Jag tömkör min häst en hel del nu sedan jag i en ridolycka bröt benet. Så det dröjer några månader innan jag kan rida och jobbar nu med hästen bara från marken.

Problemet är att hon får fnatt. Helt plötsligt när vi går i skogen kan hon börja kasta sig, vända, gå ner i diken, hoppa och studsa. Förut stegrade hon sig också, men det har vi fått bort. Min häst har aldrig betett sig såhär tidigare.

Nu har hon kommit på att snurrar hon runt tillräckligt fort, så att hon hamnar med huvudet mot mig, så kommer hon undan. Det finns ingen chans att hinna med i svängarna och sen står hon bara där, helt stilla, med huvudet mot mig. Det här är ett knep hon tar till allt oftare när hon inte vill gå längre..

Vad ska jag göra?

Den här hästen har tidigare älskat att jobba och vi har fungerat jättebra ihop. Nu känns det som en kombination osäkerhet och brist på ledarskap...

Vi gör framsteg, men det går långsamt...

Händer det bara vid tömkörning eller även om du promenerar med henne?

Gör ledarskapsövninga i inhägnad,tömkör inte iskogen, börja i inhägnad.

Ha träns på och gå lite promenader, du kan ha ett spö med som du håller framför henne för att markera att hon inte får gå förbi dig.
Låt henne backa lite om hon blir stressad och vill dra runt.

Du har väl minskat rejält på kraftfodret?.

Se till att hon inte får svängrum i tömmen o börjar hon bråka håll i o ev rygga, belöningen när hon slutar är att gå framåt. Gör halter o flytta o rygga henne ofta, så hon håller sig uppärksam o inte hinner busa. Lycka till:)

Svårt att svara exakt då det skulle vara intressant att veta orsaken till att hon kastar sig runt. Om det beror på rädlsa för att gå först tex... Är det rädsla som är orsaken så måste du jobba med det i första hand.
Är det för att hästen är pigg och brallar och då har kommit på att detta är ett kul sätt att bete sig så råder jag dig att longera/tomköra i inhägnat område innan ni går ut i skogen.

Annars skulle jag råda dig till att inte gå bakom hästen... Du kan tömköra lika bra om du går vid sidan av hästen. Om du placerar dig straxt bakom bogen... Du har bättre kontroll från det läget än om du går bakom.

Placeringen långt bak i fulllånga tömmar kan du använda dig av när du tömkör på ridbanan.

Jag tror att orsaken till att hon gör så är en kombination rädsla/osäkerhet plus att hon har förstått att hon kan, att det faktiskt går och att det dessutom är lite roligt att göra som man vill. Typ.

Hon kan svänga runt närsomhelst mitt i en promenad när hon är kolugn. Jag går ofta nära henne, men har inte provat att gå bredvid henne, mer än lite åt sidan..

Problemet är att hon ibland inte respekterar människors utrymme. När hon får fnatt kan hon springa rätt in i oss. Men aldrig annars.

Har tränat henne att inte gå för nära inpå människor, vilket gått bra tills hon sparkade mig...

Idag har hon blivit riden för första gången på 3 månader. Hon testade ryttaren en hel del, men på det hela taget gick det bra!

Verkar gå bättre när det är ljust ute också.. På kvällen ser hon spöken. Vet inte om hon bara fejkar eller om hon faktiskt inte ser ordentligt och blir rädd...

Som du beskriver problemet så låter det som du borde jobba mer med hennes respekt gentemot människor. Jobba utestlutande på inhägnat område, samt longera henne innan så hon får ur sig lite energi.

Jag skulle inte tömköra en häst ute i naturen som beter sig som din. Risken är att hon fortsätter att spöka och dessutom lär in det som beteende. Alltså lär du henne att ute är det ok att göra som man vill.

Grundläggande markarbete och lydnad måste sitta innan man ger sig ut.

Om hästen är ok att leda vid hand skulle jag använda mig av det i stället för tömkörning vid skogspromenader. Dels har du då en placering som gör hästen tryggare. Samt att du förmodligen har bättre kontroll om du leder iställer för tömkör.

Vi har jobbat vid hand i över två månaders tid dagligen och det går hur bra som helst nu. Finns inget att utveckla där, känns det som.

Tömkörningen har känts som ett jättebra alternativ, eftersom hon får jobba mer.

Är det fel att utsätta hästen för sådana situationer den krånglar i?
Jag känner det som så att om vi aldrig kommer igång med det så blir det heller inte bättre. Som sagt så har vi jobbat jättemycket vid hand, även mycket i longerlina. Följsamhetsövningar osv. Och det går hur bra som helst nu..

Hon strular aldrig när man går bredvid henne. I början (när hon var som värst) vågade/ville hon knappt ta ett steg alls på egen hand.

sätt tömmarna på så långt ner på tömkörnings gjorden som möjligt(om du har en;) )inte ut i skogen ,,,stanna på inhägnat område

Att öva på situationer där hästen kan krångla... det är inte fel i sig. Men tänk igenom vad det är ni vill uppnå med övningen. Att sätta sig en situation där hästen lyckas lösa problemet/övningen genom felbeteende..då har du ju inte uppnått något med den övningen.. eller hur?

Om du vill tömköra så rekommenderar jag dig att först markarbeta och tömköra med lite tempo på inhägnat område. Töm ur lite energi ur hästen. Sen tar du en kort runda... placera dig själv straxt bakom bogen... Då har du bättre kontroll och kan stoppa henne betydligt enklare om hon vill snurra runt. Din placering är då dessutom ett stöd för hästen om det är så att hon är osäker på att gå först.

Tömkör så en kortare bit. Avbryt genom att gå fram och led sedan hästen tillbaka... Avbrytandet skall komma innan hon börjat spöka.
Sen kan du succesivt öka på sträckan du tömkör innan du avbryter. Ju mer säker hon blir så kan du själv dessutom sakta flytta din position i förhållande till hästen längre och längre bak.

Ska prova det! Tack tack!

Vet inte vad du tömkör med? sele? gjord? Bra är annars att tömköra med sadel och ha tömmarna genom hängande stigbyglar...då har du snabbare kontroll om hon vrider sig. :)
Men det är ju olika från häst till häst. På min funkade det jätte bra.:)
Sen gjorde jag mkt som "syrran" skrev gick lite längre fram. Av 2 anledningar. Hästen ser vad man är och känner tryggheten när man går bredvid. samt att man ramar in hästen.
När pållen sen funkar bra i det läget kan man arbeta sig själv mera bakom hästen.:)

Vår gjorde samma (fast på bana) när vi började, det var ju en enkel biljett till "se hur matte löser detta". Det gick ett par gånger, sedan kunde jag höja nivån så pass att krav på form ökade. Och då var det enklare att hålla tag i ytter när han började spöka. Och fram, fram, fram, fram.

Nu gör han det aldrig, för det betyder ju bara mer jobb. Han är en riktig arbetsmyra, men som fullblod är han snabb, smart och inlärningen går på ett försök. Funkar detta försök, då är det inlärt beteende. Skitkul.

Nyckeln är helt enkelt att gå framåt hela tiden, hästen ska ha bjudningen i alla lägen.

Vänder hon alltid åt samma håll?

När jag har en häst som gör så har jag stadigare kontakt och är väldigt uppmärksam på minsta tendens att sluta bjuda framåt. MASSIV drivning och blåhållning i "yttertömmen" så hon inte kommer runt.

Man lär sig snart signalerna och kan driva på i förebyggande syfte.

Jag sätter alltid innertömmen endast i bettringen vilket gör det lättare att "få tag" på hästen innan den hinner svänga runt.
Brukar också gå lite vid sidan om hästen, snett bakom, istället för rakt bakom.