Är jag ensam om att söka och ringa till alla tidigare ägare till mina hästar.(Dom som man kan hitta då för alla hittar man inte) Ringde i kväll till uppfödaren av mitt nya halvblodssto, och han blev sååååå glad att få höra var hon var och vad vi gjorde. Och jag blev så inspiread av att höra om hennes mamma och syskon (Hennes mamma blev 32 år!!!! :eek: och fick 17 föl!!! ) Vilken kvinna!
Söker ni nånting om era hästars förflutna? Jag tror ju att man kan lära sig mycket om varför hästen gör si eller så.

maria

Jag skulle bli så glad om mina gamla hästars nuvarande ägare ringde till mig.
Själv har jag aldrig ringt till en uppfödare - dock hade jag kontakt med min Luff´s uppfödare i många år och när Luff dog skickade jag ett vykort för att tala om vad som hänt.

Ja jag är av samma uppfattning som du. Nog vill man ju veta både bakåt (som köpare) och frammåt (som säljare) Eller skiter man i vilket?
maria

Min häst har haft en tidigare ägare, plus uppfödare, och förra ägaren och jag har god kontakt, regelbundet, trots att jag har haft min prins i snart sex år.

Jag har mailat uppfödaren (ett stort arab-stuteri) flera gånger, men de mailar aldrig tillbaks, tyvärr. Ska ta mig i kragen och ringa ner till dem tänkte jag, vill veta mer om min herre och hans föräldrar såklart!

Kul om du skulle få tag på uppfödaren. För man får ju så värdefull information. men jag tror inte det är så vanligt att man ringer å kollar med föregående ägare!
maria

jag fick tag på min hästs uppfödare och hon blev oxå glad.
Hon har skickat foto på henne då hon var föl och unghäst :love:
Helt enkelt underbart att få dessa bilder - min häst är 23 år så det var gamla foton :D
Har oxå fått reda på hur hon var som liten.
Uppfödaren ska komma ner nu till våren för att träffa henne - ska bli jättekul.

Hennes förra ägare är henne jag skaffat henne från, så jag kan ringa om det är nåt jag undrar över, Hennes pappa äger en här på buke, så honom vet ja lite om nu:p

De som hade ponnyn innan mig köpte henne när hon var två direkt från uppfödaren. Så hela hennes vuxna liv känner jag till.

Jag har mer eller mindre regelbunden kontakt med förra ägaren, sedan har jag pratat med de tidigare ägarna några gånger och sedan har jag skickat brev och bilder till uppfödaren (och fått unghästbilder tillbaka! :love: ). Hästen ifråga har alltså haft tre ägare, förutom mig, om nån inte förstod... ;) Uppfödaren framförallt har verkligen uppskattat att jag hört av mig och skickat bilder, och det är tänkt att hon ska komma ut och hälsa på oss någon gång framöver. :)

Hade min kuse lääänge på foder, innan jag bestämmde mej för att köpa honom. Vi hade otroligt bra kontakt under "fodertiden", vi skickade bilder till varandra, och jag berättade om precis allt som jag gjorde med han,varför, hur det gick osv. Och h-n var super glad att få veta. Men sen köpte jag honom. Skickade ett mail typ 2 dagar efter att jag hade varit och köpt honom och berättade en del, men fick inget svar...någonsin. Så nu har jag slutat att höra av mej. Vill hon veta ngt så får h-n höra av sej. Är verkligen jätte tråkigt. Vi hade superfin kontakt. Och h-n hade lovat att komma o hälsa på sommaren efter att jag köpte han, hade till o me bestämmt preleminärt datum o allt. Men icke, har inte hört ngt från förra ägaren. Och jag vet att denne ej flyttat/bytt telenmr/bytt e-mail, då min mor har en avlägsen kompis som vet vem hon är.

Så jag är verkligen glad för alla ni, som har kontakt med era hästars förra matte. Det kan vara till stor hjälp i olika situationer.

Lycka till med era hästar, och föredetta mattar/hussar.

Har försökt hålla kontakten med min hästs förra ägare, men dom undviker mig bara och struntar i att svara på mail osv och kommer med undenflykter :confused: Dom har lovat att komma och hälsa på i över ett år.

Själv är jag en väldigt jobbig "f.d ägare" :p Jag åker och hälsar på min föredetta häst så ofta jag kan och håller någorlunda bra kontakt med nya ägaren :)


Nu blev jag ju inspirerad att ta kontakt med uppfödaren jag med :rofl:

Mina travare har varit hos uppfödaren och sen hos mig - därav vet jag också deras 'bakgrund' då jag också stått i samma stall som dessa travgubbar :p
Connemaran har varit hos uppfödaren och sen ngt hem till - så där blir det att snacka med uppfödare lite granna.

Egentligen ser jag det som mest viktigt att kontakta föredetta ägare om det finns något problem som är ohållbart eller som kanske kan lösas med lite historik.

Jag ringde till mitt ena shetlandsstos uppfödare. Hon fick en chock att shettisen var såld för den jag hade köpt av hade väl sagt att det skulle vara ett varaktigt hem. Han hade väl henne i 5 månader. Sedan när hon frågat honom hade han sagt att hon bara var ute på foder. Konstigt när jag betalt 3500 kr och fått papper på henne :angel:

Häromdagen fick jag kontakt av en slump med en tidigare ägare till min fjorda som vi tyvärr fick avliva hösten 2005. Så nu vet jag i stort sett hela hennes historia.

Jag ringde upp mitt halvblods uppfödare, då jag hade en hel del frågor. Hon vart jätteglad, för hon hade tydligen haft en efterlysesannons ute, men det visste inte jag. Jag fick inga direkta svar på mina frågor, men när jag skulle sälja henne så så köpte de tillbaka henne för att ha som avelssto, jag var jätteglad, då hästen är var speciell o haft det svårt med vanvård mm, så jag vill verkligen att hon skulle komma till ett "sista" hem. Hon var då 13 år, blev utbildad akademiskt..Tyvärr ingen kontakt nu..

medryttarhästens ägare har ganska regelbunden kontakt med de som ägde henne innan. ringer ibland, mejlar, skickar bilder etc.
i höstas kom de även hit och så åt vi lunch på stan tillsammans och babblade massor om Litan :) Sen följde de med ut till stallet och fick krama och pussa lite på pållan..

Tycker det är skönt att ha den kontakten, dels är det intressant att höra hur hon var innan och så skulle jag nog själv vilja att nya ägarna gjorde så om jag någon gång säljer en häst.

Jag vill också gärna veta hästens bakgrund, det är alldeles för ofta en hästs historia är som ett oskrivet kort. Hela bakgrunden kan tappas bort då en häst byter ägare.

Jag har forskat i min tidigare medryttarhästs bakgrund - med en uppmuntrande ägare bakom mig. Visste hennes tidigare ägare, men där innan bara en firma/stuteri som importerat henne från island. Jag mailade dem och fick mycket info. om henne och det föl vi hört att hon skulle haft, sökte sedan upp fölägaren - "fölet" var då 4 år och hade själv precis blivit mamma ! Fölägaren var jätteglad att höra av oss, och berättade vad hon visste om medryttarhästen från då hon köpte fölet. Jättekul !

Min första egna häst, även det en islänning, visste jag två ägare bakåt - han var dryga 20 då jag köpte honom. Jag ringde tredje ägaren bakåt där han varit turridningshäst, även hon blev jätteglad och berättade mycket om honom samt det hon visste om ägaren innan henne. Denna ägare fick jag inte tag på då hon ägt honom väldigt kort tid och inte finns registrerad någonstans, så jag ringde vidare till hon som jag trodde importerat honom - första namnet på reg. beviset. Blev tvungen att söka ordentligt, via stadsarkiv då hon hunnit gifta sig och byta namn... Men, det var en häftig känsla att ringa en främmande människa och försiktigt fråga om hon ägt en häst vid detta namn för 18 år sedan ;) . Hon blev mer eller mindre chockad men överlycklig att höra av mig. Hon ägde honom som 7 åring, nu var han 25 och hon hade många gånger undrat om han levde och vart han var... Även hon kunde berätta mer om honom, och vem som ägt honom innan henne. Vi hade många glada skratt - han var sig tydligen väldigt lik fortfarande :love:

Min nuvarande häst har jag koll på bak till uppfödaren, som jag i och för sig inte talat med. Men han har haft fem ägare med mig, och hans förrförra ägare har ridit in honom och känt honom sedan han hämtades från uppfödaren, så hon har bundit ihop historien för mig.

Ni som inte spårat tidigare ägare, jag rekommenderar det varmt, man får en större helhetsbild av sin häst, och alla jag kommit i kontakt med har varit så glada att höra vad som hänt hästarna sedan de lämnat dem, och hur det gått för dem. :bow:

Mitt sto är uppfödd hos några kompisar till min mormor, så dom känner jag lite, men pratar väldigt sällan med dom (2 ggr på 4 år typ). Dom ägde henne tills jag fick henne, hon var ute på foder i 7 mån hos en tjej som inte klarade av henne, men andra ägare har hon inte haft.
Valacken är född i Hudiksvall och resten av livet bodde han i travstallet där jag jobbade, tills jag köpte honom. Han har bara haft en ägare innan mig, samma sak med stoet.

Jag känner ju min häst sen födseln, då jag kännt uppfödarna sen mer än 10 år. Jag har varit hästskötare åt deras fd "beridare", så jag har haft kontakt med alla Allans syskon, både äldre och yngre. Jag köpte honom som ettåring så han är ju mer formad av mig än de andra (som inte sålts förrän vid 3-5 års ålder), men visst ser man likheter! Och ffa är det kul att känna hans mamma väl, hon är en märr som inte går av för hackor!:)
Om jag nånsin skulle sälja skulle jag absolut vilja ha kontakt med köparen, dom skulle antagligen vilja bli av med mig...

Jag har gjort det och tycker man får veta mycket trevligt. Jag fick fina kort på min häst som föl med sin mamma, och kunde skicka tillbaka bilder hur hon blivit som vuxen. Jätteroligt.

*kl*
skall imorgon om jag hinner slänga iväg ett mail till uppfödaren av min pålle då jag fick tag på mailen via en bukeperson (tack)
skall bli kul att få reda på lite saker om han om de svarar (hoppas)

Jag har blivit kontaktad av en familj som köpt en shettis som vi har fött upp, det var jätteroligt! De brukar skicka julkort varje år, och i januari i år åkte vi dit och hälsade på.

Vi sålde två föl till samma person med några års mellanrum. Sen flyttade hon och sålde den ena shettisen men tog den andra med sig. Nåt år senare fick en grannfamilj till den sålda shettisen reda på att den andra shettisen var till salu och köpte den.

Så dessa helbröder går tillsammans hela dagarna men bor i varsitt stall! De hade blivit så lyckliga när de fick träffas igen. :love: De kommer inte ut samtidigt på morgnarna, så den som kommer ut först brukar stå och ropa efter den andra. De äter hö ur samma hög och går alltid tillsammans. Jag hoppas att de vill behålla sina shettisar länge så de får fortsätta vara tillsammans.

*kl*

Hur gör man ifall man vill ta reda på vem som äger en viss häst etc? Vart vänder man sig? Jag skulle vilja veta vad som hänt med en häst, jag har regnr/passnr uppskrivet, men vet inte vem jag ska vända mig till. Vill gärna få veta vem som äger hästen numera!

Jag spårade min hästs uppfödare och mailade henne - hon blev jätteglad. Hon hade undrat länge var hästen tog vägen. Hästen råkade ut för en hel del saker i Danmark innan hon kom över till Sverige. Hästhandlaren som jag köpte henne av hade hittat henne uppbunden i ett garage! :eek:

Vi har haft lite utbyte av varandra och hon blir alltid lika glad när jag hör av mig. Jag har fått gamla bilder på hästen av henne och hon har fått nya bilder av mig som hon vill använda på sin hemsida. Hon driver ett stuteri i Danmark.

Det var väldigt intressant att få höra vad min stackars häst varit med om. Jag skulle nog göra om det ifall jag köpte en ny häst. :)

*kl*

Hur gör man ifall man vill ta reda på vem som äger en viss häst etc? Vart vänder man sig? Jag skulle vilja veta vad som hänt med en häst, jag har regnr/passnr uppskrivet, men vet inte vem jag ska vända mig till. Vill gärna få veta vem som äger hästen numera!

De som utfärdat hästens pass har uppgifterna om nuvarande ägare!

Nej, det gör jag inte direkt. Jag köpte mitt sto sommaren 05 från ett försäljningsstall, och dom i sin tur hade henne bara några månader. Innan dess gick hon som promenadhäst hos en gammal dam i Tyskland, där hon även föddes.
Men jag funderar på att skicka ett brev eller något till uppfödaren, kanske få lite föl-bilder och så.:D Vore kuuul!

nuvarande pållen köpte vi av uppfödaren.

Min första häst, en gammal travare. hans uppfödare hade jag mailkontakt med.

foderhästar och liknanade har jag inte forskat så mycket om.

jag hade kontakt med min hästs uppfödare ett tag och fick även lite föl kort :love:
Jag köpte min häst som 2 åring. Sen tog jag kontakt med ägaren till pappan och var även o hälsade på guben som då var 26 år o fortfarande avelshingst :p
Mammans ägare fick jag dessvärre inte tag på.

Jag sålde en häst för några år sedan, som sedan såldes vidare. Jag har nu fått fatt i och pratat med den nya ägaren! Vi har även bytt foton - jag har skickat fölbilder och hon skickade några bilder när han blev longerad!
Det var jätteroligt att se att lille Scott har det bra!

Önskar att det var lättare att få fatt i ägare - jag har haft efterlysningar ganska länge på annons sidan men knappt fått napp...

jag mailade min sköthästs uppfödare, hon blev jätteglad över att höra att hästen hade nån som älskade den! Så skicka hon bilder när hon var föl (några timmar gammal) å när hon var 3...
Hästen dog för några år sen, å då sms:ade jag henne (tror jag, j*a svårt å hitta rätt på gifta personer :mad: )

ringde min första sköthästs uppfödare, å fick lite info, lustigt nog red min faster på gården som hon var född på, så jag har bilder på både pappan å mamman :D från 1967 typ!!!

Min egna häst har jag försökt få tag i uppfödarna, men lyckas inte så bra... hon stod hos samma tränare i alla år, å de sista delägarna mailar jag med å de kommer med morötter då å då (hästen var galopphäst = lite olika ägarformer)...
Har ganska bra humm hur min häst har haft det från 1,5år å tills nu...

jag är sån som vill ha koll på vart alla tar vägen å hur de mår, så om jag någonsin skulle sälja min så vill jag absolut ha kontakt med framtida ägare!!! (fast min kommer aldrig bli till salu)

Jag har haft kontakt via brev med min äldre hästs uppfödare så de vet att jag har henne osv. Fick foton på hennes mamma och på henne som föl, vilket var jätteroligt!!!

Jag hade kontakt med ägaren innan oss också lite till och från, men hon har nog själv valt att inte ha kontakt. Tror hon ångrade försäljningen bra länge.

Min förra häst meddelade jag ägaren innan oss när vi fick utdömningsbesked och de fick komma och säga hej då till hästen några dagar innan vi fick ta bort henne.
Någon tidigare ägare där lyckades jag aldrig få tag på då det fanns flera med samma namn.

Med min unghäst är det enkelt. Jag är uppfödare, ägare och ryttare. :D

Jag har haft kontakt med de flesta uppfödare till mina hästar. Som uppfödare blir jag själv glad när ägarna hör av sig. En solskens historia hände i höstas. Ett hignstöfl jag sålde för några år sedan såldes vidare efter någonmånad hos nya ägaren. Där tappade jag kontakten. En dag så ringer en annan fölköpare och berättar att hennes kompis har köpt den "borttappade" hingsten. Dessa två halvbröder står nu i samma stall.:bow: :bow: :banana:

Jag har kontakt med uppfödarna till alla mina hästar. Jag har tät kontakt med de jag sålt hästar till.
Jag skulle förmodligen inte köpa en häst som har en okännd bakgrund. Tycker det är viktigt att veta hur stammarna är bakåt samt hur de vuxit upp.

Har bara hört av mig en gång till min hästs tidigare ägare, han som sålde honom till mig. Skickade ett kort på oss efter ett halvår/år och talade om att han mådde bra och var bra i ryggen igen.

Fick inget svar.

När jag köpte gammegubben blev jag väldigt nyfiken på hans resa genom livet då han var född i sverige men blev importerad från tyskland och hamnade hos mig :love:

Pratade först med tjejen som sålde han från tyskland, de var hon som köpte honom från sverige då hon själv var från sverige, gav mig uppfödarens telefon nr (dock stämde de ej mer men jag lyckades luska ut nuvarande nr) och jag ringde. :D

Ångrar inte en minut att jag ringt, och inte uppfödaren heller Var lite nervös om vad jag skulle säga när hon svarade, jag ringde och ringde ingen svarade höll på att ge upp men en dag svarade hon. Jag frågade om hon höll på med hästar och efter att homn svarat ja, frågade jag om hon var uppfödare till den häst jag köpt. Hon började gråta
:love: :love: :love: :love: :love: :love: :love: :love:

Idag har vi regelbundet kontakt via mail och hon fungerar lite som mitt bollplank. Fått reda på mkt om min häst släkt osv, guldvärt i mina ögon.

De hela visade sig att uppfödaren själv hade försökt hitta min häst men ej lyckats då hon var väldigt kär i denna häst och ville egentligen inte sälja. Så båda vann på mitt samtal och förhoppningvis snart kommer hon och hälsar på då on bor i Ullare så de är inte så långt borta, hon blev överlycklig nör vi flyttade till skåne så de blev närmare, så hon har lovat att snart komma ner sist jag pratade med henne =)


och lillkillen jag köpt nu har jag även regelbundet kontakt med, dock är han bara 06.a så lite lättare där =) Men när ha är 20 år ska jag fortfarande ha konakt med ppfödaren bara hon vill =)

Jag har själv en nästan otrolig historia som är VÄLDIGT lång. När jag red på ridskola i början av 90-talet hade jag en underbar sköthäst som var importerad från Ryssland och var väldigt speciell. han kunde massor av cirkuskonster, spansk skritt osv, han trivdes dock inte på ridskolan utan blev aggressiv. Vi tävlade en hel del, vann KM osv men till sist såldes han. Min familj var mitt inne i en flytt och hade inte råd att köpa honom, en annan tjej på ridskolan, vars föräldrar hade vunnit på bingolotto, köpte honom istället. Hon förbjöd mig att hälsa på och när vi flyttat till annan ort fick jag höra att han tagit överhanden, skenat etc och att hon skulle sälja, jag har fortfarande kvar annonsen i gulnat tidningspapper hemma (den låg i min plånbok i säkert 5år efteråt) Han blev såld men jag fick inte reda på vart. Jag trodde innerst inne att hon slaktat honom för att han var icke ridbar och att hon vägrade berätta någonting.

Åren efteråt satte jag in åtskilliga annonser i allehandla hästtidningar men utan respons. Jag gav upp. SEN 2001, nästan 10år efter, hittar min syssling(!) en annons i MinHäst om någon som letar efter släktingar till sin isabellfärgade ponny med samma namn som 'min'. Jag svarade direkt men månaderna gick - inget svar. Jag lade då in en annons här på buke och efterlyste den nya ägaren istället och fick svar och ett telefonnummer!! Tjejen bodde bara 1timme bort och jag var välkommen att hälsa på! Underbart! men det slutar inte här.. (orkar nån verkligen fortsätta läsa??) Hon hade haft honom i ca2år då och tittade man bakåt i hans historia hade han sålts runt ÅTSKILLIGA gånger. Vi lyckades spåra ALLA tidigare ägare och fick deras historia. (söt ponny - alldeles för stark/svår)

En sak återstod: jag hade ett vagt minne av att nånting inte stod rätt till med hans papper, han har GAMLA ryska dokument, åldern som står där stämmer inte helt med tänderna och det som (antagligen) skall vara höjden stämmer inte heller. Jag fick papprerna delvist översatta från ryska och vips insåg vi att hästen var estnisk. När han importerades till sverige var de baltiska länderna fortfarande Sovjetiska, därav missen. Jag började söka på internet och fick fram fakta om Estionian Native och kom i kontakt med en estnisk tjej som hade tillgång till stamböcker och en enorm kunskap. Hon kollade upp det namn&nummer som stod i papprena och det stämde verkligen inte med 'vår' häst. Nu kontaktade vi återigen importören som nu berättade mer, han hade köpt in 5 ponnier, fått med 5 papper och utan att kunna ett ord ryska hade han bara delat ut ett papper till varsin häst och sålt dem vidare!!! Vi var alltså tvugna att hitta de andra fyra ponnierna, översätta deras papper och hitta den som stämde med vår ponny!!!!

Hästhandlaren gav oss vag information (i stil med: kanske sålde jag en till norrland, eller var det skäcken?...) men vi hittade en på GFRK göteborg, tyvärr död och papprena försvunna, detsamma gällde det stoet på Ridklubben Udden. Sen var det helt stopp. Vi hade det ev. norrlandsspåret samt att någon tror sig ha sett in isabell på en hästmarknad runt den tiden med rätt(?) namn. Jag mailade till tidningen ridsport som publicerade min historia och VIPS, han sålde minsann en till norrland! Dock stämde den hästens papper... Den sista hästen är och förblir(?) okänd, så också 'vår' ponnys riktiga identitet.

trodde vi.

Min kontakt i Estland gav sig inte (tack gode gud för hästmänniskor som brinner för sin sak) hon tog reda på alla hästar som exporterades därifrån under de åren, (måste tagit TID!!)sorterade bort dem med fel färg o kön. Tillsist finns det bara en som passar och av en slump känner hon till uppfödaren och ringer honom. Han minns hästen och berättade att han sålde den och några andra till en rysk circus när dom var mellan 3-5år gamla. BINGO!!! Säcken var knuten. Vi kommer nog aldrig att hitta hans papper, men jag har alla uppgifter i mail, han visade sig vara född 83 istället för 86.

Från att jag 'hittade' honom igen tills dess att vi fick sista uppgifterna tog flera år, men gud vad kul det har varit! Hoppas jag kan inspirera till andra som har tillsynes omöjlig stam på sina hästar.

Ponnyn ifråga lever kvar än idag hos samma tjej och jag är glad att han äntligen har fått ett sista hem!

/klara

Alla hästar vi har nu är köpta direkt från uppfödaren. Den ena uppfödaren är samtidigt en god vän till familjen och träffar alltså hästen själv med jämna mellanrum och får veta "allt och lite till". Den andra uppdaterade jag länge ett par gånger per år per brev och nån gång per telefon förutom att de var uppe och hälsade på hästen ett par gånger. Det är nu 13 år sedan jag hämtade hem den hästen, så jag får erkänna att kontakten/breven numera dock är högst sporadisk.

vilken historia, wow.. där har de legat arbete bakom men ni fick utdelning.. =) KUL =)

Jag lyckades spåra uppfödaren till min gamla häst!! Det lustiga var att vi åkte genom halva sverige för att köpa honom och uppfödaren bor ca en halvtimmes väg ifrån oss:D
Dom tyckte det var jättekul att få kontakt med oss.. Men någonstans under vägen hade min ponny ändrat RAS, ÅLDER och NAMN!!!

Istället för ett Polskt hbl/arab född-91 Hade vi köpt oss en Vbl/Hbl/Arab/? född-93 Det gjorde inte mig något, jag älskade min pålle:love: Fick massa söta bilder på honom när han var föl!!!
Ibland kanske man inte vill ha reda på sin hästs historia??

Nu försöker jag spåra uppfödaren till mitt Holländska Appaloosa sto, det enda jag vet än så länge är att hon har haft 4 ägare inklusive mig, sedan den 31 mars-05.

Jag fick av en slump kontakt med varans Victors:love: uppfodare genom buke.

Jattekul och hon var sa glad att "Tor":love: har det bra har och att vi haft honom sa lange.

Ska forsoka hinna halsa pa Tors mamma:love: snart.. hon lever fortfarande fastan att Tor:love: fyller 20 ar i ar!!!!

/KT

Hej. Jag fick kontakta uppfödaren/travtränaren till vår Kallblodstravare eftersom han fortfarande stod som ägare på travförbundet. Han blev också jätteglad för att höra var hästen tagit vägen :) Han skickade foton på pållen när han var liten "bebbe" och berättade en del om honom också. Jättekul! :bump:

Jag hade kanske inte gjort det om jag inte var tvungen att ändra ägaruppgifterna för passets skull men det var verkligen roligt att få höra lite om hästen. Känns som om man känner honom lite mer nu :)

alltså.. jag kan inte holländska, men jag funderar på att kolla upp min hästs uppfödare

alltså.. jag kan inte holländska, men jag funderar på att kolla upp min hästs uppfödare

Har du oxå holländsk import?? Ras?
Jag har fått hjälp av en holländsk talande tjej med att kontakta Holländska Appaloosa föreningen mm..
Jättebra om man kan få tag i någon som kan språket..

jag har haft lite kontakt via mail/post med uppfödarna. tyvärr bor de i danmark så har lite svårt att förstå vad de säger om ja skulle ringa. de har skickat kort på honom som föl och jag har skickat kort till dom. jätte roligt att höra hur han haft det tidigare tkr jag!!!:D

Jag har ridit för Svalurs tidigare ägare, en tränare vid namn Jóhann Fridgeirsson.
Jag ska också se om jag kan skriva ett brev till Svalurs uppfödare, fast på engelska då.

Är jag ensam om att söka och ringa till alla tidigare ägare till mina hästar.(Dom som man kan hitta då för alla hittar man inte) Ringde i kväll till uppfödaren av mitt nya halvblodssto, och han blev sååååå glad att få höra var hon var och vad vi gjorde. Och jag blev så inspiread av att höra om hennes mamma och syskon (Hennes mamma blev 32 år!!!! :eek: och fick 17 föl!!! ) Vilken kvinna!
Söker ni nånting om era hästars förflutna? Jag tror ju att man kan lära sig mycket om varför hästen gör si eller så.

maria



Jag har bra kontakt med min hästs förra och enda ägare och det har vart guldvärt när det uppstått situationer som man inte förstått/vill ha tips, råd, förklaring på. Så nej, du är nog inte den enda.

jag kan fråga säljaren vad hon vet, men jag forskar inte eller söker upp folk som en besatt, utan jag lär känna hästen och utvecklas med den. ofta upplever jag att vetenskap om tex ett problem kan hindra arbetet med hästen för att man fokuserar för mycket på problemet.

om någon föredetta ägare skulle komma och hemsöka mig och titta och hälsa på så skulle jag bli fruktansvärt irriterad. sålt är sålt.
vill man fortfarande kontrollera hästens liv så kan man lägga ut den på foder.
jag skulle ju inte känna att jag faktiskt ägde hästen om fd ägaren var och nosade i allt. plus att skulle känna mig tämligen förolämpad med tanke på att fd ägare då inte litar på att jag faktiskt kan ta hand om djuret.

men så tänker jag, sålt är sålt, köpt är köpt. skriv bra kontrakt och så blir det som det blir.

kanske låter surt men så upplever jag det.