Vet inte riktigt om den här tråden hamnar rätt, annars kanske någon vänlig själ vill flytta den...

I juni i år köpte jag ett treåringt varmblodssto. Hon hade diverse olater så som att sparkas och bitas, öppna saker, kasta/sparka av diverse kuskar och ryttare. När jag var och tittade på hästen blev hon mer eller mindre misshandlad med spö och hovkrats. Ägaren bestraffade henne oupphörligen och i annonsen stod att hon hade en slakttid beställd.

Eftersom hon var illa behandlad men ändå verkade rätt så social bestämde jag att hon skulle få följa med hem. Hon har på MÅNGA sätt blivit bättre, bl a att jag får kratsa/fila på hennes hovar (hovslagaren får endast om hon fått lugnande), hon är mycket trevlig och jag har tränat med mjuka metoder, belönat när hon gör rätt och struntat i henne när det blir fel etc. Har aldrig slagit eller hotat henne, men varit rätt så bestämd med att hon inte får lov att "vara elak" (sparkas eller bitas).

Idag dök ett problem upp, som jag ser det ett otroligt problem. Jag skulle gå ut och ge hästarna lite betfor i hagen. Alla kommer så klart, alla stannar också och väntar på att jag ska fördela det i tre olika högar. Denna häst kommer närmre. Jag säger bestämt nej och trycker henne på halsen för att hon ska gå undan. Hon vill dock ha betforet NU och blir förbannad över att jag inte låter henne få det.

Hon snurrar runt på ett ögonblick och sparkar därefter mot mig som en vansinnig. Hon sparkade bakut och ansträngde sig verkligen för att träffa! Jag hann precis vackla lite åt sidan och kände vinddraget av hennes hovar vid näsan/kinden :crazy::eek:

Det var ruskigt obehagligt, som ni kanske förstår. Har tänkt igenom saken och jag tror aldrig at jag har "pressat" henne förr, alltså hon har nog rätt enkelt kommit åt det hon vill och kanske saknar respekt för mig. Dock är hon ju snäll att hantera, men även hos förra ägaren (som hon hade respekt för) har jag hört att hon kunde sparkas när det inte passade.

Till saken nu då - äntligen: Vad ska jag göra? Det är alldeles livsfarligt att pressa henne, om det inte passar så anfaller hon... Jag vet att en häst ALDRIG ska vända baken mot en människa - men hur ska jag lyckas få henne att sluta? Om jag ex. hade smällt till henne på baken när hon vänder den emot mig, då skulle hon sparka bakut och krossa mig innan jag hann undan. :confused:

Visst, kan ju låta bli att pressa henne och alltid låta henne få sin vilja igenom men det känns inte rätt.

Idag efter att hon hade sparkats motade jag bort henne från maten. Då stegrade hon sig gång på gång och hotade mig verkligen, tog då longerpiskan och "small" med den mot marken. Då gick hon undan. Jag drev henne tills hon vinklade öronen emot mig och slutade med alla hotfulla tendenser. Lät henne INTE under några villkor komma fram till maten och när de andra fått i sig lite tog jag bort den och gick in. Det var säkert fel, men jag ville inte att hon skulle få sin vilja igenom genom att hota/anfalla.

Förslag på vad jag ska/bör göra? Var snälla och svara inte "ta hjälp av en tränare", det kommer aldrig att hända utan flera orsaker, bl a p g a att hästen inte gillar främmande.

Jättetacksam för tips och idéer!

Jag har haft en häst som betedde sig ungefär likadant, hon hade någon typ av hormonrubbning. Hon anföll också i hagen och en gång släppte hon inte ens ut min kompis när hon skulle gå ut från hagen. Detta var en vääldigt speciell dam och hon kunde verkligen bli SVART i ögonen vissa gånger så förbannad var hon. Det var en "gammal" travare det med. Tyvärr så fick jag ta bort henne förra året pga skada men jag hade trots allt henne i 5 år. Att hon högg mot mig och betedde sig allmänt illa bekom mig inte så mycket så länge hon bara hotade men visst är det otäckt när man är nära att bli träffad. Min blev bättre med åren men stryk hjälpte inte så hon lärde sig väl lita på mig antar jag. Har du kollat så den inte har ont? På min häst flyttade sig det onda så ena gången när vi var nere på helsingborg så satt det på ett ställe och nästa på ett annat. Veterinärerna/fys stod som frågetecken. Man vet ju själv att har man ont i kroppen så är man inte så glad. Många travare har ju spänningar i kroppen, speciellt då om dom har haft såna tidigare ägare.
Jag hade tagit ut en fys som fick kolla igenom den om det är möjligt!

1, vad är det för stam på hästen?
2, Pressa henne inte i situationer du inte har "full" kontroll över..

Hon är helt kollad hos förra ägaren, de fann inga tecken på smärtor och det märks och syns att hon inte har ont. Hon bryr sig ju inte om att jag klämmer/borstar/känner/klappar på henne, hon rör sig normalt och ömmar ingenstans. Väldigt pigg etc, inga problem alls.

Problem blir det endast om hon inte får som hon vill, annars är hon väldigt gullig. Dock tänker jag INTE finna mig i att hon hotar mig eller försöker skada mig utan anledning - jag hotar/skadar inte henne och då ska hon ge mig samma respekt! Tänker absolut inte bli "överkörd" av 500 kg pålägg med beteendestörning ;)

Hade hon nöjt sig med att markera att "nu gick du för långt", så kanske.. men med tanke på hennes aggressiva anfall så måste jag få bort problemet. Träffar hon en enda gång så kommer det att sluta riktigt illa.

Har faktiskt funderat på det där med hormonrubbning, kanske kan ha med brust etc att göra. Men jag TROR knappast det, det kvittar vilken dag jag går ut och envisas med något - hon blir stört förbannad ändå om hon inte får som hon vill. Finns det i så fall hormonrubbningar som inte är kopplat till brunsten, som kan slå till "när som helst"?

Tack för svaret i alla fall, ska kika runt lite på hormonrubbningar!

1, vad är det för stam på hästen?
2, Pressa henne inte i situationer du inte har "full" kontroll över..

1. Vad spelar stammen för roll? Vet inte om jag vill tala om det, "hänger" ju ut uppfödaren i så fall. Kanske bör tillägga att jag inte anser mig vara lurad eller liknande av uppfödaren - hon talade om hästens problem etc. Har inget att klaga på där, bara det att jag vill ju hjälpa henne att komma ifrån alla sina dumma beteenden - helst utan att gå alltför sönder :smirk:

Kan PM.a hennes stam om du vill det?

2. I så fall vill jag väldigt gärna ha förslag på hur jag ska få kontroll över situationen???

Att hon kan sparka bakut åt mig i hagen får jag väl lättast kontroll över genom att inte släppa ut henne? Eller? Men givetvis kan hon inte stå inne.

Kan berätta att en annan gång, var i stallet då. Hon kom in efter mig (hagen ligger så hästarna kan gå in i stallgången för skydd) och ville gå in i foderkammaren (eg. en box som endast används till foder/utrustning.) Boxdörren dit var öppen så hon ställde sig med sin "hemska" bakdel i öppningen och stal glatt av fodret. Givetvis var det inte att tänka på att försöka trycka sig förbi hennes bakdel (=döden) utan jag ställde mig bakom en annan boxdörr (skydd!) och klappade henne på baken/smackade, för att hon skulle flytta sig. Hon rörde sig inte så jag smackade lite mer envist och intensivt. Hon vände på huvudet och gav mig en iskall blick och därefter gick hon lös på "mig". Nu tog sparkarna i boxdörren, jag fick dörren bara i magen, men kraften var stor ändå. Hon sparkade så aggressivt och arg och efter några sparkar låg hela dörren på marken. Då vände hon sig om och lunkade ut ur stallet.

Är jag världens hemskaste människa om jag erkänner att den hästen hade jag tagit bort?

jag har inte mycket erfarenhet, men det som dök upp i min skalle när jag läste, vad att eftersom hästen tidigare varit, mer eller mindre, misshandlad, så blev hon kanske rädd när du pressade henne lite, och reagerade med att sparka. Hästar, precis som människor, kan reagera aggresivt när de blir rädda.

Är jag världens hemskaste människa om jag erkänner att den hästen hade jag tagit bort?

Nej då.. inte alls. Jag har varit så arg på henne ibland så att jag nästan velat göra det samma, faktiskt. Man blir så vansinnigt besviken och ledsen när jag bara jobbar för att hon ska känna förstroende för mig och försöka vara en bra/snäll men ändå trygg och bestämd ledare.. och så är hon besvärlig hela tiden!

MEN, jag ville ge henne en chans och hoppas så otroligt på att det ska bli bra, hon är ju så ung och unghästar lär ju ska vara lite "fåniga"... Fast detta kanske får räknas som lite värre än fånighet i o f.. :(

Du har säkert rätt, det smartaste/säkraste vore givetvis att låta ta bort henne - en erfaren uppfödare med stor unghästerfarenhet lyckades ju inte få rätt på henne, så jag var en stor idiot som trodde att vänliga bestämda rutiner skulle ändra hennes beteende :cry:

jag har inte mycket erfarenhet, men det som dök upp i min skalle när jag läste, vad att eftersom hästen tidigare varit, mer eller mindre, misshandlad, så blev hon kanske rädd när du pressade henne lite, och reagerade med att sparka. Hästar, precis som människor, kan reagera aggresivt när de blir rädda.

Har också tänkt på det du säger, men sen är hon inte den rädda typen. Hon kommer genast fram i hagen till mig, hon försöker KRÄVA kel genom att hela tiden ta kontakt, hon är inte rädd för något (inte ens för sin gamla ägare/uppfödare verkade hon rädd, mer avvaktande och sur/trött på) - det enda är att hon är aggressiv mot främmande människor. Detta kopplar i af jag samman med att hon är osäker, rädd för att de ska behandla henne illa. Mig är hon definitivt inte rädd för, snaraste tvärt om. Hon står gärna och stirrar på en, hon skulle inte tveka att kliva på mig om jag inte är vaksam etc. Att hon skulle ha blivit rädd för att jag inte ville låta henne nå fram till maten och tryckte henne på halsen, när hon är så trygg i övrigt, är det rimligt?

Jag förstår dig verkligen. Jag skulle också vilja på något sätt göra en insats för hästen. Det finns säkert de som kan få ordning på henne också, men jag kan inte se annat än att det är förenad med fara att komma dithän att hon är säker att hantera.

Det är lite intressant vad det är för stam på henne eftersom det kan ligga i blodet, så att säga.

Att hon skulle ha blivit rädd för att jag inte ville låta henne nå fram till maten och tryckte henne på halsen, när hon är så trygg i övrigt, är det rimligt?

Det har jag svårt att tro. Jag tror att hon ville sätta dig på plats helt enkelt.

Jag hade inte snärtat på marken med den där pisken utan på hennes ben. Men det är farligt det också.

Hon är u. Jennifer Knife e. Baron Karsk

Tyvärr har du ju rätt i att det innebär en viss fara att få ordning på henne. Får fundera på om jag är villig att ta den, men antagligen blir jag tvungen till det, skulle knappast ha hjärta att avliva ett så ungt djur :crazy: Om du har några förslag på hur man bör gå till väga så berätta gärna.

Ang. att hellre slå henne på benen - jag slog henne inte, satte bara handflatan emot sidan av hennes hals och tryckte - inte ens speciellt hårt. Har tränat henne att gå undan för tryck och det har hon gjort förr, men nu ville hon ha maten och blev pissed off för att jag försökte köra bort henne från käket. Piskan tog jag mest för att kunna försvara mig och lättare få henne att ge sig, helt utan vapen är man rätt chanslös mot den damen när hon beredd att "slåss för sin sak". Använder den dock bara för att slå i marken med (hot), då jag inte tror på att prygla någon individ till lydnad.

Min var inte knäpp i samband med just brunsterna utan bara i allmänhet. Men hon gick tydligen på örter, typ munkpeppar när jag fick henne och det hjälpte faktiskt en del. Kanske värt o testa?

Tycker det låter som om hon kan ha hormonrubbningar.
Har själv ett 4 årigt shettissto som visar samma betende som ditt sto, hon har kraftiga hormonrubbningar. Enl vet. så behandlas det med cortison, men eftersom mitt sto är dräktigt så kan man inte behandla henne. Prata med din veterinär

Min var inte knäpp i samband med just brunsterna utan bara i allmänhet. Men hon gick tydligen på örter, typ munkpeppar när jag fick henne och det hjälpte faktiskt en del. Kanske värt o testa?

Helt klart i så fall! Ska se om jag hittar någonstans att köpa det. Vet du var kanske?

Det finns hästar som inte tolererar att bli tillsagda.
Det kan bero på fysiska fel - och kan kanske åtgärdas.
Men hästar kan också vara felskapta psykiskt.

Är det värt ditt liv? - hon har fått flera chanser.

Har beställt en dosis (1 kg) munkpeppar nu då. Får vi se om lillan vill lugna ner sig - jag är ärligt talat väldigt skeptisk till örter, men villig att prova nära på allt.

Tack för tipset!

Tycker det låter som om hon kan ha hormonrubbningar.
Har själv ett 4 årigt shettissto som visar samma betende som ditt sto, hon har kraftiga hormonrubbningar. Enl vet. så behandlas det med cortison, men eftersom mitt sto är dräktigt så kan man inte behandla henne. Prata med din veterinär

Kan vara värt att testa, ska prata med vet. vid tillfälle. Tänkte först testa munkpeppar, har beställt det nu. Cortison har ju även en del bieffekter som man gärna slipper om det går.

Men ditt sto är dräktigt nu, kanske hennes rubbningar blir bättre efter fölningen då, vissa påstår ju att det kan ändras då. Hoppas det i af. Tack för svaret! Kollar upp cortison också som andra utväg! :)

Men fortsätt att ha pisken om hon bråkar i hagen,då funkar det ju eller?Alternativt fodra henne i box,inget problem.Alla hästar är inte hejsan hoppsan när det gäller utfodring,så är det.

Men fortsätt att ha pisken om hon bråkar i hagen,då funkar det ju eller?Alternativt fodra henne i box,inget problem.Alla hästar är inte hejsan hoppsan när det gäller utfodring,så är det.


Det är sant, men det handlar inte om bara fodringar - detta var bara exempel. Det kan inträffa när som helst när hon inte har lust att göra vad jag tycker. Hon kan vara fantastiskt gullig och kelig ena minuten, nästa sekund står hon på bakbenen och gör sitt bästa för att skrämma bort/anfalla människan i närheten. Kan ta ett annat exempel, skulle longera henne. Det har gått väldigt bra ett antal gånger, men en dag när jag tog ut henne (med utrustning) så står hon på bakbenen mesta av tiden, rycker i longerlinan så jag skär sönder händerna och försöker vända baken till för att sparka bakut.

Hade det bara gällt mat så visst - men å andra sidan måste jag ju ha lov att gå igenom hagen med mat utan att bjuda - utan att bli attackerad för det :crazy: Om jag går med en hink mat och hon är ute (jag på väg till stallet) så sluter hon upp vid sidan och lägger bak öronen. Sen tränger hon mig/vallar för att jag ska stanna och hon ska få smaka. Får hon inte smaka så anfaller hon. Låter henne inte smaka (jag ger mig inte!) och därmed försöker hon tvinga/skrämma mig till att göra som hon vill. Samma sak med longeringen - hon KAN det, hon vet vad hon ska göra och är så duktig - när hon vill. I andra fallet så gör hon allt för att skrämma bort mig.

Jag tror inte på att bara låta problemet vara - fodra i ex stallet där jag "får lov" (på nåder) att mata henne.. då är jag rädd att hon kommer att tro att jag har gett med mig och att hon bestämmer. Lär inte bli bättre av detta.

I min värld är det jag som bestämmer, kommer aldrig att släppa på mina regler och låta henne få sin vilja igenom - kosta vad det vill! Hon kommer inte att vara sen med att utnyttja att jag inte vågar/orkar ta strid. Måste finna en lösning på problemet.

Men hallå,fodra på "nåder"i stallet,är det så att du av någon outgrundlig anledning måste fodra henne i hagen;använd pisk eller sälj henne.Om hon är dum när du longerar,korrigera och om det inte hjälper så sälj henne,inte alla är födda att gå i samma fålla så ibland får man acceptera det eller ändra efter omständigheterna.Och du,tro mig:hon fattar inte att hon"vunnit"över dig bara för att hon får sin mat i lugn och ro i sin box,så smarta är inte hästar...

Till TS

Med Baron Karsk som far och Mack the Knife som morfar så blir i alla fall inte jag förvånad över ditt problem.

Båda dessa hingstar lämnade bråkstakar med stenhårt humör.
Äkta tävlingshästar.

Du skrev:
Kosta vad det kosta vill

Men då får du akta dig då det kan bli väldigt dyrt.. :crazy:

AM

Men hallå,fodra på "nåder"i stallet,är det så att du av någon outgrundlig anledning måste fodra henne i hagen;använd pisk eller sälj henne.Om hon är dum när du longerar,korrigera och om det inte hjälper så sälj henne,inte alla är födda att gå i samma fålla så ibland får man acceptera det eller ändra efter omständigheterna.Och du,tro mig:hon fattar inte att hon"vunnit"över dig bara för att hon får sin mat i lugn och ro i sin box,så smarta är inte hästar...

Som jag skrev innan kan jag visst det fodra i stallet. Men problemet är ju att hon kan bli aggressiv så fort något inte passar. Det kan vara saker som hon har acceptert 100 gånger förrut, plötsligt en dag så smäller det bara. Därför där det svårt att veta när och undvika det.

EX. Jag har fodrat henne i hagen sen den 9 juni - då jag köpte henne. Mellan 1-3 gånger per dag hela sommaren. Detta har gått jättefint tills idag när hon plötsligt valde att anfalla istället.

EX 2. Har longerat henne ca 20 gånger. Mycket fint. En gång bara bär hon sig åt och struntar i allt sammans, anfaller och har sig. Nästa gång är hon återigen trevlig, kanske en dag, kanske en vecka eller en månad.

EX 3. En dag är hon snäll att gå in till i boxen, en vecka och en månad. Men en dag är hon inte det och går till attack. Hon är van vid bilarna på gården, reagerar inte ens när man tutar ordentligt, går/står helt oberört. En dag väljer hon att kasta sig emot bilen och sparka stora bucklor i den.

Jag vill helst slippa hålla på och korrigera henne hela tiden, dels för att hon ska ha förtroende för mig men även för att hon blir vansinnigt mycket mer aggressiv om man försöker sätta stopp för dumheterna. Det var ju det jag försökte idag bl a (stoppa henne från att ta maten) och det höll på att sluta illa. Sälja henne - KNAPPAST!

1. Hur skulle det kännas om jag sålde henne och hon skadade någon annan?

2. Hon bytte hem i juni, hon lär inte bli tryggare av att göra det igen. Vill inte att hon ska bli någon vandringspokal.

3. Skulle bli väldigt svårt att hitta någon som vill ha detta djur - och verkligen ta hand om henne och kämpa för hennes sak.

Till TS

Med Baron Karsk som far och Mack the Knife som morfar så blir i alla fall inte jag förvånad över ditt problem.

Båda dessa hingstar lämnade bråkstakar med stenhårt humör.
Äkta tävlingshästar.

Du skrev:
Kosta vad det kosta vill

Men då får du akta dig då det kan bli väldigt dyrt.. :crazy:

AM

Inte alls bra. Var och är inte ett dugg insatt i olika travhästar, är inte intresserad av trav alls. Tack för infon i alla fall, kan ju vara bra att i af få en ytterligare förklaring till varför hon är besvärlig.

Vet inte om somliga har missuppfattat min avsikt med denna tråd. För att klargöra exakt vad jag var ute efter så:

1. Vill slippa inte höra saker som att korrigera/slå/tvinga henne till lydnad, om personen i fråga inte har ett bra exempel på hur. Denna häst är inte glad i hårdare tag, det är klart och tydligt då hon reagerar som hon gör(hos ex. sin förra ägare). Det är inte jag heller.

2. Jag hoppades allra mest på att få förslag på övningar och saker som jag kan göra med henne för att stärka ledarskapet så att säga. Hade jag varit skapt som en häst hade jag kunnat sparka tillbaka och sätta henne på plats, jag dock inte den fysiska förutsättningen för att lyckas.

3. I dagsläget överväger jag inte att sälja henne, ej heller att låta ta bort henne. Vill testa allt innan jag ger upp, vill så otroligt gärna att något ska fungera!

Till alla er som har lämnat bra tips och förslag :bow: Skönt att kunna ventilera lite här och ha folk som "bollplank" när man tycker att man har försökt det mesta.

Du har alldeles rätt om att hon har fått förtroende för dig.Det är därför hon testar dig och om jag har uppfattat allting rätt så bråkar hon inte alltid.Du har lyckats bra om hon inte bråkar hela tiden och det kan gå en tid emellan.De flesta hästar brukar testa på nytt om läget har förändrats och "bråket" kommer att avta mer och mer.När hon har insett sin plats kommer hon att sluta.Du skrev att du köpte henne i juni i år så du kommer att få räkna med en lång tid framöver som hon testar sin plats.Du gör klokt i också att inte använda spö på henne utan slå det i marken.Många vill döma ut en sådan häst men som du säger är hon ung och är fortfarande formbar.Jag har själv erfarenhet av misshandlade hästar av f.d ägare och jag har aldrig ångrat något att jag tagit an dem.Det krävs mycket tid och mycket tålamod och deras beteènde går inte över på en dag.Att du inte ger hinken med mat när hon bråkar gör du helt rätt i,det kommer en dag hon upptäcker att det är mkt roligare att få den där hinken när hon inte bråkar.Jag tycker du är jätteduktig och lycka till med pollan!

Du har fått tag i en häst med dynamitblod. Som sades tidigare så har man korsat hett blod med ännu hetare blod och hästen kommer förmdoligen alltid vara lite skarp.

Men det ska ju inte vara omöjligt att hantera henne för den skull. Båda hingstarna i hennes stam har ju lämnat många avkommor som har kommit till start och klarat av att tävla så helt hopplösa är de inte. Som jag förstår det har du inte heller tänkt att träna henne för trav - vilket kanske kan få hästar med anlag för det att bli lite skarpa - och då borde förutsättningarna vara goda att få ordning på henne.

Jag vill förtydliga att jag inte menade att du ska slå hästen på benen utan anledning. Men om en häst hotar att attackera mig - vilket är oerhört sällsynt - så tänker jag på min egen säkerhet och sätter hästen på plats ordentligt. Det är då jag använder en långpisk. Man måste dock vara beredd på att kunna ta en strid och det är inget jag gör i första taget. Jag har varit med om hästar som verkligen gjort allvar av sina hot - vilket är än mer ovanligt - och då är man ganska liten i sammanhanget.

Jag tycker du har fått bra tips om hur du ska hantera din häst redan. jag är ingen Natural Horseman och vill inte försöka ge någon standardlösning via internet. Om jag vore du skulle jag leta reda på någon NH-tränare för att få praktisk vägledning. Man måste se er live för att kunna bedöma hur du ska agera.

Jag förstår verkligen att du inte vill ge upp med en ung och frisk häst och det är fint av dig att engagera dig så i hästen. Jag håller tummarna för er.

Du får jobba med ledarskapsövningar. Sådana finns det många beskrivna på nätet.

1. Vad spelar stammen för roll? Vet inte om jag vill tala om det, "hänger" ju ut uppfödaren i så fall. Kanske bör tillägga att jag inte anser mig vara lurad eller liknande av uppfödaren - hon talade om hästens problem etc. Har inget att klaga på där, bara det att jag vill ju hjälpa henne att komma ifrån alla sina dumma beteenden - helst utan att gå alltför sönder :smirk:

Kan PM.a hennes stam om du vill det? .
Det är ju klart du inte ska hänga ut uppfödaren.. Men jo jag tycker stammen spelar roll..
Säger du t ex att du har ett sto efter Wall street Banker, Tap In, Nevele Pride, Indian Silver... Kommer travfolket nicka o säga... Ok, du har en tuff häst med ett vasst blod...
Förstår du vad jag menar? Har du en häst efter t ex Medowbranch Luckey, Smacher, Lycky Tilly... Får du andra tipd o tankar...

Jag har ett sto efter Tap In o det finns massor av trådar om HUMLAN o hennes bravader, humör osv... :angel:

2. I så fall vill jag väldigt gärna ha förslag på hur jag ska få kontroll över situationen???
Jag menar att du inte ska pressa stoet i situationer där du har svårt få kontrollen, som t ex hagen där du i ren självbevarelse drift måste backa...
Arbeta med försiktigt press där du har hästen i lina t ex o lätt kan vända hästen mot dig och då slippa bli sparkad.. Vet inte om du förstår hur jag menar :o

Att hon kan sparka bakut åt mig i hagen får jag väl lättast kontroll över genom att inte släppa ut henne? Eller? Men givetvis kan hon inte stå inne.
Nej, det lär knappast hjälpa, men sätt dig inte i situationer där du kan bli sparkad... t ex, fodra inte i hagen och måste du fordra, så fodra utifrån...

Kan berätta att en annan gång, var i stallet då. Hon kom in efter mig (hagen ligger så hästarna kan gå in i stallgången för skydd) och ville gå in i foderkammaren (eg. en box som endast används till foder/utrustning.) Boxdörren dit var öppen så hon ställde sig med sin "hemska" bakdel i öppningen och stal glatt av fodret. Givetvis var det inte att tänka på att försöka trycka sig förbi hennes bakdel (=döden) utan jag ställde mig bakom en annan boxdörr (skydd!) och klappade henne på baken/smackade, för att hon skulle flytta sig. Hon rörde sig inte så jag smackade lite mer envist och intensivt. Hon vände på huvudet och gav mig en iskall blick och därefter gick hon lös på "mig". Nu tog sparkarna i boxdörren, jag fick dörren bara i magen, men kraften var stor ändå. Hon sparkade så aggressivt och arg och efter några sparkar låg hela dörren på marken. Då vände hon sig om och lunkade ut ur stallet
Precis, helt rätt tänk o det är det jag menar, se till att du sätter dig i säkerhet i första hand o ta sen fighten med hästen..
Du har ju en häst som verkar slåss när hon inte får som hon vill och blir pressad o det är ju urkorkat att bråka med en sån häst eftersom du inte lär vinna mot hennes sparkar!
Jag har en likadan, hon är 7-år nu o vi har en överrenskommelse, jag respekterar henne o hennes persolighet, men vi gör som jag vill... Vi komprommisar ganska mycket, men jag har en glad o lycklig pålle, med en massa åsikter om det mesta :angel:

Att slå och tvinga hjälper inte med en sån häst... Man får kompromissa, locka och överlisat hästen ;) Och frmförallt lära känna den o hur den reagerar på olika saker!

Nu är ju tråden något längre än när jag skrev igår, så du kanske fått svar på hu rjag tänker o menar...

Känner igen ditt problem. Vi har en travarvalack som är av skarp kaliber. Han har haft perioder då han varit aggressiv och bråkat i stallet och anfallit i hagen.

Den värsta perioden triggades faktiskt av att vi gick sk nh-kurs. Vi skulle backa honom, flytta osv och han blev tvärarg. Helt klart utmanade vi honom för mycket i hans ögon! Lustigt nog hade dagliga hanteringen funkat rätt bra innan kursen. Men övningarna triggade honom.

Det här är en häst som är fin att rida och lätt att leda m.m. Men som är dominant och visar dominansen i stallet och i hagen.

I samband med kursen så stod han haggranne med en annan dominant valack, och det var inte bra. Han hade även boxgrannar att bråka med i stallet.

Vi började med att möblera om i stallet. Han fick en egen box där han inte hade hästar in på sig, och han fick gå i en mer avskild hage med bara sin kompis som sällskap. Det lugnade ner honom.

Sen utmanade vi inte honom i situationer där vi inte hade full koll. Skulle aldrig ta en dust med honom lös i hagen ex. Utan vi tog våra kamper på ett säkert sätt för oss. Kamper och kamper, hanteringen av denna häst funkar bäst när vi och han visar ömsesidig respekt. ;)

Nu har det gått några år sedan dessa problem. Vi bor nu på egen gård och valacken trivs som fisken i vattnet. Inga problem alls, längre. Han är mild och fin. Och eg gjorde vi inte så stora saker, annat än att inte utmana i onödan.

Norrland

*kl*

Tänkte på detta med longeringen... Jag red en tid en häst med stenhårt psyke, som mer än gärna ville ta kommandot. När jag skulle longera honom så anföll han med bakåtstrukna öron. Rätt eller fel, men jag gav honom ett rapp över mulen med pisken. Han provade ett par gånger till, efter det gick han som en klocka i longeringen (detta var en vuxen, erfaren häst. Han visste precis vad som väntades av honom).

Så jag tycker inte att du gjorde fel när du inte lät henne få maten.

Haha nu garvade jag lite när jag läste, din häst verkar ha samma morfar som min hade. Mack the knife. Kanske ligger i generna trots allt :angel:

KL

Känner inte att jag har tillräckligt med erfarenhet för att blanda mig in i diskussionen mer än såhär, men hade jag varit du, så hade jag haft med mig ett rep (långt) ut i hagen istället för en pisk. Pisken kanske hon förknippar med obehag, om hon blivit slagen (?) , och med hjälp av repet kan du också ha henne på mer avstånd, vilket gör att det inte blir lika farligt för dig i situationer så som den du beskriver.. Genom att kasta repet på/mot henne, så kan du uppnå samma effekt som med pisken ..

LYCKA TILL! :)

*kl* jag är troligen inte alls rätt person att svara på det här, så många mänskor har så mycket mer kunskap. Men jag säger ändå vad jag känner: En tre-åring är på ett sätt - obs endast på ett sätt, ett oskrivet blad. Kanske kan du få till henne, men om hon har blivit jädrigt misshandlad så har du ju också det att kämpa mot. Om det är en smart häst, så är hon också smart nog att inte glömma oförrätterna. Men att en treåring vänder upp rumpan mot en och kickar måste inte betyda något. Det kan gå bra ändå. Det är unghästfasoner. Det som låter jobbigt är det du berättar om henne i övrigt. Ja, vad tänker du göra. Vad ska du ha henne till? Om du kämpar "en masse" kan du säkert få en häst som du vill ha. Ska hon bli ridhäst?

Nu läste jag lite till. Nä, helt rätt. Inte kan man sälja en sån häst.

Du ska sluta upp att fodra hästarna i hagen!

Min sambo hjälper till att köra ett 3års sto som betedde sig likadant. Så fort det inte passade så small det. Anledningen till att det blivit så på HENNE är att ägarna inte varit konsekventa och mer eller mindre skämt bort henne. En gång när sambon skulle ut i hagen för att hämta henne, så anföll hon honom......
Sakta men säkert har han fått henne att ge honom respekt. Men det tog ett år... Det är ju en process som tar tid... Tyvärr har inte ägarna alltid varit så medgörliga, de har mutat med godis, låtit henne bete sig lite som hon vill osv... Men det p.ga okunskap. De har själva fött upp hästen utan att veta va de ger sig in på... De lastade med linor till sambon envisades med att hon skulle lastas UTAN. De va så uppenbart att det bara var protester från hennes sida... Och han gav sig inte, så det slutade med att hon gick på... Sedan dess har de inte behövt linor...

Jag tycker du borde sätta upp tydliga gränser för henne. Givetvis ska de ju inte leda till att du själv ska ta skada, men börja med situationer som du vet att du klarar av. Och framförallt; Försätt inte dig själv i situationer som gör att hon vinstas! Sox ex beteendet när du gav dem mat. Antingen låter du bli att ge dem i hagen, eller så tar du en pisk med dig ut och korrigerar henne om hon dummar sig....
Som jag skrev längre upp, så kommer det att ta TID innan du får reda på det, men avlivning tror jag inte är nödvändigt... Förutsatt att du är beredd på att lägga ner tiden på henne då ...

Får försöka svara alla här, blir för kluddigt annars.

Conversation Piece: Du har helt rätt i att jag inte har tänkt henne till trav, kan inte ens köra en häst :o Ska tänka på om det där med benen, om det skulle krisa någon gång och jag måste försvara mig. I övrigt vill jag undvika våld om det är möjligt.

Humelibumlan: Förstår vad du menar, är ju bra att veta att det beror även på generna.

Det jag lite funderar på är att om jag då väljer att backa i hagen för att hon inte ska bli putt, finns det ingen risk att hon ser det som att hon "vinner" över mig genom att uppträda aggressivt och därefter drar fördel av detta? Men det är ju givet att det är svårt att tampas med henne i "fri form", så bara hoppas att hon inte blir ännu stöddigare när jag ger mig ibland.

norrland65 Tack för svaret, kan ju alltid hoppas att blir betydligt lugnare och mer som din häst. Lite hopp om framtiden :)

Mabuse Hon vet nog också vad som väntas av henne, eller inte nog. Hon vet, men en dag har hon kanske inte lust. Nu är hon ju mer villig att vända på sig och ta till bakbenen än att anfalla framifrån... Jag har tänkt ibland att NU skulle jag ha haft ett spö och klaschat till henne på baken, som straff för att hon hotar/sparkas. Men det svåra är att det har aldrigt hänt att jag har haft något liknande i närheten, går inte direkt omkring beväpnas då det kan gå allt från timmar till veckor mellan attackerna. Har dessutom en känsla av (ej säker, men kan gissa) att det skulle få henne ÄNNU mer förbannad om man försökte straffa henne. Hon försöker uppfostra mig och när det misslyckas kanske hon tar till ännu värre saker. :confused:

Hannaaa Jo, rep är ingen dum idé bortsett från en liten detalj, om jag kastar det mot henne, oavsett om jag träffar eller missar så kan hon bli arg/argare - samtidigt som mitt försvar/vapen kanske ligger 10 meter bort och jag har en mindre glad liten häst i hälarna... :eek: I så fall får det bli en hel hög med rep ;)

boella Jag köpte henne för att jag ville inte att hon skulle slaktas. Har inte funderat så väldigt mycket på vad eller varför, det var mest ett impulsköp - som jag ändå aldrig skulle ge upp lätt bara för det sakens skull. Jag försöker att inte tänka på framtiden så mycket, vet inte ens om jag klarar av henne ju. Men OM hon blir bättre så vore det kul om hon kunde bli ridhäst, antagligen inriktning mot hopp (löshoppar väldigt bra!), distans eller western (eller alltihop) samt lite dressyr i "botten".

Hon är nästan inriden också, fast på sina egna villkor. Jag red henne 10-15 gånger under några veckor, satt upp från marken och allt var frid och fröjd. En dag verkade hon lite halt så jag lät henne vila, tänka på saken etc i ca 10-14 dagar. När jag tog ut henne nästa gång reste hon sig direkt, bockade som bara den och jag landade i en kladdig lerpöl. Har låtit det vara sedan dess, har tyvärr en nackskada som gör att jag helst inte ska trilla av hästar... Ska ta tag i inridningen igen snart, just nu orkar jag dock inte.

fejko Jag har fodrat denna häst och de andra i hagen förr utan minsta problem och vet MÅNGA hästägare som gör det! Därmed kan jag inte se något fel i att fodra där. Hon har acepterat det varje gång hittills, därför kom detta anfall som en blixt från en klar himmel. Har man gjort något många gånger förr så räknar man automatiskt med att det inte är problem - och är kanske mindre vaksam. Kommer att se upp i fortsättningen när jag ska fodra henne och kanske ta in henne en tid.. Men så småningom (Är väldigt envis) så vill jag kunna mata henne på MINA villkor, utan att behöva ta in henne och det vill jag att hon ska acceptera. Det är för mig en självklarhet som jag får jobba med att stoppa in i huvudet på henne.

Eligibel Jo, får nog ta och jobba med tydliga gränser, det svåra är ju att för det mesta gör hon INGENTING och är verkligen kanonsnäll. En bra och tydlig gräns vore "du får icke anfalla" och det är i princip det enda som jag vill få henne att ändra på. Dock ganska kämpigt att komma till rätta med Att ta med en piska ut, jag tvivlar på att hon är så dum. Förra gången, när jag tog en piska efter anfallet - då höll hon sig på mycket behörigt avstånd och gjorde inga fler anfall. Hon verkar alltså förstå skillnaden: Beväpnad människa = lek lamm, obeväpnad människa = Flame(hästen/hon) bestämmer, eller kanske Flames bakhovar bestämmer ;)

Tack allihop för svaren, ska söka lite ledarskapsövningar som vi kan sysselsätta oss med.

Har inte orkat läsa hela tråden.....Har du hästen på havre? Vår valack blev rent odräglig och farlig när vi satte honom på havre. Han är en ranghög kille som har höga tankar om sig själv :angel:men nu är han hanterbar med hjälp av fasta och konsekventa regler där vi människor alltid är ledare ;) Så, om den är på havre så prova att ta bort havren, kan vara en del av problemet. Lycka till !

Med en sådan här häst gäller det att iaktta stor försiktighet och välja sina strider. Utsätt dig och hästen för att komma i konflikt i onödan utan satsa på vissa situationer och beteenden.
Det finns vissa beteenden som är helt oacceptabla och eftersom inte vi har några egna bakben som kan slå ut med kraft skulle jag inte hantera henne utan att ha med ett extra redskap. Jag är absolut inte för att slå på hästar men det finns situationer där man måste kunna freda sig, jag skulle definitivt ha med långpisk om jag fodrade i hagen- attackerar hon så måste hon få veta att det varken är acceptabelt eller tillrådigt att gå på den som fodrar.
Jag skulle absolut inte låta andra hantera hästen och jag skulle sätta en tidsmässig gräns där jag skulle förvänta mig en förbättring i beteende för när det inte längre är värt tiden och min egen säkerhet att hantera hästen. Är hon inte säker att hantera är det bättre att hon får sluta sina dagar och du får använda din tid och kärlek till en annan häst som haft det svårt.

Jag tror att ni måste hitta varandra på marken innan ridningen har en chans att fungera, du vill ju inte heller gärna att hon anfaller om du ramlar av i närheten av bakbenen.
Tänk på dig själv i form av en ranghög häst- vad hade den gjort om den blev anfallen av en annan?
Ett tips är också att ha henne i hagen med en häst som är högre i rang så kan du få lite gratishjälp med uppfostran.

jg tycker du låter som en vättig person och du är på rätt väg.
Det man måste tänka på är att hästar har ett språk och vi ett.
Ingen ledare skulle gå med på att hon uppförde sig så där så jag tycker du gör helt rätt i att säga åt henne.
och vadå pressa henne Halåå vem bestämmer hon eller ledaren(du). Hästars språk är sparkar,bit och att mota undan. låga läten och kropps hållning.
Jag hade ett sto som var MYCKE knepig. Sprank över människor ,bet,sparka o.s.v
Vi slogs ibland då hon ville vara ledare och hon inte fick. hon stog på bakbenen och svingade efter mig. jag med långpisk.(tyvär) var det så vi fick göra. När vi hade gjort upp och jag vann ,för det måste man göra.så blev vi bästisar. Nästan lite för mycke. Då hon hade svårt att vara utan mig.
Jag tycker du gör rätt, gå på magkännslan. Titta på hur flockar beter sig.
lycka till

Humelibumlan: Förstår vad du menar, är ju bra att veta att det beror även på generna.

Det jag lite funderar på är att om jag då väljer att backa i hagen för att hon inte ska bli putt, finns det ingen risk att hon ser det som att hon "vinner" över mig genom att uppträda aggressivt och därefter drar fördel av detta? Men det är ju givet att det är svårt att tampas med henne i "fri form", så bara hoppas att hon inte blir ännu stöddigare när jag ger mig ibland.
Jag tycker du helt enkelt ska försöka göra om fodringen i hagen så den kan ske utifrån eller på ett sätt där du bara kan ställa ut foder och hon kan äta, utan att du behöver mota bort henne...
Att du ska backa runt i hagen verkar ju inte så logiskt eller smart?

Problemet är att för varje gång du måste ge dig, får hon ett övertag o problemet blir större, tycker du ska försöka att inte sätta dig i situationer med hästen där du måste ge dig eller backa för henne. Försök förekomma henne.
En sån häst som du har är ofta en häst som tycker arbete och activitet är kul, du måste bara hitta det hon tycker är roligt och börja där. Försöka lära känna henne och hur hon reagerar på olika saker och sen hitta eran grej.
Att behöva gå på med långpisk o stryk är inte lösningen, lösningen är komunikation och respekt!

Kan dra massa ex som jag gått igenom men min Morrhoppa för att komma dit vi är idag, men det handlar helt enkelt i grunden att jag känner henne o hon mig och vi har nu kommit till en punkt där vi vet vart vi har varandra och vilka regler som gäller för oss...
Men som i ditt fall, så ger jag mat o hon får äta på en gång... Skulle aldrig komma på tanken att mota henne från maten även om jag skulle kunna..

Nu svammlar jag igen :o
Men tid, lugn o tålamod! Och tänk framförallt på DIN säkerhet, du kan inte vinna en fysisk match mot henne ens med spö, hon kommer antagligen inte ta skit och börjar du slå så kommer hon bara ge igen och bli värre... En tuff häst med hjärna, bättre o sämre kan det inte bli ;)

Det är iallafall mina tankar och erfarenheter...

Om det är extra tydligt när det gäller just mat, så kan det ju hända att hon har fått "slåss" om sin mat tidigare. Kanske hästarna har utfodrats gemensamt i hennes tidigare liv, och hon har vant sig vid att hota och köra bort andra för att få sin andel.

Tydligt är ju i alla fall att hon har lärt sig att det delvis funkar om man hotar, och skrämmer bort andra individer. Då kan man ev. få som man vill. Konsekvens och envishet är nog enda sättet att träna bort det. Visa att med dig funkar det inte. Beundrar dock ditt mod och din vilja att försöka hjälpa henne. Lycka till.

Helt ärligt hade jag nog tagit bort den hästen. Mest för min egen skull, men vad säger att hästen inte har en hjärntumör eller liknande? I vilket fall, att alltid vara beredd på krig och problem, att alltid vara på sin vakt, inte kunna åka bort och ha någon annan som hagvakt eller låta vänner vara i närheten av hästen. Nä, skadar den inte dig så skadar den någon annan.

Jag har stor vana av hästar som gått på lösdrift och fodrats gemensamt. Nu pratar jag om hästar som ätet ALLA mål i hagen i hela sitt liv enligt modellen störst och starkast blir den som äter fortast och kan vakta sin mat... Vuxna hingstar och ston i varierande ålder. Jag har ALDRIG blivit biten eller sparkad. Min bror blev nypt EN gång av kaxig hingst. ALDRIG har någon av hästarna reagerat så, varken mot människa eller annan häst.

Jag tycker ju inte heller att beteendet är normalt, försökte bara hitta nån möjlig förklaring till hur det kan ha uppkommit.

Jag tror inte att jag heller skulle ha mod att ha hästen kvar, hur hårt det än låter :crazy:

Ta ochskicka iväg hästen till er erfaren NH tränare säger jag..De eller avliva hästen.

:crazy:

Hästen är farlig i dagens läge och de är TUR att du lever idag!

Helt ärligt hade jag nog tagit bort den hästen. Mest för min egen skull, men vad säger att hästen inte har en hjärntumör eller liknande? I vilket fall, att alltid vara beredd på krig och problem, att alltid vara på sin vakt, inte kunna åka bort och ha någon annan som hagvakt eller låta vänner vara i närheten av hästen. Nä, skadar den inte dig så skadar den någon annan.

Det håller jag inte med om - att hon kan skada MIG vet jag redan (efter t ex två brutna fotben :angel:) men andra kommer hon aldrig åt. Just p g a att jag vet att hon är som hon är så skulle jag ALDRIG låta någon annan hantera eller ens gå in till henne. Min hage är privat egendom som är tomtmakt - runt går 120 m högt nätstaket (helsvätsat). Inget större än råttor kommer in/ut, går inte att klättra på och grindar är försedda med lås. Bor dessutom avsides. Åker inte bort, har inte tid för sånt.

Däremot kan jag hålla med om att det är jobbigt att inte kunna gå ut och hantera henne utan att hela tiden vara beredd på att försvara sig och/eller försöka komma undan.

Hon KAN ju ha en hjärntumör, men uppriktigt sagt tvivlar jag mycket starkt på det. Hon beter sig extremt sunt i övrigt, är en underbart fin ledare för de andra hästarna etc. Det gäller just när hon inte vill göra det jag vill, som det liksom kokar över på henne :(

Jag tycker ju inte heller att beteendet är normalt, försökte bara hitta nån möjlig förklaring till hur det kan ha uppkommit.

Jag tror inte att jag heller skulle ha mod att ha hästen kvar, hur hårt det än låter :crazy:

Usch.. ja det känns verkligen SUPERJOBBIGT just nu, vet snart inte varken ut eller in. När hon är snäll, för det mesta, så är hon så fruktansvärt fin och trevlig på alla sätt.. Men jag ska ta ett krafttag med träning, började idag med att ställa henne på ett ställe och sedan hela tiden sätta tillbaks henne när hon försökte gå iväg. Dum är hon ju inte, förhoppningsvis kanske det kan hjälpa oss lite. Om hon lär sig detta till 100% så kanske jag kan använda det för att kunna fodra henne ute också - ställa upp henne på ett ställe och lägga ut maten i lugn och ro. Att hon sen får gå fram först på ett "varsågod".

Vad tror ni? Är det helt ointelligent att tro att det skulle gå?

Ta ochskicka iväg hästen till er erfaren NH tränare säger jag..De eller avliva hästen.

:crazy:

Hästen är farlig i dagens läge och de är TUR att du lever idag!

Och till det säger jag ALDRIG!

Jag har en granne som pysslar med NH och cutting... Vet inte hur duktig han är, men håller kurser jämt och ständigt. Det är 300 meter bort. Men den människan är så VANSINNIGT otrevlig att det aldrig kommer på fråga att be honom om hjälp!

Ex. När jag frågade vad frysmärkning var bra för (detta är min första häst, vet inte mycket om sånt mojs) så sa han:
"Det är bara för att visa hur jävla värdelösa de är (varmblod alltså)" :eek:

Sen la han till att jag skulle skjuta hästen och skaffa en riktig häst, quater eller paint. Sluta besvära annars ungefär.. Detta var två dagar efter att jag köpt henne och han visste inte ens att hon var besvärlig. Hon skulle dödas bara för att hon i hans ögon var värdelös.. Så nej tack, inga NH människor som anser att andra raser är värdelösa.

Och till det säger jag ALDRIG!

Jag har en granne som pysslar med NH och cutting... Vet inte hur duktig han är, men håller kurser jämt och ständigt. Det är 300 meter bort. Men den människan är så VANSINNIGT otrevlig att det aldrig kommer på fråga att be honom om hjälp!

Ex. När jag frågade vad frysmärkning var bra för (detta är min första häst, vet inte mycket om sånt mojs) så sa han:
"Det är bara för att visa hur jävla värdelösa de är (varmblod alltså)" :eek:

Sen la han till att jag skulle skjuta hästen och skaffa en riktig häst, quater eller paint. Sluta besvära annars ungefär.. Detta var två dagar efter att jag köpt henne och han visste inte ens att hon var besvärlig. Hon skulle dödas bara för att hon i hans ögon var värdelös.. Så nej tack, inga NH människor som anser att andra raser är värdelösa.

Dra inte alla över en kam. Det finns idioter innom de flesta inriktningar jag har haft turen att bara träffa trevligt Nh folk utan en massa fördomar. Och jag tror att både du och hästen skulle må bra av att få hjälp så att du lär dig att läsa hennes språk. hon försöker onekligen säga dig något och du förstår inte vad eller hur du skall svara för att ni skall komma överens.

hej!
du säger att hon är ledaren sin flock. ta det ifrån henne tycker jag.ställ henne ensam.men bara tills du löst problemet.
du är ju på rätt väg men det låter som att du tyvär utsätter dig för saker där hon kan vinna.
Ta på en repgrimma och gå ut och ha lite ledarskaps övningar.
min kille reste sig i början då han tyckte att jag inte skulle bestämma.
men de handlar om att inte ge sig.
blir hon för stark ta en kedja så att du verkligen känner att du är starkare en henne. och använd ett språk hon förstår.

Jag avlivade inte mitt sto som var så här om inte värre och det tog ca 1 år tills hon blev helt bra, så känner du att du har tid så sätt igång.

lycka till

Till TS

Med Baron Karsk som far och Mack the Knife som morfar så blir i alla fall inte jag förvånad över ditt problem.

Båda dessa hingstar lämnade bråkstakar med stenhårt humör.
Äkta tävlingshästar.

Du skrev:
Kosta vad det kosta vill

Men då får du akta dig då det kan bli väldigt dyrt.. :crazy:

AM



Bråkstakar med stenhårt humör? :p Det känner jag inte igen, jag har en häst efter Mack the knife, en riktigt underbar häst :D

Hur går det?

Jag måste bara säga:
Join-up, Join-up, Join-up!
Läs mer om det här: http://www.montyroberts.se/
Och så kan du se lite mer här: http://www.youtube.com/watch?v=vEJT9vwqwvY&mode=related&search=

Det där är en man som kan sina grejer! Han kommer till Sverige -08 och då tänker jag sitta på första parkett ;)

HAr en märr som nu är 27 år och när hon var unghäst till ca 10 år åtminstone, var hon hemsk. Kunde inte gå ut i hagen eller gå förbi henne i stallgången utan att hon visade sitt missnöje.
Hon sparkade prick på hinken som hölls i handen.

Hon sparkade mig i ansiktet när jag skulle ge dem mat i hagen, skulle aldrig gått in i hagen med mat. Tur att hon inte var skodd med sina alugreppskorna. Då hade jag inte suttit här.

MEN att ge henne en tugga för att sedan ge dem löste detta problem, annars var allt helt ok.

Idag är hon mer förståndig och det är inget bekymmer, men det går av farten och låta henne smaka. Sedan är det lugna gatan.

Får du ingen respekt kan det vara ett alternativ, eller.

Men att gå ut och ge krafftfoder i en hage med tre hästar, är inte det att utmana ödet lite?

Ska Nevele Pride-avkommorna vara vassa? Jag är ingen travmänniska själv så jag har ingen aning, men jag har ett sto efter Trattoria, efter Nevele Pride. Min kompis har hennes kusin, oxå Nevele som farfar, och båda våra är glada och snälla.:D Hennes är tokig i att springa, men ändå snäll..:) Glad för svar.;)

Men att gå ut och ge krafftfoder i en hage med tre hästar, är inte det att utmana ödet lite?

Lite?? Mycke skulle jag villa säga.

Vad tänker du om hon sätter dig i rullstol ,smiter ur fållan och skadar svårt ettbarn som tar fast henne .du har ansvaret .det finns så många bra hästar att lägga kraft på .SKUT HÄSTEN

Det är nog inte risklöst för ett barn att fånga någon främmande och mest troligt skärrad häst som smitit ut ur hagen. Det kan hända allvarliga olyckor med alla hästar i en sådan situation.
Och ang. TS så får hon avgöra själv i vilka situationer hon försätter sig i.
Jag skulle själv aldrig hantera eller rida en problemhäst när de finns så många trevligare djur men det är en annan femma.

Mina hästar skulle i alla fall med stor säkerhet börja tjaffsa och då är det nog lätt hänt att man får sparkar riktade emot sig trots att ens hästar har respekt för en osv.

Ska Nevele Pride-avkommorna vara vassa? Jag är ingen travmänniska själv så jag har ingen aning, men jag har ett sto efter Trattoria, efter Nevele Pride. Min kompis har hennes kusin, oxå Nevele som farfar, och båda våra är glada och snälla.:D Hennes är tokig i att springa, men ändå snäll..:) Glad för svar.;)

Japp, Nevele Pride är en hingst känd för bla. sitt humör och att hans avkommor kan ärva det.
På Nevel Prides hage stod en varnings skylt- Nevel Pride Will Bite... alltså inte att han kan, utan han kommer bitas ;)
Men självklart finns det undantag o det är bara vara glad att man fått tag i 2 trevliga hästar :banana:

skicka henne på slakt, deth ade jag gjort. finns 1000 andra hästar så varför tragla med en galen märr?

Idag efter att hon hade sparkats motade jag bort henne från maten. Då stegrade hon sig gång på gång och hotade mig verkligen, tog då longerpiskan och "small" med den mot marken. Då gick hon undan. Jag drev henne tills hon vinklade öronen emot mig och slutade med alla hotfulla tendenser. Lät henne INTE under några villkor komma fram till maten och när de andra fått i sig lite tog jag bort den och gick in. Det var säkert fel, men jag ville inte att hon skulle få sin vilja igenom genom att hota/anfalla.
Jättetacksam för tips och idéer!

Jag tycker att du är på rätt spår. En longerpisk är bra att förlänga och förstärka signalen med får dock ALDRIG träffa hästen . men du verkar ju vettig så* Så långt ska det ju inte behöva gå.

Ta bort maten tycker jag dock inte du ska göra... jag gjorde som så, för hade en liten mopsig ponny här hemma - att jag försvarade maten med allt jag hade, lät inte hästen komma fram på några som helst villkor, sen när jag tyckte att hon stod stilla en bit bort så gick jag lugn därifrån för att jag VÄLJER att lämna maten. Då kunde hon gå fram och käka. Målet är inte att hon ska bli rädd såklart, utan hon ska veta att när du ger en tydlig varning så är det DET som gäller.

Min unghsät höll också på sådär ett tag, när jag gick ut med maten så gick han PÅ och jag sa ifrån bestämt och han vände rumpan mot mig, jag blev gigantisk och satte efter honom, sen kom han inte fram förns jag lät honom göra det.

Hästar är inte särskilt snälla mot varandra när det gäller just maten - den ranglåga får gå undan....sen ranghöga går runt för att välja "bästa" maten så att säga - haha... Men pisken är bra för att kunna vara utom räckhåll och ändå kunna förstärka signalen såpass så hästen förstår att du menar allvar - jag är större än dej och om du inte flyttar på dig illa kvickt använder jag båda tänder och hovar! Så sa hon antagligen till dej när hon vände rumpan till dej.

Nu har jag inte träffat en sån häst på länge för jag har konstigt nog väldigt hög rang oavsett vilken hage jag går in i. Jag vet inte om det är jag soma nvänder kroppspråk automatiskt, jag kanske går på ett annat sätt - ja jag vet inte - nu behöver jag bara ge hästen en blick om jag igllar vad den håller på med.

Studera kroppspråk*

Slakta hästen innan nån blir skadad eller rent av dör! Världen är full av bättre hästar!

Slakta hästen innan nån blir skadad eller rent av dör! Världen är full av bättre hästar!

Så du vill slaktar den för att den beter sig som en häst brukar göra i det vilda..? Herregud. Vart är världen påväg.

Jag hade en russponny tidigare som var lite som din. Passade det inte så vände han & slog & siktade verkligen. Kom han inte åt att sparka så slog han ned mig med framhovarna.
Mellan "anfallen" var han söt som socker & världens underbaraste lilla häst.

Vi avlivade honom efter nästan 1 år, jag har hållt på massor med Nh & läser av hästarna väldigt bra. Vet när jag skall lägga tryck & viktigaste utav allt släppa trycket på dem.

För min egen skull kunde han fått leva kvar då jag personligen hann läsa honom & visste vad som skulle hända innan det small.
Men jag har fler människor på gården som hanterar hästarna & dom råkade illa ut ett par gånger. Nu är jag gravid & absolut inte i form att ta strider med en ponny med ett jäkla humör & tog inte chansen.
Jag ville inte ta risken att någon annan blev allvarligt skadad.

Han var en vandrings pokla när han kom & hans vandring slutade hos mig.
Jag vet att ingen piskar upp honom i uppfostrande syfte & jag vet att ingen annan blir skadad. Det var det viktigaste för mig.

Prova ta kontakt med en meriterad Nh tränare, inte någon av dessa repvevare som läst ett par böcker & varit iväg på 2 kurser '& nu lär ut vad dom kan.
Var noga i ditt val, personen skall passa dig & din häst.

Jag vet inte var du bor så jag kan inte rekomendera någon iheller.

Men lycka till

Så du vill slaktar den för att den beter sig som en häst brukar göra i det vilda..? Herregud. Vart är världen påväg.
Är det bättre att nån blir skadad eller dör?

Hej Smokey!

Det var en lang trad, jag har forsokt lasa allt, forlat om jag missat nat! Du har verkligen fatt en hel del mycket olika tips pa losningar och forslag, och har kommer nagra tankar till..

Jag har en del erfarenhet av den typ av hastar som du beskriver, och det ar inte latt.. Jag tycker att det basta tips du fatt hittills ar fran norrland65, om du kanner att du vill ge hasten en chans och lagga ner tid och arbete pa den. Det kommer troligen inte att bli jattelatt, men mina erfarenheter med den typen av hastar har varit de absolut mest larorika.


Känner igen ditt problem. Vi har en travarvalack som är av skarp kaliber. Han har haft perioder då han varit aggressiv och bråkat i stallet och anfallit i hagen.

Den värsta perioden triggades faktiskt av att vi gick sk nh-kurs. Vi skulle backa honom, flytta osv och han blev tvärarg. Helt klart utmanade vi honom för mycket i hans ögon! Lustigt nog hade dagliga hanteringen funkat rätt bra innan kursen. Men övningarna triggade honom.

Det här är en häst som är fin att rida och lätt att leda m.m. Men som är dominant och visar dominansen i stallet och i hagen.

I samband med kursen så stod han haggranne med en annan dominant valack, och det var inte bra. Han hade även boxgrannar att bråka med i stallet.

Vi började med att möblera om i stallet. Han fick en egen box där han inte hade hästar in på sig, och han fick gå i en mer avskild hage med bara sin kompis som sällskap. Det lugnade ner honom.

Sen utmanade vi inte honom i situationer där vi inte hade full koll. Skulle aldrig ta en dust med honom lös i hagen ex. Utan vi tog våra kamper på ett säkert sätt för oss. Kamper och kamper, hanteringen av denna häst funkar bäst när vi och han visar ömsesidig respekt. ;)

Nu har det gått några år sedan dessa problem. Vi bor nu på egen gård och valacken trivs som fisken i vattnet. Inga problem alls, längre. Han är mild och fin. Och eg gjorde vi inte så stora saker, annat än att inte utmana i onödan.

Norrland

Jag tror precis som Norrland pa massor av ledarskapstraning (kalla det NH-traning om du vill, traning i ledarskap i allmanhet skulle jag vilja saga). Vissa har sager att det skulle kunna vara radsla, hon har ju blivit misshandlad. Jag skulle saga att det ar absolut inte radsla. Tvartom, det ar brist pa respekt. Misshandeln har troligen bara gjort henne annu tuffare, da det later som om manniskor har anvant vald utan att veta vad de gor, de har inte pratat med henne pa hastars sprak.

Jag ar helt emot vald mot hastar, men jag anser att man behover vara konsekvent och ibland vara ganska tuff nar man satter sina granser.

Det forsta jag verkligen reagerar over att du sager att hon ena stunden ar social och kelig, for att i nasta attackera en manniska. Kela aldrig med en hast som ar sa hog i rang!!!! Klappa inte, klia inte, gosa inte. Hall henne alltid, alltid pa ett avstand fran dig dar du kanner dig bekvam. Och var superstrikt med det! Ha garna en liten pisk med dig, som en forlangningsarm. Anvand en langre pisk om du kanner att det ar sa illa att du behover forsvara dig. Det viktiga ar att du haller henne ifran dig, anvand de medel du behover. Om en liten viskning ar nog, anvand en liten viskning, om du behover danga langpisken i marken, gor det. Gor det du behover gora, varken mer eller mindre.

Jag tycker absolut att du gjorde ratt da du anvande pisken att fosa bort henne. Anvand den medtoden om du behover. Och precis som Norrland65 sa, hon behover flyttas, backas, motas. Det visar tecken pa ledarskap fran dig. Det kommer att trigga henne, men det maste tas igenom. Som du sager, hon visar de vassa sidorna nar hon inte far som hon vill. Det betyder inte att hon ar dig underlagsen i andra situationer.

Och var forsiktig, jag tycker ocksa att du gjorde klokt i att sta pa andra sidan vaggen och mota bort henne. Utsatt dig inte for situationer dar du inte kan ha kontroll over henne. Utmana henne inte i hagen. Jag skulle satta henne i en annan hage, helst sjalv (nu kommer jag att fa massor av pahopp, men jag star fast vid det), dar hon inte kan ova sitt ledarskap pa nagon annan hast. Om du har nagon som ar hogre i rang an henne, som kan hjalpa dig att fa ner henne pa jorden sa kan det funka, men lat henne inte bygga upp sin starka stallning annu mer.

Och undvik att fodra henne i hagen. Fodra henne pa andra tider, eller organisera det pa ett satt att du inte utmanar henne dar heller. Och lat ingen annan hantera henne. Om du har mojligehet att skota hennes in och utslapp sjalv, sa gor det.

Att skicka ivag henne till nagon NH-tranare som nagon foreslog loser inga problem. Vad skulle den gora? Det ar kommunikationen mellan dig och hasten som maste funka. Du maste lara dig hur du ska kunna kommunicera med henne. Om det skullle vara ett alternativ att skicka ivag henne till en tranare, da skulle det vara under forutsattning att du foljer med henne och stannar.

Jag hoppas att det loser sig, och var forsiktig.

Är det bättre att nån blir skadad eller dör?

nej, men jag skulle knappast skylla på hästen :crazy: isånafall är det ju bättre att skicka den till typ hästarnas värn där folk har ork att ta hand om den.

Dock har jag inte följt TS, hon kanske gör framsteg med hästen?

Jag har en häst som är likadan, jag visste det när jag köpte honom. I början hade jag som regel att ALDRIG utmana honom när det gällde mat/vatten. Ordnade så att jag kunde fylla på utifrån
Nu ( jag har haft honom i 15 månader ) kan jag gå i närheten, men jag är på min vakt.
Oftast handlar det om onda cirklar...Det har blivit bråk tex vid fodring, hästen blir bestraffad, den förknippar människan o fodringen med bråk o är taggad.
Därför är det jätteviktigt att i början undvika de situationerna som utmanar hästen, tex som att gå in i hagen med en betforhink.
Att göra så med en sådan häst i hagen är att utmana ödet o provocera hästen. Då får man tills vidare hitta andra lösningar ( stå utanför hagen o "kasta" in maten el dyl.

Usch.. ja det känns verkligen SUPERJOBBIGT just nu, vet snart inte varken ut eller in. När hon är snäll, för det mesta, så är hon så fruktansvärt fin och trevlig på alla sätt.. Men jag ska ta ett krafttag med träning, började idag med att ställa henne på ett ställe och sedan hela tiden sätta tillbaks henne när hon försökte gå iväg. Dum är hon ju inte, förhoppningsvis kanske det kan hjälpa oss lite. Om hon lär sig detta till 100% så kanske jag kan använda det för att kunna fodra henne ute också - ställa upp henne på ett ställe och lägga ut maten i lugn och ro. Att hon sen får gå fram först på ett "varsågod".

Vad tror ni? Är det helt ointelligent att tro att det skulle gå?

Oh forlat, jag sag inte det har inlagget.. Sa lang trad:o Precis sa har jag lart mig jobba med hastar, for att ova ledarskap. En av de hastar som har lart mig mest, var en ung hast som betedde sig som din, vande rumpan till och hotade, trock upp i vaggen nar man skulle borsta, sprang omkull folk, kickade i hagen osv. Jag anvande precis den ovningen som du beskriver, parkera och flytta tillbaka. Det triggade henne enormt, hon blev helgalen och attackerade mig med hovar och tander nar jag forsokte flytta tillbaka henne. Det var ett valdigt stort intrang pa hennes ego och i hennes integritet att bli motad tillbaka av nagon lagre staende. Det var en av mina forsta hastar, och hon skramde mig, men med hjalp av mina duktiga tranare sa redde vi ut det.

Jag tror verkligen att du ar pa ratt vag, och jag hoppas att du reder ut det. En sak ar saker, den hasten kommer att lara dig massor. Men ater igen, var forsiktig och ha respekt.

Så du vill slaktar den för att den beter sig som en häst brukar göra i det vilda..? Herregud. Vart är världen påväg.

det är lätt att säga så innan du stått där bakom en häst som du vet KOMMER slå efter dig för att träffa när som helst.

Jag trodde jag var tuff, kömpade dagligen med en liten odåga till ponny som jämt hittade på bus. Sen träffade jag märren med stor M,
hon fick mig att inse att mitt liv var mig kärt nog för att inte riskera det på en häst.

Den hästen är/var likadan som ts. Hon slog/högg när hon surade till och något inte passade.

Det finns så många trevliga och friska hästar därute.

det är lätt att säga så innan du stått där bakom en häst som du vet KOMMER slå efter dig för att träffa när som helst.

Jag trodde jag var tuff, kömpade dagligen med en liten odåga till ponny som jämt hittade på bus. Sen träffade jag märren med stor M,
hon fick mig att inse att mitt liv var mig kärt nog för att inte riskera det på en häst.

Den hästen är/var likadan som ts. Hon slog/högg när hon surade till och något inte passade.

Det finns så många trevliga och friska hästar därute.

Vad jag menar är att jag tycker att vi människor kan vara så självupptagna ibland. Det är inte bara VÅR värld. Bara för att en häst inte beter sig perfekt bland oss människor så dissar vi dom bara genom att skicka på slakt? Liksom varför? Det finns hästarnas Värn - tack gode gud.

Nu är det såklart jättetråkigt att din häst var som den var och visst - ditt val vad du gör med den. Jag har SJÄLV råkat ut för såna där hästar, dom har sparkat - dom har huggit, dom har jagat mig men konstigt nog har jag aldrig blivit skadad. Jag har helt enkelt aldrig gett upp, jag antar att jag helt enkelt aldrig kan se något fel på hästen - ibland är det avelsfel, jag vet, men oftast handlar det bara om missförstånd mellan häst och människa och visst - olika hästar har olika personligheter, vissa är dominanta, vissa är lägre.

Men om man vet att man inte vill ha en dominant häst - varför skaffar man sig en sån överhuvudtaget? Sen såklart uppstår det ju problem på vägen, men då är det vårat ansvar att lösa det eller helt enkelt se till att den kommer till någon annan som klarar av den. Vad jag vet nekar hästars värn inga hästar?

Jag tycker däremot inte det är ok att säga "Ja men hästen e dum i huve, den kommer aldrig funka, den åker på slakt, det finns ju så många andra änglar där ute" Så kanske det inte var i ditt fall, det säger jag inte, jag vet inget om hur den där ponnyn var och det är helt upp till dej så ta inte åt dej, MEN bara tanken på att alla skulle skicka iväg alla hästar på slakt som inte funkar för att dom inte förstår oss och för att vi inte är kapabla nog att förtjäna ledarskapet - usch.... den är hemsk.

Jag kanske är konstig som i många fall inte ser något fel på hästen. Men jag är som jag är.

Men jag tror helt klart TS kan klara det bara hon använder sunt förnuft och försöker sätta sig i hästens situation och lösa prolemen utifrån det. Vissa har viljan - vissa har inte det. Dessutom vet hon hur hästen var när hon tog hem den, i och för sej visste hon ju också kanske att om hon inte gjorde det skulle hästen åka på slakt... så det var väl lite av ett dilemma där.

Hur har det gått för dig?

Hur har det gått för dig?

ja undrar detsamma - kom igen! Hur går det med pollan?

Det var inte min häst så jag hade inte valt att skaffa den, det var en häst jag hanterade i mitt jobb.

Sen finns det fler typer än varianten "missförstådd". Denna häst ansåg att om du bad henne svänga räckte det för en attack.

Hästar får gärna vara lite tuffa, det är min dam med. Men det är en helt annan sak med en labil häst som går in för att skada.
Det är inte normalt ens i hästvärlden.

Det var inte min häst så jag hade inte valt att skaffa den, det var en häst jag hanterade i mitt jobb.

Sen finns det fler typer än varianten "missförstådd". Denna häst ansåg att om du bad henne svänga räckte det för en attack.

Hästar får gärna vara lite tuffa, det är min dam med. Men det är en helt annan sak med en labil häst som går in för att skada.
Det är inte normalt ens i hästvärlden.

nej men då kan det ju mycket väl handla om - som jag skrev ovan - något som inte står rätt till i skallen på hästen - på grund av dålig avel - vad vet jag?

Vad jag menar är att jag tycker att vi människor kan vara så självupptagna ibland. Det är inte bara VÅR värld. Bara för att en häst inte beter sig perfekt bland oss människor så dissar vi dom bara genom att skicka på slakt? Liksom varför? Det finns hästarnas Värn - tack gode gud.

Nu är det såklart jättetråkigt att din häst var som den var och visst - ditt val vad du gör med den. Jag har SJÄLV råkat ut för såna där hästar, dom har sparkat - dom har huggit, dom har jagat mig men konstigt nog har jag aldrig blivit skadad. Jag har helt enkelt aldrig gett upp, jag antar att jag helt enkelt aldrig kan se något fel på hästen - ibland är det avelsfel, jag vet, men oftast handlar det bara om missförstånd mellan häst och människa och visst - olika hästar har olika personligheter, vissa är dominanta, vissa är lägre.

Men om man vet att man inte vill ha en dominant häst - varför skaffar man sig en sån överhuvudtaget? Sen såklart uppstår det ju problem på vägen, men då är det vårat ansvar att lösa det eller helt enkelt se till att den kommer till någon annan som klarar av den. Vad jag vet nekar hästars värn inga hästar?

Jag tycker däremot inte det är ok att säga "Ja men hästen e dum i huve, den kommer aldrig funka, den åker på slakt, det finns ju så många andra änglar där ute" Så kanske det inte var i ditt fall, det säger jag inte, jag vet inget om hur den där ponnyn var och det är helt upp till dej så ta inte åt dej, MEN bara tanken på att alla skulle skicka iväg alla hästar på slakt som inte funkar för att dom inte förstår oss och för att vi inte är kapabla nog att förtjäna ledarskapet - usch.... den är hemsk.

Jag kanske är konstig som i många fall inte ser något fel på hästen. Men jag är som jag är.

Men jag tror helt klart TS kan klara det bara hon använder sunt förnuft och försöker sätta sig i hästens situation och lösa prolemen utifrån det. Vissa har viljan - vissa har inte det. Dessutom vet hon hur hästen var när hon tog hem den, i och för sej visste hon ju också kanske att om hon inte gjorde det skulle hästen åka på slakt... så det var väl lite av ett dilemma där.

Jag haller med dig zillax89, att vi manniskor forvantar oss att hasten ska anpassa sig helt kompromisslost till var varld, och gor den det inte sa skyller vi garna pa att "den ar inte frisk", "den ar inte normal" eller "den har nat fel i huvet". Och det galler inte bara hastar. Jag undrar hur manga hundar som kunde raddas genom att vi manniskor var mer odmjuka och insag att det ar vi som maste lara oss att forsta djurets beteende och handla darefter, inte tvartom.

Det ar sa latt for vem som helst att kopa sig eller skaffa sig ett djur, med overtygelsen att man kan tillrackligt mycket, och nar man stoter pa problem som ar svara att reda ut, sa ar det ocksa latt att skylla pa att det ar nat fel pa djuret, istallet for att ta tag i sig sjalv och verkligen lara sig.

Det ar latt att arbeta med hastar som ar mer "svaga" i psyket, hastar som anpassar sig till var varld och vart satt att se pa saker och ting. Jag tycker att hasten ofta ar ett fantastiskt talmodigt djur, och ofta ofta ser man hastar som ger signaler till manniskor runt omkring och forsoker tala om att "det ar inte bekvamt nar du gor sa nar du rider mig" eller "det ar for anstrangande for den muskeln" eller nagot annat, och den dar manniskan forstar inte vad signalen betyder, darfor att hon inte ar uppmarksam nog eller darfor att hon inte har kunskapen till det. Vissa hastar, som den har tex, ger tydliga signaler nar nagot gar i en annan riktning an hennes vilja, men manga, manga hastar, "snalla" hastar, ar mycket mer otydliga.

Sa pa satt och vis skulle jag, tvartemot manga andra har, vilja saga att den har hasten ar ovanligt frisk och sund, men kanske inte passar in i mallen for hur en hast ska bete sig i var varld.

Jag vill ocksa saga heder at TS for att vilja ta sig an en san hast:bow: Hos vissa finns viljan, hos andra inte.

hejsan! har halvsyster till din i stallet.. Dock inte lika arg" som din, men hon är en tjurig jäkel!! kan säga att henne går det inte att gulla med:devil:

hejsan! har halvsyster till din i stallet.. Dock inte lika arg" som din, men hon är en tjurig jäkel!! kan säga att henne går det inte att gulla med:devil:

Jag antar att det var menat till TS;)

nej, men jag skulle knappast skylla på hästen :crazy: isånafall är det ju bättre att skicka den till typ hästarnas värn där folk har ork att ta hand om den.

Dock har jag inte följt TS, hon kanske gör framsteg med hästen?


Svenska hästars värn har inga hästar själva, det är bara en organisation som tar hand om, placerar ut hästen till sk akuthem = en person som tar han om hästen en tid, behandlar den & ser till att det får den vård den behöver. Sen lämnas dom vidare till fodervärdar dvs vanliga människor som antingen har dom som sällskap eller använder dom som rid/körhästar.

Min brorsdotter har en Shv häst. En jättetrevlig prick.

Tror faktiskt att även dom hade avlivat hästen, dom avlivar om hästen inte kan få ett fullgott liv eller har en chans att tilfriskna & fungera någonlunda normalt.
Tvivlar på att någon av deras akuthem eller potentiell fodervärd vill ha en sådan häst.

SHV är en organisation som tar hand om missskötta hästar så det är inget alternativ. Nä, slakta den! Det finns ju risk att nån i din kaliber får hand om den om den får leva o det blir bara elände:rofl:

Rent allmänt tycker jag det är en säkerhetsrisk att fodra kraftfoder i hagar med flera hästar. Grovfoder i flera hägar än hästar är ok, men skulle undvika att ge annat på det viset.
Om en häst tjura ihop mot en annan är det alltför lätt att komma i kläm även om hästen ska se sig för.

nej men då kan det ju mycket väl handla om - som jag skrev ovan - något som inte står rätt till i skallen på hästen - på grund av dålig avel - vad vet jag?

precis och en sån häst kan må bäst av att tas bort.

precis och en sån häst kan må bäst av att tas bort.

Men vad ar "dalig" avel och vad ar "bra" avel da? Hastar med "bra" stam som hamnar i fel hander?

Det ar sorgligt att man sager att en "san hast kan ma bast av att tas bort". Samtidigt kan jag se det "ratta" i det. En san hast kommer med storsta sannolikhet att alltid bli missforstadd och alltid behova ta konflikter med manniskan. Den kommer aldrig att bli en lycklig "manniskohast".

Men den sorgliga delen, tycker jag, ar att det ar vi manniskor som inte ar villiga att lara oss. Vi hjalper till att ta fram en san hast, men vi ar inte villiga att ta hand om det. Det ar ju faktiskt vi som maste anpassa oss till hastens varld, inte tvartom. Det ar sa enkelt att avliva den och skaffa oss en annan, utan att vi lart oss ett skvatt om den.

Knapplån!

Är ledsen för att jag har övergett tråden, trodde att den var "död"!

Okej, ska berätta lite hur det har gått.

1. Gett henne munkpeppar senaste veckan. Vet ej om det har gett resultat än... Men hoppas. Hon äter det högst ovilligt, tar ofta flera timmar innan hon tar kraftfodret.

2. Har tränat en del med att placera henne, backa henne så fort hon försöker gå förbi mig, flytta henne (främst bogen)... Att flytta henne genom tryck innebär oftast att jag måste lägga nästan hela min vikt emot henne för att hon ev. ska ge vika. Efter en stunds träning flyttar hon sig alltid bättre.

Ser också alltid till att ha TID när jag ger mig till att hantera henne, just för att kunna traggla saker och inte behöva stressa. Som jag har sagt innan ger jag mig inte. Ibland har hon vänt baken till när jag går in i boxen för att sätta på grimma. Då får hennes polare gå ut, hon får stå ensam. Ger henne en ny chans senare och hon får INTE gå ut innan hon stoppar in huvudet i grimman och låter bli att bråka. En dag kom hon inte ut förrän 14-tiden. En annan vid 12... Numera kommer hon med 80% chans redan första gången.

Som några här säger - man utmanar ödet om man försöker fodra med kraftfoder i hagen. Det är säkert sant, men jag vill verkligen ha den respekten att jag KAN göra det och FÅR göra det. På det viset är jag också dominant och vill att de ska acceptera detta, så småningom om inte annat. Är inga alls problem med de andra två.

Läget är idag så sluter hon oftast upp vid sidan om mig när jag har något ätbart. Därefter viker hon öronen bakåt och försöker hota. Jag motar henne så gott det går och säger åt henne att försvinna. Har inte sett några fler anfall på ett tag nu. Har även, när pisken funnits nära, slagit med den i marken för att visa att det är allvar. Då viker hon alltid undan, men jag känner inte att det är speciellt bra eg. Det är pisken hon har respekt för, inte den som håller. Dock kanske det kan hjälpa mig så länge.

Dessutom har något förändrats. Denna häst har varit solklar ledare för mina andra två hästar - ett 5 årig och ett 10 årigt sto... Men på senaste tiden har jag sett att 5 åringen hunsar henne. Hon biter henne och sparkar. Sen detta började tycker jag också märka att Flame (den lilla arga galningen) har blivit längre och mindre påstridigt. De andra hästarna har ju exakt de förutsättningar som jag saknar för att plocka ner henne - och detta dessutom på ett rätt naturligt sätt.

Det jag oroar mig för nu är att hon blir lite utstött. Synd om henne.... :crazy: Men jag låter det vara så länge hon blir trevligare av det och de bara markerar, d v s inte skadar varandra.

Så på det stora hela får jag väl säga att hon verkar vara bättre nu. Men jag litar inte på henne och är alltid på min vakt. Jag vet ju att hon kan slå om från ena sekunden till den andra. Hon är dominant ja, som någon påpekade - mitt projekt blir väl att vara ännu lite värre när det kommer till detta... ;) Vill helst slippa isolera henne, har dessutom svårt för det, med tanke på stallet. Har bara fyra boxar, varav det ena är sadelkammare. Så var jag än placerar henne så har hon minst en granne, alt. två (mellan de andra två). Idag har hon en granne.

Vet inte om jag skrev det tidigare i tråden, men för ett par månader sen var hon ju nästan inriden också. Efter en veckas vila så blev hon 7 resor värre och var helt omöjlig, bockade och hade sig. Så som hon tidigare också gjort med folk som vågat sig upp på henne hos uppfödaren... :smirk:

Funderar nu lite på att jag vill ha henne till att ge sig på fler plan, helst alla. Att foga sig och rätta sig efter vissa regler (utan att ta till våld!)... För några dagar sen började jag därför om med ridningen också. Det är ju inget fel på henne, mer än hennes OTROLIGA envishet och humör. Efter vilan lyckades hon kasta av mig två gånger och då lät jag det vara, tills nu. Använde en westernsadel istället denna gång (stadigare) och var beredd på att få en strid. Det fick jag också, hon bockade och stegrade sig en hel del första passet... Tack vare sadeln så var det ju möjligt att sitta kvar, trots hennes krumsprång - satt av när hon lugnat sig, lät henne beta några minuter innan jag satt upp igen. O s v.

Idag var jag tillbaka ute med henne för att fortsätta. Hon var spänd och irriterad, funderade på att bråka. Gjorde antydan till en bockning en gång, men när jag drev på och sa till på skarpen, då la hon av. Därefter körde jag lite skritt - trav - halt (snarast halvhalt, vill inte ge henne tid för att hitta på dumheter) - trav - skritt m m utan att hon gjorde några större protester. Hade mest fokus på att sitta kvar oavsett vad, bestämma vägen samt driva framåt. Kanske, kanske (vågar inte ens hoppas...) lärde hon sig att det är större mening i att gå snällt (man blir av med ryttaren) än att bocka (lönar sig inte, ryttaren blir kvar).

Så nu återstår bara att se hur det kommer att gå för henne i fortsättningen. Kanske hon håller sig i skinnet, men antagligen inte. Tack för alla råd och tips i varje fall! Ska uppdatera i tråden om hur det går. På schemat står dels inridning (ORDENTLIGT denna gång) samt att försöka prova lite nya saker. Saker som hon kanske tycker är skrämmande, men som kan öka vårt samarbete och att hon lär sig lita på mig. Utsätta henne för "hemskheter" som te x ballonger, presenningar (fler förslag??!). Funderar på en sak till. Lägga något mörkt tyg över hennes ögon och därefter träna ledarskap etc. Var tror ni om det? Då blir hon ju mer utelämnad, kan inte måtta attacker (vilken hon dock inte gjort på ett tag, men men) och blir beroende av mig.

Ni som tycker att hon är ett slaktobjekt... Var snälla och sluta påpeka det nu. Jag tänker - som jag sagt tidigare - inte slakta eller avliva, döda eller ha ihjäl henne NU. Knappast någonsin, vill försöka lite mer och ge henne en chans. Det borde gå att få ordning på henne och jag har tagit på mig henne = måste försöka på ALLA tänkbara sätt innan jag ger upp.

Hon ska inte få sin vilja igenom men jag kan inte låta bli att tycka att du delvis gjorde fel.
Vad sjutton använde du spö och vifta med när du visste hennes bakgrund? (trots att du inte slog henne)

Rent krasst sett så får du nog inse att du måste göra allt lite krångligare. Tips är att ta in henne, ge betfor inne och fodra de andra ute själva och därefter släppa ut henne igen, låt inte er hamna i situationer där du kan bli tvungen att hojta i från eller ger henne utrymme för att behandla dig illa.

2. Har tränat en del med att placera henne, backa henne så fort hon försöker gå förbi mig, flytta henne (främst bogen)... Att flytta henne genom tryck innebär oftast att jag måste lägga nästan hela min vikt emot henne för att hon ev. ska ge vika. Efter en stunds träning flyttar hon sig alltid bättre.

Precis sa har jag lart mig jobba med mina hastar. Konsekvent. Jag tror sakert att det kommer att ga lattare och lattare, bara du orkar vara konsekvent och ha talamod.

Ser också alltid till att ha TID när jag ger mig till att hantera henne, just för att kunna traggla saker och inte behöva stressa. Som jag har sagt innan ger jag mig inte. Ibland har hon vänt baken till när jag går in i boxen för att sätta på grimma. Då får hennes polare gå ut, hon får stå ensam. Ger henne en ny chans senare och hon får INTE gå ut innan hon stoppar in huvudet i grimman och låter bli att bråka. En dag kom hon inte ut förrän 14-tiden. En annan vid 12... Numera kommer hon med 80% chans redan första gången.

Harligt att hora, jag tror ocksa att TID ar nyckeln (tillsammans med talamod och konsekvens).

Som några här säger - man utmanar ödet om man försöker fodra med kraftfoder i hagen. Det är säkert sant, men jag vill verkligen ha den respekten att jag KAN göra det och FÅR göra det. På det viset är jag också dominant och vill att de ska acceptera detta, så småningom om inte annat. Är inga alls problem med de andra två.

Jag haller med dig aven dar. For mig ar det oerhort viktigt att vara den konsekventa ledaren for flocken, spelar ingen roll i vilken situation eller tid pa dygnet ;)

Läget är idag så sluter hon oftast upp vid sidan om mig när jag har något ätbart. Därefter viker hon öronen bakåt och försöker hota. Jag motar henne så gott det går och säger åt henne att försvinna. Har inte sett några fler anfall på ett tag nu. Har även, när pisken funnits nära, slagit med den i marken för att visa att det är allvar. Då viker hon alltid undan, men jag känner inte att det är speciellt bra eg. Det är pisken hon har respekt för, inte den som håller. Dock kanske det kan hjälpa mig så länge.

Se pisken som en forlangningsarm eller en svans och ett nodvandigt hjalpmedel till att na ditt mal. Som sagt, du ar ingen hast, du har inte de forutsattningar en hast har att dominera en annan hast. Jag ar saker pa att nar ni vet var ni har varandra sa spelar inte pisken nan storre roll, sa lange du anvander den som ett hjalpmedel och inte som en bestraffning (och du verkar verkligen vettig i vad du gor, sa det ar sakert ingen fara;))

Dessutom har något förändrats. Denna häst har varit solklar ledare för mina andra två hästar - ett 5 årig och ett 10 årigt sto... Men på senaste tiden har jag sett att 5 åringen hunsar henne. Hon biter henne och sparkar. Sen detta började tycker jag också märka att Flame (den lilla arga galningen) har blivit längre och mindre påstridigt. De andra hästarna har ju exakt de förutsättningar som jag saknar för att plocka ner henne - och detta dessutom på ett rätt naturligt sätt.

Det jag oroar mig för nu är att hon blir lite utstött. Synd om henne.... :crazy: Men jag låter det vara så länge hon blir trevligare av det och de bara markerar, d v s inte skadar varandra.

Det ar ju jattebra! Bara tacka och ta emot:bow:. Var inte orolig att hon blir utstott. Det ar den manskliga sidan vi applicerar pa hasten;). Precis som du sager, sa lange de inte skadar varandra. Var tacksam over om hon inte ar den hogsta i rang i flocken. Hon ar stark nog som hon ar..

Så på det stora hela får jag väl säga att hon verkar vara bättre nu. Men jag litar inte på henne och är alltid på min vakt. Jag vet ju att hon kan slå om från ena sekunden till den andra. Hon är dominant ja, som någon påpekade - mitt projekt blir väl att vara ännu lite värre när det kommer till detta... ;) .

Det tar tid, och lat det ta tid. Sa lange du ser att det blir battre. Sen far man ofta fortsatta jobba med sana hastar pa ett valdigt konsekvent och strikt satt, det kommer aldrig att bli en hast som du kan kela med. Eller slappa for mycket pa granser. Da kommer hon att kora over dig. Sjalv har jag aldrig sett nagot problem i det. Respekt fran bada hall.

Vet inte om jag skrev det tidigare i tråden, men för ett par månader sen var hon ju nästan inriden också. Efter en veckas vila så blev hon 7 resor värre och var helt omöjlig, bockade och hade sig. Så som hon tidigare också gjort med folk som vågat sig upp på henne hos uppfödaren... :smirk:

Funderar nu lite på att jag vill ha henne till att ge sig på fler plan, helst alla. Att foga sig och rätta sig efter vissa regler (utan att ta till våld!)... För några dagar sen började jag därför om med ridningen också. Det är ju inget fel på henne, mer än hennes OTROLIGA envishet och humör. Efter vilan lyckades hon kasta av mig två gånger och då lät jag det vara, tills nu. Använde en westernsadel istället denna gång (stadigare) och var beredd på att få en strid. Det fick jag också, hon bockade och stegrade sig en hel del första passet... Tack vare sadeln så var det ju möjligt att sitta kvar, trots hennes krumsprång - satt av när hon lugnat sig, lät henne beta några minuter innan jag satt upp igen. O s v.

Idag var jag tillbaka ute med henne för att fortsätta. Hon var spänd och irriterad, funderade på att bråka. Gjorde antydan till en bockning en gång, men när jag drev på och sa till på skarpen, då la hon av. Därefter körde jag lite skritt - trav - halt (snarast halvhalt, vill inte ge henne tid för att hitta på dumheter) - trav - skritt m m utan att hon gjorde några större protester. Hade mest fokus på att sitta kvar oavsett vad, bestämma vägen samt driva framåt. Kanske, kanske (vågar inte ens hoppas...) lärde hon sig att det är större mening i att gå snällt (man blir av med ryttaren) än att bocka (lönar sig inte, ryttaren blir kvar).

Naturligtvis ska du forvanta dig och krava att hon ska foga sig pa alla plan! Som du sager, utan vald. Att borja inridning pa nytt later som en bra (och nodvandig) ide. Det kommer sakert ocksa att bli battre och lattare ju battre ditt ledarskap over henne blir.

Så nu återstår bara att se hur det kommer att gå för henne i fortsättningen. Kanske hon håller sig i skinnet, men antagligen inte.

Som jag sa tidigare, hon kommer med storsta sannolikhet aldrig att bli en hast du kan gosa med eller slappa for mycket pa granser, da kommer hon att kora over dig. Men jag tror sakert att ni kan ha en massa kul tillsammans da ni fatt ordning pa er relation. Och med din installning sa kommer det sakert att ga bra.

Jag ser fram emot uppdateringar! :banana: Och igen, all heder till dig. :bow:

Och forresten, kanske du redan gjort det men jag missat det tidigare i traden, jag skulle nog forsoka tomkora en hel del, speciellt om ridningen ar lite obehaglig. Forsoka utbilda henne fran marken. Ingen risk att du aker av da, och det ar ofta lattare att ta duster fran marken an uppsuttet. Du kan utbilda och skola henne valdigt mycket fran marken, och det kommer att bli lattare att rida henne.

Är jag världens hemskaste människa om jag erkänner att den hästen hade jag tagit bort?

Jag håller nog med dig faktiskt.:confused: Låter inte bättre än att det en vacker dag kommer hända en riktigt otäck olycka:crazy:

Bråkstakar med stenhårt humör? :p Det känner jag inte igen, jag har en häst efter Mack the knife, en riktigt underbar häst :D

...och hur många Mackare har du haft att göra med??? :confused:

AM

Ok Det var länge sedan denna tråden var levande, men måste skriva ändå. Jag hade en nordsvensk som var just som din travare. Jag arbetade med henne i 5 år innan jag gav upp, så började hon angripa de andra hästarna oxå. Så då tog jag beslutet.
Men testa att göra nogran gyn undersökning på henne, kolla blodvärde, hormonstatus och invärtes undersökning. Hon kan ha en cysta på äggstocken eller liknande. Min nordsvensk hade inte det. MEn däremot min nästa travare hade canser på ena äggstocken och utvecklade långsamt detta beteende.

Hur går det?
Jag var envis i 5 år, så jag förstår dig, vaje dag är en utmaning. Jag hade 3 veterinärer som dömde ut henne, hon var kärnfrisk, gav örter, tränade allt, blodstatus bra, kiropraktiker, djurbetende specialist...... ja allt möjligt och inget hjälpte.

Men jag förstår din räddsla vi d longering, det kan vara svårt och skrämmande om en häst gör som din. MEn testa vad jag gjorde, det kan hålla dig levande i alla fall. Gör en roundpen, av trä, fångstgrindar eller så enkelt som täta stolpar med väl synliga eltrådar i en höjde som hon ej finner intressant att hoppa över. Då behöver du inte ha henne i lina, när hon sedan lugnat sig så kan du ( efter några veckor) gå ut och börja med vanlig longering. MEN i denna roundpen bör du göra en mindre cirkel, typ den del hon springer i är 3 meter bred och resten blir din cirkel. Hoppas du förstår... Faktum är att du kommer att vara säker där inne vad hon än gör. Det är lite jobb med att göra denna cirkel, men det är väl värd det.
Hoppas att allt är bra, med tanke på att tråden tog slut.... Hör gärna av dig.

puttar upp, skulle vara intressant att höra hur det gått för er

Antingen är det nåt medicinskt/hormonellt fel eller så kan en del hästar få "överslag" om blivit illa behandlade och sen blir "bra" behandlade...dom tror dom är Allan eller nåt...korrigera DIREKT och håll hästen kort därefter.
Jag har haft en del såna och när dom kommer i den statusen så går det att korrigera dom hårt men rättvist. Lalla inte med såna hästar

Jag tycker detta låter jättebra, jag började svara när jag bara läst lite i början men tänkte jag skulle se i slutet om du kommit nån vart o det hade du ju.

Det du skrev-"Det jag oroar mig för nu är att hon blir lite utstött. Synd om henne.... Men jag låter det vara så länge hon blir trevligare av det och de bara markerar, d v s inte skadar varandra. " Oroa dig inte för det, det är bara bra. Tyck inte synd om henne, det är bara mänskligt. When in Horseville, do as horses do.

Jättebra att du markerar med pisken, det är det säkraste du har.

Lycka till! =)

Varför hålla på och jobba med sånna livsfarliga och otrevliga hästar när det finns så fantastiska och trevliga andra individer som söker nya hem?? Jag skulle aldrig riskera MITT liv för en hästs nycker! Ändå älskar jag hästar... men varken människor eller djur har väll rätt att bete sig hur som helst??

Har haft ungefår samma problem med mitt varmblodssto, Jag tog hjälp av en NH tränare, jag vet att du skrev att du inte ville ta en tränare, men vill bara tala om vilka under hon gjorde för mig. Min häst gick till attack vid longering, kunde inte ta henne en meter utanför stall dörren själv utan att hon stegrade sig och öppnade munnen. En dag var jag så rädd att jag bara grät och vill inte ens ta i henne, var beredd att ta bort henne:( Men bestämde mig för en sista grej. När Nh tränare kom ut, så förklarade jag att jag ville inte ens ta henne utanför stallet. Tränare tog henne gick ut och sa till mig. " Jag kommer ge dig verktygen och du kommer lära dig att lita på dem", då kommer du kunna hantera henne. Efter första besöket, kunde jag gå med henne själv, trots att de andra hästarna ropa på henne, och gjorde hon något dumt så litade jag på att enkla men klara övningarna fungerade, och det gjorde de:D andra besöket så longerade vi henne, helt cool! då detta varit en häst som attackerat, stegrat och dragit, då vissa saker inte passat henne.. Helt plötsligt blivit en häst som är glad och nöjd samt vet sin plats. En osäker och ostabil häst, som blir dominat och inte vet sin plats blir farlig! Jag hade min tränare ute 2 ggr och det räckte, nu gör vi dessa övningar 1 gång i vecka, mest för att underhålla. och hon är nu en härlig häst med mycket personlighet:laugh: Ska tillägga att hon hade oxå tråkiga erfarenheter sen tidigare, med människor framför allt... Dessa två träningstillfällen kosta 2000:- totalt! och hade jag veta att det skulle funkat så bra, så hade jag betalat de dubbla! plus att du behöver inte oro dig för att det ska bli något konstigt mellan tränare och hästen, om du har en Nh tränare som är utbilad för problemhästar, så kommer det funka galant;) plus att hästen måste ju nästan visa vad den går för annars så kan de inte hjälpa en ju:D

Jag hade faktiskt en häst som jag hade grymma problem med. Fick hjälp av en kille som gav mig diverse tips. Men detta med A-O, ledarskap. Du måste visa att du är en mycket starkare ledare, men det menas inte med att slå hästen, utan t.ex du bestämmer när hon ska få tugga maten, eller ens få ta ett steg fram eller bak. Jag kan inte förklara exakt via detta forum, men som sagt, visa ditt ledarskap med kroppen, inte med slag. Slå aldrig, någonsin en osäker häst. Då kommer du aldrig lyckas med henne

Vi har ingen rätt att dömma, bara ge våran åsikt. Min första häst var en galning som oxå gick till anfall, just vid mat o när hon inte gillade läget. Om de inte har ont nånstans så kan man fixa det o ofta blir de till en helt underbar vän som man kan göra allt med. Min åsikt om travare o galloppörer är eg att de är framavlade för "tävling" o med MYCKET motion kan hållas harmoniska, en sån häst skulle jag inte orka med men det finns andra som tydligen gillar det så då får de göra det.

IdaT85 hade mycket bra inlägg om det :bow:

Jag har inte orkat läsa hela tråden, men jag tycker att detta låter farligt!

Hästar är stora farliga djur om de inte ser människan som ledare. Jag har haft med en hel del problemhästar att göra, men ingen som beter sig på detta viset.
Jag själv hade av säkerhets- och humana skäl tagit bort hästen.

Du skriver att du inte vill ta till våld... Det beror ju på vad man menar med våld.
Jag är emot att "bestraffa".
Men om vi ser hur hästar visar rang och behandlar varandra vid ex utfodring i hagen, är det inte silkesvantarna som gäller. I vissa fall behöver man använda sig av hästens egna metoder för att bli accepterad som ledare. (Med detta menar jag inte att man ska använda spö eller tillhyggen.)

Vi kan inte begära att hästen ska tänka som en människa utan vi måste sätta oss in i hästens beteenden för att ge rätt signaler och göra oss förstådda. Nu skulle jag inte rekommendera att man provar detta på eget bevåg på hästar som tar upp en kamp som kan förenas med livsfara.

Om du väljer att fortsätta så tycker jag att du ska försöka leta upp någon som är duktig på att läsa av hästar. Se till att personen har goda vitsord. NH instruktörer har jag goda erfarenheter av, men personal på ridskolor, föreningar kan kanske tipsa om någon. Jag tror att det stora arbetet måste utföras från marken.

Lycka till och det skulle vara roligt att höra hur det går för er i framtiden!

Anneli

*kn lån*

Att denna gamla tråd har kommit till liv igen...
Men jag ska ta och svara lite på hur det har gått. Hästen har blivit otroligt mycket bättre; snällare i all hantering, men det tog ca 6-7 månader och MASSOR av jobb. Idag är hon relativt pålitlig för mig att hantera och jag kan göra det mesta med henne. Tyvärr litar jag fortfarande inte på henne och hon är fortfarande ingen speciellt trevlig häst om jag ska vara ärlig. Hon har ett väldigt hett temperament. Vi skyndar långsamt och jag hoppas att hon kommer att utvecklas och bli ännu bättre, annars tror jag inte att jag orkar i längden. Har haft henne i snart 1,5 år nu och då vill man ju gärna se stora framsteg. Det har jag i o f gjort, men jag vill inte leva i kanske 20 år till med en häst man inte kan lita helt på (så långt det nu går med ett levande djur). Vi jobbar numera mest i underhållssyfte och jag väntar mest på att se om hon "mognar" med tiden.

*kn lån*

Tyvärr litar jag fortfarande inte på henne och hon är fortfarande ingen speciellt trevlig häst om jag ska vara ärlig. Hon har ett väldigt hett temperament. Vi skyndar långsamt och jag hoppas att hon kommer att utvecklas och bli ännu bättre, annars tror jag inte att jag orkar i längden. Har haft henne i snart 1,5 år nu och då vill man ju gärna se stora framsteg.


Jag köpte mitt sto för 5 år sen. Måste väl erkänna att det var mkt problem och många strider. Funderade många gånger på att avliva av olika anledningar.
Det tog många år innan vi *klickade*, måste väl ha varit någonstans mellan 2-4 år. Dvs vi tyckte inte om varandra mer än nödvändigt.
Men sen dess har det bara blivit bättre, nu går vi mkt bra ihop (förutom när båda är pms-suriga). Nu älskar jag denna lilla knäpp-tant.

Det jag ville säga var bara att, ibland så kan det ta tid innan man börjar gilla hästen, på riktigt. Jag är glad att jag inte skickade min tant på slakt.
Men, det hade ju också kunnat vara så att vi ALDRIG hade kommit överrens, då hade jag övervägt slakt/annat hem.

*kn lån*

Har haft henne i snart 1,5 år nu och då vill man ju gärna se stora framsteg.


Vet inte om jag förstör nu, men det tog i princip 3-4 år innan jag och min häst gjorde stora framsteg... Innan dess var det bara pyttesmå framsteg någon gång ibland.
NU (senaste månaden) har det ÄNTLIGEN börjat gå bra. Och IDAG är jag så glad över att jag behöll henne.
Men, jag vet inte om jag skulle rekommendera någon att orka vänta så länge. Men när det väl ger resultat, DÅ är det underbart :)

1. Vad spelar stammen för roll? Vet inte om jag vill tala om det, "hänger" ju ut uppfödaren i så fall. Kanske bör tillägga att jag inte anser mig vara lurad eller liknande av uppfödaren - hon talade om hästens problem etc. Har inget att klaga på där, bara det att jag vill ju hjälpa henne att komma ifrån alla sina dumma beteenden - helst utan att gå alltför sönder :smirk:


Stammen kan ha betydelse.
Jag har själv en före detta travare som är väldigt nervig och sur i boxen anfaller i boxen. När jag var hos en veterinär för vaccinering så berättade jag lite om hurdan han va (innan han såg pappren) och veterinären frågade om Merchant var hans pappa. Helt rätt, och jag stod som ett frågetecken. Det visade sig att pappan var precis likadan som min häst är, att han ärvt hans sätt. Så stammen kan spela roll.

Men personligen tror jag att allt med din häst handlar om tillit. Då den förra ägaren använde våld så litar nog inte hästen särkilt på människor. Så allt handlar nog om att visa att du bestämmer på ett bra sätt, kanske NH, och samtidigt bygga upp förtroendet mellan er..

http://www.tommyarvidsson.se/
Du skrev att tränare inte var aktuellt, men Tommy är precis så suverän som det sägs. Dessutom väldigt trevlig. Skulle ta kontakt med honom om jag var du

Förutom de problem som hästen verkar ha så får man också ha i åtanke att hon är unghäst..alltså förstärks kanske det hela också av att hon är lite tonåring nu och testar lite extra och har lite tonårsfasoner. Jag menar förstås inte att det skulle vara hela problemet, men bara som ett extra inslag i det hela. Jag tycker det är bra att du iaf vill göra ett försök med hästen, det kan säkert lyckas. Men slå inte knut på dig själv, blir det ingen förbättring på nåt år skulle jag nog överväga att ta bort hästen. Lycka till !

Hej jag tycker att du ska ta kontakt med någon som är duktig på hästhantering som kan hjälpa dig på hemmaplan. Eran situation verkar vara både otrevlig och ganska farlig.

Hej!

Jag har läst ditt första inlägg men inte hela tråden så jag ber om ursäkt ifall det blir lite fel nu :)

Min första tanke är att du absolut inte ska ta ifrån henne maten! Att driva bort henne från den tills hon ger med sig kan vara okej men sedan ska hon få sin belöning. Jag är ingen expert på sånt här men anledningen till att hon blir arg är ju att hon är osäker på ifall maten ska räcka till henne, att den då inte gör det sedan förvärrar ju problemet.

När jag har haft hästar som t.ex. inte accepterat att man går in till dem när de äter kraftfoder har jag rent provocativt sprungit in och ut ur deras boxar tills de givit med sig. Var gång har jag lagt ett äppel eller en morot i krubban. Hästen protesterar ju för att den försvarar sin mat, om man lär den att den får MER mat när någon kommer så blir den ju positivt inställd. Tar man ifrån maten i ett sådant läge får ju hästen bekräftat att det finns en anledning att skydda maten. Hoppas att du förstår min teori.

Nu kan du ju tyvärr inte "fylla på" hennes mat i detta fallet eftersom hon inte har fått den än, men jobba lite efter samma teori att hellre tillföra än ta ifrån. När hon lärt sig att hon får sin mat i sinom tid kommer hon förhoppningsvis att lugna ner sig. Glöm bara inte att använda hjälm och gärna säkerhetsväst samt ha pisken med dig när du jobbar med detta. Pisken bör användas dels som en förlängd arm för att kunna flytta på henne och dels som en "nödlösning" att kunna snärta med den eftersom det verkade fungera i det fallet som du har nämnt innan.

Jag ska ta mig tid att läsa igenom hela tråden senare och önskar dig all lycka till! Jag har också ett sådant här sto (som inte blivit misshandlad dock utan bara är märrig) och det är...sådär kul ibland :crazy:
Kan dock tillägga att man har mkt i utbyte av dem i slutändan eftersom man blir SÅÅ glad när man har dem på sin sida och de gör rätt :)

Lycka till!

Vet ej om du fått nån hjälp med dig och din häst men när jag läser om ditt problem blir jag ännu mer övertygad om att du behöver proffshjälp. Framför allt behöver nog du hjälp m kommunikationen till din häst.. Vet inte var du bor men det finns en o annan som är bra på det!Kan varmt rekommendera Tommy, Staffan Ljunggren,Lollo Wahlgren.Charlie Blomqvist och det finns så många som är seriösa det gäller bara att hitta dem..Toini Pettersson är också kanon.

jag tror också på hormonrubbning, fort ut med veterinär.. Är det inte hormoner så är det ju bra att något kunde uteslutas!

Jag hade i yngre tonåren en ponny som under hela sin ungdom var väldigt dominant, det var mkt jobb med ledarskap och framförallt ; motion. När hon fick stå blev hon rastlös och full i fan. Tyvärr förutsatte jag att hennes dåliga attityd var mitt fel(hanteringsfel) så jag lämnade ut henne på foder.

Det blev bara sämre, hon blev värre och värre, sparkade tillslut mot saker som inte fanns, sin svans etc..Hennes ögon blev kolsvarta och man kunde inte känna igen henne alls.
Veterinären trodde det kunde vara en tumör i nacken eller huvudet, troligtvis hormonrelaterad..men vid det laget hade det gått så långt, hon gick inte att hantera alls p.ga oberäkneligheten.( man kunde stå och borsta sin avslappnade häst som helt plötsligt kastade sig över en, men tänder och hovar....)
så jag tog bort henne.

Hade jag haft mer kunskap hade jag handlat annorlunda då hon var väldigt labil hela tiden, det är alltför lätt att man tar aggressivitet som ett felaktigt beteende när det alltid är symtom på ngt annat(nu pratar jag om onormal aggressivitet, inte en nafsning på hagkompisen...)

Jag har också läst genom hela tråden (såg inte att den var så gammal) - skönt att höra att den slutade med en uppdatering!

Jag tycker att du ska ta bort hästen. Jag beundrar dig verkligen för att du har kämpat så länge. Du har gett henne en ärlig chans och inte bara gett upp.

Men det finns gott om snälla, goa hästar därute som också behöver ett hem och någon som älskar dom. Det finns ingen anledning att satsa på en elak häst som du aldrig kommer att kunna lita på eller bara kunna känna glädje av.

Som sagt jag beundrar dig :bow: och jag säger detta i all välmening. Hästägande ska vara roligare än såhär.