Vilken är bra?

Vill ha en som klarar ganska mycket vikt med tanke på att min son redan väger 8.5 kg och är bara 3 månader..........

Kalla den hellre för "gåstol" eftersom den INTE lär barnet att gå utan bara ger en möjlighet att fara runt som en dammråtta över golvet.

(jag tycker dessutom att det är en onödig pryl som ger onödig skaderisk - men det är en annan femma)

Kalla den hellre för "gåstol" eftersom den INTE lär barnet att gå utan bara ger en möjlighet att fara runt som en dammråtta över golvet.

(jag tycker dessutom att det är en onödig pryl som ger onödig skaderisk - men det är en annan femma)

Min son är väldigt krävande och jag ville ha en sådan till honom bara för att han ska få lite kul. Självklart blir det ju under stor uppsikt för man vet ju aldrig vad som kan hända.
Vi kommer få en sån till julklapp.

Skaderisk vet jag inte om jag tycker det är, de är ju tvärtom rätt skyddade och kan inte krascha in i bordshörn osv. För nog kan de fara runt som dammråttor även utan den... :)

Min dotter tyckte det var himla kul och det gjorde henne lite mer självständig. Däremot tror jag att hon gick senare pga stolen, inte tidigare.

Bäst var dock att stolen gav mig så viktiga andpauser..!

Jag har haft en gå stol till Jason.
Satte honom i den när han var 3.,5-4 månader.
Han använde den tills han var 6 månader då han lärde sig krypa och tog sig fram på egen maskin.

Mitt tips är att se till att stolen är höj och sänkbar så du kan ställa in den efter hur lillen växer.
Sen så anser jag att de med massa aktiviteter e lite överskattade.
Min är helt "tom" och istället har vi lagt/hängt fast leksaker på stolen till honom.

Köp gärna begagnad om ni kan då den används under ganska kort tid.


Jason är nu 10 månader och tog sina första steg för 2 veckor sedan, så stolen har inte försenat hans gång.

Barnen kan få upp betydligt högre hastighet i en sådan än vad deras kropp är skapt för att klara av. När det tar tvärstopp mot en vägg/bordsben/whatever så orkar barnet inte hålla emot det stora, tunga huvudet.

För att inte tala om alla de olyckor som skett med sådana i trappor - men dessa är ju lätta att förebygga iofs...

Mina barn fick överleva utan en sådan, de hade saker hos sig på golvet i stället.

*knapp*

När vet man att ens barn är redo för en gå-stol?
Vi har ingen men kommer köpa en om Saga verkar behöva aktivera sig på det sättet. Men hon är ju bara 2 månader och det känns så avlägset innan hon kommer behöva en sådan.. Likaså innan hon börjar krypa.. Vill alltid ha henne som hon är nu.. :love:

Jag får nog ta oh hålla med ameo. Det kan bli en våldsam fart i dom där. Och jag vet inte om man får så mycket andrum heller. Jag tycker jag bara blev stressad av att se ungen fara runt i den där. Något annat som våra barn gillade. Det var gungan som vi skruvade upp i taket i köket. Kalas bra. Barnen kom upp i ansiktshöjd, dom såg ut genom fönstrena. Dessutom så slapp dom en hundsvans i nyllet med. Gungan var verkligen en favvo plats för barnen.

Vad är det för gunga? För det låter inte som någon hoppgunga.
Verkar vara något lilltösen här hemma skulle tycka om. :)

För det första ska de nå ner till golvet. Jag köpte nog vår när William var 4 månader någonting . Nu är han snart 6 mån och han når endast ner lite med tårna så han kan bara köra lite bakåt i stolen när han sträcker på sig. Fast stolen är ju ganska rolig att sitta i även om de inte når ner. De kan ju leka med alla grejjer! Jag tycker att Wille säger till när det börjar bli jobbigt, och givetvis ska man ju inte ha dem i dem allt för länge i början.

William har förresten en begagnad Babyseat med en playground som spelar musik och så. Den har trappskydd (eller vad det kallas) så den stannar när underlaget blir ojämnt, tex en trappa då. Fast jag tror de flesta gåstolar har ett sådant skydd...

kl Det finns en risk att barnet lär sig gå och skippar krypningen. Vilket kan ge en sämre motorik i framtiden.

Oj, oj vilken biff! Hälften så gammal och två kilo tyngre än min son :D

Har aldrig haft någon sådan stol dock.

Jag har en Chicco DJ Baby Walker till min son, den tål upp till 12 kg. Min son var ca 7 mån när han fick sin och han far runt i den som en galning däremot går det inte jättefort så än så länge så tycker jag inte att stötarna emot skåp och dyl är så farligt, det är precis som nedre delen på gåstolen dämpar när de stöter emot något. Däremot flyr våra stackars hundar fältet när han kommer åkandes. Vi har ganska öppna ytor så den fungerar bra här hemma. Nu väger min son vid 7,5 mån 8,3 kg så han är en "lättviktare". Det finns 3 olika höjdnivåer på vår gåstol.

Lova hade en då hon var 4-6 månader gammal... efter det ålade och kröp hon :-) Tror våran var från Chicco... Chicco Ufo? hmmm.. senil man blir....

Mina barn älskade sin gåstol! Vilken enorm frihet att kunna ta sig dit de vill innan de klarar att krypa själva! Jag gjorde "stationer" där jag la dit olika saker för dem att undersöka och sedan susade de omkring. Barnen blir snabbt otroligt skickliga på att styra, vet precis vilken avvägd rörelse som ger en förflyttning. Har aldrig varit med om att de skulle "braka" in i väggen. Däremot ska gåstol användas bara korta stunder, alltså med måtta och man måste ha ett säkerhetstänk ifråga om trappor och dyl. Det var dock många gånger säkrare med gåstål än utan när de började kunna dra sig upp, gåstolen gör ju att de inte kommer åt lika bra.

Ang. att gåstol skulle göra barnen senare på att gå ställer jag mig tveksam till Jag har läst en rysk, en amerikansk och en irlänsk studie i ämnet. Den ryska behandlar barn som enbart fått sitta i gåstol, de har alltså INTE fått krypa någonting, De barnen var ca 1 mån senare på att gå (fantastiskt att de kunde lära sig överhuvudtaget!). Den amerikanske behandlade bara olycksrisken vilken lätt avhjälps med trappgrindar etc, Den irlänska gav ingen information om antalet barn, om de fått krypa samtidigit etc så den kändes väldigt ofullständig.
Jag har enbart goda erfarenheter av gåstol!
Se till att stolen är höj- och sänkbar och att aktivitetsplattan går att ta bort (vi använde aldrig vår). Lycka till!

Barnen kan få upp betydligt högre hastighet i en sådan än vad deras kropp är skapt för att klara av. När det tar tvärstopp mot en vägg/bordsben/whatever så orkar barnet inte hålla emot det stora, tunga huvudet.

För att inte tala om alla de olyckor som skett med sådana i trappor - men dessa är ju lätta att förebygga iofs...

Mina barn fick överleva utan en sådan, de hade saker hos sig på golvet i stället.

Jo men vår lgh är inte så stor så man har ju uppsikt över honom precis hela tiden och så har vi inga trappor.

Oj, oj vilken biff! Hälften så gammal och två kilo tyngre än min son :D

Har aldrig haft någon sådan stol dock.

hehe aa. han blir 14 v nu på söndag och väger 8530 (senaste kollen) och är 66 cm

Oh shit, han är väger mer än min kille som snart är ett halvår :eek:! Fast han är 2 cm kortare än William ;)

Min son gick före han kröp och han har alltid och har ännu utmärkt motorik. Han had egåstol från 5 mån men inte hela tiden. Så jag tror inte ett skvatt på att den kan förstöra. Men de ska ju inte vara i den hela tiden! Och dagens stolar är inte så snabba eller rörliga som de gamla är! Ja han lärde sig gå vid 8 mån och gick bra vid 9 mån. Han vägrade ligga på golvet så stolen blev en räddning!

Oh shit, han är väger mer än min kille som snart är ett halvår :eek:! Fast han är 2 cm kortare än William ;)

Jo, enligt BM så ligger han en bit över det normala.

Han äter som en häst och har fått tillstånd med att börja med Steg 1 i barnmat för att han äter så bra.

Min syrras yngsta pojk var också stor, så på BVC skrattade de bara när han var där och vägde sig. Men han följde sin egen kurva bra (myyyycket över normalkurvan) och det var huvudsaken!

Kul förresten att börja ge lite "riktig" mat!

Vad skönt att ha barn som ligger över det normala så att de har något att ta av om de blir sjuka!
Sar (med två prematurer som av naturliga skäl legat under kurvorna ända fram till ett års ålder trots att de haft god tillväxt)

hehe joo man pissar nästan ner sig av skratt när man ser hans grimaser....." vad in i alla glödheta är det du petar i mig för något??":rofl:

Vad är det för gunga? För det låter inte som någon hoppgunga.
Verkar vara något lilltösen här hemma skulle tycka om. :)

Oj, vad heter dom?? En vanlig baby gunga. En sådan där med fast skydd framme vid magen. Den röda menar jag http://images.google.se/images?hl=sv&resnum=0&q=babygunga&um=1&ie=UTF-8&sa=N&tab=wi

Ok. Kan nog vara något för dottern. :) Den går ju att hänga utomhus sen till sommaren också.
Ska se om jag kan hitta någon att kika på imorgon.

*kl*

Alltså, till skillnad mot några andra här är jag inte alls negativ till gåstol! Dock tycker jag inte att man borde höja stolen så de knappt når ner, snarare ha den i ett läge hela tiden, vilket med tiden blir lågt så att barnet får resa sig lite från sittande och gå. Dock självklart inte så lågt att de kan ta sig ur!! Dagiset jag städar på har vid ett tillfälle sagt till min mamma ( som även städar där:D) att de har märkt att fler barn går på tå och att de tror att gåstolen är orsaken. Av den anledningen så har jag alltid låtit stolen vara lågt istället för att låta barnet behöva sträcka sig på tå för att kunna gå. Huruvida gåstolarna är boven i gå på tå barnen vet jag inte, men den risken ville jag inte ta.

Någon hög fart har mina barn inte haft i sina stolar för jag bor inte så stort att de kan rusa i väg så. Dessutom, argumentet om trappar .....det är väl för 17 gubbar inte stolens fel att föräldrar inte har alla hjärncellerna inkopplade?:eek: Om man som förälder inte fattar att en gåstol kan drösa nerför en trappa, om man måste bygga in trappstoppers på stolarna pga det, ja... jag tycker att de föräldrarna borde skämmas.:mad:

Ingen av mina barn har krypit senare än normalt eller gått senare. Pojkarna gick båda när de var 13 månader och flickan gick bra utan stöd redan när hon var 10 månader..... Jag försökte dock förhala hennes gående och utnyttjade stolen till det :angel: Så länge hon satt i stolen tränade hon inte att gå utan stöd ju.....men det slutade med att hon vrålade ilsket som ett bi när jag närmade mig stolen med henne, så jag fick ge upp det och låta henne gåträna själv.

Nu försöker hon springa!:cool:

Jag är rätt säker på att jag sprang på tå när jag var liten och jag har inte haft gåstol.
Jag har ju växt upp med småbarn under hela min barn-tonårs liv och även i viss mån som vuxen. Jag hade faktiskt en "lära-gå-stol" ståendes men ansåg att dom kommer snabbt nog upp i högre höjder och börja pilla så jag avstod den. Dessutom toghon sig fram för egen maskin vid 6 månaders ålder.
Hoppgång (fastsatt ordentligt på en stark krok) hade hon dock som hon älskade. Hon satt i den i kortare stunder men skoj var den. Givetvis en vadderar hjälm på huvudet också.

Var du glad att Elin faktiskt har gångarten "gå" och håll tummarna att den inte försvinner för några år när väl gångarten "springa" har etablerats!
Min hade bara två farter tills hon var en 3-4 år gammal.
Det var stillastående alternativ full fräs.

Det har jag svårt att tro på.
Vissa barn som hoppar över krypandet kan däremot ha problem med reflex (minns inte vad den heter just nu) som har med öga-hand koordinationen hos spädbarn att göra. Den som gör att när barnet vänder på huvudet följer handen/armen på den sidan upp. Frågan kanske kan vara det att dessa barn inte kryper pga att reflexen inte "växt" bort som den skall och där med försvårar det hela.
Den reflexen går att testa om den finns kvar och med sjukgymnastik få bort om den inte gjort så på naturlig väg.

Det finns många sätt att ta sig fram på.
Kasa på rumpan, hopp fram på rumpan, åla sig fram på alla möjliga och omöjliga sätt, rulla runt och inte ta sig fram alls förrens man kan stå och gå.

Vet inte exakt vad som sker men jag vet att dagisbarn fått gå på krypträning om de skippade det stadiet. Pratar inte om barnen med en egen krypteknik utan de som gick från liggandes till gåendes.

Det låter som ett barn med reflexen kvar och har inget med själva överhoppandet av krypandet. Reflexen i sig skall gå bort helt av sig själv oavsätt om barnet kryper eller ej som liten.
Hos vissa gör det inte så och då måste man "manuellt" göra det genom bla krypträning.
Själv är jag utbildad barnskötare och har aldrig varit med om att man kryptränar barn som hoppar över krypandet. Inte heller fick vi lära oss att göra så på barnskötarlinjen men vi fick däremot undervisning av just den reflexen och att i sådant läge så var krypträning bra.
Sätt barnet på alla fyra, dra ett finger över ryggen och om reflexen finns kvar kommer en synbar reaktion. Har faktiskt för mig att barnet flexar i ryggen åt sidan beroende på vilken sidan av kotorna man drar fingret. Är inte hundra på det men på ett barn utan reflex skall stort sätt inget hända.

Som jag sa handlade det inte bara om krypteknik eftersom studsande på rumpan inte enligt mig ett krypbeteende. Det har inte det rörelsemönstret.
Det är ytterst få barn som går från liggandes till gåendes utan där kommer att kunna sätta sig upp med stöd, sedan utan stöd för att dra sig upp med stöd för att sedan gå. Detta sätt motverkar inte reflexen som själva krypandet gör men inte desto mindre är den en del barn som gör detta utan problem utan krypträning. Faktiskt är det rätt vanligt att krypandet komme efter att man har lärt sig att gå. Det är liknande rörelsemönster i gångtektnik som i krypteknik.
En del barn har så fullt upp med annat att dom inte har tid med att lära sig krypa och när dom väl intresserar sig för att röra på sig så har dom kommit i den ålder då dom normalt sätt börjar att gå. Andra klurar inte ut hur man skall göra och har inte alltid uthållbarheten att testa om och om igen. Inga av dessa behöver ha problem med reflexen öga-hand koordination utan när dom väl börjar bli mobila har dom kommit såpass att dom lärt sig gå först.
Min kompis dotter är ett sådant barn bla. Lika gammalt som min. Hennes dotter hade fullt upp med tal medans min hade fullt upp med att ta sig fram. Hennes dotter hoppade över krypa och min hoppade över "nonsensprat" från det att hon började ta sig fram på egen hand. Nu kan man inte se dom skillnaderna på dom. Dom är båda i kapp med "varandra".
Man kan som sagt var testa om reflexen finns kvar och man kan även se om barnet håller något i båda händerna och vrider huvudet åt något håll (tex om någon ropar och står snett bakifrån) för är reflexen kvar så kommer samma sidans hand och arm åka upp och den motsatta åka ner. Är man erfaren och har tränat upp sin observationsförmåga så märker man när något är "fel".
Trots allt så är just denna reflex något man ialla fall på min tid fick lära sig om på utbildningen till barnskötare. Även hur man upptäcker att den finns kvar.
Att vissa barn har problem med att den inte försvinner är ju helt solklart och att bristen på krypandet kan vara en fingervisning att det är så för ett barn med sådan reflex kvar kan inte krypa.

*kl*

Dagiset jag städar på har vid ett tillfälle sagt till min mamma ( som även städar där:D) att de har märkt att fler barn går på tå och att de tror att gåstolen är orsaken. Av den anledningen så har jag alltid låtit stolen vara lågt istället för att låta barnet behöva sträcka sig på tå för att kunna gå. Huruvida gåstolarna är boven i gå på tå barnen vet jag inte, men den risken ville jag inte ta.



Jag är rätt säker på att det inte har med någon gåstol att göra. Det beror på något helt annat.

http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=2607

Tågångare
Många småbarn vill gärna gå på tå. De rör sig då kvickare och ibland med bättre balans än om de går med fotsulorna i golvet.

I de flesta fall avtar denna benägenhet i skolåldern. I princip kan det finnas tre olika orsaker till tågång.

Den första och vanligaste orsaken är en "fix idé" eller vana att gärna vilja gå på tå. Karakteristiskt för dessa barn är att de kan gå på hälarna och sitta på huk med fotsulorna i underlaget, dvs. det finns ingen stramhet i hälsenorna, och rörelserna i fotleden är normala.

Den andra orsaken, som är mer ovanlig, är en medfödd förkortning av hälsenorna och oförmåga att böja foten uppåt. Dessa barn kan inte gå med fotsulorna i underlaget utan att översträcka i knälederna eller i uttalade fall svanka i ländryggen för att inte tappa balansen. Om ingenting görs åt tillståndet kan det leda till en belastning i plattfothet och att framfoten pekar utåt.

Den tredje orsaken är att det finns en neurologisk sjukdom med spasticitet som orsak (till exempel cerebral pares).

Undersökning

På barn som går på tå ska man undersöka rörligheten i knä-, höft- och fotleder. Dessutom ska barnen undersökas kliniskt för att utesluta en neurologisk sjukdom.

Behandling

Om rörligheten i lederna är normal och undersökningen även i övrigt utfaller normalt görs inget åt barnets tågång. Om det visar sig att hälsenorna är för korta kan man i första hand prova med tänjningsövningar, utformade av sjukgymnast, under 6-12 månader. Om detta inte visar sig ha effekt eller om hälsenorna är mycket korta är det bäst att förlänga hälsenorna.

Operationen görs i narkos och går till så att hälsenan delvis genomskärs via två eller tre snitt. Sedan kan den tänjas i önskad omfattning. Därefter gipsas underbenen i sammanlagt fem veckor för de små barnen. De något äldre behöver sex veckors gipstid för att senan ska läka i sitt nya läge. Efter att sårsmärtan har gått tillbaka får barnen stödja fullt på de gipsade fötterna. Det tar sedan någon månad efter att man tagit bort gipset innan barnen kan springa på ett normalt sätt och med förbättrat gångmönster.

Operation av för kort hälsena.
Hälsenan skärs igenom till hälften på två eller tre ställen. Sedan tänjs hälsenan så att barnet kan sätta hela foten i golvet. Foten gipsas tills senan har läkts.

Jag är rätt säker på att jag sprang på tå när jag var liten och jag har inte haft gåstol.
Jag har ju växt upp med småbarn under hela min barn-tonårs liv och även i viss mån som vuxen. Jag hade faktiskt en "lära-gå-stol" ståendes men ansåg att dom kommer snabbt nog upp i högre höjder och börja pilla så jag avstod den. Dessutom toghon sig fram för egen maskin vid 6 månaders ålder.
Hoppgång (fastsatt ordentligt på en stark krok) hade hon dock som hon älskade. Hon satt i den i kortare stunder men skoj var den. Givetvis en vadderar hjälm på huvudet också.

Var du glad att Elin faktiskt har gångarten "gå" och håll tummarna att den inte försvinner för några år när väl gångarten "springa" har etablerats!
Min hade bara två farter tills hon var en 3-4 år gammal.
Det var stillastående alternativ full fräs.

Stollan, du om någon vet väl att man inte kan sätta ALLA i ett fack. Det finns så klart undantag kan jag tänka mig. Alla som störtar med ett flygplan behöver inte dö, alla som trillar av en häst får inte hjärnskakning osv Så att du gick på tå som liten trots avsaknad av gåstol behöver ju inte betyda att dagispersonalen faktiskt har helt fel, eller hur?

Mina barn har inte kommit upp i högre höjd än vad de gjorde när de gick så att plocka bort saker "nu" eller längre fram spelade liksom ingen roll för mig. Jag har tömt underdelen av min dvdhylla pga Elin i övrigt har jag inte något som är speciellt kul att pilla på här. Ska tilläggas att den hyllan tömde jag inte pga att hon satt i gåstolen utan pga att hon började resa sig och då fick syn på den och drog ut filmerna.

Hoppgunga gillade inte någon av pojkarna alls så jag lät bli att skaffa det till elin, kändes som utslängda pengar.

Jag ÄR glad att hon kan gå, däremot ville jag inte att hon skulle gå som 10 månaders eftersom det är lättare för att hon skulle skada sig pga att hon då skulle gå som en ettåring och tänka som en bebis..... Med tanke på att hon inte är enda barnet i huset och jag inte bor i en madrasserad cell så kändes det bättre att låta hjärna utvecklas lite till innan hon "fick" gå.

Har du läst mitt inlägg ang. orsaken till tågång?:confused:

Jag har inte sett någon forskning i ämnet så jag vet inte alls om det stämmer det dagispersonalen sa, dock ville jag personligen inte att mina barn skulle gå på tå av en gåstol som var för hög. Som jag skrev i inlägget förut, om det är gåstolen som är boven eller ej kan man ju diskutera, men du skrev om fix idé. En sådan utvecklas ju hos barnet av en anledning, kan det inte vara gåstol som är en anledning? Barnet når ner med tårna och kan ta sig fram på så vis och sedan fortsätter det att gå på tå en tid efteråt, av liksom gammal vana?

Jag har läst en helt del forskning om gåstol och det har inte nämnts någonstans. Det har heller aldrig nämnts i de artiklar om tågångare som jag läst. Personligen tror jag att dagispersonalen är ute och cyklar!;):p

Har du läst mitt inlägg ang. orsaken till tågång?:confused:

Ja.

Får jag inte lov att ha en annan åsikt än den du har? I ditt inlägg stod just fix idé, vilket jag funderade vidare på.

I mina inlägg har jag inte hävdat till 100 % att dagispersonalen har rätt, i första inlägget skrev jag bara vad de sa och vad jag då gjorde för att i alla fall inte låta en gåstol lära mina barn gå på tå. I samma inlägg skrev jag också att jag inte visste om det personalen sa stämmer, men att jag inte ville ta risken.

Jag förstod på stollans inlägg att hon menade att en gåstol INTE alls orsakar tågång, och då skrev jag att det inte betyder att personalen har HELT fel. Tror du inte det kan finnas en del barn som går på tå för att gåstolen är för hög så de bara når ner med tårna och då itne ens kan gå på hela foten?

Än en gång säger jag, jag vet inte om dagispersonalen har rätt eller fel, men just eftersom jag inte vet så tog JAG personligen inte risken att låta gåstolen orsaka en fix ide´med tågång.

Jag har läst en helt del forskning om gåstol och det har inte nämnts någonstans. Det har heller aldrig nämnts i de artiklar om tågångare som jag läst. Personligen tror jag att dagispersonalen är ute och cyklar!;):p

Det har kanske inte forskats om just det?

Ja, för mig är detta ungefär som det är med Gud. Finns han eller finns han inte? Tågång pga gåstol eller inte? För mig var det lätt att minimera risken, om den nu finns alls. Det kändes liksom inte svårt att förhindra tågång pga gåstol :p

Du får ha vilken uppfattning du vill men den verkar inte delas av någon forskning som jag har läst. Du får också ha vilken höjd på gåstolen som du önskar men personligen tror inte jag att den påverkar. Silverkedjan har skrivit i en tråd här på Buke att "vanligaste orsaken till "tågång" hos små barn är ärftlig."
http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?p=5690569

vilket stödjs av följande tråd http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=22
"Tågångare: Vanligast är habituella tågångare. Ärftlig orsak vanlig.Uteslut kort hälsena (dorsal flexion i fot skall vara < 90° mellan fotrygg och underben med sträckt knä). Tänk på neurologisk sjukdom som CP m.fl. Vid uttalade besvär eller kvarstående symtom vid 7 års ålder, remiss ortoped."

Min absoluta favoritförklaring står dock i sista stycket på Trygghansas sida
http://www.tryggabarn.nu/barn/Page6670.html
Fråga:

Varför går min fyraårige son fortfarande på tå? Är det farligt Vad kan man göra?


Svar:

Så kallad habituell (=vanemässig) tågång är ett rätt vanligt fenomen ända upp i 4-5 årsåldern. Förutsatt att hälsenan inte har blivit för kort (dvs. att barnet kan fås att gå ett par steg på hälarna) brukar denna åkomma kunna gå över innan skolstart för de flesta.

Man kan pröva själv hemma att försöka vänja sin son eller dotter att gå "som folk" genom att uppmana honom/henne att gå just på hälarna. Hoppa studsmatta kan också vara ett sätt att förena nytta med nöje och ge möjlighet att stretcha sina ovana hälsenor.

Om barnet fortfarande vid 6-7 årsålder går på tå, kan gipsbehandling vara en möjlighet för att på så sätt vänja barnet vid gång på hela foten.

Om barnet trots gipsning under sex veckor fortsätter att gå på tå kan till slut hälsenan dra ihop sig och bli så kort och stram att en kirurgisk sk. hälseneförlängning behöver göras.

Det typiska är att tågången är bilateral, dvs att barnet går på tårna på båda fötterna, symmetriskt. Det är viktigt att skilja denna vanemässiga tågång från andra tillstånd, t ex mildare medfödda förlamningar som kanske inte märks på annat sätt än just på tågången. Detta kallas då för "spastisk diplegi" och kräver barnneurologisk utredning och sjukgymnastikträning för att inte symtomen ska öka på sig med tiden.

Det finns också en del ännu ovanligare tillstånd, t ex då ryggmärgen på ett onormalt sätt har vuxit fast i ryggmärgskanalen, och på sätt påverkar rörligheten i benen. Andra förklaringar till tågång (oftast ensidig) kan vara olika långa ben eller medfödd för kort hälsena.

För att få ordning på allt detta, förhoppningsvis få en klok synpunkt och dessutom få råd och hjälp med behandling, tycker jag att du ska försöka få en tid hos en barnläkare som sedan vid behov kan vidareremittera ditt barn till en ortoped, med vana att ta hand om dessa åkommor.

Min sexårige son vill lyfta fram ytterligare en möjlighet till varför ett barn går på tå:
-"Det kan också hända att han smyger på någon, pappa!"Inte att förglömma givetvis.

Jag håller helt med Snuffsan i det här fallet.

Jag kan roa dig i timmar med berättelser där förskolepersonal fullt utbildade och allt har haft fel och sagt felaktiga saker ;)
Som har missat viktiga saker också trots att tecken är tydliga.
Kritiskt tänkande kommer inte automatiskt med utbildningen tyvärr och funderingar av att på egen hand läsa "vidare" inom området är inte att skryta med heller :crazy:
Sedan tog jag mig självklart som ett exempel då jag var "närmast" givetvis. Det innebär ju inte att jag är den ende eller ett undantag även om jag vet att jag i vissa lägen är unik :p
Hade jag varit den ende så hade jag kanske börjat fundera på om jag var undantag och inte tvärt om.

Det är lättare att lära en ettåring att låta bli att pilla i blommor odyl än en som är några månader yngre. Alltså vill jag inte ha dom i pillhöjd för tidigt. Ju senare desto bättre. Alla barn pillar inte och vissa behöver man limma fast om man inte vill ha pillande alls. Det är olika men det vet man först när dom kommer i pillhöjd. Det är enklare att programmera en ettåring att låta bli än en 7-8 månaders. En vana är svårare att ta ur än att korrigera ett beteende när dom nått en ålder då dom är mottagliga för korrigerandet.
Mitt hem var ju förövrigt mycket barnanpassat när dotra var liten. Nallar och dockor i nedre delen av bokhyllorna. Hörnen på tv-bänken inlindade med bomull osv. Däremot kunde jag inte hänga upp blomkrukorna i taket.

Förövrigt vill jag bara påpeka att jag inte har sagt att gåstol är dåligt utan bara att JAG inte vill ha upp barnen i pillhöjd tidigare än nödvändigt och att JAG väljer bort den pga det. Min högst personliga åsikt med andra ord.

Nu var ju den här tråden om vilken gå-stol som var bra, inte om tågångare

Nu var ju den här tråden om vilken gå-stol som var bra, inte om tågångare

Och den frågan är ju lite svår att svara på då gåstolar är ganska lika varandra, både till utseendet och kvalitén. Jag hade en UFO till dottern och hon älskade den. Till sönerna har jag haft en som nu är 16 år gammal och även en som kanske är 10 år och de var inte alls sämre än UFO:t.

Köp den roligaste du ser.

Nu var ju den här tråden om vilken gå-stol som var bra, inte om tågångare

Jag ber om ursäkt att vi hamnade utanför diskussionen om ev. stolsmärke men det är väl knappast o.t. om lära-gåstolar skulle vara en orsak till tågång?:confused:

jag tror faktiskt det är individuellt, men jag kan ju ha fel..........om att gåstolar skulle orsaka tågångare menar jag

Jag håller helt med Snuffsan i det här fallet.


Det känns tryggt med folk som håller med mig. När jag inte ens skrivit i tråden.;):rofl:

Stollan menar du nog?

Jag har inte riktigt gillat gåstolar. Hade ingen till sonen men till dottern fick vi låna en till hennes fars förtjusning, jag var cok inte lika glad när dottern kom åt allt på rumsbordet och även gjort illa sig då stolen var lägre en rumsbordsskivan och därför åkte in en bit under bordet.

Har hört många som varnar för dem men även en del som säger att det var det enda som roade deras barn.

*kl*

Jag har egentligen varit väldigt negativ till gåstolar men har nu fått låna en av min syster och Elivia älskar den. Tycker det är så skoj att kunna vara i "sittande" ställning och dessutom backa runt lite (har ännu inte kommit på att den går att köra frammåt med:-).

Den vi har lånat är en billig variant från ullared. Men det funkar bra. Har dock inget trappskydd men vi änvänder den ändå bara på nedervåningen.

Det känns tryggt med folk som håller med mig. När jag inte ens skrivit i tråden.;):rofl:

Stollan menar du nog?

:D Inte varje dag man får ett gratis medhåll!!!!:rofl:
Stollan menade jag förstås!:idea:

kl Det finns en risk att barnet lär sig gå och skippar krypningen. Vilket kan ge en sämre motorik i framtiden.

Det finns barn som aldrig kryper med eller utan gåstol... Min syster kröp aldrig utan hasade sig fram på arslet, det blev folk av henne ändå, utan några motorik problem...

Jag kröp men var dålig i finmotoriken, så det där stämmer nog inte...