Varför verkar det vara så omoraliskt/tabubelagt och fult att vilja veta barnets kön före förlossningen. Det är ju vårt barn! Är barnmorskorna på mvc misstänksamma för att de tror att man vill göra abort om det är fel kön? När jag bokade tid för första besöket på mvc så frågade jag när man gör första ulj. och hur många man gör och då frågade hon varför jag undrade det - vad är det för fråga ifrån en professionell? Inga frågor ska väl vara dumma frågor eller? Sen frågade jag om man kunde få reda på kön - då sa hon att det var för svårt att avgöra utan fostervattensprov. Därefter frågade jag om nupp-test och se det gör man inte i Västra Götalandsregionen. Hon verkade nästan lite snorkig över att jag redan är påläst och inte lägger mitt lilla dumma blondinliv i deras allsmäktiga allvetande barnmorskehänder. Jag bokade trots allt en tid där fast det inte kändes riktigt 100%.

Första mvc-stället vi ringde till så var det min kille som ringde för att fråga saker och boka en tid. Vi hade bestämt (långt innan vi blev gravida) att han skulle göra detta samtal för det känns jämlikt och gör honom ett steg mer delaktig i det som händer i min kropp. Hon verkade väldigt besvärad över att det var en man som ringde och bad honom hela tiden prata med sin kvinna och ringa tillbaka.

Men hjälp får inte killen ringa och boka BM? Jag funderade aldrig ens i de banorna då min karl hatar att ringa och det brukar vara jag som ringer och bokar hans tider...:angel:

Men ialla fall, ursprungsfrågan, så verkar det vara någon slags princip att inga landstingsdrivna UL ställen får säga något om könet, jag fick inte ens veta när jag var på överburenhetskontroll i v42...

Men det finns en hel del privata alternativ som man kan boka just ett könsbestämande ul... Mama Mia bla, jag vet att de finns i stockholm men något liknande borde finnas längre ner i landet oxå.

Vi fick ett snorkigt "Man ska inte veta allt här i världen" när vi var på ul och frågade. :( Hur kul var det på en skala?

Tydligen är det den allmän rådande inställningen att blivande föräldrar ska tindra med ögonen och snällt vänta i nio månader för att få veta. Blä!

Jenny

Det har bestämts på hög nivå att föräldrar inte längre skall få veta det.
Detta beror på att det finns misstankar om att vissa grupper i samhället har valt bort barn av "fel" kön.

Vi hade inga problem med att få veta könet på vårt UL i v 18, vi frågade bara om bm såg det under själva undersökningen och det gjorde hon. Men könet är ju ingen medicinsk fråga så jag har stor förståelse för att sjukvården inte vill lägga tid och engagemang på att könsbestämma fostret, särskilt med tanke på att det inte är 100% tillförlitligt.

För mig som blivande förälder var det helt oproblematiskt, jag hade ingen romantisk syn på att låta tiden utvisa eller nåt sånt. Jag ville veta så mycket som möjligt om barnet för att det skulle bli mer konkret. Och det blev det.

Västra götalands län har vad jag förstår en mkt ogenerösare vård under graviditeten än vad många andra ställen har. En kompis i gbg fick inte ens ett rutinultraljud gratis. Men att sjukvården försöker övertala nån till vad som är bäst för den bara för att de inte har resurser låter oerhört oproffsigt tycker jag.

Jag skall göra fostervattensprov och då tänker jag även fråga könet. Helt enkelt för att jag vill veta. Har en kille från förr och skulle det nu bli en tjej den här gången så blir det rusning till klädaffären :) .

Det skall väl vara ok att killen ringer! Men samtidigt förstår jag faktiskt att de vill prata med blivande mamman, de kan ju ha frågor som han inte kan svara direkt på, om hur man mår, blödningar, menscykler etc etc.

Jag skall göra fostervattensprov och då tänker jag även fråga könet. Helt enkelt för att jag vill veta.
Det kommer du inte att få veta p.g.a. den nya policyn.

Bor i Finland och här får vi fortfarande veta ;) .

Det kommer du inte att få veta p.g.a. den nya policyn.

Ny policy?

För 10 resp 12 år sedan var det samma sak. Både i Stockholm och i Motala. "Nej nej, det berättar vi aaaldrig..."

Å andra sidan visste jag ju precis var och när jag skulle titta efter vad, så jag visste ändå att det var en pojke första gången och en flicka andra gången.

Varför inte då?

Jag förstår att de som gör UL inte alltid vill uttala sig, man kan nämligen se fel och ibland tar det jättelång tid att leta efter "bevisen" för att fostret ligger "fel" med benen.

Men fostervattensprovet, där är det snarare så att man måste säga till om man INTE vill veta, man får ju ett svar där det står vilka kromosomer fostret har, även X och Y uppsättning.

Kan inte tänka mig att man skulle kunna neka någon att se det, det står ju i ens journal man har rätt till.

Men då har ju också tiden för fri abort gått ut så det kan väl inte vara kontroversiellt på något sätt?

Det där är nog något gammalt arv från forntiden. Självklart tycker jag man kan få reda på barnets kön om man vill, och det syns tydligt vid UL och inte innebär extraarbete för vården. Allt annat är bara avundsjuka.

Min yngsta son är 4 år och när vi tog moderkakeprov på honom i vecka 11, så fick vi kryssa i om vi ville veta könet på fostret.
Men jag läste för ett tag sedan att det numera var borttaget.

http://www.sos.se/sos/publ/referat/sr9912.htm

"Genetisk diagnostik med syfte att undersöka fostrets kön bör endast göras om det finns en medicinsk indikation, exempelvis en ärftlig könsbunden sjukdom i släkten. "

Vilket tydligen tolkats på det viset av Landstingen.

Men då har ju också tiden för fri abort gått ut så det kan väl inte vara kontroversiellt på något sätt?
Det hade den inte för mig.
Jag gjorde Moderkakeprov och hade svar före V 16.

Jo, där är ju annorlunda regler mot här.

Vid ett fostervattensprov pga moderns höga ålder finns det indikation.

Även könskromosomerna räknas ALLTID eftersom dessa också kan drabbas.

Så det svaret kommer vare sig man vill eller ej ;) Och ingen har rätt att hemlighålla din journal för dig.

Däremot får man inte göra ett fostervattensprov bara i syfte att könsbestämma.

Prinsus, har du kollat med Carlanderska?

Detta beror på att det finns misstankar om att vissa grupper i samhället har valt bort barn av "fel" kön.

Källa?

bbbbbb

Jag tror att jag läste det i dagstidningen UNT.
Så det var journalistiskt.
Jag skall se om jag kan hitta det igen.

Min kille håller bättre kontakt med våran barnmorska än vad jag gör, han bokade även första träffen och ingen verkar tycka något konstigt om det.
Har också valt att få veta könet på bebisen och de frågade inte varför utan sa bara att de skulle göra sitt bästa att se men att man ändå inte kunde vara 100% säker. Sedan får jag göra hur många UL jag vill, och ställa vilka frågor jag vill. Både läkaren och barnmorskan tar allt jag undrar på allvar.

Skulle nog försöka hitta en annan barnmorska om jag var du.

Jag hittade att det tydligen är lokalt i Uppsala.

Här så är orsaken friserad.
http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,675528,00.htm

Här ett juridiskt examensarbete i ämnet.

http://www.jur.lu.se/Internet/Biblioteket/Examensarbeten.nsf/0/F2BB8BDD0BC0EC80C125694600427E4E/$File/xsmall.pdf?OpenElement
Här så finns alla källor som du behöver.
Sök på "barnets kön" i dokumentet och du skall finna läskiga fakta.

Jag finner mycket få läskiga faktiga, ärligt talat.

Uppsatsen är "en moralfilosofisk diskussion om rätten att döda ofött liv" tror jag det stod.

I den återges en riksdagsmotion av en moderat och en kristdemokrat. De påstår att det utförs flickaborter i Sverige. Det finns däremot inget som styrker deras påstående.

Och framför allt finns det inget som styrker Det har bestämts på hög nivå att föräldrar inte längre skall få veta det.
Detta beror på att det finns misstankar om att vissa grupper i samhället har valt bort barn av "fel" kön.

Ditt uttalande är så luddigt att jag måste bemöta det, eftersom jag tror att du ger ryktena om flickaborter alldeles för hög status. När du skriver "det har beslutats på hög nivå" - så låter det som ett vagt rykte för mig. Och varken regering, riksdag eller Socialstyrelsen fattar beslut på basis av "misstankar".

Som sagt, jag läste det i en dagstidning.
Och där så vet vi ju hur det kan vara med vinklingen.
Dessutom så verkar det ju vara lokat i Uppsala Län.

Men detta är ändå något som jag tycker är värt att tänka på.
Saxat ur Ex-jobbet.

"Mot detta invänder Gustaf von Essen (m), att han inte ser svaret som
tillfredsställande, då det i Sverige förekommer könsselektiva aborter. Ett
konstaterande, av fem chefsläkare från olika större städer, visar att det bara på
deras kliniker utförs mellan en och tre flickaborter per år och klinik. Sett i ljuset
av att det finns ca 120-130 abortkliniker i Sverige gör att det går att sluta sig till
att det utförs minst 130 och eventuellt ända upp till 300-400 flickaborter per år.
Dessa siffror indikerar att det inte rör sig om ett fåtal. Problemet är dock enkelt
avhjälpt om uppgifter om barnets kön inte tillåts lämnas ut före vecka 25."

Och i ljuset av detta så tycker nog jag att man som förälder kan leva med att inte få veta könet på sitt foster.
Det kan ju inte vara sådär rysligt viktigt.
Eller är det?
Och varför i sådana fall?
Är inte det litet läskigt?

Fast det Uppsala säger är ju då att de inte rutinmässigt ens analyserar könskromosomer.

För att de skulle vara rädda för att XXY-pojkar skulle aborteras. Vilket låter konstigt.

Könskromosomsanalysen tycker jag främst man gör för att fastställa XO - flicka med Turners syndrom. Där är det nämligen överrepresenterat med en del svåra missbildningar som tex kan göra att barnet inte kan leva utanför livmodern. Så får man ett XO-svar får man gå vidare med noggrann annan diagnostik.

Många XO är friska också, men jag skulle hellre abortera ett dödsdömt foster i vecka 17 än att föda det ovetandes i v 40 :( så jag tycker det finns klar indikation för att analysera även könskromosomerna så man kan ta reda på fakta.

Jo, det håller jag också med om.
Ärligt talat så begriper jag inte hur de menar i Uppsala.
Samtidigt som jag inte kan förstå att det är så viktigt att få veta barnets kön.

Lite intressant som filosofiskt spörsmål att det inte är ok att göra abort för att bebisen har fel kön medan det är helt ok att göra abort för att man tex har för mycket på jobbet. Egentligen borde väl alla skäl, eller inget alls, vara lika godtagbara för en abort.

Men hallå! Man kan ju bara göra abort fram till v 12 i alla fall! Ska man göra det senare krävs socialstyrelsens godkännande. Och rutin-UL görs i v 18-19. NUPP görs i v 14 ungefär och FVP omkring v 15 har jag för mig. Svaret efter FVP kommer precis i gränsen till när man öht får lov att göra abort och man får bara dispens om det vid FVP visar på avvikelser.

Köns-UL görs från v 28 för att man ska kunna vara säker på resultatet, innan dess kan det vara väldigt svårt att se. Lättare att säga att det är en pojke än en flicka dessutom. Och så sent finns det väl ändå ingen som funderar på att ta bort sitt barn?

Dessutom står det i lagen att man har rätt att få veta all anatomisk etc info om sitt ofödda barn vid UL och de har faktiskt ingen juridisk rätt att neka en att få veta könet! Däremot kan de ju påstå att de inte kan se, så har de slingrat sig ur det hela. Som en läkare sa när jag frågade om könet vid UL: barnet har rätt till sina hemligheter. Men det är alltså fel!

Lite intressant som filosofiskt spörsmål att det inte är ok att göra abort för att bebisen har fel kön medan det är helt ok att göra abort för att man tex har för mycket på jobbet. Egentligen borde väl alla skäl, eller inget alls, vara lika godtagbara för en abort.
Jo visst.
Jag har inte sagt något om det.
Jag bara återger vad jag har läst (eller tror att jag kommer ihåg att jag har läst).

Däremot så tycker jag att frågan snarare är om det allmänna skall ge information om könet på fostret för att ge underlag för detta val?

Och så undrar jag fortfarande varför?:
1. Det är så viktigt att få veta könet på fostret?
2. Varför man vill välja könet?

Men hallå! Man kan ju bara göra abort fram till v 12 i alla fall!

Rätt till fri abort
I Sverige har det funnits fri abort sedan 1975. Abortlagen ger kvinnor rätt att göra abort före utgången av den 18:e graviditetsveckan, om aborten inte kan antas medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa.

Källa: http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=15290

Jag visste mitt 3dje barns kön i vecka 15.
För jag gjorde moderkakeprov i vecka 11.

Ok, my mistake. Trodde faktiskt det var v 12 som gällde.

Och så undrar jag fortfarande varför?:
1. Det är så viktigt att få veta könet på fostret?
2. Varför man vill välja könet?

1) Jag har fått det båda gångerna men tycker inte det var viktigt. Däremot skulle det kännas löjligt att det faktiskt var fastställt vid fostervattensprovet men att alla skulle anstränga sig för att inte försäga sig för oss för att vi ville ha det hemligt. Jag såg det som praktisk extrainformation helt enkelt, så vi slapp fundera på mer ett namn ;)

2) Tja, vet inte? Man får ju inte mer betalt för stoföl i dessa fall :D

Jag kan iofs tänka mig att om folk bara har barn av ett kön vill de ha av det andra också. Fast jag tycker inte så personligen.

När jag bokade tid för första besöket på mvc så frågade jag när man gör första ulj. och hur många man gör och då frågade hon varför jag undrade det - vad är det för fråga ifrån en professionell?
Det undrar ju jag också då.
Är du orolig för något särskilt?
Ja, då så vill väl Barnmorskan veta det.
Är det så konstigt?
Eller vill du bara göra många för att det är kul?
Så kanske att landstinget dels inte vill bjuda på det och kanske även att Barmorskan vill berätta att UL inte är helt utan påverkan på barnet.

Sen frågade jag om man kunde få reda på kön - .
Varför vill du veta det?

Jag ville göra ALL tillgänglig och möjlig fosterdiagnostik.
Och fick vackert redovisa varför jag ville det.

Jag vet I_U, jag läste precis den delen du citerar. Men som jag skrev tidigare: han påstår det. Och han belägger det inte utan pratar om "ett konstaterande från fem chefläkare".

Det räcker inte. Och det räcker framför allt inte som grund för ditt första inlägg. Det var mest det jag var ute efter.

Första inlägget hade det där jag läste i UNT som grund.
Frågan är om de skrev rätt där och om jag minns rätt?

Ärligt talat tycker jag ofta att de som inte vill veta har mindre genomtänkta argument, typ "vill inte öppna julklappen i förväg" eller nåt annat skrockbetonat. I mitt fall hade det som sagt med anknytningen till barnet att göra, vi hade köpt samma kläder och vagn oavsett kön.

Vill och vill.
Det är skillnad på att inte vilja veta och att inte bry sig.
Och det är skillnad på att få veta och tycka att det är okej och att tycka att det är skitviktigt att få veta.

För min del så var det hugget som stucket.
Jag kunde lika gärna veta som inte veta.

Vid moderkakeprovet så blev jag tillfrågad om jag ville veta.
Så jag frågade om det blev någon extrakostnad för landstinget om jag ville veta, och när jag fick svaret att det inte blev det så tyckte jag att det väl kunde vara kul som omväxling.
De 2 första barnen hade jag ju inte vetat.
Och jag tycker att graviditet är ett riktigt skit, så allt som kunde vara kul togs tacksamt emot.

Men jag hade aldrig bett att få veta.
Jag ville ha ett friskt barn.
Annars så vägrade jag vara gravid en gång till i livet.

>Och jag tycker att graviditet är ett riktigt skit, så allt som kunde vara kul togs tacksamt emot.

hehe, det här argumentet köper jag direkt.

Det skall väl vara ok att killen ringer! Men samtidigt förstår jag faktiskt att de vill prata med blivande mamman, de kan ju ha frågor som han inte kan svara direkt på, om hur man mår, blödningar, menscykler etc etc.

Dels satt jag bredvid honom och så hade jag skrivit upp datum för sista mens, ägglossningsdatum och en lista med frågor mm. Det är väl dags att de vänjer sig vid att den nya generationens killar vill vara delaktiga :idea:. Det var nästan en principsak för oss.

Prinsus, har du kollat med Carlanderska?

Jag surfade på deras hemsida förra natten men hittade ingenting. Om nu fostret sitter kvar så ska jag ringa dem.

Och så undrar jag fortfarande varför?:
1. Det är så viktigt att få veta könet på fostret?
2. Varför man vill välja könet?

Det är inte jätteviktigt och vi är glada bara barnet är friskt men det är en känsla vi har att vi gärna vill veta vilket kön barnet har. Det känns så för oss som att det är lite personligare när man pratar med fostret då och att man kan ge det ett preliminärt namn redan innan det är fött. I andra länder tex USA så är det ju mer regel än undantag att man får veta könet, det är ju bara ett paradigm här att det är konstigt att vilja veta. Vi kan även tänka oss att betala för informationen, kommer att göra nupp-test privat eftersom man inte gör det här på västkusten. Då undrar du kanske varför jag vill göra nupp test? För att jag vill kolla så barnet är friskt.

Det verkar vara väldigt olika det där med att få reda på könet.

Vi var på ul i fredags och bm frågade om vi ville veta. Vilket vi inte ville. Jaja, sa hon. Ni ska ju hit om 4 veckor så ångrar ni er så kan ni alltid fråga då. Dvs det var inga problem om vi velat.

Min åsikt om det hela är att det är upp till var och en om man vill veta eller inte. Jag vill bli överraskad och framförallt när det nu finns en risk/chans att det blir planerat kejsarsnitt. Vill inte veta att just den dagen, den tiden kommer mina två barn av det eller det könet.

Samtidigt så är jag vansinnigt nyfiken! :D

/Timsetim

Det undrar ju jag också då.
Är du orolig för något särskilt?
Ja, då så vill väl Barnmorskan veta det.
Är det så konstigt?
Eller vill du bara göra många för att det är kul?
Så kanske att landstinget dels inte vill bjuda på det och kanske även att Barmorskan vill berätta att UL inte är helt utan påverkan på barnet.


Varför vill du veta det?

Jag ville göra ALL tillgänglig och möjlig fosterdiagnostik.
Och fick vackert redovisa varför jag ville det.

Jag är nyfiken på hur den här tiden som gravid kommer att gå till. Jag tycker bara att det låter så oförskämt att säga: "varför undrar du det" till en patient, det hade jag aldrig själv sagt. Då är det ju som du säger bättre att fråga om man är ängslig över något särskilt och fråga om det är något annat jag undrar. Hon var liksom inte inbjudande utan kändes kort i tonen liksom. Och eftersom jag inte gillade detta bemötande har jag bestämt mig för att avboka tiden och vända mig någon annanstans där personkemin med barnmorskan stämmer lite bättre - det ska ju vara en trygg tid som ska kännas positiv och man ska inte känna sig kränkt på mvc-besöken. Jag kanske är extra nyfiken och extra kritisk mot barnmorskans attityd eftersom jag själv är sjuksköterska - hade jag haft hennes jobb så hade jag haft ett helt annat röst- och tonläge.

Jag vill inte göra många ultraljud för att det är kul, jag ville bara veta hur rutinerna är eftersom detta är första gången, hur många och när.

Då är det ju som du säger bättre att fråga om man är ängslig över något särskilt och fråga om det är något annat jag undrar. Hon var liksom inte inbjudande utan kändes kort i tonen liksom.
Och då så undrar jag om du kanske dränkte henne i frågor så att hon inte hann svara på dem?
Du verkar ganska så "på" runt det här, så det kan nog finnas en viss risk att omgivningen inte får en syl i vädret.

Just nu är jag t.ex. glad att jag skriver ett inlägg och därför inte kan bli avbruten mitt i meningen.

För de allra flesta så är det en häftig upplevelse att upptäcka att man är gravid och sen känslan när man ÄR gravid, kanske mer första gången? Jag var också väldigt "på" i början, innan jag vande mig och graviditeten blev en del av vardagen. Tycker man kan ha förståelse för det! Det ÄR ju en helt fantastisk grej!

"kanske även att Barmorskan vill berätta att UL inte är helt utan påverkan på barnet"

Nu kommer du med obekräftade påståenden igen. Undersökningar visar att UL är ofarligt. Och inte blir barnen oftare vänsterhänta heller om man gör många UL....

Undersökningar visar att UL är ofarligt.

Så vitt man VET.

Jag är själv röntgenläkare och jobbar varje dag med ultraljud. Trots detta har jag inte tjuvtittat på mina foster.

Finns det ingen indikation, ska man inte göra någon undersökning. Historiskt sett är det så att man i efterhand har hittat samband mellan sådant man trodde var visat som ofarligt och senare uppkomna sjukdomar.

Om femtio år kanske man visat att många ultraljud lett till något på lång sikt som vi inte har en aaaaaning om idag.

Försiktighetsprincipen är en väldigt bra princip när det gäller vad man ska utsätta ofödda för :idea:

Tycker man kan ha förståelse för det!
Visst, men man måste ju lyckas med att få en syl i vädret också.

Att ge barnmorskan en chans att också prata kan ju vara en bra strategi om man vill ha någon information att lyssna på.

jag sa till på ultraljudet att jag ville veta om dom såg....att detta var fjärde o sista barnet;)

fick reda på att det såg ut som en liten tös (alltid kul efter tre grabbar)
va inne på fler UL kontroller pga barnets dåliga tillväxt och fick konstanterat 3ggr av olika personer som gjorde ultra ljuden att det va en liten flicka:love: (dom hade rätt oxå:angel: :D )

mvh Arabizar

Jag tycker att det borde vara en rättighet att få välja, om man vill veta eller inte.Men dom kanske väljer att inte berätta eftersom dom faktiskt har haft fel.Vet en tjej som hyfsat nyligen fick barn, och dom hade gjort könkoll flera gånger och alla gånger fick dom veta att det var en tjej.Namnet var bestämd och ut kom en KILLE.
Min morbror fick reda på att dom väntade en pojke (efter 2 tjejer så tyckte dom att det var på tiden)...men det blev ytterligare en tjej.
Så några får veta och andra inte, tror mer att det beror på sköterskan om hon vill berätta eller inte.

Jag skulle aldrig ta reda på könet utan vill att det ska bli en överraskning.Men jag kan förstå dom som vill veta.

min bror fick barn förra året och han och hans tjej frågade efter könet och fick svaret pojke ut kom en flicka.....

jag har aldrig med mina tidigare barn frågat om jag kan få veta kön,men nu på sista bebben ville jag veta och kände mig ändå rätt säker med tanke på att 3 olika personer gjorde ultraljudet och sa samma sak.

jag tycker iof att könet har mindre betydelse,huvudsaken att barnet kommer ut och är välskapt och friskt:)

Undrar hur det känns då egentligen.
Tänk om man får reda på könet och det är verkligen det man önskar sig. Typ efter två flickor......äntligen en grabb.....trodde man.
Och tvärtom. Allt som man köpt in är till en flicka/pojke.
Men jag tror att besvikelsen kan vara jäkligt svår att komma över om man blivit "lovad" en sort. Mycket svårare än om man inte visste innan.
gulan fd.gulla

Tycker helt klart att du ska byta bm om det inte känns bra:( Det är ju så viktigt att man känner att man kan ställa alla frågor man har. En trygghet liksom för en blivande mamma.Att undra över när alt hur många ul man får göra är väl ingen konstig fråga:confused: Måste vara ganska vanligt att man undrar när man får "träffa" sin bäbis första gången.

När jag var gravid men min lilla kille så blev vi erbjudna att göra fostervattensprov pga min ålder. Vi tackade ja till det för det kändes viktigt för oss. Då fick vi möjligheten att få reda på könet på bäbisen och anledningen till att ffa jag ville veta det var att jag fick panik då jag fick reda på att jag var gravid (inte planerat:angel: ). Att få reda på könet på barnet gjorde att det blev på något sätt en individ som låg där inne i magen och jag kunde börja se fram emot den lille som var på g:love: Det hade ingen som helst betydelse ientligen om det var en kille eller tjej, men att veta kändes ändå bra på ngt sätt...

Jag tycker det är tvärtom. Många undrar om vi har tagit reda på vad det ska bli. Och när jag svarar nej, det enda jag önskar är ett friskt och snällt barn, och att könet får vi reda på iallafall, så blir dom alldeles konstiga. Fast jag blir inte ledsen om det visar sig under vägen. Det finns så mycket annat jag funderar på.