Hur stor är chansen att man blir "beviljad" ett sådant?
Jag känner en sådan stark ångest för att krysta ut fölet och skulle helst vilja få göra ett snitt. Men jag har förstått att det är inte något vem som helst får?

I den här tråden diskuteras kejsarsnitt!

http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=802890

Hur stor är chansen att man blir "beviljad" ett sådant?
Jag känner en sådan stark ångest för att krysta ut fölet och skulle helst vilja få göra ett snitt. Men jag har förstått att det är inte något vem som helst får?

Jag hade också haft ångest för att krysta ut ett FÖL... :rofl:(Kunde inte låta bli, förlåt)

Jag tycker det låter mer naturligt att säga föl ;)

Är du med barn eller är det bara i förväg du tar reda på det? :)

Hon är förmodligen dräktig :)

Jag får veta på freitag :)

Oj, var länge sen jag läst nåt från dig. Fast jag är förstås aldrig på ÄU längre heller, har ingen tid sen lillen kom ;)

Är det en planerad graviditet? Om så är, så är det kul att höra att livet verkar fungera bättre för dig nu :)

Lyckönskningar från oss! Min son är redan 11 mån gammal, tiden går så fort verkligen.

För övrigt, jag glömde såklart bort att svara på ursprungsfrågan :o

Jag fick planerat kejsarsnitt, av en del olika skäl. Hade absolut inga problem att få det, trots att jag fick panik mot slutet och begärde det då utan att ha planerat inför det. Jag träffade läkaren den 12:e sept, och fick ett datum för snitt samma dag. Den 25/9 kom han ut :)

jag skulle tro att du skulle ha relativt "lätt" att få det beviljat. Har man lite historik av psykisk ohälsa verkar dom lyssna på en mer....

Japp,´halvplannerad ;)
Okej, ja jag ska till mödra imorgon och få saker och ting konstaterat

Försök träffa någon bm, kurator eller doula eller vad de heter och prata först.

Det första jag tänkte i princip när jag vart gravid var "hur f*n ska jag kunna föda?"

Det har blivit bättre av sig själv för varje dag, jag har inte tänkt på det alls utan bara sett fram emot att få den lille på bröstet, och på något sätt har allt försvunnit, nu är jag snarare rädd för att bli snittad!!

Jag tycker bebisar var jätte stora och hur f*n ska jag få ut en såndär? det är helt borta, spanar in bebiskläder i stl. 50 och det passar ju inte ens min katt, och hon är inte stor och henne skulle jag kunna föda :rofl:

hihihi
Har du kläckt ditt ägg än elle? :)

Jag "rekomenderar" att gå på profylaxkurs (jag gick på den här: www.profylaxgruppen.se ), det är bra som stöd för att föda vaginalt, men också kejsarsnitt (förhoppningsvis vågar du föda vaginalt efter den kursen!).
Profylaxkursen handar om MKT mer än att "bara lära sig andas"!

Har ditt liv ordnat upp sig nu alltså?

Minns alla trådar som var "förr i tiden", om hur jobbigt du hade det. Har du lyckats med att må bättre och skaffa stabilitet i livet nu?

Nej det är 2 månader kvar, känns som 2 år!!

tyvärr inget plus :( no baby

japp, eget plejs och förlovad