:eek:
Jag är så trött på detta nu.. gör inget annat än spyr!
Morgon middag och kväll, har jag tur så får jag behålla lunchen.
Har tappat 6kg sen i början av aug. Iofs så är inte det något negativt men jag trodde man gick upp i vikt när man var med barn :crazy:

Har provat att äta väldigt olika för att se om det är något som
går bättre att få behålla, men icke!
Spyr som en gris iaf.. sisådär 5-6 ggr/ dag.

Provade att få lite medlidande från min ivrigt påhejande mamma..
"Äsch, det går över" jaha..tackar tackar :D
Iofs så lär det väl göra det, men sådär överdrivet roligt är inte det här.

Jag är i v. 11 (+5dgr) hur mådde ni vid den tiden?

Tyvärr måste jag säga...."mådde utmärkt".
Hade aldrig problem med illamående, däremot att man blev mätt fort och fick äta mindre och oftare, men det var ju inte så tidigt kanske, inte tusan minns jag.... :angel:

Stackars dej!

Jag spydde aldrig när jag väntade barn . Men 2 av mina kompisar har gkort det .För den ena gick illamåendet över på dag v13.Den andra vet jag inte exakt.
Men bägge åt åksjuketabletter som hjälpte för bägge att inte spy.

Jag spydde aldrig när jag väntade barn . Men 2 av mina kompisar har gkort det .För den ena gick illamåendet över på dag v13.Den andra vet jag inte exakt.
Men bägge åt åksjuketabletter som hjälpte för bägge att inte spy.

Är det ofarligt för barnet då?

Ska genast åka ner på apoteket!!!

Tack!

Jag mådde också sååå illa i vecka 11... Skillnaden var att jag faktiskt aldrig spydde, vilket ju var skönt ur praktisk synpunkt (behövde inte vara rädd för att åka buss eller skämma ut mig på jobbet) men samtidigt var det ganska läskigt att må så outhärdligt illa utan att det liksom hände nåt.

Det som hjälpte mig var
1) att hela tiden småäta (de få kilon jag gått upp hittills kan nog härledas till att jag ständigt knaprade på kex, frukt, halstabletter eller russin under några veckor)
2) Postafen (åksjuketabletter, receptfria)
3) "Seabands" - akupressurarmband mot åksjuka och graviditetsillamående som säljs på apoteket och trycker på en punkt på handleden som dämpar illamåendet.

Det finns även receptbelagd medicin att ta om det är riktigt illa. Har du pratat med din barnmorska? Hoppas det går över snart, för de allra flesta gör det ju det. Jag mår inte illa längre, men halsbrännan hänger envist kvar... *stön*

Satt just och kikade på "Seaband" :)
Men fungerar dom verkligen??
Känns ju lite bättre att använda sånna istället för tabletter..

Postafen är helt ofarligt. Utan dem tabletterna hade i alla fall inte Simon fått någon lillasyster. Usch, jag mådde jätteilla hela tiden under min första grav, något bättre under den andra, men just den här ständiga känslan av illamående är ju skit. Det påminns jag av varje höst, när luften är så där härligt hög, eller om någon använder det tvättmedlet som jag använde under den tiden - Urrkkk! Typ Ariel... Jag tror jag kan spy av bara minnet.....

Nina

Alltså, tabletterna är helt ofarliga så det ska du inte oroa dig för. Men armbanden kan du ju ha på dig konstant, och det blir väl billigare i längden...

Jag vet att det finns de som inte tyckt armbanden hjälpt alls, och andra som tycker de fungerat till 100 procent. Jag tyckte jag fick en hygglig effekt. Tror att det handlar mycket om att få dem att sitta rätt. Man kan ju också "hjälptrycka" lite med fingrarna. Många barnmorskor kan också de här punkterna och kan visa hur man trycker på dem så att man träffar rätt, eller hjälpa dig göra det.

Jag har precis lyckats övertyga mamma om att sponsra mig med sånna där
armband :D
Men en ask Postafen lär jag nog ränna iväg och köpa idag, utifall det inte blir ngn effekt av armbanden.

Måste precis som någon annan säga att jag mådde kanon hela graviditeten (förutom ryggont osc sånt i slutet). Jag mådde inte illa och blev bara sugen på nyttigheter såsom nektariner ;)

[QUOTE=Sablar22Men en ask Postafen lär jag nog ränna iväg och köpa idag, utifall det inte blir ngn effekt av armbanden.[/QUOTE]

Jag vill bara höja ett varningsfinger för Prostafen, jag var helt utslagen, visserligen mådde jag inte illa men jag sov i 24 timmar förutom när min man skakade liv i mig ibland...

Prata med din BM, jag fick akupunktur två gånger i veckan, det gjorde underverk!! Men lite tur blir du av med illamående nu efter v 12, för mig var det som att vända på en hand, en morgon vaknade jag och mådde inte ialla! Men vissa lukter kunde göra mig jätteilla mående... Tyvärr mår j en del illa genom nästan hela sin graviditet men det är bara att hålla tummarna!

Jag som redan är en zombie, hur ska det gå?

Tummarna hålls för fullt, jag vill då verkligen inte må så här i flera månader framöver
*panik*

Din stackare :(

jag har mått dåligt alla tre graviditeterna :crazy:
mått illa dygnet runt,yrsel anfall mm :( (inget kul alls)
för vissa brukar illamåendet försvinna efter 3.e graviditets månaden
detta gällde dock inte mig :mad:
jag har fått äta åksjuke tabletter för att lindra lite......

hoppas det går över snart,så du går upp i stället för ner.
mvh Arabizar

innan du kliver upp på "måran" så skall du äta blöta frukter och gärna någon skorpa/hårdbröd, i sängen, ligga en stund till och sedan brukar magen lugna sig.... det hjälpte på båda mina graviditeter

Som tex mandariner på burk? :d :d
Det kan jag äta mängder av.

Fast det sjuka är ju att jag inte mår illa egentligen, utan det är mera som "KABLOINK, dags att spy"
Som om någon sitter med en fjärrkontroll och trycker på en knapp när jag ska besöka toan igen.

Det positiva med allt det här är att jag har aldrig haft så få problem med magen sen jag blev dräktig.
Den är så gott som normal nu, om jag inte häller i mig mjölk samtidigt som jag äter pannkakor tex.

nej nej nej ;)
Jag behöver verkligen inte gå upp det jag tappat!! :D

I vecka 7 började jag må riktigt illa, spydde och hade mig, fram till vecka 20 ungefär. Kommer i håg att jag var sååå trött på folk som sa att "det går över". Det gjorde ju aldrig det tyckte jag! Men det gjorde det faktiskt, nu har jag bara en månad kvar av graviditeten och mår prima. Från att ha ätit varannan timme för att undvika att spy får jag nu knappt ner en matbit när jag väl äter.

Jag mådde jätteilla i början av graviditeten, men har så tät magmun att jag inte spyr i första taget. :crazy:

Men illamåendet minskade från vecka 14 och gick över HELT ungefär i vecka 18 :love:

mandariner, vindruvor, persikor är kanonbra!

men det är ju toklångt till v. 18 *tårar*

:bump: Åh sånt äter jag ju faktiskt *JUBLAR*

Jag mådde skitilla första tre månaderna. Spydde som en gris :crazy: varje dag. Värst var det på fm, givetvis jobbade jag mellan 7.30-11 så det var riktigt jobbigt!

Provade att koka te på honung och ingefära. Läste att det skulle funka såå bra! Hällde upp på flaska och in i kylen. Började morgonen med att dricka det. FY FAN säger jag bara!! Tror jag spydde ännu mer av det!

Sambon köpte postafen och jag tycker att dom funkade rätt bra. Tog en innan jag somnade och sen en till när jag var upp runt 5 för att gå på toa.
Kände inte av att jag blev trött av dem (var som en zombie redan innan)

Nu har jag bara 2½v kvar :banana: och har mått jättebra hela tiden förutom då..

Hoppas att det går över snart. Prata med din barnmorska så får du säkert råd och tips på vad du kan göra.
Lycka till! :bump:

jag mådde illa de första 10 v men spydde aldrig. Vid v. 30 kom det tillbaka. Så fort jag inte åt något så mådde jag illa och så fort jag åt var jag tvungen att ligga ner för att kunna smälta maten. Mår fortfarnde illa menhar vant mig vid et. Har nu bara 12 dgr kvar :D

Första graviditeten spydde jag flera ggr per dag i nio månader. Inför den andra fick jag tips om Postafen. :)
Kanonbra. Tog jag en tablett det sista jag gjorde på kvällen vaknade jag utan att behöva rusa till toa.

men det är ju toklångt till v. 18 *tårar*

För de flesta minskar det efter v 13-14 :idea:

*tycker massa synd om* ;)

Halloj!!
Kan bara säga STACKARS dig

Vet hur du känner dig. Vill inte skrämma dig, men jag mådde illa i 7 månader med första barnet, och hela tiden med barn nr två, som föddes för 3 mån sedan...
Gick på piller ånda till sista månaden.
Akupunktur hjälpte inte på mig, mha pillren blev livet iallafall uthärdligt och jag lyckades gå upp ett par kilon till slut...

Hjälper inte Postafen så finns andra, dock receptbelagda preparat, som är ofarliga för barnet. Primperan hjälpte för mig, illamåendet höll i sig, men jag slutade iallafall att kräkas...

Jobbar du? Försök inte vara hjälte och hänga kvar på jobbet, se till att bli sjukskriven!

Och sedan det bästa av allt, morgonen efter förlossningen var illamåendet som bortblåst och mitt lilla knyte mådde prima.

När jag var mitt uppe i illamåendet och kräkningarna frågade jag mig ofta om det var värt det, en andra gång dessutom. Så här i backspegeln, ja absolut, göra om det och gå igenom en tredje graviditet, ALDRIG!!!

Hoppas det ordnar sig för dig, tänker på dig
hälsningar
Cinna

gu va jobbigt....

Hoppas det går över snart för dig, men min bästa kompis mådde konstant illa till vecka 29, hon låg inlagd på sjukhus med dropp, för hon spydde HELA tiden, och fick inte behålla någonting.
Jag verkligen led med henne!!!

Själv mådde jag aldrig illa när jag vänta Elin, utan var bara trött och hyperkänlig för lukter.

Men vet ni vad :)
Idag har jag inte kräkts en endaste gång :bump:

Ni anar inte hur skönt det har varit *phew*
Känslig för lukter är jag, men jag kunde tom ta reda efter
hunden som kräktes utan att hulka mer än en gång :D

//Sablar.. otroligt nöjd!

Men vet ni vad :)
Idag har jag inte kräkts en endaste gång :bump:



:) :) :)

Börjar graviditeten landa hos pappan också? Har ni rett ut frågetecknen?

Gu´ va skönt hoppas det håller i sig :)
:bump: :bump: :bump: :bump:

:o
Njaee.. han säger själv att i grund och botten så är han jätteglad..och påpekar att han älskar barn. (som om jag inte visste det redan :p )
Igår kom en granne och ville bjussa på vin, det tog inte länge innan hon kom underfund med varför jag blev högröd i ansiktet och stammade :o

Många smågrejer som har lett till att vi behåller det, jag är iaf tvärsäker..och har blivit den jag inte trodde att jag skulle bli..dvs en egocentrisk ko!

Jag har iaf kommit underfund med varför han var så tveksam.. och jag förstår honom fullt ut :cry: Men jag kan ändå liksom inte ta bort barnet.. det bara vrider sig inombords när jag tänker på det.
Sen känns det inte rättvist att pga det andra gör, ska få avgöra detta beslut.
Och den stackars kuratorn på sjukhuset hade det inte lätt.. så fort hon sa "hur ska ni göra" så brakade jag lös och tårarna bara sprutade :o :o
Nåja, jag är väl kanske inte den första som gör så.. men lite genant var det iaf!

Hela min familj där hemma är iaf sötast i hela världen.. :love: :love:
Mamma ser så lycklig ut så fort vi visar oss där.. Styvfar bara ler och är snällare än vanligt ;)
Storebror var tokgullig idag.. vi var och kollade på en rea och där hittar han en vinterjacka som han tyckte jag skulle ha.
Förklarade att jag inte hade råd.. men då tar han och tvingar på mig olika jackor i STORA storlekar.. "Du måste ju ha ngt varmt i vinter..dessutom måste mitt systerbarn ha det mjukt mot magen"
:cry: Jag blev rörd!!
Min lillasyster är också jätteglad över att få bli moster :)
Hon har paxat att få känna sparkar när hon vill :bow:

På det stora hela känns det lite lättare.. styvsonen ringde nu ikväll och sa "Sablar..jag älskar dig, längtar tills imorgon" även fast hans mor satt brevid.
Det är fastställt ett datum då vi ska vara hos Tingsrätten och börja förhandlingarna.. vår advokat verkar toppenbra hittills.

Visst är det mkt som borde vara bättre.. men så länge vi har kvar det stöd som vi har idag.. och att vi är så trygga i vårat förhållande som vi är.. så känns det iaf som att vi fixar detta också.

Tack :D
Det hoppas jag med ;)

Jag var ständigt illamående i v.5-v.12. Dock har jag inte behövt spy utan klarat mig bra så länge jag ätit regelbundet, varje-varannan timme. Dock gick ju jag då upp i vikt i stället, men det får man väl ta. Det enda jag kan trösta dig med är att illamåendet går över. Mitt försvann mer eller mindre efter v.12. Nu är jag i v.18+4 och mår toppen. :)

Åh lyllo dig :D
Här har det blivit ännu värre :crazy: maten hinner ner men sen åker den upp lika fort igen. Inte ens vatten får jag behålla längre
*surar*

Är i v. 12 nu och det är väl då det borde börja ge sig ?

Stackare!
Du som mådde bättre häromdagen
Har du hört dig för med sjukskrivning??
Fungerar Postafen??
Ring din BM annars så du får hjälp, du ska inte behöva må så här...
Ibland kan det faktiskt hjälpa att bli inlagd ett par dygn med dropp, så kroppen får återhämta sig. Inte så värst kul, men tänk på beben i magen.
Tänker på dig, du kommer klara av det här, jag lovar.
Hälsningar
Cinna

Det finns något som är värre än att spy, att inte spy!
Alla mina tre barn har gett mig ett konstant illamående men jag spydde inte en endaste gång, trots att det verkligen kändes som det skulle vara en lättnad att få spy.
Har haft ett mycket begränsat antal livsmedel som jag klarat av att äta, värst var det med nr två då jag i 5 månader levde på makaroner, isbergssallad och senapsdressing.
Men ta inte detta som en skräckhistoria, jag skrattar mest åt det idag, det är en prövning jag har överlevt. Annars skulle jag nog inte haft tre barn.

ja du...jag spydde tyvärr lika mkt som du i 5 månader + sista månaden....men man håller ut för det är verkligen värt det!
Fick tipset attta en postafen (åksjuketablett) varje morgon plus att äta ngt litet innanjag gick upp ur sängen (skorpa/te/frukt eller liknande),inget av det hjälpte på mig men det är ju värt att prova!
Lycka till med graviditeten, och man får vara ledsen och frustrerad!

Åh, det här var precis en sån tråd jag behövde läsa! En jobbarkompis besökte jobbet med sin treveckors knodd idag. :love: Sambon ser något svettig ut när han ser mig sitta och fånle för mig själv men efter lite verklighetskontroll inser jag att det nog får vänta ett tag till. ;)

:rofl:
Kul att tråden är till någon nytta iaf!


Uppdatering till er som jag inte svarat:

Mår fortfarande råtta och kräks hela tiden.
Två dagar under dom senaste veckorna har jag mått kanonfint :)
Har väl inte så mkt ork, förutom på kvällarna.. det är då jag passar på och går på långpromenad med hundarna osv.

Idag fick jag några ganska beska kommentarer av en vän.. lite onödiga faktiskt!
"Men om du spyr så mycket, det är ju hemskt oekonomiskt. Du får se till att leva på nudlar så gör det inte så mkt att du kräks upp dom igen" :cry: Jag skiter i vad det kostar, vill jag äta pannkaka så äter jag pannkaka.. så det så :p
"Har du tänkt på vilken oerhört tung ekonomisk börda ett barn är?? Jag tycker nog att du ska göra abort iaf"
:mad:
Om jag hade tvivlat på hela situationen så hade jag inte gått vidare.. men nu när jag vet hur mkt stöd jag har bakom mig _utifall_ det inte skulle fungera ngn månad eller dyl. så är jag inte ett dugg orolig. Jag ser fram emot det här,sen får folk tycka vad dom vill! :p

Ekonomisk börda?????? barnbidraget täcker det mesta, iallafall för mina barn. Fast iof sig så får vi snart 4800 i barnbidrag. Klumpigt uttryckt av din vän (!?) Du får se det från den ljusa sidan, du får minde att gå ner efter fölossningen! Sköt om dig och tveka inte att utdela en rak höger till mindre trevliga människor, det skulle jag gjort;)

Min kära kloka mor sa samma sak.. "barnbidraget räcker till det viktigaste..skulle det bli kärvt så vet du var vi finns"

Så det är fullt tillåtet att veva till folk? nu blev jag genast på bra humör :D

Jag mådde kaka från vecka 5 - 38 då dottern äntligen behagade komma... Men så ska du nog inte behöva ha det (hoppas jag)
Jag spydde oxå 5-10 ggr per dag... Och nu håller vi på att producera ett syskon!! Man är inte klok :)

Jösses Amalia!!
Hoppas du slipper må likadant nästa gång.
Säger lycka till iaf :bow: tycker du är jättemodig :)

Nu är jag i v. 13 + 2 på ett ungefär och jag spyr fortfarande...
men inte fullt lika ofta.
Är inte sugen på någonting alls :crazy: det är jag inte van vid!
Mat..sure ett nödvändigt ont, måste ju äta liksom.
Känner mig uppblåst som en ballong och är trött jämt, somnar lite nu och då under korta stunder men med mardrömmar.

Det känns inte alls lika roligt att vara gravid längre.. mest besvärligt.
Och alla "tänk om.." dom uppfyller en stor del av mina tankar.
Tänk om jag blir en urläskig morsa?
Men just det där med att känna sig uppblåst.. är det vanligt att man känner sig så?? *nojig igen* :o

Ja det är nog rätt vanligt att känna sig uppblåst. Jag kände mig uppblåst på ett lustigt sätt, det gick liksom inte att dra i magen, den var bara uppblåst. (Nu pratar jag tidigt, innan magen egentligen skulle finnas där).

Slipper du bara det där hemska illamåendet så är du annars på väg in i en period där jag upplevde jag kunnat vara gravid hur länge som helst. Fram tom 6:e månaden var allt helt perfekt. Mådde kanon, piggare igen, inget illamående, var inte så stor så det störde. Hoppas du får uppleva det så!