som sagt även stora risker med en stor operation, som faktiskt ett kejsarsnitt är.

Sedan önskar man ingen i världen att behöva gå igenom ett barns död, och jag hade kunnat offra allt för min son, men hade man verkligen velat dött? Jag är lite egoistisk för jag vill jag vara runt min son... men det tycker jag är en helt annan diskussion.

Sen visst, det är mycket i förlossningssalen som dock borde förbättras!!!
Jag tycker att de ofta är mycket nonchalanta mot mammorna och struntar ofta helt i vad som sägs och tycks... det är ju aldrig fel att lyssna...
Sen finns det rent slarv och okunskap också i läkarkåren, det finns ju "rôtägg" även där!!

Jag avgudade min förlossningspersonal.
Alla 3 gångerna.

Jag fick det absolut bästa stöd man kan tänka sig, varje gång.

Är du förälder eller bara någon utomstående svamlare som inte vet vad ett knyt betyder i ens liv..

Jag vet vad förlossningsläkarens skyldighet mot patienten är!!

Vet du??
Hmm, det där var rätt lågt tycker jag. :crazy: Man kan nog förstå rätt väl att en moder naturligtvis vill ha ett friskt barn vare sig man har egna eller inte. Däremot är det ju som Jadzia säger TVÅ människoliv läkaren tar hänsyn till. Utan att veta ett skit om det aktuella fallet så tycker jag hon har en poäng i att det ju faktiskt kan ha handlat om moderns risker vid snitt som gjorde att man bedömde det som olämpligt. Jag har ju svårt att tro att man stod där och tänkte "äsch, klart barnet kommer få hjärnskador, men det skiter vi i...." :crazy:

Visst ska hon anmäla läkaren - då kan det utredas om det var ett felbeslut eller ej. Antingen var det oproffessionellt och okunnigt och då får han förmodligen en anmärkning alternativt värre påföljder. Eller så har han skött förlossningen enligt alla konstens regler och det gick fel ändå.

Jag vet mer om hjärnskadade barn än många andra, har personling erfarenhet av detta. Har du det?

Dessutom fick jag inget svar på min fråga om du har erfarenhet av både vaginal förlossning och kejsarsnitt. Det har jag....

Dessutom så tror jag att de flesta mammor, som inte är sjuka i huvudet, vars barn skadats svårt eller dött vid förlossningen skulle ge vad som helst för att skadats eller dött i dess ställe.

Tack för den du! :crazy:

Ta och skärp upp den där diskussionstekniken ett par snäpp och tänk ett par steg längre innan du kastar ur dig rena oförskämdheter! De dåliga fakta du har kring vaginal förlossning kontra kejsarsnitt gör dig inte heller speciellt trovärldig, så egentligen borde jag väl skita i att bemöta dig öht. Liksom Break-a-leg har jag erfarenhet av både vaginal- och kejsarsnittsförlossning. Jag vet då vad jag helst väljer.

Det är alltid tragiskt när barn dör, men det är inte alltid någons fel. Ibland är det det, men att du uppmanar alla kvinnor att kräva kejsarsnitt, som du säger: "för våra barns säkerhet", där är du helt ute och cyklar. Dessutom tror jag att du bidrar till att spä på förlossningsrädslan får många kvinnor. Är det vad du vill uppnå?

Eftersom jag själv har barn och födde här i Sverige för inte mer än ca 10 månader sedan så kanske jag har rätt att svara här då?

Jag skulle ALDRIG i livet vilja bli snittad, är det ett måste så ok, måste man så måste man. Men att välja snitt framför vaginal förlossning bara för att slippa föda - ja, det tyder ju på en allvarlig rubbning i ens hjärna.
Det var ju kul att fixa dit ungen eller hur, men sedan måste den ju ut också? Kanske borde ha tänkt på det innan ni kn****de utan preventivmedel. :mad:

En vaginal förlossning kostar ca 17.000 medans ett kejsarsnitt (okomplicerat) kostar ca 36.000, om du betalar mellanskillnaden själv dvs ca 20.000 så tycker jag att du har rätt att KRÄVA snitt, annars är det bara att skrika på :mad: Kvinnor har klarat det i alla tider, hur kommer det sig att dagens kvinnor är så jäkla mesiga och veka att de inte klarar av det? Jag bara undrar?

*känner mig lite förbannad idag*

En vaginal förlossning kostar ca 17.000 medans ett kejsarsnitt (okomplicerat) kostar ca 36.000, om du betalar mellanskillnaden själv dvs ca 20.000 så tycker jag att du har rätt att KRÄVA snitt, annars är det bara att skrika på :mad: Kvinnor har klarat det i alla tider, hur kommer det sig att dagens kvinnor är så jäkla mesiga och veka att de inte klarar av det? Jag bara undrar?
Jag håller inte med där.
Det är ju inte en kostnadsfråga, utan en säkerhetsfråga.
En vaginal förlossning är för de absolut flesta barn och mödrar den säkraste förlossningen.
Därför så anser jag inte ens att det är en bra idé att låta alla blivande mammor som hostar upp 20'000:- själva bli snittade.
Jag anser med en dåres envishet, att det bara är de medicinska aspekterna som skall avgöra valet.

Och jag tycker efter 3 vaginala förlossningar inte att det är något att skrika om.
För de som har problem med smärta så finns det en uppsjö av olika smärtlindringsmetoder.
Jag har inte provat dem själv, lustgas är bra nog för mig, men jag vet att de finns.

Och så lägger jag till:
Alla vet väl ett snittade barn ALLTID får tillbringa första dygnet på neonatalen (barn-intensiven), och vilka orsakerna är till detta.
Eller vet inte alla det?

Menar du att alla snittade barn får tillbringa första dygnet på neonatalen? I sådana fall är du felinformerad. Jag blev akutsnittad och min bebis behandlades inget annorlunda jämfört med de barn som kommit ut den vanliga vägen.

Dessutom så blir jag ledsen över er totala brist på empati för de stackare som har genomgått en traumatisk förlossning och känner att man inte vill riskera att gå igenom samma procedur en gång till.
Jag har varit med om misslyckat försök med yttre press och sugklocka och ett akutsnitt och jag vet vilket sätt jag föredrar. Dessutom undrar jag hur bra det egentligen är för barnet att bli utdragen med sugklocka.

Lucas är också utplockad med akut snitt, och han behandlades också som en "vanlig" nyfödd.

Dock måste jag som ju gjort både och säga att vaginal förlossning är många gånger att föredra!!! Jag var orolig innan, visst, men allt funkade bra och i mitt förlossningsbrev hade jag skrivit jättetydligt att de inte skulle tveka om snitt om det började strula (med tanke på förra förlossningen), och det blev jag också lovad.

Menar du att alla snittade barn får tillbringa första dygnet på neonatalen? I sådana fall är du felinformerad. Jag blev akutsnittad och min bebis behandlades inget annorlunda jämfört med de barn som kommit ut den vanliga vägen. Då är det nytt från när min nu nästan 10-åring låg på neonatalen p.g.a. för låg födelsevikt trots full tid. När jag frågade så fick jag svaret att ALLA snittbarn låg första dygnet på Neo för att helt säkert få igång andningen.

Dessutom så blir jag ledsen över er totala brist på empati för de stackare som har genomgått en traumatisk förlossning och känner att man inte vill riskera att gå igenom samma procedur en gång till. Men då handlar det ju om riskförlossningar. DET är en helt annan sak än att rutinmässigt skrika efter snitt för att man vägrar föda vaginalt p.g.a. fjollighet.

Jag har varit med om misslyckat försök med yttre press och sugklocka och ett akutsnitt och jag vet vilket sätt jag föredrar. Dessutom undrar jag hur bra det egentligen är för barnet att bli utdragen med sugklocka. Sugklocka och yttre press är definitivt dåligt. Om man har så trångt bäcken eller så dåligt värkarbete, så är nog ett snitt att föredra för alla inblandade. Mor, barn OCH förlossningspersonal.

Du har inte förstått vad jag menar, och kanske så har jag varit otydlig.

Men jag försöker igen.

Jag anser att snitt "för säkerhets skull" som någon sorts förebyggande åtgärd är förkastligt i de fall en naturlig förlossning rent medicinskt är att föredra. Och jag har oerhört svårt att förstå detta gastande efter snitt från alla håll och kanter. Det finns traumatiska händelser i mammans liv som kan motovera detta MEDICINSKT, men då är vi tillbaka till läkarens roll att göra den bedömningen. Men om bäckenet är smalt eller mamman svag eller annat försvårande, så måste man ju ta till snitt.

Men att tro att man måste ha snitt för att inte förstöra sexlivet, eller för att inte bli "ful" därnere, det är lika fånigt som silicontuttar.
Sexlivet blir INTE förstört. Och om man blir litet "ful" därnere, så kan man få plastik-operation på det senare.

Lucas är också utplockad med akut snitt, och han behandlades också som en "vanlig" nyfödd. Kan det vara så att de akutsnittade barnen har gått igenom den del av förlossningen som skall sätta igång andningen, medan de planerade snitten inte är riktigt mogna?

Fört det var så de förklarade det.
Vid ett snitt så har barnet inte blivit förberedd för att födas och kan därför få problem med att komma igång med andningen.

För 9 år sedan fick jag mitt första barn med planerat snitt. Pappan fick följa med henne för extra tillsyn (var vet inte jag eftersom jag låg på operationsbordet). Sedan fick ju även jag extra tillsyn då jag faktiskt genomgått en bukoperation....Då var inte barnet hos mig. När jag kom upp till BB så fick barnet komma upp, men första natten fick hon sova i personalrummet och inte hos mig. Dom kom in med henne när hon skulle försöka äta.

Jag tror som du att akutsnittade barn ändå har genomgått den del av förlossningen som sätter igång barnets funktioner, medan min dotter var liten och hade väldigt svårt att få igång ätandet...

Visst ska man få snitt om det är av medicinska skäl (det fick ju jag, mot min vilja egentligen). Man ska ju inte riskera barnet eller mammans liv. Men har man "psykiska orsaker" till att vilja bli snittad så finns det psykologer och Aurora grupper att tillgå.

Bäckenet har röntgats och det är normalstort. Det finns egentligen inget rent medicinskt som säger att nästa förlossning kommer bli likadan som den förra, mer än att jag är rädd för att gå i genom en förlossning till.

Jag håller med om att det är klart bäst om man kan föda normalt, men vad är det som säger att det är bättre med sugklocka/yttre press än snitt om komplikationer tillstöter under förlossningen? Nu blev det både och för min del. Det hade spart mig bra mycket lidande och jag hade antagligen inte varit lika rädd för att försöka föda igen om de hade beslutat om snitt i ett tidigare skede istället för att ha just den mentaliteten att vaginalt ALLTID är bättre än snitt.

Jag håller med om att det är klart bäst om man kan föda normalt, men vad är det som säger att det är bättre med sugklocka/yttre press än snitt om komplikationer tillstöter under förlossningen? Nu blev det både och för min del. Det hade spart mig bra mycket lidande och jag hade antagligen inte varit lika rädd för att försöka föda igen om de hade beslutat om snitt i ett tidigare skede istället för att ha just den mentaliteten att vaginalt ALLTID är bättre än snitt. Men den bedömningen är ju oerhört svår att göra.
Sugklocka och yttre press skonar ju mamman från en öppen bukoperation om det går vägen.
Det är dessutom snabbare för barnet.

ALLA kan göra missbedömningar.
Det såg väl ut att vara så nära så nära, så de trodde väl att det bara behövdes så litet, så litet, så skulle det vara över.

Alla förlossningar är olika, även hos samma kvinna.
Men du kanske har en svag och trött livmoder, då så blir en vaginal förlossning en seg historia, allt för seg.
Men nästa gång så kanske den å andra sidan är piggare.

Min livmoder blev "trött i förtid" under min första förlossning.
Men med värkstimulerande dropp och egen kraft och vilja, så gick det bra ändå.
De 2 följande förlossningarna så "pluppade" bara barnen ut.
2:an 15min krystvärkar, 3:an 2 minuter tror jag.
Och då så tog den första mer än en timme att pressa ut.

Jag skulle vilja säga; försök föda vaginalt för era barns säkerhet. Som flera andra redan skrivit: det finns massor av forskning som visar på att vaginal födsel är tusen gånger bättre än snitt. Både för mamma och barn.
Jag skulle absolut inte vilja bli snittad, om det var absolut enda lösningen så visst men inte annars.
Som svar på grundfrågan så är det naturligtvis hemskt för alla inblandade att ett barn dör. Men ingen av oss vet bakgrunden till att läkaren gjorde den bedömning han gjorde.
Min mormor fick ligga med krystvärkar i 48 timmar för att en läkare vägrade göra kejsarsnitt. Hon har extremt trångt bäcken, vägde på den tiden lite drygt 40 kg och bebisen vägde 4,6 kg. Bebisen dog naturligtvis och togs sedan ut med kejsarsnitt. DEN läkaren vägrade kejsarsnitt p g a prestige, han skulle få ut barnet på naturlig väg. Men detta är ju mer än femtio år sedan, något har väl förhoppningsvis hänt sedan dess?

För 50 år sedan, så var ett kejsarsnitt betydligt mera riskfyllt än i dag.
Det skall man också komma ihåg.

Jo det är säkert sant, men hennes graviditetsläkare hade redan gjort bedömningen att hon inte kunde föda normalt, så läkaren visste detta när hon kom in, och väg´rade ändå, för han KUNDE minsann. Mormors barn nummer två föddes med snitt, blev helt normalt, barn nummer tre: återigen en läkare som vägrade göra snitt; blev till slut akutsnitt - min moster är CP-skadad. Barn nr fyra är snittad och helt normal...
men som sagt detta är mer än femtio år sedan, mycket har hänt sedan dess, både i inställning till kvinnor i allmänhet och till barnafödande kvinnor och även medicinskt.

Om man inte litar på att dagens läkare kan göra en korrekt bedömning vid en förlossning så förstår jag inte hur man vågar lita på dem att sätta kniven i en vid ett kejsarsnitt?

Tur att inte politiker och läkare är lika dumma som du är för det du anför gäller inte i Sverige.
Man har rätt att få kejsarsnitt om man är mkt orolig för att ens barn ska skadas vid födseln för det fick jag.
Eftersom att jag inte tror att du har barn själv så är dina dumdryga åsikter bara teoretiskt svammel, hade du haft barn så hade du inte resonerat som du gör. Jag hoppas att du aldrig ska behöva äta upp dina ord för det önskar jag ingen som gör så lättvindiga uttalanden om barns liv och hälsa!
Men passa dig, en vacker dag kanske du inte är lika kaxig...

Jisses.

Jag håller fullständigt med Jadzia.

Cilla,

läkare och mamma

Min dotter kom ut med ett katastrofsnitt, men inte fick hon ligga på barnintensiven för det.
Vi tillbringa natten tillsammans på en BB avdelning.

Diskussionen kejsarsnitt, kontra vaginalförlossning: alltså kejsarsnitt räknas som en stor bukoperation och det är ALLTID!!! risker med en stor operation. Och problemen kan komma senare med ökad risk för tarmvred mm.

Jag tror att alla läkare, barnmorskor, gör allt vad som dom kan, och försöker rädda båda liven, men måste dom prioritera så räddar dom moderns liv först " tror" jag.

Artiklar i tidningar och intervjuer ger ju sällan hela historien

Jag låg på BB ett par veckor innan mina barn (tvillingar) föddes och såg då nyförlösta mammor i matsalen. De som fött vanligt gick fram till sina stolar, satt ibland på sittring men såg för övrigt väldigt fräscha ut. Dvs fräscha jämfört med snittmammorna som haltade sig fram, en del med rollator! Jag VILLE verkligen föda vanligt men tyvärr så drog allt ut på tiden så mycket så det blev akutsnitt och det var måttligt kul efteråt (slapp infektioner, men det gjorde ONT i såret) men det enda som betydde något var att barnen var friska.

exakt så var det för mig också, jag hade så onnnnt att jag inte tog mig upp ur sängen, men kl 8.00 kom det 2 hurtiga sjuksköterskor in och sa att nu ska du upp och dusha, och du får inte!!!! ta hjälp av handtaget som hänger ovanför sängen.

Hur sjuttsingen då sa jag, fanns ingen som helst möjlighet att ta sig upp, fick lite hjälp och sen stod jag där, och stappla in i dushcen, med hjälp av personalen.

väl sen hemma så skulle man gå upp, vi bodde då 3 trappor utan hiss, och jag kan ju säga att det var ingen hit.

Samma erfarenhet här av snitt jmf med vaginalt. Med snittet låg jag fast i sängen 2 dygn, förrutom tvångspromenader. VIDRIGT att röra på sig. Dessutom hade jag haft fullt sjå att träna att bara lyfta mig upp ur sängen med magmusklerna under graviditeten pga foglossning, och sen efter snittet fick jag absolut inte använda magmusklerna utan bara benen... hur lätt var det att ställa om då?! Bodde (bor) också 3 trappor upp utan hiss. När vi kom hem och stod utanför vår dörr kändes det som om jag sprungit ett maratonlopp...

Du har helt rätt! För att förstå det här måste man ha fött barn själv! Har själv erfarenhet av ett akutsnitt och en vginalförlossning. Den vaginala var lättare att hämta sig ifrån och när jag nu väntar min tredje hoppas jag att det blir vaginal förlossning. Samtidigt som jag kräver och vill ha rätt att kräva att vid minsta tecken på att det inte kommer att fungera eller om jag inte orkar mer vill jag att det ska bli snitt. Även om en operation alltid är en operation så känner jag personligen inget barn som kommit tillvärlden genom att blivit snittad eller moder som snittats som har men förutom ärr efter detta. Däremot känner jag fler än fem barn som har dött eller skadats allvarligt genom svåra förlossningar som inte avbrutits till kejsarsnitt i tid.

Nu så skall jag citera en känd överläkare i förlossningsvård.

"Om kejsarsnitt var den säkraste förlossningsmetoden, så skulle jag naturligtvis snitta alla blivande mödrar. Men nu vet vi med säkerhet att naturlig vaginal förlossning är det säkraste sättet för båda mor och barn."

Och så lägger jag till:
Alla vet väl ett snittade barn ALLTID får tillbringa första dygnet på neonatalen (barn-intensiven), och vilka orsakerna är till detta.
Eller vet inte alla det?

Min son som förlöstes med snitt behövde inte tillbringa första dygnet på neonatal avdelning utan låg hos mig och pappan hela natten. Så det vet nog inte alla. Och vad orsaken till det är skulle jag vilja att du förklarade för mig varför de skulle ligga där. För jag vet det ialla fall inte.

Jag tror att man ska vara om sig och kring sig när det gäller sjukvården det har många föräldrar till förlossningsskadadade barn hårt fått erfara. Det är blåögdt och naivt att tro att läkare alltid gör det bästa valet. Även om de inte handlar vårdslöst medvetet.

Jag hänvisar till ett av mina tidigare inlägg.

Kan det vara så att de akutsnittade barnen har gått igenom den del av förlossningen som skall sätta igång andningen, medan de planerade snitten inte är riktigt mogna?

Fört det var så de förklarade det.
Vid ett snitt så har barnet inte blivit förberedd för att födas och kan därför få problem med att komma igång med andningen.

Jag tror absolut att barnet kommer igång bättre genom en "vanlig" förlossning. Men i mina barns fall så är jag mycket tacksam att jag fick akutsnitt tillsist (tjatade om det, men det satt hårt åt). Kan säga att båda barnen togs ut vid snittet, men tvilling 1 som ju låg nederst och hade fått kämpa lite mer och inte hade haft fostervatten på timmar, samt hade skalpelektrod, mådde utmärkt vid födseln, Apgar 9 (dvs normalt, man kan få 10 men det får i princip ingen) men tvilling 2 som legat lugnt och fint i sin egen blåsa med sitt eget fostervatten tills han drogs ut, hade Apgar 6 och fick ligga i kuvös en dag (dit de även la storebror för sällskaps skull). Det tycker jag är ganska intressant (studerade mina egna journaler då jag läste till distriktssköterska med 5 p på BVC inräknat).
Vi ska vara tacksamma att det finns snitt som ett alternativ helt klart men personligen så ser jag det som ett alternativ då inget annat funkar. Skulle inte välja snitt framför vanlig förlossning, om jag kunde välja.

De som tas ut med planerat snitt tas ofta i v.38 redan, för att inte förlossningsarbetet ska komma igång av sig självt. Hade det varit Lucas hade han varit nästan 5 veckor för tidigt mot vad han själv valde att komma ut!

Dessutom så tror jag att de flesta mammor, som inte är sjuka i huvudet, vars barn skadats svårt eller dött vid förlossningen skulle ge vad som helst för att skadats eller dött i dess ställe.

Så om man har barn sen tidigare är det bättre för dem att få ett syskon och förlora en förälder menar du?

Jag hänvisar till ett av mina tidigare inlägg.

Kan det vara så att de akutsnittade barnen har gått igenom den del av förlossningen som skall sätta igång andningen, medan de planerade snitten inte är riktigt mogna?

Fört det var så de förklarade det.
Vid ett snitt så har barnet inte blivit förberedd för att födas och kan därför få problem med att komma igång med andningen.
Båda mina är födda med planerade snitt, HELT utan föregående värkarbete. (jag vet fortfarande inte om jag skulle fatta vad det var ifall värkarna kör igång :o ) Och jag har haft dem båda med mig hela tiden. Selma andades inte riktigt bra första minuterna, men sen var det okej. Signe hade bra andning direkt.
Andra gången hade jag kunnat gå hem dagen efter, varför jag inte gjorde det vet jag inte... Första gången var jag kvar för att försöka få igång amning (se annan tråd) och att DET inte funkade har INGET med snittet att göra...

I övrigt (om tråden i allmänhet):
Jag tycker det är sjukt när folk börjar "kräva" snitt av läkarna, för oftast har de ingen som helst aning om VAD det är de kräver. De tänker inte det minsta på att det faktiskt är en stor bukoperation man gör, med alla risker det innebär. Inte f*n är det nåt jag gör med nöje, att ligga där med ett jättesår på magen. Men för mig är det enda möjligheten om jag vill ha barn.
(första gången var det pga förlossningsrädsla, som inte just då var behandligsbar med "terapi" - det var för kort tid kvar när jag väl kom dit, trots att jag sagt till redan då jag ringde och beställde tid för inskrivning hos mvc. andra hade jag gärna försökt bearbeta mina hjärnspöken för att KANSKE kunna våga föda vaginalt. Jag påbörjade samtalen, men hann inte så långt innan läkaren läste min journal och konstaterade att jag inte fick ens försöka, denna gång av medicinskt skäl. pga komplikation vid första snittet. SÅ även i framtiden kommer jag vara hänvisad till operationebordet, om jag ska ha fler bäbisar..)

jag vet fortfarande inte om jag skulle fatta vad det var ifall värkarna kör igång :o

Måste bara berätta :bump:
Jag har en kompis som är trebarnsmor och varje gång hon fått värkar inbillat sig att hon har magsjuka alla tre gångerna när hon fått värkar :p
Hon har fött vaginalt samtliga gånger och den sista som dessutom har en annan pappa fick hon hemma i sängen där pappan fick leka barnmorska (hans första förlossning). Hon skulle heller inte fatta när hon får värkar trots "vanliga" förlossningar innan :angel:

[QUOTE=DaydreamEtt barns liv får ALDRIG riskeras!
[/QUOTE]


Om det hade varit ett sto, skulle du valt stoet eller fölet??