Jag är en s.k. återfallsryttare. Red i ca 5 år, först på ridskola men sedan har jag även haft medryttarhästar. s
Sedan gav jag upp ridningen helt eftersom mitt intresse svalnade och tiden inte räckte till. Fick helt plötsligt en massa tid över och började fundera på det där med hästar, och det slutade med att jag började på ridskola i april i år. Trivs jättebra med det, onsdagarna är som heliga för mig nuförtiden!:bump:

Dock har jag inga andra hobbyes längre (spelade förut basket, vilket tog upp en hel del tid), så jag har ganska så mycket tid över. I princip det enda jag gör är att gå till skolan. Sen är jag bara hemma, är knappt ens med kompisar längre. Trivs bra ensam.
Men nu är det så att jag länge velat ha en medryttarhäst, har suttit och drömt tillbaka till tiderna då man hade det och allt var så självklart. I tankarna känns det ju bara så himla kul!
Har svarat på flera annonser ang. att bli medryttare, men när ägarna sedan är intresserade, nä DÅ vill jag helt plötsligt inte längre!
Nu i veckan har jag svarat på en annons, till och med varit ut och provridit ikväll. Stallet är jättenära, ca 10 min promenad hemifrån mig (skitbra eftersom jag inte har körkort).

Kändes jättebra när jag var där, ägaren verkade trevlig och sådär. Vi kom överens om att ha en prövotid på ca en månad och sen se vad som händer.
Men nu när jag kommer hem så känner jag.. Att jag tvekar!! Hästen var jättefin och stallet var litet och mysigt, och så känner jag ju till omgivningarna och så, så allt är ju helt bra.
Det är som att jag backar ur när det blir allvar, när det inte längre är i mina fantasier..? För annars går jag hemma och gnäller över att jag inte har något att göra, att det skulle vara så kul att ha en medryttarhäst, men sen när jag väl har chansen, då vill jag inte!
Är det jag som har blivit för bekväm, eller vad tycker ni det låter som?

Vet inte riktigt vad jag ville med tråden.. Skriva av mig antar jag..

Jag tror bara att du faktiskt är lite rädd för att du inte ska leva upp till dina egna krav och förväntningar... :angel:

Kanske din självdiciplin är lite låg? Var sådan själv innan, (fast med hund), jag tränade aldrig min hund såvida jag inte hade en instruktör som sa at mig att göra det!

Jag tycker du ska satsa! En månad är inte lång tid! Prova och se hur du känner, du kan ju alltid sluta. Det är ju inte som om att du är uppbunden på livstid!

Mvh Carro

jag tränade aldrig min hund såvida jag inte hade en instruktör som sa at mig att göra det!


Det är lite så det känns faktiskt, även om man har intresset så är man "lat" helt enkelt.. Har väl blivit försoffad:crazy:

Det låter som att du borde chansa och börja rida den här hästen. Du kan ju inte hålla på och svara på en massa annonser och sedan ångra dig. Det är lite irriterande för oss hästägare också! :devil: Det är en prövotid på en månad och under denna månaden har du chansen och se om du verkligen vill och kan bli medryttare. Ta den chansen! Du kommer aldrig få reda på om du vill eller inte, om du aldrig tar chansen och provar.


Hehe, kanske uttryckte mig lite dåligt. Givetvis far jag inte och provrider massa hästar och sedan säger att jag ångrar mig när jag redan börjat rida hästen. Det är mer så att jag svarar på annonsen, sen när ägaren föreslår att jag kan komma ut och titta på hästen, så får jag lite panik och tänker "vad har jag gett mig in på??"
Har t.ex. bara provridit två hästar (inklusive den jag red idag) sedan jag började leta..

Tack för peppet, ska faktiskt dit redan imorgon bestämde vi med ägaren tidigare, så vi får väl se hur det går!

Aha, okej! Det lät som om du provred och hade dig nästan dagligen! :angel: Jag tycker absolut att du ska ta chansen, för annars får du ju aldrig veta om du verkligen vill eller inte, som sagt. Lycka till! :bump:

Hehe nejdå, som sagt - jag förklarade lite slarvigt!;)

Jadu, jag tar nog chansen som du sa. Det blir ju vad man gör det till:bump: Tack!

Medrytteri är ju inget livstidskontrakt, prova!

Tänk så här: du sa att du gillar ensamhet, ellr hur? i stallet har du det. Tänk när du går upp en morgon, solen skiner och vädret är kanon. Du går in i stallet och hör hästen gnägga. Du kastar upp dig galopperar iväg i 190 på en varm sommardag. Ni rider ner till vattnet och simmar en bit, hur FANTASTISKT låter inte det? Eller när hästen kommer i full fart mot dig i hagen när den ser dig, gnäggar och nosar :)

du vet som bettan_G sa du måste måla upp hur du vill att det ska vara, skapa det som mål och försöska nå det (som jag säger till mina två arma elever, skulle det inte vara underbart att rida GBGHorseshow med en blå gul rosett fladrandes från tränset, höra publikens applåder och njuta i full galopp till "We are the winners". varför inte skapa en dröm bland stjärnorna och komma till månen? - min ena stackars elev rider ett urduktigt russ med hängnacke, och tro fan på det men hon och russet klår var enda liten bortskämd unge :rofl: )