Jag måste bara..

ÄNTLIGEN !
Jag har äntligen fått tillbaka intresset för ridningen igen, har varit helt depp i ca 2 månader och verkligen bara åkt till stallet och gjort det jag ska, sen snabbt hem igen.
Knappt orkat titta åt allt vad hästar heter, men nu har vinden verkligen vänt och jag får fjärilar i magen när jag tänker på att jag ska ut alldeles strax, rida barbacka med hunden.
Och då är det ändå svinkallt och blåser ganska rejält.
Jag älskar den här känslan ! :love:

jag kan inte säga att jag vet hur det känts, för jag har aldrig tappat hästintresset sen jag började rida :D men du verkar glad så jag säger bara vad roligt!! :)
men visst vet jag hur det känns att ha fjärilar i magen när man skall få fara o rida, det är underbart :love:

sådär känne rjag nu när jag börjar i gammla stallet igen :love: underbart
fast det som mest peppar är att se hur pollen kommer se ut frammåt sommaren :love:

asså förut, fram tills för 2 månader sen, var hästar mitt LIV.
Jag bodde där och var helt knäpp de dagar jag inte var där.
Sen flyttade jag hemifrån, skaffade hund samt jobbade 8 timmar om dagen.
Det bev regnigt, kallt och mörkt och jag var SÅ stressad, och jag tror det var det som fick mig att tappa intresset.
Så jag har velat ifall jag ska skippa hästar helt totalt, fram tills för ca 3 dagar sen då jag fick värsta känslan "jag måste rida" och tog med mig hunden ut på en barbacka tur i snön.
Och nu är jag tillbaka :bump::bump:

åh vad kul !
Jag saknar mina gamla stallkompisar, eller iaf en.
Vi var JÄMT, varje dag i stallet. och vi satt typ fast i varandra från att vi ringde och sa "vi åker nu" till att vi åkte hem från stallet.
Vi red ihop varje dag, vi tränade ihop varje gång, vi snackade skit osv osv.
Den perioden var verkligen den bästa i mitt liv.

sådär känne rjag nu när jag börjar i gammla stallet igen :love: underbart
fast det som mest peppar är att se hur pollen kommer se ut frammåt sommaren :love:



SAMMA HÄR! =D Fast vi kanske tänker lite olika, jag är nyfiken på hur han kmr se ut med sommarpäls (A) Har aldrig sett han i sommarpäls. Haha :D

Jag har just blivit medryttare och har den känslan också just nu. Imorgon ska jag iväg till stallet, dessutom har jag en ny säkerhetsväst. :p :D

Åh grattis !
Jag vill också ha en ny säkerhetsväst, min är så äckligt obekväm... fast den matchar våra färger på terrängen så jag vet inte hur jag ska hitta en ny med samma blåa färg som är bättre hhahah

Kan ni inte smitta av er lite till mig? :p
Ska iofs rida för tränare idag vilket jag normalt sett brukar tycka är skitkul (eftersom vi inte tävlar så blir det vårt tillfälle att visa upp oss, även om det bara är för tränaren och inga åskådare) MEN båda de senaste dagarna har varit så kassa att jag är rädd att det ska sitta i tills lektionen :crazy:

I förrgår red jag också för tränare (inte min ordinarie, och i grupp, rider normalt sett själv) och vi höll på en hel timme. blev så himla frustrerad när man själv alltid daltar med hästen genom att lägga upp träningen utefter hur han känns, och strategiskt efter hans psyke så man inte ska få en massa stress och halvt dragkamp i onödan. Utan istället mest tänja på gränserna så vi kan göra mer och mer UTAN stress och ta en massa i tyglarna :p
Från början av lektionen gick det rätt bra, någonstans i mitten blev hästen mycket anti och det började bli dragkampsvarning och trotsig/stressad häst, han visade att han HAR kvar sina underhalsmuskler trots allt :angel: på slutet gick det lite bättre igen.
Igår så skulle jag rida ut för första gången på ett par månader, är dels för feg för att rida ut utan sällskap om det skulle hända något, och dels har hästarna varit oskodda så jag har inte velat riskera att de halkar. Men så kom vi då iväg, och från början var han riktigt mjuk och fin och hyfsat lydig (ville trava mest hela tiden men lyssnade iaf på förhållningar, var inte trotsig och väldigt "mjuk" och eftergiven) och jag tänkte att Wow, allt dressyrarbete kanske har gett något även vid uteritter trots allt! :) sen efter ungefär halva vägen så blev det en helomvändning i huvudet på honom och det var bara framåt, framåt, framåt som gällde. Eftersom jag konsekvent saktade ner honom varje gång så blev han mer och mer trotsig, började köra upp huvudet och ut med underhalsen, sänka ryggen och bara spjärna emot tygeltagen. Han stack ju inte, men ville hela tiden framåt och blev bara mer och mer hård i munnen och frustrerad. Vägrade skritta mer än något enstaka steg i taget när man dragit som sjutton i tyglarna. När det kom en rätt hal nedförsbacke på hemvägen gav jag upp och hoppade av för att han hade noll koll på fötterna av stressen och lätt skulle ha halkat. Sen även när vi kom hem till stallet så var han ovanligt yrsig och trotsig - kastade sig ut genom stalldörren för att det låg något nytt en bit bredvid och vägrade komma in genom stalldörren (vi gick igenom en gång till för att det inte skulle sitta kvar i huvudet och då gick det bättre, men sådär brukar han ALDRIG bete sig).

Så nu är jag rädd att träningen idag kommer börja med stressad stjärnkikare som glömt vad förhållningar betyder, sänkt rygg osv, vilket skulle vara skitsurt med tanke på hur fin han hade blivit på sistone i dressyren! :cry:

Jag skulle nog ha känt "fan vad bra att han visar den här sidan så vi får hjälp med det".
Min kompis häst är väldigt bråkig och envis som en åsna, förutom på trningarna, han går som en klocka då och hon tycker det är as tråkigt för då får hon inte hjälp med hur hon ska handskas med han när han håller på och dummar sig.

Så ta tillfälle i akt och få fram hans dåliga sidor så du får hjälp med dom :D

Haha, bara för det så var han ganska avslappnad och fin idag! :rofl:
Trots att det blåste och då lät som ett helt sågverk i metallen på ridhuset, var bara lite spänd från början och en gång vart han ordentligt skraj men skärpte sig såpass att han bara travade iväg något steg och sen lugnade sig.

Sen gjorde inte JAG så bra ifrån mig, är alldeles för ringrostig och hade svårt att hinna med "tolka - överföra till kroppen - utföra" innan tränaren redan blivit frustrerad och tyckte att jag skulle kräva resultat direkt :p fastän jag själv fortfarande satt och tänkte efter "hmm... hur skulle jag göra nu då?"
Men han var lugn och fin och bara liite för pigg från början :)

Nu känns det faktiskt lite kul att rida imorgon, nu har man ju något att öva på utan en otålig tränare som tycker att det ska hända något hela tiden :rofl:

Jag skulle nog ha känt "fan vad bra att han visar den här sidan så vi får hjälp med det".


Fast det här tycker jag inte riktigt stämmer för oss, för det går inte alltid att kräva så mycket öht om det är riktigt illa för dagen. Är det bara halvstressat och yrsigt så kan det gå att jobba bort (men då går det i regel snabbare att göra det själv än med en tränare som instruerar som inte hunnit lära känna hästen) men ibland så "kan" man inte jobba i det läget utan får bara försöka återfå kontakten. Ungefär som att det blir sämre och sämre på en uteritt om man sitter och måste bromsa en massa, medans det går bättre och bättre om man låter hästen gå i lite högre tempo men över lite succesivt på att gå saktare korta sträckor och göra halt då och då.

På ett sätt är det ju bra, då ser tränaren vad man har att tampas med och ser hur den reagerar på saker och ting, förstår varför man vill lägga upp träningen si och så. För om dom inte gör det så kanske dom t ex undrar varför jag bara skrittat en månad och jag ändå tycker att vi avancerat så mycket :rofl:

haha okej, min medryttarhäst kan också vara lite speciell ibland.
Han kan bli SÅ spännd på nya ställen eller om något oväntat händer.
I det läget är det bara att antingen göra halt så han får glo runt eller rida på helt som vanligt.
Börja trixa och dona fungerar inte, då kan man lägga ner ridpasset den dagen.

Men hellre det än en häst lugn och tråkig som en fulbunke.

Ähum, den glada dagen avrundades med ett race i paddocken, och jag ramlar av IGEN, sist slog jag mig som fan i bäckenet, är inte bra än..känns som att jag och häst har diverse kommunikationssvårigheter. :angel:
Nya västen funkade utmärkt :p

-känner igen vissa exempel- :crazy:

Men hellre det än en häst lugn och tråkig som en fulbunke.

Ja faktiskt! :p Man blir lite bortskämd med att det alltid händer något vare sig man vill eller inte! :rofl:
Att sitta med huvet i det blå och filosofera, prata i mobil eller något funkar liksom inte, då har hästen helt plötsligt hittat på något själv! :rofl:

Blev ni lite FÖR glada? :p

hade också ett uppehåll i ca 3 månader, bestämde mig för att sälja ponnyn, en tjej i stallet red och fixade, va aldrig där, sen när han skulle säljas började jag åka dit o red lite då & då och tyckte det va helt ok att va i stallet igen, men ville inte va där varje dag, sen råkade jag köpa en ny efter gamla hade sålts, och är sååå glad att jag fortsatte (:

Hur "råkar" man köpa en ny? :D

På väg hem från semestern;
"Den där pållen var fin, vi tar hem den va?"
:rofl:

hahaha funderade också på hur man Råkar köpa ny haha

hahah det låter som om din häst är ganska ung ?

Min är rädd för vita hästar och ponnyer, spec riskolans ponnyer...
suck

Hästen har nog blivit jätteglad av tanken att han kan jävlas med mig! Verkar skitkul. :rofl:

Min mrh är 14 år..:angel:
Igår övervägde han en människa i paddocken. :mad: Sen fanns det antagligen några ojämna snöflingor vid stängslet som jag måste ha missat

knapp

jag är JÄTTE GLAD :bump:

red ut nu på fullblodet både fredag och lördag :love: dock vcågar jag inte rida henne i grupp utan jag red med hennes förar ryttarinna som red sin goe lille russis :love:

vi kunde galoppera utomhus på åkrarna i sansat tempo :love: det jobbiga var väll bara att få henne att sluta takta sedan när man skulle vända och rida tbx sedan :rofl: men ett gäng halter så var hon normal igen. och vi klarade av att hoppa några språng i skogen med :love: OCH hoppa på tillbaka vägen med *im i love*

en sak som är intressant med henne är att man får inte vara för lätt eller för hård i handen för tar man i henne om hon sticker samlar hon upp sig på 2 hundradelar och börjar studsa :rofl:
är fast i den hästen nu.

hahaha michigan är 11, är din också efter bayron :rofl:

Nu är det glatt igen, medryttare på en islänning. Vi får se hur det går, hittills roligt, särskilt att tölta, haha. :D

haha jag är också ännu mer glad :banana:
jag ska få foderhäst i några år nu :bump: ev. att jag köper egen sedan :love: sååå sjukt skoj och lärande och utvecklande :D älskart ;)

:) Vilken sort?

blir någon form av varmblod tippar jag på, antingen halvblod eller travare. drömmen skulle väll vara en förvuxen ponny. :D
vill inte ha nått förstor, dels för att jag ridit ponny hela mitt liv och häst är så sjukt annorlunda :o :D

Jag vet precis vad du snackar om! Fast jag hade ett längre uppehåll. Nu har jag inte ridit ordentligt på ca 1 år... :o

Men intresset är återfött!! :bump: Jag har min nordsvensk för mig själv, men letar fodervärd/medryttare då jag vill ha en "sporthäst" att träna och kanske tävla på :)
Jag är helt galen i hästar nu, vill vara ute i stallet hela dagarna. Är lite arg för jag jobbar heltid, på kvällen ska man ju hinna äta och fixa med lite annat också :p

Men på lördag ska jag provrida en häst som ska ut på foder :D Ska bli dökul det här. *superpepp*

Åh jag är så nervös nu får hem min häst nu om nån vecka o jaghar inte haft henne hemma på 15 månader o inte sat min fot i stallet typ då ja var så arg för jag var tvungen att lämna ut henne på foder.....

jag längtar så efter sköna ridturer som vi hade förr (om jag nu kan rida henne igen då hon nu har haft rygg problem o lite annat skit)

men tusan vad ont man kommer att ha efter ridturerna hihi, men ser ändå fram emot de....