Visa fullständig version : Fibromyalgi och ridning


Alma-Lena
2006-02-17, 21:07
Min vän lider av fibromyalgi och utmattningsdeppression. Har någon erfarenhet av hur ridning kan hjälpa vid dessa sjukdomar?

diny
2006-02-17, 21:48
Är själv sjukpensionär pga min fibromyalgi. Ridningen och hästar är guld värt för både kroppen och psyket. Trodde jag aldrig mer skulle klara av mer än skrittrundor i skogen tills jag började med islänningar. Nu kan jag i princip rida för fullt.

Sedan är ju fibro en sjukdom som är väldigt individuell så det svårt att säga generellt. Något som gjort stor skillnad för mig är att rida i bomlöst alt barbacka för man blir så mjuk och skön i kroppen. Har man inte tillgång till en bomlös och känner sig i för dåligt skick för barbacka så rekomenderar jag starkt en geldyna på sitsen. Men det gäller att börja lugnt och inte som jag med en 50 min ridlektion ;) .

Om du funderar över något som du inte vill fråga här på tråden är det bara att skicka ett PM

CiaAn
2006-02-17, 22:24
Hej!

Jag har också Fibromyalgi. Håller med diny fullt ut. Ridningen gör underverk för både kropp och själ.
Ibland har man ju bara kroppen som en besvärlig otymplig klump att släpa runt på, då Om man lyckas ta sig upp på hästryggen och skritta ut, så blir man varm och mjuk och värken släpper efter bit för bit. Bättre lindring och gymnastik finns inte. Gärna barbacka, det är så skönt. Fast jag rider gärna med sadel också. Har min halvblodsval. som är född -85. Vissa dagar är det skritt promenader och skrittövningar som gäller. Andra dagar rider vi i alla gångarter, det får dagsformen avgöra och man lear ju upp sig efter hand. Det har hänt att jag bara haft som mål att skritta... och sedan efter ett tag så har jag gjort både trav och galoppövningar *ler*.
Utan hästen och ridningen hade jag varit ett söndervärkt, nervvrak.
Fibro är väldigt olika och upplevs på olika sätt för alla som har det. Det är inte kul att ha, men man kan göra ganska mycket om man väljer att se möjligheter och att man kanske får göra saker på ett annat sätt. Det är så att man får lära sig att leva med det. jag säger inte att det är lätt, men det går.
Lycka till!
För mig så är det hästarna, hunden och min underbara familj som gör att jag klarar ut tillvaron.

Mvh
CiAan

lundborg
2006-02-18, 00:17
ridningen hjälper dig att slappna av och tänka på något roligt istället för den :devil: smärtan...

hälsn lundborg // sjukskriven sedan ett par år med troligen fibro

diny
2006-02-18, 08:23
Är tom på väg att köpa stoet jag rider (hon ska bara föla och fölet avvänjas). Är i ett toppen stall och de flesta hästar går på lösdrift. Det underlättar väldigt och har numera svårt att tänka mig att ha en uppstallad häst. Nu tar ju inte krafterna slut på det jobbiga arbetet utan man klarar av att rida mer.

SassesCarloz
2006-02-18, 08:49
Hej!

Jag har också Fibromyalgi. Håller med diny fullt ut. Ridningen gör underverk för både kropp och själ.
Ibland har man ju bara kroppen som en besvärlig otymplig klump att släpa runt på, då Om man lyckas ta sig upp på hästryggen och skritta ut, så blir man varm och mjuk och värken släpper efter bit för bit. Bättre lindring och gymnastik finns inte. Gärna barbacka, det är så skönt. Fast jag rider gärna med sadel också. Har min halvblodsval. som är född -85. Vissa dagar är det skritt promenader och skrittövningar som gäller. Andra dagar rider vi i alla gångarter, det får dagsformen avgöra och man lear ju upp sig efter hand. Det har hänt att jag bara haft som mål att skritta... och sedan efter ett tag så har jag gjort både trav och galoppövningar *ler*.
Utan hästen och ridningen hade jag varit ett söndervärkt, nervvrak.
Fibro är väldigt olika och upplevs på olika sätt för alla som har det. Det är inte kul att ha, men man kan göra ganska mycket om man väljer att se möjligheter och att man kanske får göra saker på ett annat sätt. Det är så att man får lära sig att leva med det. jag säger inte att det är lätt, men det går.
Lycka till!
För mig så är det hästarna, hunden och min underbara familj som gör att jag klarar ut tillvaron.

Mvh
CiAan
:bow: :bow: :bow: :bow: :bow:
Skulle helt klart må sämre utan häst. Jag får också dropp var annan vecka för att "lindra" värken. Nu ska jag göra ett uppehåll med det i ca 2 månader. fasar nästan för jag har mått så mycket bättre.
Men jag hoppas att det snart blir vår med lite värme. eller vad säger ni? Lagom varmt gör det lite lättare och solen gör ju att man kanske kan le en smula.. Jag är rekomenderad av läkare och alla runt omkring att rida så mycket jag orkar då det hjälper kroppen på absolut bästa sätt. åtminstone för mig, Jag har ju inte "bara" fibro.

Hressa
2006-02-18, 09:29
Jo ridning kan hjälpa! Fast jag fick sluta rida min sköthäst,som var ett halvblod och 175 i manke:eek: Och var jätteledsen och trodde aldrig jag skulle kunna rida mer:( Fast en turridning på islandshäst fick mig att inse att jag fick byta ras istället;) så det blev köp av en islänning på 130 i manke:rofl: Och nu har vi två i familjen:banana: Man har inte mindre ont, men ska man ha ont kan man lika gärna ha det när man har kul:p Och min läkare har sagt att man måste må bra i själen också.
Finns en liknande tråd på islandsforumet.
Kram Suss

lundborg
2006-02-18, 10:00
Jo ridning kan hjälpa! Fast jag fick sluta rida min sköthäst,som var ett halvblod och 175 i manke:eek: Och var jätteledsen och trodde aldrig jag skulle kunna rida mer:( Fast en turridning på islandshäst fick mig att inse att jag fick byta ras istället;) så det blev köp av en islänning på 130 i manke:rofl: Och nu har vi två i familjen:banana: Man har inte mindre ont, men ska man ha ont kan man lika gärna ha det när man har kul:p Och min läkare har sagt att man måste må bra i själen också.
Finns en liknande tråd på islandsforumet.
Kram Suss
presis, kropp och själ hör ihop... jag har också tvingats sälja en fjording som jag ej klarade av att rida in pga värken och orken:( tråkigt, men jag har skaffat en westernriden arab som är så himla lätt att ha och göra med. Så NU orkar jag rida lite igen:banana: jag har skrivit om det i en annan tråd (långtidssjukskriven)

diny
2006-02-18, 15:36
Jag får också dropp var annan vecka för att "lindra" värken.
Vad är det för dropp? Letar efter något när det är som värst. Annars klarar jag mig på tramadol + panodil.

lundborg
2006-02-18, 16:01
starka värktabletter som lindrar lite, tyvärr får man ont i magen av en del:crazy:

men alvedon och arthotec hjälper bäst för mig.men det trollar ju tyvärr inte bort smärtan utan bara lindrar

Hressa
2006-02-18, 17:26
Hej
Ni har inte provat magnetprodukter? Har själv ett halsband från Magnethealth, innan hade jag ett armband från Nikken, men tyvärr så tappade jag det i somras. Och det har hjälpt mig mycket. Har även magneter till hästarna.
Kram Suss

diny
2006-02-18, 18:35
Testade men tyckte inte alls att det funka. Däremot Back on track tycker jag funkar men är lite för dyra. Lånade ett ryggbälte och det var verkligen skönt.

SassesCarloz
2006-02-18, 20:07
Vad är det för dropp? Letar efter något när det är som värst. Annars klarar jag mig på tramadol + panodil.

jag går på smärtkliniken där man konstaterat att jag har sk nervvärk. Svårt med beröring, klarar alltså inte massage eller annat. Har provat akupunktur och det kan fungera ibland, även varmvattebassäng fungerar på vintern. Det dropp jag får är Regitin dropp som jag tror är kärlvidgande. Sen har jag ett apotek hemma med tabletter. men föredrar att inte använda annat än seratinin höjande. Då jag märker att om det blir bättre så har jag inte lika ont. äter även antidepresivt dels för depp samt för seratoninen.
Vill du veta mer pm,a mig gärna jag har levt med fibro i ca 10 år.

diny
2006-02-18, 20:44
Försöker hålla koll på forskningen om det händer något nytt. Tänkte om droppet var något nytt preparat eller gammalt med nya användningsområden. Hatar att behöva ta smärtstillande men nu under vintern tar jag mig inte ens ur sängen fören dom hjälpt (tyvärr tar det nästan 2tim). Det gäller att inte vakna pinknödig :rofl: .

Ett tips till de som måste ta sömntabletter ibland för att få lite sömn är att testa Somadril. Tar det till kvällen ibland för att hämta krafter och känner inget av dom dagen efteråt. När jag testade sömntabletter så kände jag mig urusel dagen efter.

Är 31 nu och har haft fibro sedan jag var 12-13år men försökt jobba alla år men till slut sa kroppen stopp. Jag undrar i vilket skick man skulle ha varit utan hästarna. Stallet är 3km bort och då hinner man mjuka upp kroppen före men är jag nere i ett skov så tar jag bussen eller liftar med någon upp.

CiaAn
2006-02-20, 15:43
Nu hamnade vi på värklindrings tråden.... :)

Jag använder citodon och alvedon. Vissa prioder tar jag inte citodon utan byter till diklofenac i kombination med alvedon. Det funkar bättre om man byter "preparat" och är ifrån det ena eller andra i ca 6 månader.
För att fixa magen använder jag något som är kalasbra och som jag verkligen rekomenderar: Probimin, det är en hälsokultur med biologiskt aktiva mjölksyrabakterier och metabolisk kostfiber. Vill ni veta var man får tag i detta får ni maila mig på bjorkhaga@home.se, för jag får nog inte göra mer reklam här.
Detta gör att jag nu mer klarar mig utan losec :smirk:
Det fungerar även på hästar med fång eller med känslig mage. Foderövergångar och stressade magar. Min Häst får det alltid vid betesinvänjning och foderombyten, eller om vi åker bort (inte så ofta....).
Akupunktur fungerar kalasbra för mig. kanske lite olika effekt men det beror ju på allmäntillståndet, det är ju samma med värktabletterna.
Har även provat hoeopati som funkat ok. men varit för dyrt, samt en uppsjö med olika näringstillskott - då är en bra och balancerad kost billigare och nyttigare känns det som.

Har två Nikken magneter "Mag Boy" som jag köpt på Tradera (under halva priset), de fungerar okej. Jag har en till hästen och en till mig. Man behöver ju inte dra mgneten påhuden om det är en sån period då man är "kontaktkänslig", det räcker att man snurrar magneterna intill. Den magnetiska effekten ska verka ca 70 cm, har jag fått lära mig, när jag var på ett sånt där "Magnet informations grej" om Nikken. Annars har jag svårt för "när man blir övertalad om underkurer" för det är så ofta som man blir besviken och det inte fungerar som man hoppats på.

men det är ju så olika, när man tom. själv fungerar olika från period till period, så fungerar ju olika människor ochså olika. Så det gäller väl att hitta sin grej.

Ridningen är också helt suveränt, att få fart på endorfinerna och att mjuka upp sig. Skritt turer i skogen är både avkopplande och lösgörande för både mig och hästen. Ridningen är min stora energikälla. Jag älskar också att rida barbacka, det är som balsam.

En annan ska som jag precis börjat med är BK, det är sjukgymnastik, Basal kroppskännedom. läste om det och kände att det var något för mig. Bad om remiss dit och fick komma med i en grupp. Det handlar om att hitta balans i sin kropp och själ och att bli medveten om sina spänningar så att man kan lära sig att slappna av. Samt att sätta gränser, fysiskt, psykiskt och socialt. Mycket intressant och givande.

Fast jag återkommer alltid till ridningen, rider i akademisk anda och efter dagsskick. Tur att det finns något ställe (stallet och hästarna) där man kan få komma bort och bara få vara i lugn och ro. Den undermedvetna och medvetna stressen är ju också en elak bov i hela värkproblematiken....

Allt hänger ihop, som någon skrev innan mig....
Så sant....

sköt om er och lev så väl ni kan.

Kram
CiaAn

diny
2006-02-20, 17:13
Det verkar som många med smärta och olika hinder rider åt akademiska hållet och centrerat. Har börjat kolla runt på det men det känns som man skulle vilja gå någon kurs för att testa på.

I höstas gick jag en 2 dagars kurs på min dåvarande halvfoderhäst (hon på bilden). Det var en vanlig islandskurs och man lärde sig jättemycket men kroppen orkade inte och andra dagen så var jag helt färdig.

Tänkte testa lite olika under hästen är avställd för fölning.

Alma-Lena
2006-02-20, 19:13
Tack för alla inlägg. Min vän är väldigt nere och jag vill vara till hjälp på något sätt. Hon har ridit sporadiskt förr och tycker om det, men jag vågar inte locka med henne ut på ridturer innan jag vet att hennes tillstånd inte förvärras.Nu ser jag att ni har haft hjälp av ridningen och jag fick ännu mer råd och tips än jag väntat mig.De kommer jag att vidareförmedla.

diny
2006-02-20, 20:37
Har hört om sjukgymnaster som även använder hästar men har inte hittat någon som man kan få remiss till.

Önskar jag hade råd att åka på rehab till Ungern där finns det flera som är bra på fibro hästsjukgymnastik. Tänk en månad med 3 behandlingar om dagen och bo bra (om man hade ca 12.000 kr och det är inkl allt utom flyget ner).

Tiagirl
2006-02-21, 10:46
Jo ridning kan hjälpa! Fast jag fick sluta rida min sköthäst,som var ett halvblod och 175 i manke:eek: Och var jätteledsen och trodde aldrig jag skulle kunna rida mer:(
Man har inte mindre ont, men ska man ha ont kan man lika gärna ha det när man har kul:p Och min läkare har sagt att man måste må bra i själen också.


Hm...det var inte så kul att läsa. Jag som precis köpt en 174 cm:s häst. Men när jag väl tagit mig upp så är det helt ok. Sitter så himla skönt på honom.

Övrigt kl:
Det är skönt att få veta att ridning är BRA för fibro. När jag tog hem Thif och så köpte jag Markus så tänkte jag att jag ger fan i om jag blir sämre, jag knaprar en näve tramadol om det är så för jag mår bra i psyket av det.
Så går bara träningsvärken över och jag kanske ska använda mig av en stol för att komma upp på M(istf att tro att jag fortfarande är 20 och frisk...)så kommer det här nog bli bra!!!!!

CiaAn
2006-02-21, 13:04
Min häst är en 170 cm halvblodskille. Har haft honom sen han var liten och skolat om honom och mig (håller fortfarande på med det). Vi tävlade endel förr, innan jag blev sjuk.
Jag rider honom på ett lite annorlunda sätt och med mycket små hjälper. Mycket handlar om hur jag använder mitt skelett (vrider bäckenet, vänder överlivet osv.) och placerar mig i sadeln. Man får lära hästen att vara lyhörd för små signaler, man orkar ju inte annars. I början red jag mest i skritt med små travövergångar tills vi behärskade det. Jag rider ankademiskt och har en fransk kille som indtruktör. han är mycket noga med sits och hjälpgivning. Det är centrerad ridning, blandat med akademiskt och vanlig dressyr... Inget konstigt alls, utan rätt så lågiskt om man tänker efter. Sen får man ju rida lagom pass med tanke på vad man gör och vad man orkar - lagom är ju bäst .. och ganska svårt att få till. Blir det för mycket så blir man ju snart riktigt medveten om det.
Jag har börjat i små korta lugna pass och utökat efter hand. Så under mina bra perioder kan jag rida "dressyrarbete" i nästan normala pass.
Ibland överanstränger jag mig medvetet, ex. om min tränare är i sverige och då försöker jag träna så mycket jag vågar, för honom. Sen vet jag att jag får bakslag efter det. Fast då har man ju räknat in det i planeringen, så att säga...

Man får försöka hitta sitt eget sätt och anpassa sig efter det.

Lycka till!

Mvh
CiaAn:p

lundborg
2006-02-21, 22:42
jo, det gäller att hitta sånt som går bättre iallafall:idea:

diny
2006-02-22, 19:25
Just nu så rider jag mest ut och tränar tex skänkelvikning en stund och sedan kopplar vi av en stund. En sak som jag märkt att det är väldigt lätt att bli hård i handen. När orken tar slut händer det lätt att man låser armbågarna.

Sedan tog det en stund innan man lärde sig när man ska ta sina smärtstillande. När de tar som mest så tycker jag det är svårt att kordinera hjälperna och reaktionsförmågan är inte så bra (va svängde hästen åt det hållet :d ).

Gumman
2006-03-01, 14:30
Det fungerar bra med ridningen, problemet är allt arbete runtomkring. Eller om man råkar vara i dåligt skick just den dan att man helt enkelt inte kommer upp på hästryggen.
Det gäller också att ha en lättriden häst som man inte behöver tänka på så himla mycket på när man rider. Ridningen är bra, men med måtta.