Som rubriken lyder, när bör man börja att binda upp fölen?? ´

Är det smidigast att börja i boxen och då vira grimskaftet ett varv runt gallret så man kan släppa om fölungen skulle få panik eller hur gör ni??

Mvh Maria

Vi bider upp korta stunder i spilta. Fungerar jätte bra.

Jag har inte tillgång till spilta. Vilken ålder börjar ni vid?

Men du kan ju binda upp i en box med. Runt 3-4 månader. Dom får lite i krubban att äta med.

Jag binder upp dom i stallgången när dom är 3-4 dagar gamla, sen får dom stå några minuter, varje dag och jag har full översikt och så får mamman stå uppbundet mit emot.
Det funkar helt utmärkt:)

Jag binder upp dom i stallgången när dom är 3-4 dagar gamla, sen får dom stå några minuter, varje dag och jag har full översikt och så får mamman stå uppbundet mit emot.
Det funkar helt utmärkt:)

så gör vi också med våran fölungen .

Börja med att binda upp den i boxen- med mamma.

Binder upp dem i stallgången när de är helt okej med att ha grimma på sig (ca 2-3 veckor gamla). Mamma står uppbunden bredvid, och jag står o pillar på dem o pratar lugnt. Har aldrig varit med om en panikslagen fölis, däremot händer det att de protesterar o ska se om de verkligen sitter fast. Då släpper jag inte (vill inte att de ska förknippa dragande/slitande med att de kommer loss), men skulle de drabbas av panik så tror jag att jag skulle släppa...

Jag började när min var 2-3 veckor. Han var van vid grimma och hade inga problem med det. Började i boxen med mamma bredvid, jag la grimskaftet runt en stolpe/gallret och höll i grimskaftet. När han försökte backa höll jag emot och han lärde sig snabbt att han satt fast. Hade han fått riktig panik hade jag nog släppt. Började ställa upp honom i stallgången när han var ca en månad. Först fick han stå uppbunden i ett grimskaft bredvid mamma och när det gick bra fick han stå mitt emot mamma, uppbunden i repen i stallgången. Man får tänka på att hålla koll och inte lämna dem ensamma. En fölunge blir lätt rädd för saker och blir fölis rädd blir mamma oftast orolig.

Lycka till!

Mvh Jordgubba

Jag kör också med jordgubbsmodellen.

En grimskaft som är längre än normalt, slaget ett varv runt gallret, jag håller i ena änden och hästen i andra.

Tack för alla svar!!

Kommer nog göra som några av er också tyckte, lägga ett grimskaft runt gallret o hålla emot om hon börjar dra. Då är det lätt o släppa om hon skulle bli helt galen (vilket jag inte tror;)).

En fråga, många av er börjar att sätta fast dem i gången så tidigt. Själv har jag lärt mig att fölungar har lättare för att bryta nacken än vuxna hästar och att man därför inte ska binda fast dem för tidigt. Är detta bara en skröna??

Jag kan inte svara på det, men däremot så har en ung häst (under 1-1,5 år) inte den styrka och kraft som krävs för att själv kunna skada sig i nacken genom att dra. Däremot så kanske de är känsligare om de skulle gå omkull o slå i nacken, men så långt hoppas jag att INGEN låter det gå i stallgången... (och det skulle ju teoretiskt sett lika gärna kunna hända i boxen...)

Ja det är ju viktigt att man är med och inte *ska bara göra det och det lite snabbt*

Vi gör lite annorlunda.
Redan dag 1 eller 2 vänjer vi fölet vid grimma och grimskaft. Löst, men såpass så det blir bekant med grejerna. Succesivt under dom följande dagarna används grimskaftet mer och mer till styrning och stopp osv. Efter några dagar vet fölet, att tar det emot när det försöker dra i grimskaftet, så sitter det (fölet) fast och då är det bara att vänta tills man släpper efter igen och "dirigerar vidare.
Efter denna etablering av grimma och grimskaft är det inga problem med att haka grimskaftet runt vilket förmål som helst och avlägsna sig ett stycke. Allt sker givetvis i det tempo och den mängd som är bekvämt för fölet.

Ska lägga till att vi alltid immunicerar fölen, varför inget vi därefter "utsätter" dom för blir konstigt eller skrämmande.

LIA

Jag börjar med mina föl så tidigt det bara går, 3-4 dagar gamla. Jag virar grimskaftet i gallret i boxen, men ser ändå till att de inte kommer lösa om de börjar sprattla lite, då lär de sig snabbt att om man kastar sig så kommer man lös, o det kan vara nog så svårt att bli av med när de blir större.

Ja det är ju viktigt att man är med och inte *ska bara göra det och det lite snabbt*

Exakt! ;) Alltid ha uppsikt! Allt annat kan vänta till senare.

Jag sätter på grimma redan första dagen och grimskaftet andra...sen är det ut i hagen som gäller...det har aldrig vart något problem.
Försöker dom slita sig så håller jag i grimskaftet UTAN att rycka och sen lägger handen på rumpan sen är det lugnt.
3-4 dagen ställer jag upp dom och sätter fast dom i stallgången, sen får mamman stå mit emot och jag bredvid fölis och pratar lugnt och berömer massor!
Jag har aldrig haft några problem med det, jag har haft 6 föl och det har aldrig vart någon som fått panik.
Där får dom stå 3-5 minuter om dagen, och sen efter 10 - 15 dagar får dom stå 10 min...osv...
Jag är ganska tidig med att borsta, kolla hovar, känna över allt så dom förstår...och jag har haft lugna unghästar hela tiden:)

Vi gör lite annorlunda.
Redan dag 1 eller 2 vänjer vi fölet vid grimma och grimskaft. Löst, men såpass så det blir bekant med grejerna. Succesivt under dom följande dagarna används grimskaftet mer och mer till styrning och stopp osv. Efter några dagar vet fölet, att tar det emot när det försöker dra i grimskaftet, så sitter det (fölet) fast och då är det bara att vänta tills man släpper efter igen och "dirigerar vidare.
Efter denna etablering av grimma och grimskaft är det inga problem med att haka grimskaftet runt vilket förmål som helst och avlägsna sig ett stycke. Allt sker givetvis i det tempo och den mängd som är bekvämt för fölet.

Ska lägga till att vi alltid immunicerar fölen, varför inget vi därefter "utsätter" dom för blir konstigt eller skrämmande.

LIA

mmm, ja körde också samma princip med min, fick ju en utskällning här när jag inte fått på grimman första veckan :angel: och är ändå en gentleman idag.

Jag gjorde det redan första gången ja skulle leda honom, att om han drog följde jag efter, han kom inte undan, men hela tiden otroligt lugnt och fint så han fick ju aldrig tokpanik, tyckte nog bara jag var otroligt dum i huvet men ändå. Sen lärde han sig ju att när han stannade släppte jag efter, inget tryck i nacken, ingenting, och han dog inte av det. Så när vi skulle binda honom i boxen första gången vilket jag inte gjorde förrän vid 4-5 månaders ålder, gick det ju hur bra som helst. Då visste han ju att jag absolut inte ville göra honom illa, han var van vid all sorts beröring, lyfta ben osv.... för allt sånt tränar jag löst ute i hagen eller i boxen, vet inte varför men det har alltid funkat så jag har fortsatt med det.
Det är liksom skönt att kunna lita på att hästen står still utan grimskaft i hagen, att man är välkommen att kolla igenom dom var man än är någonstans.