Jag har skrivit det här utifrån det jag har sett, och det här är min bild av ridskolor och hästarna som arbetar i dem.
10-åriga småflickor satt med förväntansfulla miner på en bänk utanför stallet och pratade om sina olika hästar. "Polly är så lat, fast om man slår han med spöet så kan han bli jättesnabb!" Andra dagen på ridlägret var det, småflickorna och någon enstaka pojke sprang runt i stallet och letade efter borstar och grimmor. Där inne i stallet stod hästarna. Alla halvsov, förutom det lilla gotlandsrusset som nafsade efter de som gick förbi. De svalde luft, flera av hästarna. Ändå var det förvånansvärt lugnt och tyst i stallet, inget spring i spiltorna. Men i och för sig var det ju sommarlov och de enda som fanns i stallet var de som red på ridlägret och några skötare. De var tjuriga, de flesta hästarna. Andra reagerade knappt när man gick in i spiltan. En häst kommer jag speciellt ihåg, den bruna valacken och den lilla, lilla flickan. Hon gick in och skulle kratsa hovarna, och då bet han henne i ryggen. Hon började gråta och en skötare fick hålla i honom medan hon kratsade. Han hade en krubbitarrem, och av det jag såg så trivdes han inte och försöka säga ifrån. Precis som de andra hästarna.
Lektionen började, dressyr stod på schemat. Runt, runt, runt i trav. I samma varv, i samma tempo. En volt och sedan fortsatte det. Skritt. Hästarna gjorde vad de blev tillsagna, protesterade de kunde spöet hjälpa till. De som inte ville galoppera fick ställa sig på medellinjen och de andra satte fart. Någon häst vaknade till liv och började bocka, ryttaren flög av och flera hästar saktade självmant av. Bankade med skänklar och järnbitar som omilt dras igenom munnarna, att hästarna står ut! De är så avtrubbade, bryr sig inte längre. Vet att människan alltid vinner, att de inte kan protestera för ingen hör dem ändå.
Alla måste ju få chansen att lära sig rida, men hästarna mår ju inte direkt bra av att år ut och år in gå med nybörjare på ryggen. En häst hade de behållt i tjugo år, han gick fortfarande på ridskolan. Långsam var han, behövdes flera slag för att få igång honom.
Jag kommer själv ihåg när man gick där på ridskolan. Jag tänkte inte mycket på hästen, det var liksom bara självklart att den skulle lyda en och gjorde den inte det så var den dum.

En ridskola där alla hästar trivs - det känns väldigt långt borta, i alla fall av det jag har sett. Jag tycker så fruktansvärt synd om alla dessa hästar som står där i spiltan och måste stå ut med alla dessa ponnyskänklar osv. Alla blir ju avtrubbade och deprimerade efter ett tag, och då blir de ännu lämpligare för nybörjare. Då de har gett upp och inte orkar protestera mer.
Dessa småtjejer som älskar ridskolan och som längtar ihjäl sig till nästa ridlektion, jag önskar att hästarna kunde känna samma glädje.
Men tyvärr gör de nog inte det.

Det finns både bra och dåliga ridskolor.

Hästar ska absolut inte behöva ha det som du beskriver.
Så minns jag även att det var på ridskolan där jag började rida och där jag sedan red i många många år i brist på bättre vetande, tyvärr.
Den låg ju nära och hade väldigt många hästar, uppfödning och sånt.

Nu i efterhand vet jag hur värdelös den är, allt handlar bara om att fylla grupperna. Så fort vi kommit någon vart kom det nybörjare till gruppen så vi fick "börja om" litegrann :crazy: Många hästar var tjuriga och passade verkligen inte in, men de fick vara kvar ändå. Jag minns en lat liten ponny, ridläraren sa alltid till den som fick ponnyn att den skulle ha spö och slå till några gånger om det behövdes.

På senare tid red jag en kompis häst som stod uppstallad bredvid ridskolan och kompisen som även bodde där bredvid berättade om all skit hon sett om nätterna. Hästkroppar som släpats ut och grävts ner i en av hagarna, hästar som "sålts" alltså.

Nåja, det hör väl inte hit.

Det är viktigt att ridlärare kan tillrättavisa elever till hur de ska lösa problem, det ska ALDRIG vara okej att slita/sparka/slå! :mad:'




Sedan finns det givetvis bra ridskolor också! Jag tycker dock det är viktigt att prioritera hästarna framför pengar och elever, deras hälsa måste komma i första hand.

Känner igen det så himla väl, borde vara självklart att byta ut hästarna så de slipper gå där hela sin livsstid.
Jag mår dåligt bara man kommer ner och ser dessa stackars hästar, som du beskriver så låter det precis likadant här när man hör ryttarna resonera. Ja den hästen är ju så lat och seg att man måste sparka jättemkt på honom, alltså jag blir skogstokig när jag hör det.

So true! :cry:

Självklart borde ingen häst behöva stå ut med detta hela livet, men tänk själv på dom som driver ridskolan. Inköp av hästar är knappast någon lite utgift, ska man då köpa in nya hästar hela tiden så försvinner nog lönsamheten ganska fort.. Priserna på många ridskolor är redan idag höga, och jag tror många skulle protestera om dom skulle börja höja priserna.

Visst, det kanske ger snäpet högre kvalité på hästarna, men jag tror tyvärr ändå det är svårt att kunna övertyga eleverna om att betala märkbart mer pengar.. Känns som många idag struntar i hur bra hästarna är, bara dom får åka häst någon gång i veckan (säger inte att det är så på alla ridskolor, vissa har ju faktiskt riktigt fina hästar med duktiga ryttare, men det är många som det är så på..).

Ja, självklart kostar det ju. Men trots allt, det är levande djur vi pratar om och de förtjänar inte att ha det som de har det.

Tyvärr så handlar allt om pengar idag. Personalen får inte byta ut hästarna, de får inte köpa nya sadlar, de får inte kolla upp alla hästar som skulle behöva det på klinik utan de gör helt enkelt det bästa möjliga av det de har, som inte är mycket.

"Polly är så lat, fast om man slår han med spöet så kan han bli jättesnabb!"

Hästarna gjorde vad de blev tillsagna, protesterade de kunde spöet hjälpa till.

Bankade med skänklar och järnbitar som omilt dras igenom munnarna, att hästarna står ut!

En häst hade de behållt i tjugo år, han gick fortfarande på ridskolan. Långsam var han, behövdes flera slag för att få igång honom.

Ja inte lär de sig respektera hästen som levande varelse med medvetande i alla fall!
:mad:
Man kanske skulle satsa lite mer på "vett-undervisning" så att ungarna förstår varför man kan göra så men inte så. Barn är ju inte korkade, men dåligt kunnande kan lätt resultera i grymhet. :(

Jag håller med det som tidigare sagts, en häst ska inte behöva stå på ridskola i hela sitt liv.

Tyvärr så handlar allt om pengar idag. Personalen får inte byta ut hästarna, de får inte köpa nya sadlar, de får inte kolla upp alla hästar som skulle behöva det på klinik utan de gör helt enkelt det bästa möjliga av det de har, som inte är mycket.

Menar du personalen som i ägarna till ridskolan eller? Varför får man inte byta ut hästarna?

jaa... det är inte lätt.. men om företag och kommuner hade satsat på hästar istället för att sponsra fotboll och sånt skräp hade det nog sett annorlunda ut. eller jag tänker tro det iaf :P

Jag tycker dock att ridskola idag är inte ett kul för en häst..

Tycker att mycket faller när inte lärarna lär ut ridning längre om man inte går i en speciall grupp utan du kommer dit hoppar upp får en uppgift elven gör inte uppgiften rätt läraren säger till eleven gör på samma sätt igen. läraren idag lär inte ut hur du ska jobba en häst i bra form om inte hästen självmant går i en låg form så sätter man på en halsförlängare/gummisnodd.. MÅNGA elever säger ifrån och vill inte ha det... Spö och sporar har dock förbjudits på en ridskola jag känner till och det är super bra enligt mig, men igen så blir det uppror mellan eleverna :O vad har hänt man ska INTE behöva rida med spö och sporrar jag kan använda det ibland men 98% av alla gånger jag rider min häst så använder jag det inte.. Jag tycker inte att man ska behöva sådana saker då det bara är en förstärkning av hjälperna och knappt det

De får inte lov att göra det för styrelsen!

Jag tycker det är en alldeles förskräcklig bild av hur det faktiskt fungerar på alla dessa ridskolor... Jag har ingen som helst kunskap om hur det är eftersom jag aldrig bevistat en sådan, ej heller mina barn utan vi njuter våra egna pållar som står i vårt eget stall på vår egen tomt.... MEN, jag blir bedrövad av hur det verkar vara... det måste väl ändå kunna gå att ha en ridskola som fungerar både ekonomiskt och praktiskt utan att ge avkall på djurets bästa väl och ve...... Personligen kan jag lova att den ungen som slagit nån av MINA hästar fort hade hamnat på backen och fått sig en massa lektioner i djurvett och levandeetik...:devil: Kan inte föstå att det finns folk som inte skriker till och försöker stoppa eländet.... NÅN måste ju notera det som händer... att ungarna inte gör det begriper jag... dom tror att det är så det ska va... men alla dessa vuxna.... :confused::confused:

Tyvärr är det så ridskolor fungerar.. Man ska ha hästar som passar för nybörjare (men som kanske inte passar lika bra för dom duktigare ryttarna), dessa hästar får då nästan bara gå nybörjarlektioner, blir slitna och trötta, men ridskolan har inte råd att byta ut dom..

Visst, kanske ser allt lite väl negativt, men jag tror att det är otroligt kämpigt att driva en ridskoleverksamhet med bra kvalité på hästarna, som enbart rids på rätt sätt, om man inte enbart tar emot rutinerade ryttare, vilket jag inte vet någon ridskola som gör iaf (dock andra typer av ridanläggningar)..

KL
Det är tråkigt med dessa negativa erfarenheter. Men som tur är finns det MASSOR av bra ridskolor. Med harmoniska hästar och ambitiösa + välutbildade instruktörer. Vi bytte stall i våras och står nu på ett stall där det bedrivs ridskola. Jag skulle önska att alla kunde få en sådan start på sitt hästliv! Massor av hästvett och "godis" som positiv inlärning (även klicker), tömkörning & arbete med lång tygel, hästhantering, unghästutbildning m.m m.m. Detta är inte ngt stort ställe med en massa resurser utan en vanlig ridskola av mindre modell.

Jag är verkligen jätteglad över att mina ridskoleerfarenheter inte sett ut sådär. Men jag har alltid undrat över var dessa ridskoleelever kommer ifrån som är så hårda och bryska i sin ridstil. Det kanske kan förklara saken.

Det är så stor skillnad på ridskola och ridskola, men en ridskola där alla hästar trivs till 100% är tyvärr aldeles för svårt att ordna för de flesta ridskolor jag känner till. Det finns inte nog med bra ridskolehästar helt enkelt (vissa hästar är mer lämpade för ridskoleverksamhet och andra är mer lämpade för tävling osv) och de hästar som finns¨är på tok för dyra för ridskolornas ofta snåla budgetar. Och fortsätter man på den linjen så är det också pengabrist när man ska bygga om stallet eller utbilda ridinstruktörerna eller köpa in nytt material...
Dock kan jag säga att den värsta ridningen och hästhållningen över huvud taget har jag sett hos privatryttare. På ridskolor får man oftast i alla fall ganska snart lära sig att hästen inte är en maskin och man får lära sig hur den ska skötas. Att tioåringar inte tänker längre än att hästen går fortare om man slår den med spöet tycker jag att man kan se mellan fingrarna med, så länge det finns någon som kan visa dem rätt sätt.

/lilstar som växt upp på en bra ridskola som skulle ha varit ännu bättre om kommunen hade kommit på tidigare att de glömt bort ridsporten till förmån för hockey osv.

jag rider på näset i sundsvall, där det är 3 lektioner om dagen , 40 minuter varje lektion. och ridlärarna säger till om tex dom drar i munnen samtidigt som dom sparkar på för allt dom är värda.
och dom lär en , från första början hur man ska rida.
jag minns hur vi satt , teorilektion ut teorilektion ut och lyssnade om att vi skulle tänka att det var ett ägg vi hade i tyglarna. vi hade teori varannan vecka det första året.
att ponnyerna tycker det blir tråkigt är ju inte så mycket att göra åt förutom att byta dom ofta . och jag tycker varrannan vecka teori faktiskt var en smart sak.och att från första början lära om HUR man ska rida , och inte låta dom gå jättemycket är nyckeln till en bra ridskola.

Det finns många dålig ridskolor i detta land, och visst, mycket handlar om pengar (köp av hästar och utrustning, foder, mm); MEN nog f-n är det gratis att lära ut lite vanligt vett och respekt för djuren!!!


Vill också påpeka att ridskolan jag lärde mig att rida på är en av de få riktigt bra här... (av de som jag har sett). En liten ridskola, nästan lite "mitt ute i ingenstans", då hade de få hästar och hade mycket otur med dem. Idag har de dock köpt in många riktigt fina hästar och satsar en del på tävlingar, men iaf, för att komma till saken:

- Det första vi fick göra innan vi satte oss på hästarna var ett/ett halv-år med enbart "Hästvett" (lektion en gång i veckan, iofs var detta för sexåringar, men iaf)

- Sedan var det upp på hästen och en j-vla massa sitsträning.

- Kommer ihåg när jag "red-igen" en lektion. En tjej var sen och kom in med "sin" häst i ridhuset och med martingalen i högsta hugg. Ridläraren sa att hon inte skulle rida med martingal på honom. Tjejen opponerade sig och blev utkastad.

- A och O var att hela tiden behålla lugnet och ha kul.


Mer sånt åt dagens ridskolor!

Det var ingen rolig historia du skrev om. :cry:

Det känns skönt att så många håller med mig. Jag är väldigt intresserad av att höra någon som har gått på en sådan ridskolas åsikt, men ofta inser man ju inte vad man gör förrän efteråt. Jag tänkte t.ex. aldrig, aldrig innan jag slog till med spöet. Det var helt enkelt naturligt att slå den långsamma hästen för att få den att springa fortare. Jag har gått på tre ridskolor, alla har varit likadana. :(

Denna ridskola jag skriver om, som jag bara har besökt några gånger har även en hemsida där de skriver om hästarna.
Det här är några citat från deras hemsida, där de olika hästarna beskrivs.
Vill inte ge ut namnen då de kanske känns igen.

"XXX var väldigt het och när han kom till oss. Gick nästan inte att rida. Nu kan han dock gå med alla sorters ryttare på ryggen!"

"XXX är en jättetrevlig *rasens namn* som är duktig i dressyr! De flesta hästarna tappar ju gnistan när de kommer till ridskolan och rids av många olika ryttare men det har inte XXX gjort!"

"XXX var en busig häst som bara de rutinerade ryttarna kunde rida när hon kom till ridskolan, men nu går han med nybörjarna på ryggen!"

Det fanns MÅNGA liknande berättelser om hästarna, att många var väldigt pigga och heta när de kom till ridskolan. Men sedan kunde de ridas av nybörjare. Ett tecken på att alla hästarna blir avtrubbade inom kort? Och som citat nr.2, när de "avslöjar" att hästarna tappar gnistan. Då är de liksom fullt medvetna om att det händer, men gör inget åt det ändå. Det här är kanske en omogen synpunkt, men det låter ju som att de inte riktigt bryr sig när hästarna tappar gnistan?

Det är väl en bra "ridskolehäst" när de tappar gnistan inte lika många barn som ramlar av och slår sig.. de kan gå med vilken ryttare som helst.. pigg häst kan ju inte alla på ridskola rida och då tappar de kunder.. hemskt men sant tyvärr

men jag tror att det är otroligt kämpigt att driva en ridskoleverksamhet med bra kvalité på hästarna, som enbart rids på rätt sätt, om man inte enbart tar emot rutinerade ryttare, vilket jag inte vet någon ridskola som gör iaf (dock andra typer av ridanläggningar)..

Hej!

Men ridskolehästarna måste inte enbart ridas av duktiga elever! 1-2 nybörjarlektioner/dag gör ingen skada om hästarna rids igenom ordentligt och utbildas/rids bra kontinuerligt! Och iaf där jag jobbade senast var det där skon klämde. Trots att det fanns duktig personal som kan rida och kunde få hästarna att jobba, fick de inte rida, trots att elevunderlaget var i minsta laget. Hade personalen fått vidareutbilda hästarna som redan kunde saker, hade de hästarna hållit sej mycket finare och inte utvecklat alla dessa "olater". Dessutom hade antagligen nybörjarna också tjänat på det, eftersom hästarna svarar bättre på hjälper som görs rätt när de vet vad som krävs av dem. (Och ridskolan hade tjänat på det, eftersom flera elever/temin slutade pga det "dåliga" hästmaterialet dvs. de för närvarande dåligt ridna hästarna.)

/ Lavinia, som faktiskt jobbat på en ridskola där hästarna gick ute massor, var trevliga och välutbildade (vissa var gamla tävlingshästar som gått upp till svår dressyr) och faktiskt trivdes med sina liv, trots att de blev ridna av nybörjare. Så fort nån häst visade tecken på "strulighet" blev den tagen ur verksamheten och bara riden av personal/duktiga elever någon vecka och var sen "fit for fight" igen.

Hej!

Men ridskolehästarna måste inte enbart ridas av duktiga elever! 1-2 nybörjarlektioner/dag gör ingen skada om hästarna rids igenom ordentligt och utbildas/rids bra kontinuerligt! Och iaf där jag jobbade senast var det där skon klämde. Trots att det fanns duktig personal som kan rida och kunde få hästarna att jobba, fick de inte rida, trots att elevunderlaget var i minsta laget. Hade personalen fått vidareutbilda hästarna som redan kunde saker, hade de hästarna hållit sej mycket finare och inte utvecklat alla dessa "olater". Dessutom hade antagligen nybörjarna också tjänat på det, eftersom hästarna svarar bättre på hjälper som görs rätt när de vet vad som krävs av dem. (Och ridskolan hade tjänat på det, eftersom flera elever/temin slutade pga det "dåliga" hästmaterialet dvs. de för närvarande dåligt ridna hästarna.)

Fick inte personalen rida ridskolehästarna? Men varför?

På vår ridskola så tigger och ber närmast styrelsen personalen att rida hästarna så mycket de kan, men personalen är inte så pigg på det, de får nog med ridning av att rida sina egna hästar.

Jag håller för övrigt med dig om att en häst inte alls behöver lida av att gå med nybörjare. Inte heller lider hästen av att bli mindre känslig - det är väl snarare ryttaren som lider i det läget (:angel:), men för hästen är det ju sak samma om den är känslig eller inte.

Jag tycker de flesta ridskolehästar lever ett ok liv. Inte ett perfekt liv, men ett ok liv. De får regelbunden mat och skötsel, de får vara med samma hästpolare hela tiden och behöver aldrig vara ensamma, de får regelbunden motion, och veterinär och hovslagare när det behövs. Nån misär är det verkligen inte, inte på en seriös ridskola med ordnad ekonomi och utbildad personal.

Ridskolan jag har gått på har jag inge gott att säga om.

Bland annat så har dom ridigt/haft med på lektion hästar som har varit halta enbart för att få dom utdömda. Upplever inte alls att dom behandlar hästar så som hästar ska behandlas.
Även haft x antal "ridlärare" (ingen utbildning alls inom det!!) som har stått och haft lektioner år efter år..

Håller även med om att såna som börjar på ridskola borde gå ett kurs innan om vett.

*kl*

http://www.newsdesk.se/pressroom/djurens_ratt/pressrelease/view/ny-rapport-fraan-djurens-raett-aelskade-haestar-en-granskning-av-haestvaerlden-306767

Läs PDF filen!!

Känner igen mig själv och har varit på väldigt få ridskolor som jag tycker är okay tyvärr...mycket mycket sorgligt.
Att ridskolorna inte har råd ser jag inte som ett argument över huvudtaget.
Jag mäter inte djurs lidande i pengar.
Djuren ska ha det bra,och då får det väl kosta då.Hellre att få ungar lär sig RÄTT hantering av hästarna än att en massa ungar växer upp och lär sig en massa skit.

Läs rapporten från djurens rätt:
Älskade hästar.

Förstår din syn på ridskolor, o ofta är de väl så, av vad jag hört iaf.
Den enda erfarenhet jag har av ridskola är den min mamma hade under hela min uppväxt.
Där var alla hästar o ponnyer pigga o glada, men sen så var de aldrig i ett ridhus, ridbana utomhus med varierande lektioner. Tittade man på lektionerna var de mer som en riktig privat träning, varje elev fick ha samma häst/ponny under hela terminen så de kunde jobba på sina problem ihop.
Om någon ponny/häst skulle tappa suget o blev trött på de så fick den sluta gå i ridskolan.
5 år i rad vann vi allsvenskan (dock bara divII) med ridskoleponnisarna, vi vann över alla tävlingsponnyerna i de andra lagen :)
Kort o gott tkr jag de borde finnas fler ridskolor som den min mamma hade :)

Men rapporten är ju under all kritik. Två intervjuer som man fiskar de värsta citaten man kan hitta är inte ens nära tillräckligt för att man ska kunna säga något. Och vari består vanskötseln? Att ridskolor har sina hästar uppstallade istället för på lösdrift? Tja, med tanke på att rapportförfattaren har sin egen häst uppstallad på ett helt vanligt stall, med box, tre fodringar om dagen och normal hagvistelse, så kan det väl inte vara så farligt?

Jag anser inte att det är djurplågeri att ha hästen uppstallad.

Och att ett exempel på bremsanvändning från en ridskola är bevis på att alla ridskolor har dålig hästsyn tror jag inte heller. Det framgår ju inte av beskrivningen varför hästen i exemplet måste bremsas, det kan ju ha varit ett sår som skulle behandlas? Ska man låta hästen stå med obehandlade skador hellre än att bremsa den?

hemskt att det är så på vissa ridskolor.
Själv har jag bra erfarenheter av ridskolor. Den jag rider på nu är verkligen toppen. Super bra personal, där hästarnas mående alltid är i första rum. Tränare med bra värderingar. Och hästar som till och med älskar livet på ridskolan. (självklart passar inte ridskoleverksamheten alla hästar, men dessa säljer de av) :)

En ridskola skulle inte kunna gå runt ekonomiskt om inte hästarna kan fungera. De flesta ridskolor är hyfsade, och tyvärr finns det säkert någon avart någonstans. Det finns även ridskolor som är riktigt, riktigt bra. Jag har lyckats hitta en sådan.
Det finns något som är värre än ridskolor och det är okunniga hästägare. På en ridskola så finns det många människor som kan ha koll, det är många intressen inblandade samt att ridskolan måste leva upp till många krav ställda på verksamheten.
I små privatstallar så kan en hästägare anamma hur vansinniga idéer som helst om "hovvård", örtmixar (för att man inte klarar av att hantera hästens temperament) och anlitar allt annat löst folk som gärna tar betalt, än en veterinär om hästen är skadad eller sjuk. En ridskola kan inte hålla på med sånt.
På en ridskola så får eleven hjälp med ridningen, medan en privatryttare kanske aldrig rider lektioner och därför rids hästen på ett för den dåligt sätt. På en ridskola finns även riktigt duktiga ryttare, som råkar vara just ridskoleryttare, men som har kunskapen och skickligheten att arbeta hästen efter dess förutsättningar och på rätt sätt.
Det är lätt att måla upp bilder av hur fruktansvärt en ridskolehäst har det, men då har man oftast projicerat sina egna mänskliga känslor på hästen i den bilden.

/V

Det framgår tydligt att hästen bremsas av småflickor för att manen ska ryckas,och hästen uppenbarligen inte uppskattar ryckning.
Jag har ingen lust att stånga mig blodig mot väggar igen genom att diskutera rapporten i helhet och säger återigen att jag inte stöder ALLT som står i rapporten,men mycket är sant och många om dom fakta som framkommer är skrämmande.Vad man lär ut om hästskötsel och ridning på en ridskola är av största vikt,det sätter grunden för barnens framtida hästskötsel.Därför är det viktigt att lära ut rätt,och så naturligt som möjligt.Allt för många ridskolor har på tok för små hagar,för lite utevistelse och tveksam hästhantering.Jag har besökt MÅNGA ridskolor,och min mor är skyddsombud för kommunal samt LRF vilket gör att hon besöker många ridskolor.Arbetsmiljön är ofta under all kritik,vilket leder till dålig hästhållning då personal går på knäna.Kan man inte ha en bra ridskola,med bra hästhållning så kan den lika gärna lägga ner för min del.Sen tycker jag definitivt att en regel bör införas där hästar max får stå på en ridskola i 5 år.Helst kortare.
Jag anser inte att hästarna måste gå på lösdrift,inte alls.Men mycket utevistelse i ordentliga hagar med andra hästar tycker jag är av högsta vikt när hästar går så mycket som ridskolehästar.Både för deras psyke samt för leder och senor.
Jag ser ofta underliga situationer på ridskolor.Ridlärare som lastar hästar genom att slå dom med sopkvastar,som daskar till hästar med diverse tillbehör när dom surar i spiltan/boxen,som uppmuntrar småtjejer att piska till dom med spö vid ridningen upprepade gånger.Dessutom anser jag att hästarna bör få bättre tillgång till grovfoder på de flesta ställen.Hästar bör inte stå utan grovfoder i spiltor hela eftermiddagen och kvällen.
I det stora hela så har jag sett för mycket jag inte gillar.Vilket är jättetråkigt.

Det är säkert ingen som säger emot dina åsikter - att hästarna ska ha det bra och eleverna ska ha en bra grundläggande utbildning.

Rapportens författare utger sig inte för att ge en objektiv bild av hur det ligger till inom hästnäringen, syftet är att visa på de missförhållanden som råder (och visst är det många!). Den visar inte att "alla ridskolor är kass".

Precis samma dåliga hästhållning och hästhantering är alltför vanlig i privatstall också, tyvärr. Inget säger att en ridskolehäst får det bättre bara för att den blir privathäst.

Precis samma dåliga hästhållning och hästhantering är alltför vanlig i privatstall också, tyvärr. Inget säger att en ridskolehäst får det bättre bara för att den blir privathäst.

Precis, ofta jämför man ju ridskolelivet med det absolut mest ultimata liv en häst kan ha. Men det är ju få varelser som har ett ultimat liv, vare sig människor, hästar eller andra djur. Och det är ju inte alls sagt att om man sålde ridskolehästarna så skulle de allihop hamna i fantastiska lösdrifter med obegränsad tillgång till det bästa fodret, hästkompisar de trivs med och en matte som rider som Jan Brink med enda syfte att hålla hästen glad.

Jag tycker ridskolehästar på en seriös ridskola har ett helt ok liv. Inte ett perfekt liv, men helt ok. På seriösa ridskolor har åtminstone inte jag sett beteenderubbningar i någon omfattning, om över huvudtaget. Och det finns faktisk en och annan häst som mår betydligt bättre på ridskolan, och är i bättre skick än de var när de köptes.

Jag har aldrig påstått att alla ridskolor är skit,inte heller har alla privathästar det bra.Men många ridskolor är skit.Många som jag har sett.Inte heller påstår DR att alla ridskolor är skit.Eller hur? Typiskt att folk ska börja märka ord och leta fel hela tiden.Det finns fler dåliga ridskolor än bra av vad jag har sett.Tyvärr.Det handlar inte bara om att lära sig rida.
Skillnaden mellan en dålig ridskola och ett dåligt privatstall är att på en ridskola lär dom ut till barn och okunniga,och får betalt för det.De allra flesta börjar på en ridskola,och präglas av den hästhanteringen i framtiden.
Jag anser fortfarande inte att man måste ha hästar på lösdrift,om man har tillräckligt stora hagar och hästarna får hästkompisar,samt får vara ute länge varje dag och inte bara 2-6 timmar.Mina står inne max 10 tim per natt och går på 7 ha med fri tillgång på grovfoder samt tillgång till ligghall.

Personalen är oerhört viktig på ridskolan. Det är de som ska se till hästarnas och elevernas bästa. Det jag har kännt av ibland på vissa ridskolor är en taskig attityd hos de som jobbar där smittar av sig på omgivningen. Hästarnas hälsa är inte den bästa.
Men de flesta ridskolor jobbar ändå för att verksamheten ska fungera bra och ha nöjda elever och hästar. Man sliter inte hästarna i onödan utan de får nån vilodag ibland, får gå i hage på dagarna och på kvällarna är det lektioner. 2 lektioner per häst och dag är väl rimligt för en ridskolehäst, en timme på en mindre duktig elev och en timme på en som kan jobba hästen rätt. Så att man inte bara får "nybörjarhästar". Utan mer allround. Och att man får samma häst flera gånger så att man lär känna den.

Så de flesta ridskolor är helt okej, men alla kan de nog bli ännu bättre.

Det tråkiga är att en dålig ridskola har ett visst övertag. En ridskola är en verksamhet som måste gå med vinst. Stora ridgrupper och hästar som går mycket = mer pengar in. Nära stan = dåligt med rasthagar men bättre kommunikationer så eleverna lätt kan nå anläggningen = fler elever = mer pengar in.

*kl*

Hade jag kommit i kontakt med så hemska ridskolor som beskrivs i tråden hade jag inte stannat kvar där. Min erfarenhet av ridskoleverksamhet är betydligt mer positiv. Trots att ridskolan jag red på ligger i en storstad (Malmö) har de stora hagar och så mycket utevistelse som möjligt. Personalen och de duktigaste eleverna rider regelbundet genom alla hästarna och vidareutbildar dem. Bra foder och regelbunden veterinärkontroll är självklart, dels för hästens skull men så klart även för att skydda "investeringen".

I ponnygrupperna kan jag tycka att spöet ibland används alltför ofta. Men efterhand får de flesta lära sig att bara använda det när det behövs och aldrig någonsin för att "straffa" hästen.

Är det inte rätt kännetecknande för en bra ridskolehäst/-ponny att den kan stänga av om ryttaren är dålig för att sedan skina upp under en ryttare som den trivs med? Avtrubbad ena lektionen och pigg nästa.

kl

Jag har aldrig varit med om en sådan ridskola faktiskt, jag antar att jag har tur. Jag har t.o.m. gett bort en ponny till ridskola, min första tävlingsponny när han gick i pension som 17åring efter att ha tävlat i så gott som hela sitt liv och blivit buköppnad. Han gick på blandade lektioner, antingen med nybörjare (som han älskade och var så snäll mot!) eller med tjejer som kommit lite längre fick han gå dressyr för att han var så välutbildad, de slogs om att få rida honom så gott som :)
Nu var det ingen stor ridskola, ganska få hästar, men otroligt populär. De hade ridläger om somrarna och en sommar var det en tjej som faktiskt hade egen ponny som var där men fick rida honom på lägret - hon ville hellre ha min lilla skit än sin egna! Han var sjukt poppis och ridskola passade honom som handen i handsken, han var uppmärksamhetsnarkoman och alla brydde sig om honom hela tiden, när han hade tråkigt skrämde han nybörjarnas föräldarar :p
Han var absolut inte avstängd när han bodde där men han trappade ner, han var inte lika vältränad och då är det inte samma gnista i hästarna - men det gör ingenting tycker jag. Han gjorde det de bad honom om och inte så mycket mer, han var en lat ponny från början. Men han var med på blåbärshoppningar och små CR-dressyrer.
Fördelen med ridskola är att; hästarna får alltid mat, de tas hand om på ett riktigt bra sett för de flesta är riktigt måna om sina hästar och vill att de ska hålla och vara kvar länge, de blir skodda ordentligt, visst utevistelsen på ridskolor närmare city kanske inte är den bästa men där min ponny bodde var det lång utevistelse och på sommaren fick han gå på magert bete, småtjejerna fick lära sig klippa hästar på honom o.s.v.
Jag har faktiskt bara positiva erfarenheter av ridskola och det är jag glad för, förstår att det inte är likadant överallt men jag tror många ridskolehästar har det bättre än privathästar faktiskt.
Jag hade aldrig kunnat hitta ett bättre hem än en ridskola till den ponnyn!

kl

Angående detta med spöanvändning av nybörjare: Jag kan tycka att det förekommer lite för ofta hos oss också. Men, dom små som sitter med spöt hela tiden använder det utan någon som helst kraft. När dom blir äldre och duktigare lär dom sig att spöet inte är det första man tar till.

jag har iofs bara sett en innerstads ridskola, mälarhöjdens ridskola i södra stockholm...

vid första anblick.. spiltor, förfallet, slitet, vanvårdade lokaler och hagar.. de har ett halvdussin hästar på under 100kvm med lera halvvägs upp till hasarna.. och en liten paddock med massa betongfundament som tittar fram som hage för uppåt 10häst samtidigt...

krubbitande och andra olater hör tydligen till..

sedermera så håller de mer än gärna fast sina elever på ponnys, även om de passerat 170cm längd med god marginal.. bara för att det är bekvämt och alltid varit så?! det tycker jag är skandal, betalar man för lektion på häst ska man rida häst inte ponny.. tycker även att ridskolorna skulle vara måna om att spara de små ponnysarna från de stora ryttarna.. finns inte nog med hästar för att alla ska få rida varsin fullstor häst får man göra grupperna mindre för att alla ska få rida på vettiga villkor.

sedan att skritta fram/av ingår i ridlektionstiden kan jag tycka är ganska uselt, jag rider för instruktör med dennes hästar och min tid börjar när vi börjar jobba.

12-13ekipage på 1h.. effektiv tid... 35-40min?! på 1 instruktör ger således inte mycket kvalité.. men det är ju kundens sak att avgöra om det är värt pengarna.

---
men jag antar och förstår att bekymmer uppstår med hagar, boxar etc när man ska klämma in ridskolor i storstäderna o tätbebyggt område då det inte finns nog med ytor att ha hagar, rastplatser, paddock, ridhus på.. men jag kan då känna att finns inte platsen att göra det ordentligt kan man lika gärna låta bli.. man får faktiskt sätta djuren först, ryttaren sen.
---

hur det är med sporrar, spön etc på ridskolor har jag ingen uppfattning om.. fast å andra sidan har jag aldrig ridit en avtrubbad ridskolehäst och förstår inte att folk vill betala dyra pengar för att gynna en sådan verksamhet och rida sådanna hästar som inte kan bidra med särskillt mycket för ryttaren i längden.. man får ju bara "skrika och skälla" på hästarna... skänklar för att driva, dra i munnen för att stanna.. inget finlir.

--
nu rider jag på annat håll där ridskoleverksamhet sker och där är hästarna pigga och allerta... så bra ridskolor finns givetvis, omän de nog är lättare att hitta ute på landsbygden där marken är billigare att äga.

Fast då glömmer du att de där hemska avtrubbade ridskolehästarna kanske är precis rätt sorts häst om man ska börja lära sig rida. Att sitta på en känslig häst som reagerar för minsta lilla kan bli rena katastrofen i det läget. På en ridskola där eleverna är lite mer rutinerade så kan man också ha känsligare hästar, där det räcker att sitta till eller krama lite i tygeln för att halvhalten ska gå igenom.

Att man skrittar fram och av hästen är för mig självklart, men då behöver ju inte ridläraren vara med om h*n inte vill. Lektionen börjar när man tar tyglarna efter framskrittningen, och 45 minuters effektiv ridning räcker då åtminstone för mig - rider jag själv så sitter jag inte och nöter en timme heller.

Slutar för övrigt aldrig att förvånas över hur folk ogenerat spyr galla över ridskolor i såna här trådar. Låter det likadant när ni hittar privatstall med leriga hagar och ägare som rider hellre än bra?

För övrigt - man kan väl med bästa vilja i världen inte påstå att Mälarhöjdens ridskola ligger i innerstaden???

Köpte själv en häst från en ridskola som var deprimerad vilket jag inte förstod förrän efter ett tag. Många hästar utvecklar tydligen en slags depression på ridskolorna...
Men med rätt ridning, rätt hantering och stora hagar med kompisar så blev hon en vanlig häst igen. Hon är nuförtiden lycklig familjehäst hos andra ägare där hon trivs väldigt bra.
Jag är så glad att jag kunde ge henne livsglädjen tillbaka och den eftermiddagen hon kom galopperandes emot mig och gnäggade när jag skulle hämta in henne var för mig ett underbart ögonblick som jag har sparat långt in i mitt hjärta. Jag hade lyckats återuppliva ett självförtroende som för länge sedan slocknat i manegen på en ridskola. En häst känner inte tacksamhet men människor gör det och jag är väldigt tacksam att hon orkade lära mig hur vägen tillbaka för en ridskolehäst verkligen ter sig. Den var lång, tuff och riktigt svår på alla sätt och vis. Men vi lyckades hon och jag, tillsammans! :)

Fast då glömmer du att de där hemska avtrubbade ridskolehästarna kanske är precis rätt sorts häst om man ska börja lära sig rida. Att sitta på en känslig häst som reagerar för minsta lilla kan bli rena katastrofen i det läget. På en ridskola där eleverna är lite mer rutinerade så kan man också ha känsligare hästar, där det räcker att sitta till eller krama lite i tygeln för att halvhalten ska gå igenom.


jag började rida på en viktkänslig häst, visserligen var jag i vuxen ålder när jag började men iaf. sedan så köper jag inte det argumentet att det är bra att lära sig rida på avtrubbade hästar.. då lär du dig att en häst inte bryr sig om vikthjälper och andra signaler en "vanlig" häst lyssnar på, vilket gör att när du väl ska avancera vidare och lämna de avtrubbade får du börja om från början. då anser jag det bättre att lära rätt från början och låta sitsträningen ta sin tid så man kan rida med utan att ge en massa signaler till hästen.. instruktören får ta och longera hästen medans ryttaren lär sig hitta sitsen så man har koll och därefter lägga till tyglarna när sitsen är korrekt...



Att man skrittar fram och av hästen är för mig självklart, men då behöver ju inte ridläraren vara med om h*n inte vill. Lektionen börjar när man tar tyglarna efter framskrittningen, och 45 minuters effektiv ridning räcker då åtminstone för mig - rider jag själv så sitter jag inte och nöter en timme heller.


absolut ska man skritta fram och av.. men det roliga är att här debiteras det på instruktörstiden! fast denne inte gör sitt jobb som instruktör under hela tiden. är det en timme är det en timme, annars får man lov att säga att det är 45minuter, inte mer. och ursäkter såsom instruktörerna har på nämnda ridskola att tidschemat är förskjutet gör det inte acceptabelt att avsluta vissa ridlektioner i förtid utan kompensation för att hålla tidtabellen för nästa ridgrupp.


Slutar för övrigt aldrig att förvånas över hur folk ogenerat spyr galla över ridskolor i såna här trådar. Låter det likadant när ni hittar privatstall med leriga hagar och ägare som rider hellre än bra?


nu får du faktiskt skillja på äpplen och päron.. en ridskola lär eleverna rida, men det är så mycket mer.. hästhållning hagar etc.. jag tycker faktiskt att ridskolorna borde vara mer av exempel på hur en bra verksamhet ska se ut, inte vara bedrövliga, såsom nämnda är med framförallt hagar och framförallt mängden hagar.

och jag kan då säga att jag inte är besvärad av att säga åt stallägare att de får göra något åt saken, det gjorde jag i förra stallet, inge vidare respons i vissa fall och därav bytte vi stall omän det var väldigt fint stall med allt man kan önska att tillgå.



För övrigt - man kan väl med bästa vilja i världen inte påstå att Mälarhöjdens ridskola ligger i innerstaden???

okejdå, 10minuter utanför tullarna då, men hyffsat centralt.. gångavstånd från tunnelbana och buss som stannar utanför som går ofta och länge.

jag började rida på en viktkänslig häst, visserligen var jag i vuxen ålder när jag började men iaf. sedan så köper jag inte det argumentet att det är bra att lära sig rida på avtrubbade hästar.. då lär du dig att en häst inte bryr sig om vikthjälper och andra signaler en "vanlig" häst lyssnar på, vilket gör att när du väl ska avancera vidare och lämna de avtrubbade får du börja om från början. då anser jag det bättre att lära rätt från början och låta sitsträningen ta sin tid så man kan rida med utan att ge en massa signaler till hästen.. instruktören får ta och longera hästen medans ryttaren lär sig hitta sitsen så man har koll och därefter lägga till tyglarna när sitsen är korrekt...

Fast det stämmer inte alls med mina erfarenheter. Tvärtom kan det bli ganska farligt att sätta upp en total nybörjare på en känslig och framåt häst, i och med att man som nybörjare inte har den balansen och kroppkontrollen som krävs för att inte ge oavsiktliga signaler till hästen. Jag som då har har gått den "långa" ridskolevägen via inte alltför känsliga ponnyer håller heller inte alls med om att man komplett måste lägga om sin ridning när man börjar rida känsligare hästar, och absolut inte börja om från början heller. Det är ju bara frågan om att rida med finare och finare hjälper i takt med att man själv får bättre balans och kroppskontroll. Det är ju inte heller så att en häst antingen är totalt avtrubbad eller superkänslig - de flesta är någonstans däremellan. Och de bästa ridskolehästarna har förmågan att avpassa sin känslighet efter ryttaren, så att den rutinerade kan rida med små, fina hjälper, och nybörjaren kan göra lite fel utan att hästen får spel.


absolut ska man skritta fram och av.. men det roliga är att här debiteras det på instruktörstiden! fast denne inte gör sitt jobb som instruktör under hela tiden. är det en timme är det en timme, annars får man lov att säga att det är 45minuter, inte mer. och ursäkter såsom instruktörerna har på nämnda ridskola att tidschemat är förskjutet gör det inte acceptabelt att avsluta vissa ridlektioner i förtid utan kompensation för att hålla tidtabellen för nästa ridgrupp.

Gör det nåt, det? Det är en timme, för man är i ridhuset en timme. Det skulle ju inte vara ok att skippa framskrittningen, och gå direkt in och korta tyglarna när 15 minuter har gått. Därför skriver man ut att lektionen börjar kl 16 t ex, för kl 16 ska man vara i ridhuset med iordninggjord häst, för att hinna skritta fram till själva träningen börjar kl 16:15. Inte så konstigt om du tänker på det. Och är man så snål med tiderna som du är ska man kanske inte rida på ridskola - ena gången drar den egna gruppen över, nästa gång är det en annan grupp - det jämnar ut sig. Som du själv vet om du är lite mer van ryttare så är det inte de exakta minuterna som spelar roll när man rider, utan resultatet.

nu får du faktiskt skillja på äpplen och päron.. en ridskola lär eleverna rida, men det är så mycket mer.. hästhållning hagar etc.. jag tycker faktiskt att ridskolorna borde vara mer av exempel på hur en bra verksamhet ska se ut, inte vara bedrövliga, såsom nämnda är med framförallt hagar och framförallt mängden hagar.

Du menar att du tycker alla ridskolor borde ha perfekt hästhållning? Fine, men vem ska betala för den perfekta hästhållningen? De flesta ridskolor gör ju knappast övervinster som det är, vad får dig att tro att man skulle kunna ha ekonomiskt utrymme för ytterligare fördyringar? Och säg nu inte att ekonomin inte är någon ursäkt, för verksamheten måste ju gå runt. Dessutom har alla olika uppfattning om vad som är perfekt hästhållning, det kan man ju enkelt konstatera i vilket privatstall som helst. Så vems måttstock ska det vara, och varför?

Jag har aldrig sett en seriös ridskola som har bedrövlig hästhållning, för övrigt - det har man inte råd med, hästarna är alldeles för dyrbara för det. Däremot har vi åtminstone på vår ridskola köpt en och annan stackare från privata ägare som fått upp hull, muskler och eftersatt hovvård genom professionell skötsel på ridskolan. Dessutom brukar personalen vara enormt mån om hästarna - det är ju för att man älskar hästar som man jobbar med hästar, för varför annars står man ut med mycket slit för dåligt betalt?

okejdå, 10minuter utanför tullarna då, men hyffsat centralt.. gångavstånd från tunnelbana och buss som stannar utanför som går ofta och länge.

10 minuter? Då får man allt köra som en biltjuv... ;)

Boiiing
Dags för nästa rond! :-)

Lite kuligt är det när två välformulerade personer sätter ingång....... Rabbadam! Poff!

(Sorry över detta tramsiga inlägg......... men jag tycker denna tråd blivit lite småkul efter att ha lyfts till debatt. Retorik är ni duktiga på - jag finner att jag (nästan) håller på er båda! Må bäste man vinna, hälsar ponnytant som tycker att dåliga ridskolor är kass och bra ridskolor är finnemang.)

*kl*
Jag har ridit i ca 3 år på mitt ex häst. Har hållit mig till skritt och trav (galoppen har jag hoppat över då det var grenar ivägen första gången jag provade, men det är en annan historia...) När hon nu blev ett ex så ville jag inte släppa ridningen helt så jag provade att gå till ridskolan men där fick jag inte hästen att trava ensengång... Ridläraren skrek "Visa att du har benmuskler" vilket jag inte anser vara ridning. Trav ska fås med ett litet "sss"-ljud utan att sparka hästen hårt i magen. Så det blev första och sista gången på ridskolan....

*kl*
Trav ska fås med ett litet "sss"-ljud utan att sparka hästen hårt i magen. Så det blev första och sista gången på ridskolan....

om det vore så väl på ridskola :(

kl
Jag rider på en ridskola utanför sthlm som inte heller är felfri, de flesta hästar står i spiltor och en del krubbiter och har bukfetma även om dom går på grus, MEN, alla ridskoleelever är inte extremfall heller. Alla i nybörjargrupperna sitter inte o sliter och bankar på hästen, även om det finns de som gör det. (inte att förglömma de rutinerade grupperna också förövrigt). Men om ni läser "det värsta ni sett vid ridning" - tråden kan ni ju se att det är väldigt många privathästar som lider mycket mer än många ridskolehästar.

Dessutom, när en ridskolehäst verkligen lider så pensioneras dom. Dock oftast INNAN den gränsen är korsad, och de hästar som inte trivs eller platsar i undervisningssyfte, de blir inte långvariga. Ha inte så mycket fördomar mot ridskolor, när ni inte har fördomar mot ridning i sig självt som oftast också är väldigt onaturligt för hästen. :cool:

Är glad för din och hästens skull!!:laugh:
Nej tyvärr är det ju så att alla hästar inte passar till allting, precis som människor inte gör, en del människor klara t.ex. inte vissa arbeten eller miljöer, och en häst kan ju ocksp må dåligt av en ägare den inte trrivs med. Så ibland funkar det tyvärr inte, det är ju precis det som är grejen, de är inga maskiner så man får verkligen hoppas att de flesta är vettiga nog att inte använda de hästar som inte trivs.
Själv är jag lyckligt lottad och är på en riktig SUPERRIDSKOLA! :laugh: Man inser bara mer och mer vilken fin kvalitet det är och hur duktig hon som är ansvarig är, hon är verkligen supernogrann med vilka hästar hon tar in i verksamheten, och har dem alltid på prov ett tag först, då duktiga elever som hon känner bra och tror (eller i princip vet i hennes fall, hon har sån himla koll!) kommer passa med hästen. Och funkar det inte så behåller hon dem inte. I sommar har det dessutom pensionerats en häst som gått på ridskolan ett tag, och detta innan han börjat må dåligt eller så, han fick komma till en supertrevlig familj! :)
Där är det iaf jättetrevliga hästar, och det är precis som säges, hästarna kan anpassa sig jättebra efter ryttarna, de jobbar på ett helt annat sätt med de duktigare ryttarna, sen är det självklart inte samma sak som att sitta och rida sin egen pigga tävlingsähäst för faktum är ju ändå att det ÄR andra som rider den, men jag tycker det funkar superbra!
Vi har och har haft ett stooort antal hästa och ponnier som gått SM i flera disipliner och funkat superbra i verksamheten. Och de flesta hästarna tycker faktiskt det kan vara ganska skönt att bara lufsa runt efter kompisarna några varv i ridskolan, de gillar att arbete, vilket verkligen märks när de inte gör det, och om någon lessnar får de gå lite mindre, kanske mer med duktigare elever eller åka iväg någon vecka på semester och brukar då vara jättetaggade och med glädje ge sig in i ridhuset med en liten nybörjare. Därför tycker jag inte man kan säga att livet som ridskolehäst är dåligt. Så jag för min del har väldigt fina erfarenheter av den ridskolan på alla sätt och vis, tråkigt att höra era historier!:crazy:
hoppsan, inte alls lite långt! :p

*kl*

DEt finns många ridskolor som skulle kunna förbättras,men som ngn nämnde även privatstallen.
Det här med skänkeldöda hästar,nybörjare som sparkar och sliter...tja, jag måste erkänna att jag kände mig bättre till mods när min dotter fick sin lägerponny igår på första ridlektionen.
Hon skulle inte klarat,lr vågat sätta sig på en annan sorts häst.
Han är va vi skulle kalla "lat". Hon fick jobba järnet med skänklar och han luffsade på i maklig takt,ibland sakta han av. Hon fick då av ridläraren ett spö i handen (vilket jag personligen är lite emot) MEN inte en enda ggn va hon tvungen att använda det, det räckte med att ponnyn visste hon hade det så räckte det med försiktig skänkeltryckning. Lite luriga kan dom nog va hästarna, och jag tror helt bestämt att dom känner skillnad på nybörjare och rutinerade ryttare.
En annan flicka i gruppen hade samma sak med sin häst som sen fick gå den mer rutinerade lektionen efteråt. Såg lite av den lektionen, och där behövdes varken spö lr hårda skänklar. Hästen gick klockrent.
Så även om en häst "trubbar" av, så tror jag allt den kan "väckas" igen av en annan ryttare.
Säg att det är 1 nybörjarlektion per dag,så tror jag inte att 45 min per dag kan totalförstöra en häst om den samtidigt oxå rids av kunniga.

Just på denna ridskola går alla hästar ute varje dag och jag upplever att dom trivs med livet. Till och med mkt bättre än vissa (många) privathästar jag stött på.
I mina yngre dagar har jag oxå varit med om ridskolor där det svidit i hjärtat när man sett hur hästarna har det, så stort eloge till de ridskolor som gör så gott de kan för att hästarna ska ha det så bra det går:bow:
Även dessa "avtrubbade" hästar som lär ängsliga barn att våga rida:bow:

om det vore så väl på ridskola :(

kl
Jag rider på en ridskola utanför sthlm som inte heller är felfri, de flesta hästar står i spiltor och en del krubbiter och har bukfetma även om dom går på grus, MEN, alla ridskoleelever är inte extremfall heller. Alla i nybörjargrupperna sitter inte o sliter och bankar på hästen, även om det finns de som gör det. (inte att förglömma de rutinerade grupperna också förövrigt). Men om ni läser "det värsta ni sett vid ridning" - tråden kan ni ju se att det är väldigt många privathästar som lider mycket mer än många ridskolehästar.

Dessutom, när en ridskolehäst verkligen lider så pensioneras dom. Dock oftast INNAN den gränsen är korsad, och de hästar som inte trivs eller platsar i undervisningssyfte, de blir inte långvariga. Ha inte så mycket fördomar mot ridskolor, när ni inte har fördomar mot ridning i sig självt som oftast också är väldigt onaturligt för hästen. :cool:

Den här tråden är just en ridskole-tråd. Privatryttare kan vara minst lika dåliga, men just den här tråden handlar om ridskolor och vad man har för erfarenheter av dem. Jag har inga fördomar mot ridskolor, men de jag har sett är inte alls bra så därför skriver jag om dem. Har inte sett en enda bra, om jag ska vara helt ärlig. Varför, det vet jag inte. Jag har haft otur, antagligen.

En häst som har gått i ridskolan i 20 år? Den borde ju få vila ut, men nehe.. Sedan fanns även en häst född -79 som pensionerades för ett år sedan, mager och liksom tovig. Jag har inga fördomar mot någonting, allting kan vara så olika när det gäller hästar. Ridning kan vara hemsk, men den kan också vara rolig för en häst. Det beror helt och hållet på ryttaren.
Att hästar står på grus är ju verkligen inte bra? Hästen vill äta hela tiden, och när det tas bort blir det så onaturligt det bara kan bli för hästen.
En privatryttare är oftast ett bättre alternativ för hästen. Då är det oftast bara en ryttare som rider, ngt som ger trygghet. Det är oftast mer varierad ridning. oftast är också en privatryttare duktigare och rider med finare hjälper än en nybörjare på en ridskola.
Men självklart finns det bra ridskolor, det finns dem som har stora hagar och säljer hästarna så fort de tröttnar. De finns dem som har väldigt varierad ridning även för hästarna och de finns dem som lär saker till nybörjare på ett väldigt, väldigt bra sätt. Men ingen häst ska börja med krubbitning, då är ju något fel. Då mår inte hästen bra. Självklart finns det privathästar som också håller på med sådant, men den här tråden handlar just om ridskolor.
En häst ska inte vara tjurig och lat, då trivs den ju inte. Ofta är det ju sådant man ser på ridskolor, och det är väldigt, väldigt synd.
Jag önskar att det fanns fler bra ridskolor, för räcker inte pengarna till att ha glada och nöjda hästar, ska man inte ha ridskola alls. Det är ju ändå hästarna som gör jobbet, det är ju ändå de man ska sätta i första hand.

..fast nu skriver du också om privatryttare.............. :-)
Visst har du fördomar! Det har vi ALLA och våra uppfattningar/fördomar bygger på våra erfarenheter. Och dina erfarenheter av ridskolor är inte bra, alltså.........

..fast nu skriver du också om privatryttare.............. :-)
Visst har du fördomar! Det har vi ALLA och våra uppfattningar/fördomar bygger på våra erfarenheter. Och dina erfarenheter av ridskolor är inte bra, alltså.........


okejokej, jag har väl fördomar då (och skriver om privatryttare gör jag också) :p. Men inte den värsta sorterns; jag hatar inte alla som säger att de rider på ridskola. ;)

Ojoj tror du det är så på alla Ridskolor tror du HELT fel!:idea:

Jag har egna hästar men rider även på ridskola eftersom mina egna hästar inte är inridna än.

Iallafall: På min ridskola står hästens välbefinnande i centrum, omvårdnanden är viktig och eleverna lär sig att visitera och massera loss stela muskler innan lektionen börjar. Alla Elever måste vara i stallet ½ timme innan lektionen för att hinna med att pyssla om hästen ordentligt.
Ponnyerna och Hästarna är väldigt trevliga och harmoniska, de som inte trivs eller mår bra av att gå i verksamheten säljs till privatryttare. Nytt stall har byggts med ENBART boxar för att även där se till hästarnas bästa!

Även andra ridskolor i närheten som jag besökt har bra ordning på sina stallar och hästar. och de är noga med att hästarna trivs och mår bra!:)

Självklart finns det skräck exempel men jag tror att dagens ridskolelever blir medvetna om vad som är rätt och fel.
Tyvärr så får jag väll hålla med om det som någon skrev att utnyttjandet av hjälptyglar bland de yngre har blivit mer och mer utbrett, men om de används i samrådan med en kunnig instruktör tycker jag inte det är så allvarligt.

Jag funderar på vad TS själv har för anknytning till hästar?

Och ska även tillägga att de värsta skräckexemplen jag sett på senare tid är just privatryttare, som kräver mer av hästen än vad den egentligen kan! Verkar som fler och fler köper häst till sig själva och sina barn men verkar inte ha någon gedigen kunskap om hur en häst ska ridas och utbildas utan många tycks tro att hästar oavsett ålder kommer i ett färdig utbildat paket där det bara är att tuta och köra!:cool:

Den här tråden är just en ridskole-tråd. Privatryttare kan vara minst lika dåliga, men just den här tråden handlar om ridskolor och vad man har för erfarenheter av dem. Jag har inga fördomar mot ridskolor, men de jag har sett är inte alls bra så därför skriver jag om dem. Har inte sett en enda bra, om jag ska vara helt ärlig. Varför, det vet jag inte. Jag har haft otur, antagligen.

En häst som har gått i ridskolan i 20 år? Den borde ju få vila ut, men nehe.. Sedan fanns även en häst född -79 som pensionerades för ett år sedan, mager och liksom tovig. Jag har inga fördomar mot någonting, allting kan vara så olika när det gäller hästar. Ridning kan vara hemsk, men den kan också vara rolig för en häst. Det beror helt och hållet på ryttaren.
Att hästar står på grus är ju verkligen inte bra? Hästen vill äta hela tiden, och när det tas bort blir det så onaturligt det bara kan bli för hästen.
En privatryttare är oftast ett bättre alternativ för hästen. Då är det oftast bara en ryttare som rider, ngt som ger trygghet. Det är oftast mer varierad ridning. oftast är också en privatryttare duktigare och rider med finare hjälper än en nybörjare på en ridskola.
Men självklart finns det bra ridskolor, det finns dem som har stora hagar och säljer hästarna så fort de tröttnar. De finns dem som har väldigt varierad ridning även för hästarna och de finns dem som lär saker till nybörjare på ett väldigt, väldigt bra sätt. Men ingen häst ska börja med krubbitning, då är ju något fel. Då mår inte hästen bra. Självklart finns det privathästar som också håller på med sådant, men den här tråden handlar just om ridskolor.
En häst ska inte vara tjurig och lat, då trivs den ju inte. Ofta är det ju sådant man ser på ridskolor, och det är väldigt, väldigt synd.
Jag önskar att det fanns fler bra ridskolor, för räcker inte pengarna till att ha glada och nöjda hästar, ska man inte ha ridskola alls. Det är ju ändå hästarna som gör jobbet, det är ju ändå de man ska sätta i första hand.

Men vilka hästar ska nybörjarna rida då? Om ridskolor inte fanns, så finge ju nybörjarna köpa egna hästar att lära sig rida på - som då enbart skulle ridas av en och samma nybörjare.

Alla hästar finner dessutom inte sin trygghet i människan, som kommer ett par timmar om dagen. Våra ridskolehästar har helt tydligt sin stora trygghet i sin flock, som de tillbringar all sin tid med. Det är de andra hästarna som är tryggheten, inte människorna. Och det är väl rimligen också mer naturligt? Sen finns det en del hästar som inte pallar att ha många olika ryttare, och de ska såklart inte vara ridskolehästar. Ungefär som att en del hästar gillar när det händer mycket, och de ska såklart inte stå i ett litet stall med två andra hästar där ingenting händer.

jag har iofs bara sett en innerstads ridskola, mälarhöjdens ridskola i södra stockholm...

vid första anblick.. spiltor, förfallet, slitet, vanvårdade lokaler och hagar.. de har ett halvdussin hästar på under 100kvm med lera halvvägs upp till hasarna.. och en liten paddock med massa betongfundament som tittar fram som hage för uppåt 10häst samtidigt...

krubbitande och andra olater hör tydligen till..

sedermera så håller de mer än gärna fast sina elever på ponnys, även om de passerat 170cm längd med god marginal.. bara för att det är bekvämt och alltid varit så?! det tycker jag är skandal, betalar man för lektion på häst ska man rida häst inte ponny.. tycker även att ridskolorna skulle vara måna om att spara de små ponnysarna från de stora ryttarna.. finns inte nog med hästar för att alla ska få rida varsin fullstor häst får man göra grupperna mindre för att alla ska få rida på vettiga villkor.

sedan att skritta fram/av ingår i ridlektionstiden kan jag tycka är ganska uselt, jag rider för instruktör med dennes hästar och min tid börjar när vi börjar jobba.

12-13ekipage på 1h.. effektiv tid... 35-40min?! på 1 instruktör ger således inte mycket kvalité.. men det är ju kundens sak att avgöra om det är värt pengarna.

---
men jag antar och förstår att bekymmer uppstår med hagar, boxar etc när man ska klämma in ridskolor i storstäderna o tätbebyggt område då det inte finns nog med ytor att ha hagar, rastplatser, paddock, ridhus på.. men jag kan då känna att finns inte platsen att göra det ordentligt kan man lika gärna låta bli.. man får faktiskt sätta djuren först, ryttaren sen.
---

hur det är med sporrar, spön etc på ridskolor har jag ingen uppfattning om.. fast å andra sidan har jag aldrig ridit en avtrubbad ridskolehäst och förstår inte att folk vill betala dyra pengar för att gynna en sådan verksamhet och rida sådanna hästar som inte kan bidra med särskillt mycket för ryttaren i längden.. man får ju bara "skrika och skälla" på hästarna... skänklar för att driva, dra i munnen för att stanna.. inget finlir.

--
nu rider jag på annat håll där ridskoleverksamhet sker och där är hästarna pigga och allerta... så bra ridskolor finns givetvis, omän de nog är lättare att hitta ute på landsbygden där marken är billigare att äga.

Jag kan hålla med dig om att den anläggningen ser förjävlig ut, verkligen. Men eftersom dom har väntat på sin nya anläggning (som har skjutits upp flera gånger) så kanske man inte vill satsa mer av ridskolans (troligtvis) ansträngda ekonomi på att renovera ett stall som rivs om två år. Det blir "lappa och laga"-metoden.

Skritta fram och av ingår väl i lektionstiden på de flesta ridskolor? Inget konstigt med det. Visst ska man inte hålla kvar sina långa ryttare på ponny alltför länge, men med tanke på att det är så pass många hästar som står där år efter år så mår dom kanske inte så himla dåligt. Jag har ridit ett par ponnycuper på Mälarhöjden och sett deras ponnyer på tävling flera gånger och dom flesta är riktigt trevliga, känsliga och presterar bra i både dressyr och hoppning. Denna ridskola har självklart också sina brister men alla ridskolor kan nog förbättras mer eller mindre. Men man ska inte vara så snabb på att döma när man inte vet bakgrunden.

Men vilka hästar ska nybörjarna rida då? Om ridskolor inte fanns, så finge ju nybörjarna köpa egna hästar att lära sig rida på - som då enbart skulle ridas av en och samma nybörjare.

Alla hästar finner dessutom inte sin trygghet i människan, som kommer ett par timmar om dagen. Våra ridskolehästar har helt tydligt sin stora trygghet i sin flock, som de tillbringar all sin tid med. Det är de andra hästarna som är tryggheten, inte människorna. Och det är väl rimligen också mer naturligt? Sen finns det en del hästar som inte pallar att ha många olika ryttare, och de ska såklart inte vara ridskolehästar. Ungefär som att en del hästar gillar när det händer mycket, och de ska såklart inte stå i ett litet stall med två andra hästar där ingenting händer.

Egentligen är det inte nybörjarna som är problemet, utan det är hur de blir lärda av de som kan. Sätter du en nybörjare på en avtrubbad häst som aldrig kommer att kunna känna vikthjälper och säger "Slå till med spöet när han inte vill gå!" är det ju klart att ungen lär sig att "aha, så gör man! Sparkar man med skänklarna så går den och drar man i tyglarna stannar den!:idea:".
Men om man berättade för nybörjarna hur man red med vikthjälper och så fint som möjligt och satte upp dem på en häst som kände vikthjälper (inte de finaste hjälper, men som ändå inte var helt avtrubbad) så skulle de ju lära sig att rida på ett sätt som var snällare mot hästen med en gång.

Jag kan hålla med dig om att den anläggningen ser förjävlig ut, verkligen. Men eftersom dom har väntat på sin nya anläggning (som har skjutits upp flera gånger) så kanske man inte vill satsa mer av ridskolans (troligtvis) ansträngda ekonomi på att renovera ett stall som rivs om två år. Det blir "lappa och laga"-metoden.

Skritta fram och av ingår väl i lektionstiden på de flesta ridskolor? Inget konstigt med det. Visst ska man inte hålla kvar sina långa ryttare på ponny alltför länge, men med tanke på att det är så pass många hästar som står där år efter år så mår dom kanske inte så himla dåligt. Jag har ridit ett par ponnycuper på Mälarhöjden och sett deras ponnyer på tävling flera gånger och dom flesta är riktigt trevliga, känsliga och presterar bra i både dressyr och hoppning. Denna ridskola har självklart också sina brister men alla ridskolor kan nog förbättras mer eller mindre. Men man ska inte vara så snabb på att döma när man inte vet bakgrunden.

nog vet jag att de väntar på sitt nya stall... men jag skulle inte bli förvånad om de står där med samma stall om ytterligare 10år.. byråkratin ser ut som det gör och vilken privatperson som helst som hyser missnöje sätter käppar i hjulet för de.. sedan så tycker jag faktiskt inte man kan hålla på o låta det förfalla så som det låtits göra, för att man väntar... 5år.. 10år?

Det är viktigt att ridlärare kan tillrättavisa elever till hur de ska lösa problem, det ska ALDRIG vara okej att slita/sparka/slå! :mad:'


Håller helt med.

Jag jobbade förr som ridlärare på en ridskola (när ordinarie ridlärare var lat och inte orkade ta sina lektioner, utan satte det på mig... och tyvär är det sanningen...)

Jag började alla mina lektioner (med ny grupp) med att säga "Hej jag heter Madeleine, jag är er ridlärare ikväll eftersom xxx inte är här idag. Jag har en regel för den som rider för mig, är man elak mot sin häst får man ställa upp på mittlinjen och gå in med hästen!" Det var aldrig någon som var elak mot sin häst under mina lektioner... :devil:

Men det finns bra ställen också, har själv ridigt på olika ridskolor men den sista var klart bäst.
Här fick man lära sig att skänkel, säte och vikt var det du styrde hästen med, vill Du samla så sitt emot så hästen måste korta. När Du ökar slappna av och andas ut för att lätta upp för hästen.
Tygeln använs till att ställa och för finlir.
Ägaren kollade detta med jämna mellanrum genom att vi elever fick fästa tyglarna i nosgrimman.

Min häst som jag har nu blir riden på samma sätt och är otroligt känslig för alla hjäper, kommer att bli en som tillslut känner hur man tänker göra och lyder redan där.

Egentligen är det inte nybörjarna som är problemet, utan det är hur de blir lärda av de som kan. Sätter du en nybörjare på en avtrubbad häst som aldrig kommer att kunna känna vikthjälper och säger "Slå till med spöet när han inte vill gå!" är det ju klart att ungen lär sig att "aha, så gör man! Sparkar man med skänklarna så går den och drar man i tyglarna stannar den!:idea:".
Men om man berättade för nybörjarna hur man red med vikthjälper och så fint som möjligt och satte upp dem på en häst som kände vikthjälper (inte de finaste hjälper, men som ändå inte var helt avtrubbad) så skulle de ju lära sig att rida på ett sätt som var snällare mot hästen med en gång.

Fast jag har aldrig någonsin sett en ridskola som verkligen säger till eleverna och sparka hästen i magen för att få den att gå framåt.

Hur det går när man sätter upp en nybörjare på en känslig och framåt häst har jag däremot sett - ryttaren gör en ofrivillig rörelse i sadeln pga dålig balans och ovana att följa med i hästens rörelser, vilken hästen tolkar som en framåtdrivande hjälp och ökar tempot, ryttaren tappar balansen ännu mer och hästen sätter av i galopp. Hästen blir rädd och ryttaren riskerar att skada sig. Inte min idé om vettig inlärning. Bättre då att sitta upp på en rutinerad häst som är van vid nybörjare, och vet att om ryttaren rör sig lit oförsiktigt i sadeln så är det inte att tolka som en galoppfattning.

Annars blir det ju som att övningsköra i en Ferrari - farligt för alla parter.

Fast jag har aldrig någonsin sett en ridskola som verkligen säger till eleverna och sparka hästen i magen för att få den att gå framåt.
-Nej men däremot så säger de inte åt eleverna när de bankar i sidorna. När hästen inte vill springa längre, hör man ofta "Tryck till med skänkeln då!" och eleven sparkar till. I alla fall det jag har sett. Har även haft ett antal ridskolelever som går på ridskolor jag inte har sett som har fått rida på mina hästar. De bankar också med skänklarna.
Därför behövs ju en känsligare häst. Och visst, kanske var det inte så smart av mig att föreslå det där med en som var känslig för vikthjälper, men den kunde ju ha varit piggare så att eleverna aldrig hade behövt sparka med hälarna.

Hade inte tid att läsa hela tråden nu, så ursäkta om jag upprepar ngt

Jag som är ridskoleunge i botten undrar verkligen hur många ridskolor du varit då? Det låter ju fruktansvärt som du beskriver det, men det är inget som jag känner igen från de ställen jag har besökt. Det har varit allt från små ridskolor (ca 10 hästar & ponnyer) till större (50 hästar & ponnyer). Självklart har man emellanåt möt hästar och ponnyer som inte trivts, men dessa brukar ridskolorna också göra sig av med eftersom de sällan funkar bra i verksamheten.

När det gäller avtrubbade hästar brukar man, mig veterligen, göra sig av med dessa också. Inte heller de funkar ju särskilt bra i verksamheten eftersom barnen brukar tycka det är jobbigt att rida på dessa. För att göra reklam för sig som en bra ridskola behöver man hästar som funkar bra i verksamheten, och det gör de sällan om de inte är välmående.

Sen får inte alla hästar optimal vård kanske. Det kan ju fattas pengar t.ex. eller så anser inte personalen att vissa saker bör prioriteras. På "min" ridskola är det t.ex. först med nuvarande hästansvarig som hästarna börjat få regelbunden massage och laser på de som behövt. Tidigare har bara några hästar blivit kollade av tandtekniker men nu kollas alla minst en gång om året. :bow: åt henne

Ibland kan man behöva väga saker för och emot också. Jag kan förstå att inte alla ridskolor funkar bra, men förhoppningsvis märker ju SvRF (om man nu pratar ridskolor som lär ut engelsk ridning) detta genom besöksgruppen. Men vad är alternativet? Att alla som vill börja rida köper hem en billig häst som kanske nappt får någon omvårdnad alls eller att många går miste om umgänget med dessa fantastiska djur?

Det är sorgligt men helt sant det du skriver :( dåligt att det ska vara så på dom flesta ridskolor...

Det är sorgligt men helt sant det du skriver :( dåligt att det ska vara så på dom flesta ridskolor...

Är du säker på att det verkligen är så på de flesta ridskolorna?

kl
På tal om nybörjare så tror jag att det egentligen inte är de som är problemet. De flesta nybörjadeär väldigt försiktiga och till och med rädda och gör som man säger. De som är problemet anser jag är de som tror att de kan allt, de vet allt om ridning fast de bara precis har kommit ur nybörjarstadiet.
Om jag skulle låta min häst gå en lektion på en ridskola så hade jag mycket hellre låtit den gå med en nybörjare som inte kan någonting alls nästan och då kan de gå där och lunka bara, det blir ju som en helt vanlig promenad bara att det har ryttare på ryggen. Om jag hade låtit den gå en lektion med en grupp som inte längre är nybörjare och de skrittar, travar & galopperar då blir det inte längre en promenad utan det är då hästen verkligen jobbar i fel form och blir förstörd.
Mest svammel och kanske ingen som förstår :D Men det är vad jag tycker iaf, någon som håller med?

kl
På tal om nybörjare så tror jag att det egentligen inte är de som är problemet. De flesta nybörjadeär väldigt försiktiga och till och med rädda och gör som man säger. De som är problemet anser jag är de som tror att de kan allt, de vet allt om ridning fast de bara precis har kommit ur nybörjarstadiet.
Om jag skulle låta min häst gå en lektion på en ridskola så hade jag mycket hellre låtit den gå med en nybörjare som inte kan någonting alls nästan och då kan de gå där och lunka bara, det blir ju som en helt vanlig promenad bara att det har ryttare på ryggen. Om jag hade låtit den gå en lektion med en grupp som inte längre är nybörjare och de skrittar, travar & galopperar då blir det inte längre en promenad utan det är då hästen verkligen jobbar i fel form och blir förstörd.
Mest svammel och kanske ingen som förstår :D Men det är vad jag tycker iaf, någon som håller med?

Jag håller faktiskt med dig. Men för mig är sådana som du beskriver också nybörjare.

Ja egentligen är de ju de, men de räknas ju inte längre som nybörjare på ridskolan eftersom de kan rida utan ledare de kan skritta trava och galoppera, tyvärr.

Här omkring finns det en hel del ridskolor och vad jag vet så är de seriösa verksamheter som tar hand om hästarna på bästa sätt. Alla har gott rykte om sig iallafall. Där jag red hade de som motto: hästens och ryttarens bästa i centrum. Alla instruktörer är utbildade och dessutom har olika specialiteter (ex en är inriktad på hoppning, nån på voltige osv). Samma veterinär och hovslagare används och de känner alla hästar. Det är mycket teori som kan handla ex om hästens beteende eller vad nu gruppen har för önskemål. Alla hästar är välutbildade, snälla och utbildas av personalen. Ingen häst används mer än 5 år och de säljs så fort man märker att de inte passar.

Jaa precis, men det blir lite fel att kalla dem nybörjare. Jag har ganska bra erfarenheter av ridskola och riktigt nybörjare och jag förstår inte alls hur det skulle funka med känsligare hästar! Jag tror helt enkelt inte det skulle gå. Om nybörjaren i fråga är 12-13 eller äldre och inte tror att dom vet allt kanske det eventuellt kan funka hyfsat att prata mer om vikthjälper men nej egentligen tror jag inte det skulle ara något bra sätt då heller. Kommer man ihåg hur det var att börja rida eller har varit på ridskola med nybörjare så vet man varför det skulle bli väldigt svårt. Man måste ju faktiskt börja någonstans, har sett själv hur sjukt fel det blir när opedagogiska människor ska försöka lära ut ridning. Så, man måste få börja med att benen fram, tygel broms och sväng, och försöka ha hyfsad kontroll över sin egen kropp.
Sen förstår jag självklart era åsikter, det gör jag verkligen men i praktiken skulle det inte fungera.

Vad gäller "avtrubbade" hästar:
Jag tycker inte att man kan säga "tack alla avtrubbade hästar som lär nybörjare att rida". Visst, hästarna är lugna, gör inget oväntat osv men det är ju just för att de är avtrubbade, de orkar inte bry sej längre. Det är liksom ingen anledning till att ha sånna hästar. Att man ska sätta helt oerfarna personer (barn) på pigga och livliga hästar säger jag verkligen inte. Det är bara farligt. Men en häst kan vara lugn utan att vara deprimerad, om den känner sig trygg med det den gör och har stabilt psyke. Sen tycker jag att det är en idé att ha mycket sits- och balansträning innan man verkligen börjar rida. Till exempel att de nya eleverna med ledare, på hästar som är trygga med ledaren, får träna på sits och balans och sin egen kroppskontroll, innan de behöver lära sej hantera hästen också från hästryggen.
Sen borde alla ridskolor ha teori om hästens instinkter och beteende. Så att eleverna lär sig hur hästar fungerar och reagerar.

Och när det kommer till att sparka och slå hästarna: på ridskolan jag gick på när jag var liten, så predikade faktiskt ridläraren till eleverna, om hästen stannade eller inte började trava osv (vare sej det var av "lathet" eller om den skulle bajsa) "Smäll till honom rejält med spöet så han vet att det är du som bestämmer!" Jag menar, allting handlare om att hästen skulle veta att ryttaren bestämde. Visst måste det vara ryttaren som är ledaren, men verkligen inte på ett sådant sätt!

Sen vill jag absolut nämna de bra ridskolorna jag varit på också: en som jag gick på när jag var lite större, där hästarna stod i stora flockar på lösdrift! (och i stallet boxar). Vissa var lugna och självsäkra individer som passade bra för små/ovana ryttare, andra var med uppmärksamma och vakna och passade mer erfarna ryttare. Alla var dock samarbetsvilliga och tyckte om att gå lektioner/bli ompysslade...
På en annan ridskola, där jag var på ridläger (Grytåsa ridcenter) gick hästarna också i stora hagar/box. På lektionerna: Satt ryttaren i balans, utan att dra hästen i munnen så jobbade hästen helt självständigt i form. Och då menar jag höjde ryggen, böjde nacken, trampade under sej. Inte det vanliga knepet att bara böja in huvudet. Alla hästar hade halsring som ryttarna tog i när hästen skulle stanna/bryta av. Ett väldigt smart sätt, tycker jag, på ridskolehästar för att slippa slitage i munnarna. Hästarna blev uppenbarligen regelbundet ridna av väldigt kunniga människor. Alla hästar såg lyckliga ut och hade glimt i ögonen. Jag hade min egen häst med mig så jag red inte någon av redas hästar, men blev iaf väldigt glad av det jag såg! :bow:

SÅ, det finns såklart båda bra och dåliga ridskolor. Så är det med det mesta. Man får väl försöka hitta dem bra och stötta dem istället för de dåliga, och kanske försöka jobba på att göra dem "dåliga" bättre och få de olyckliga hästarna att må bättre!

*kl*

Jag måste få ställa en fråga.... HUR ska ungarna göra då?
När min dotter hade försökt på det "fina" sättet ,som hon lärt sig, i en halvtimme, utan att det hjälper? Hästen saktade ideligen av och stoppade upp de andra,viket resulterade i att ridläraren gav henne ett spö till sist (vilket jag annars är helt emot) , men hon behövde ju inte ens använda det. Det räckte med att ponnyn VISSTE att hon hade det. Men så vad ska ungarna göra? Är ju heller inte kul att sitta i 50 min och inte få fram hästen. Min dotters skänklar "når inte runt" de större ponnysarna, och att rida fram med sättet på ett fungerande sätt kan hon inte ännu.
Hon har fullt sjå med att lära sig sitta kvar och kunna rida lätt.

Hästarna behöver inte alls vara avtrubbade för att inte vilja gå fram med ovana ryttare. I synnerhet små ponnyer som går med små barn på ryggen lär sig kvickt att de inte behöver bry sig om den som sitter på. De har ofta mer respekt för ett spö.:p

Hästarna behöver inte alls vara avtrubbade för att inte vilja gå fram med ovana ryttare. I synnerhet små ponnyer som går med små barn på ryggen lär sig kvickt att de inte behöver bry sig om den som sitter på. De har ofta mer respekt för ett spö.:p

Ja, den uppfattningen har jag oxå fått genom de ridskolehästar jag stött på.
Tror inte att alla ridskolehästar från början va superkänsliga för hjälper men sen förstörts av bankande ungar....det går lixåm inte ihop riktigt, för då skulle ju ungarna från början redan lärt sig inte banka om hästen flugit fram i 190 och ridskolehästen skulle inte blivit "avtrubbad".

På en annan ridskola, där jag var på ridläger (Grytåsa ridcenter) gick hästarna också i stora hagar/box. På lektionerna: Satt ryttaren i balans, utan att dra hästen i munnen så jobbade hästen helt självständigt i form. Och då menar jag höjde ryggen, böjde nacken, trampade under sej. Inte det vanliga knepet att bara böja in huvudet. Alla hästar hade halsring som ryttarna tog i när hästen skulle stanna/bryta av. Ett väldigt smart sätt, tycker jag, på ridskolehästar för att slippa slitage i munnarna. Hästarna blev uppenbarligen regelbundet ridna av väldigt kunniga människor. Alla hästar såg lyckliga ut och hade glimt i ögonen. Jag hade min egen häst med mig så jag red inte någon av redas hästar, men blev iaf väldigt glad av det jag såg! :bow:

SÅ, det finns såklart båda bra och dåliga ridskolor. Så är det med det mesta. Man får väl försöka hitta dem bra och stötta dem istället för de dåliga, och kanske försöka jobba på att göra dem "dåliga" bättre och få de olyckliga hästarna att må bättre!

Jag har också varit på Grytåsa och jag håller inte med dej alls :angel: Om idén med halsringen hade funkat så visst, men problemet var ju att hästarna lyssnade inte på den och i stort sett alla hästarna gick där i sin egen lilla värld och absolut inte i någon bra form.
Dessutom jag kan inte heller hålla med dej om att hästarna hade mer glimt i ögonen än några andra ridskolehästar. Men det har kanske ändrats inte vet jag, vi har iaf väldigt olika åsikter :P

Hästarna behöver inte alls vara avtrubbade för att inte vilja gå fram med ovana ryttare. I synnerhet små ponnyer som går med små barn på ryggen lär sig kvickt att de inte behöver bry sig om den som sitter på. De har ofta mer respekt för ett spö.:p

Ja, precis, de lär sig sortera sina ryttare helt enkelt. Annars skulle de ju inte kunna gå fram hur fint som helst med en annan ryttare - sitter ridläraren upp på även den slöaste ponny så brukar den ju genast lyssna på mycket villigt, utan sparkar och slag. Om den vore kroniskt avtrubbad skulle ju inte det gå.

Jag kan ta som exempel en ponny som jag red lite grann förut. Problemet med den var att den inte lyssnade på ryttaren, utan på uteritter gärna parkerade i ett dike för att äta i lugn och ro. Jag följde med en gång när ägarens/uppfödarens dotter red den, och den gick kanske 100 meter, sen stannade den och började äta. Ryttaren skänklade på, ingen effekt. Hon gick på med spöet - ingen effekt. Hon sparkade hästen i sidorna - ingen effekt. Hon skrek och grät - ponnyn stod lugnt kvar och åt utan att låta sig störas.

Sen satt jag upp på samma ponny. Jättesnäll. Hon föreslog ett par gånger att vi skulle gå ner i diket, och det räckte med en lätt skänkeltryckning för att hon skulle avstå.

Hade hästen på ett mirakulöst sätt blivit känslig och vaknat till liv från sin avtrubbade tillvaro bara för att jag red den? Absolut inte, den märkte mycket väl vad den andra ryttaren gjorde. Det var bara det att ponnyn hade märkt att man inte behövde lyssna på henne.

Och skillnaden var väl kanske att ägarens dotter aldrig satt sin fot på någon ridskola, utan lärt sig rida hemma på mammas ponnyer. Medan jag hade gått på ridskola och lärt mig rida på riktigt.

Tycker det ska finnas en lag i djurskyddssynpunkt att en häst inte bör gå på en ridskola i mer än fem år.

En häst som tycker om sitt arbete ska man inte behöva ha spö på, det är ridlärarens ansvar att lära ungarna att rida med sunt förnuft!

Håller helt med dig, och hur många hästar är det inte då på ridskolor som står i spiltor som behöver krubbbitarrem?

Inte läst alla svar här nu.. men vill berätta om mina erfarenheter.
Här där jag bor finns ridklubbarna täta, allt från 2 km bort till 4 mil bort. Inom en radie av 4 mil har vi 6 ridskolor som jag testat att rida på som barn eller vuxen. Två av dem är väldigt tävlingsinriktade och har många fina duktiga hästar och ponnyer som konturnerligt rids och vidareutbildas av ridinstruktörerna, de tävlas på lokal och regional nivå i dressyr/hoppning. Ridavgiften är "hög" jämfört med de andra ridskolorna i närheten då de ligger på 25% mer ungefär i ridavgift... Sen finns det ridklubb som har hästar som går år ut och år in på lektioner och ridlärarna är INTE utbildade och eleverna lär sig inget nästan utan harvar runt på samma nivå år ut och år in precis som hästarna, hästarna har minimalt med strö för det är dyrt. Dock verkar hästarna ganska nöjda med sin tillvaro så de tas om hand bra ändå måste jag säga men ingen ridskola jag skulle låta mina barn rida på om jag vill att de skall lära sig något mer än "åka" häst.
Sen finns det den ridskola jag gillar allra bäst som har lösningen att "låna" privathästar till ridskolan. Hästarna går ett visst antal gånger per vecka på ridskolan efter överenskommelse med ägaren och får då avdrag på stallhyran eller gratis stallhyra beroende på hur mycket de går lektion. När hästarna blir griniga och inte verkar trivas byts de ut. Då ridklubben äger väldigt få hästar själva minska kostnaden så som veterinär, försäkring för hästen och vissa hästar står de inte för hovslagare heller.. allt beror på hur mycket ridklubben använder hästarna i verksamheten. Elever får hyra ridskolehästarna för att träna privatträningar på så att de vidare utvecklas. Ridinstruktörerna är utbildade eller har erfarenhet som är högre än de undervisar i (de som tävlat LA-MSV har nybörjar lektioner och knatteridningar). En instruktör är även domare. Många elever har dessutom privathästar som de rider på så det är väldigt blandat i grupperna om det är ridskolehäst eller privathäst man sitter på... Då de "lånar" privathästar så ligger nivån högt men priset lågt.. Dock vet jag att denna klubb alltid tar minimalt i avgifter och varje år finns risk att ekonomin inte håller för att dra igång igen på höstterminen.. Men än så länge har klubben funnits kvar i MÅNGA år..

Tycker det är hemskt med de ridskolor som har hästar som inte trivs och inte lär eleverna att rida riktigt utan de sparkar/drar och använder spö fel för att få hästen att göra det de vill... Dessa elever har ju svårt sen när de väl börjar rida privat häst eller byter klubb.. många elever har heller inte föräldrar som kan något om hästar och tillslut övertalas att ge barnet en ponny och inget går som de önskat...

En häst som tycker om sitt arbete ska man inte behöva ha spö på, det är ridlärarens ansvar att lära ungarna att rida med sunt förnuft!

Exakt vart har jag förespråkat användandet av spö??????
Och vart har jag skrivit att det inte spelar någon roll hur ungarna rider?

Tycker det ska finnas en lag i djurskyddssynpunkt att en häst inte bör gå på en ridskola i mer än fem år.

Fem år? Det är ju ingenting. För vissa hästar tar det fem år innan dom funkar på alla sorters lektioner. Tio år är mer rimligt tycker jag.

Fem år? Det är ju ingenting. För vissa hästar tar det fem år innan dom funkar på alla sorters lektioner. Tio år är mer rimligt tycker jag.

Tio år?! Då är nog de flesta hästar utkörda.. Sju år är absolut max, men allra helst 5.

Får man undra var denna fakta kommer ifrån? Har vi dessutom inte kommit fram till att många ridskolor faktiskt är riktigt bra?

Det är tur att det även finns trevliga ridskolor.

Det finns en ridskola i min närhet som jag tycker är väldigt trevlig.
Hästarna blir ridna av såväl nybörjare som riktigt duktiga ryttare.
De får komma ut i hage minst 5-6 h varje dag, och när de står inne har de en rymlig box att stå i.
Lektionerna är uppdelade så att varje häst ska få lagomt med varierande motion.
De får lagomt med mat och varje sommar får de flesta komma ut på bete.

Ridlärarna är måna om djuren och ser till att eleverna är det också.

Visst kan man alltid önska sig mer och bättre tillvaro trots allt för även dem, men om man jämför med privatägda hästar så tycker jag att dessa hästar ofta har ett lika bra, och ibland även trevligare liv.

Tio år?! Då är nog de flesta hästar utkörda.. Sju år är absolut max, men allra helst 5.

Hrm de flesta hästar på den ridskola jag pratar om är födda runt 93-96 (dvs 13-16 år), och är fortfarande glada och hela individer. Mkt trevliga att rida på.

Några av våra gladaste trevligaste hästar är plus minus 20! Har flera gånger varit med om att yngre hästar bara stannat i 2 dagar till 1 år för att de int funkade i verkligheten, däremot när de faktiskt passat in i verksamheten och varit där emot har det bara hänt en gång att en av hästarna som varit där ett tag verkligen lessnat, och den såldes då som privathäst, men allt detdär med avtrubbade har jag aldrig upplevt bland någon av alla ridskolehästar jag träffat.

Håller helt med dig, och hur många hästar är det inte då på ridskolor som står i spiltor som behöver krubbbitarrem?

På "min" ridskola har vi ca 20 hästar och ponnyer. Fem går i lösdrift och resten står på stall. 7 av dem står på spilta och vi har aldrig behövt krubbitarrem på någon av dem.

Tycker det ska finnas en lag i djurskyddssynpunkt att en häst inte bör gå på en ridskola i mer än fem år.

Jag tycker inte att man kan säga ett visst antal år. En häst som inte mår bra på en ridskola ska inte vara där. En bra, välfungerande ridskola vill bara ha hästar som mår bra och håller både fysiskt och psykiskt för den sortens verksamhet.
Ridskolan jag rider på har ett antal hästar som är över 20 år, men som är i mycket god kondition och definitivt inte avtrubbade på något sätt. Allt hänger på att vårda sina hästar, lära sina elever att respektera hästarna, och att inte ha allt förmånga nybörjar- och oerfarna grupper.
Min dotter började rida på en annan liten ridskola för en tid sedan. Där måste jag också säga att jag är positivt överaskad. Väldigt mycket tid har lagts åt att lära sig hur man handskas med hästen, lära sig läsa signaler etc. Hästarna är i god kondition, lugna och snälla med nybörjarna, men för den sakens skull behöver de inte vara avtrubbade.

Håller helt med dig, och hur många hästar är det inte då på ridskolor som står i spiltor som behöver krubbbitarrem?

*tänker efter*

Inte en enda faktiskt. Det enda stall jag sett där spilthästarna hade beteendestörningar i någon omfattning var K1 innan de byggde om stallarna så att alla hästar fick box. Men då var det hästar som levde ett extremt tufft liv, uppbundna i spilta utan möjlighet till hagvistelse och med till största delen ovan personal som skulle, sköta, rida och hantera dem.

På de två ridskolor jag har närmare inblick i så är det inte en enda häst som krubb-biter, väver, boxvandrar eller liknande.

Jag tycker inte att man kan säga ett visst antal år. En häst som inte mår bra på en ridskola ska inte vara där. En bra, välfungerande ridskola vill bara ha hästar som mår bra och håller både fysiskt och psykiskt för den sortens verksamhet.
Ridskolan jag rider på har ett antal hästar som är över 20 år, men som är i mycket god kondition och definitivt inte avtrubbade på något sätt. Allt hänger på att vårda sina hästar, lära sina elever att respektera hästarna, och att inte ha allt förmånga nybörjar- och oerfarna grupper.
Min dotter började rida på en annan liten ridskola för en tid sedan. Där måste jag också säga att jag är positivt överaskad. Väldigt mycket tid har lagts åt att lära sig hur man handskas med hästen, lära sig läsa signaler etc. Hästarna är i god kondition, lugna och snälla med nybörjarna, men för den sakens skull behöver de inte vara avtrubbade.

Precis, hästar som trivs på ridskola finns det ju ingen anledning att sälja, och hästar som inte trivs eller fungerar bör kanske inte vara kvar ens ett år.

Precis, hästar som trivs på ridskola finns det ju ingen anledning att sälja, och hästar som inte trivs eller fungerar bör kanske inte vara kvar ens ett år.

Nej precis, jag har varit med om att vi skickat tillbaka hästar dag 2 för att ridskolechefen direkt kände att de inte skulle passa, man kan inte ha hästar som inte trivs där i ridskoleverksamhet, det funkar inte.

håller med om att det finns många bra som dåliga ridskolor.

för några årsen praova jag på en ridskola som jag helt :love:. där gick hästarna tre lektioner om veckan:eek:. resten av vecka var det dom duktigasten eleveran som hade ansvaret att rida sin "egna" häst, även "nybörjarhästarna" hade "sina" ryttare. när nybörjarna red på hästarna fick dom bara göra det i grimmor (hästarna var trännade till detta) för att dom inte skulle slita och dra i munnen. det var bara en häst (vad jag minns) som man behövde spö på (röde sig inte urfläcken om han var på det hurmöret). men då läre ungarna sig direkt när det var oki att använde spöt och när det inte var det. alla ridskolehästarna gick ute i stora hagar. det gick även i lösdrift på vintern. det gamla och sto med föl hade ett sjuktfällt att röra sig frit på. helt underbart ställe för en häst att vara på.


efter det började jag rida på en ridskola när skolan. den var hämsk. i storsätt hög alla ponynerna efter barnen när dom gick in i spiltan. (fick flera ggr hjälpa till). där fick hästarna bara gå runt runt på en volt. gjorde man något annatblev dom som tokiga av glädje. samt fick ponny som häst för lite mat (häatarne fick ponnypotion). de åt nästan alltid upp sin halm:cry:. (gav dom då mer mat när jag fodrade). dropen var då ägaren hade en häst som bröt benet på lör och lät den stå till mån innan hon till kallade vet:eek:. änmälde då henne direkt!

Självklart borde ingen häst behöva stå ut med detta hela livet, men tänk själv på dom som driver ridskolan. Inköp av hästar är knappast någon lite utgift, ska man då köpa in nya hästar hela tiden så försvinner nog lönsamheten ganska fort.. Priserna på många ridskolor är redan idag höga, och jag tror många skulle protestera om dom skulle börja höja priserna.

Visst, det kanske ger snäpet högre kvalité på hästarna, men jag tror tyvärr ändå det är svårt att kunna övertyga eleverna om att betala märkbart mer pengar...

Jag rider själv på ridskola i stockholm, som jag iofs ska sluta på inom kort. Men jag gjorde iaf en liten uträkning på hur mycket ridskolan tjänade.

Måndag: ca 20 610 kr
Tisdag: ca 20 280 kr
Onsdag: ca 20 175 kr
Torsdag: ca 20 175 kr
Fredag: ca 17 630
Lördag: ca 19 740 kr
Söndag: ca 15 730 kr

Det är alltså för en dag alla priserna är skrivna och de är inte helt korrekta eftersom jag inte vet exakt hur många som går i vilken gupp m.m.
På en vecka tjänar ridskolan alltså cirka 134 340kr, plus att det hålls tävlingar lite då och då. 220r/ponnyryttare 240kr/hästryttare. Och det är kanske med ca 10ersoner i varje tävling (10ponny, 10häst) så ungefär 2200/ponnys, 2400/hästar.
Och denna ridskola har ändå inte särskilt hög kvalite på varken hästar eller lärare. Det är mycket rätt så unga hästar och jag har ridit för en ridlärare som säger "jag vill höra smattrande sadelkåpor" eller "på med spöt några gånger" OFTA! Och många, många lärare skiter fullständigt i när folk sågar :(

Jag tycker det är ganska dålig stil...

Gud va jag whinar, men fortsätt ni med diskusionen (stavning??)
:)

håller med om att det finns många bra som dåliga ridskolor.

för några årsen praova jag på en ridskola som jag helt :love:. där gick hästarna tre lektioner om veckan:eek:. resten av vecka var det dom duktigasten eleveran som hade ansvaret att rida sin "egna" häst, även "nybörjarhästarna" hade "sina" ryttare. när nybörjarna red på hästarna fick dom bara göra det i grimmor (hästarna var trännade till detta) för att dom inte skulle slita och dra i munnen. det var bara en häst (vad jag minns) som man behövde spö på (röde sig inte urfläcken om han var på det hurmöret). men då läre ungarna sig direkt när det var oki att använde spöt och när det inte var det. alla ridskolehästarna gick ute i stora hagar. det gick även i lösdrift på vintern. det gamla och sto med föl hade ett sjuktfällt att röra sig frit på. helt underbart ställe för en häst att vara på.

Jag tycker också att "medryttare systemet" verkar vara ett riktigt bra alternativ! Då får hästarna ridas ut året om och även om den är så snäll att den går med på nybörjar lektionerna så får den ridas av en duktig person :)
Jag tycker att fler ridskolor borde fixa detta!

Sen har jag en liten fråga bara: vad är minimi måttet på en spilta för en shettis? Jag har sett en väääldigt liten spilta till en shettis på en ridskola :crazy:

Tyvärr är det inte alltid så lätt att ha hyrryttare eller medryttare eller vad man nu vill kalla det. Hästen måste ju dra in ungefär samma summa pengar även om den inte går lektion och det är nog inte så många som är villiga att betala den summan.

Tyvärr är det inte alltid så lätt att ha hyrryttare eller medryttare eller vad man nu vill kalla det. Hästen måste ju dra in ungefär samma summa pengar även om den inte går lektion och det är nog inte så många som är villiga att betala den summan.

Precis, en ridskolehäst drar ju in 500-600 kronor om dagen med att gå lektioner, men jag skulle vilja se den medryttare som betalar 2000 kronor i månaden för att rida en gång i veckan.

Varför är det så många som tycker det verkar hemskt för hästarna att gå lektion?

Det var inkomsterna det...och utgifterna? Det är inte gratis att driva ridskola. Därmed inte sagt att jag tycker "instruktioner" av det slag du nämner är acceptabla, men det är en annan diskussion.

En ridskola måste vara lönsam. Hästarna måste gå x antal lektioner i veckan och man måste ha ett läge så eleverna lätt kan ta sig till anläggningen, mao nära en tätort med allt vad det innebär i fråga om markpriser och -tillgång. (Här har vi också många ridskolors problem - de låg utanför samhället när de etablerades, men nu har det byggts runt om så de ligger inne i det i stället.)

Svenska ridskolor ska vara för alla. Ridning är en folksport i Sverige, vill vi att den ska förbli det får inte ridpriserna bli för höga samtidigt som hästar, anläggningar och personal kostar, och kostar mycket. Som tiderna är nu är inte kommunerna villiga att betala allt för mycket heller.

Majoriteten av eleverna på ridskolan är inte särskilt duktiga. Det vanliga är att man rider en lektion i veckan, och då utvecklas man långsamt. Det tar tid att få in balans och kroppskontroll! Sen, när de börjar bli duktiga försvinner många eftersom de skaffar egen häst/foderhäst.

Ridskolor får göra det bästa av en besvärlig situation.

Jag har också varit på Grytåsa och jag håller inte med dej alls :angel: Om idén med halsringen hade funkat så visst, men problemet var ju att hästarna lyssnade inte på den och i stort sett alla hästarna gick där i sin egen lilla värld och absolut inte i någon bra form.
Dessutom jag kan inte heller hålla med dej om att hästarna hade mer glimt i ögonen än några andra ridskolehästar. Men det har kanske ändrats inte vet jag, vi har iaf väldigt olika åsikter :P

Okej, det var hur jag uppfattade det i alla fall. Och jodå, när jag var där så funkade det jättebra med halsringarna. Däremot blev vissa hästar nervösa av att ryttarna drog dem i munnen samtidigt. Och hästarna verkade visst gladare än andra ridskolehästar jag har mött. ;)

Usch!

Jag har ridit på ridskola "hela" livet. Men jag har väl haft turen att komma till en bra ridskola.

Våra hästar går absolut max 3 lektioner/ dag oftast 1 eller 2. Hästarna har 2 st skötare som sköter hästen 3 dagar i veckan och på sin skötdag så rider man även ut hästen i skogen. Det finns faddersystem som gör att de äldre hästskötarna lär de yngre hur allting funkar och hur man beter sig med hästen. Alla hästar har täcken i hagen om det behövs. Sadelutprovare kommer ungefär 2 ggr/termin och kollar sadlar osv.

Vi har en hästtandläkare som kollar alla nya hästar och även om man ser att det verkar finnas problem. Det finns både massörer och equiterapeuter som regelbundet går igenom hästarna. De hästar som behöver får uppsöka klinik.

Det enda man kanske kan klaga på är väl att de flesta är kvar hela livet, om de passar (annars säljs de). Eftersom det tidigare varit mycket avel så är många födda här och har aldrig varit någon annanstans. Vet inte riktigt men får ibland känslan av att hästarna hellre skulle stanna kvar? De får ju ändå mat, ompyssel och skötsel varje dag, det är inte alla privathästar som får.

Vår ridskola kanske är bättre än många andra, men det är så himla tråkigt att mångas bild av ridskolan är just det som du beskriver. Tror odck att det på ganska många ställen blir bättre och bättre. Men mycket handlar nog om dels ridläranas engegemang och dels ägarens visioner. Vårat mål är att ridskolehästarna ska få samma behnadling som en privathäst. Med så varierat jobb som möjligt, bra utrustning och framförallt, bra skötsel och någon som tycker om dem!

Har du räknat med momsen på dina uträkningar?

Sen får man som någon annan skrev titta på utgifterna också. Personalkostnader, anläggningskostnader, strö, foder, hovslagare, veterinär osv osv. Dock är pengarna aldrig en ursäkt för att hästar inte ska få vård, men många ridskolor går inte med särskilt mycket vinst.

Precis, en ridskolehäst drar ju in 500-600 kronor om dagen med att gå lektioner, men jag skulle vilja se den medryttare som betalar 2000 kronor i månaden för att rida en gång i veckan.

Varför är det så många som tycker det verkar hemskt för hästarna att gå lektion?

Att stå i en spilta och bli riden av flera olika ryttare hela tiden, att aldrig ha en fast ledare. Ena timmen ska man gå i form och andra får man hälar inkörda i sidorna. Ena sekunden finns en osäker liten tjej där och petar försiktigt på ens hals och låter en dra ner huvudet i gräset och beta såfort man får chansen, men sedan kommer plötsligt någon som rycker till i tyglarna och ryter såfort man gör samma sak som man hade fått innan. Att hela tiden ha ljudet av barnskratt och rörelse i öronen, att aldrig få vara riktigt ifred. - Det låter inte roligt i mina öron.
Som sagt, mina erfarenheter av ridskolelivet.

Jag har fått en otroligt bra upplevelse från en ridskola.. Alla hästar var ute så mkt de gick, & gud nåde den som använde ett spö på fel sätt. De flesta hästarna tävlades i hoppning/dressyr & bara en enda var krubbitare. Man lärde sej redan i nybörjargruppen att hästar har olika personligheter, vissa är latare än andra men de ska inte bli bestraffade för de.. Jag stormtrivdes där!

Jag förstår innehållet väl, och det är tyvär så stämmningen är i många ridskolor.
Jag har stor förståelse om utgifterna, försäkringarna osv. Och att terminsavgiften höjs..
Men jag gillar inte sätte som hästarna får..gå. Nybörjarna förstår (dem flesta) nog att det inte bara är att hoppa upp på hästen och 'sparka' dem i magen. Inte kostigt att hästarna blir helt okänsliga, vilket senare går till lathet, och sedan spöet högsta hugg. Och som TheBlackOne sa om "vett-undervisning" tycker jag skulle vara en idé.

Hästarna tappar väl livslusten när dem bara går runt och runt tre timmar (?) varje dag, med olika ryttares efarenheter och känsligt het med hjälperna.

Det jag faktiskt skulle vilja veta är har du bara besökt en ridskola en gång eller har du faktiskt ridit aktivt på en någon längre tid? Har kanske missat det? Vadå sliter upp huvet och ryter? Jag tycker nästan du nedvärderar hästarna! De vet ju direkt vem som sitter på! Så fort en som har koll sitter upp så håller dom inte på med sånt. Och som jag har nämt innan så tyder alla tecken på att våra ponnier tycker det är rätt skönt att få gå en nybörjarlektion, dom gillar att röra sig och tuffar in, får stå och sova ett tag, en traska runt lite med polarna och tycker livet är rätt soft. Men du verkar bestämt dig för att det är dåligt, precis som en del andra, särskilt synd när man hör att en del inte har något underlag för att inte gilla utan bara gillar inte

Hej vill bara hålla med er som framhåller de goda exemplen, de riktigt bra ridskolorna som t.ex de 2 ridskolor i Gbg-trakten där jag och min dotter rider. Skall ridsporten fortsätta växa måste vi kämpa för att alla ridskolor skall hålla en lägsta-nivå där hästarna har en acceptabel tillvaro, vilket jag tror är fallet på de flesta ridskolor redan idag. Ridning har ju faktiskt blivit en folksport och de flesta som börjar rida har ju inga möjligheter att som någon sa "njuta av sina egna pållar hemmavid". Hur tänker ni egentligen, alla ni som förfäras över de förskräckliga villkoren för ridskolehästarna? Hur mycket egen erfarenhet har ni egentligen av ridskolor? Är inte problem till för att lösas? Är inte ridskolorna en utmärkt bas för en bred ridsportverksamhet för alla åldrar? Eller har jag fel? Skönt få skriva av sig lite tycker en ridskoletant som älskar sin ridskola och möjligen är på väg mot egen häst.

Det jag faktiskt skulle vilja veta är har du bara besökt en ridskola en gång eller har du faktiskt ridit aktivt på en någon längre tid? Har kanske missat det? Vadå sliter upp huvet och ryter? Jag tycker nästan du nedvärderar hästarna! De vet ju direkt vem som sitter på! Så fort en som har koll sitter upp så håller dom inte på med sånt. Och som jag har nämt innan så tyder alla tecken på att våra ponnier tycker det är rätt skönt att få gå en nybörjarlektion, dom gillar att röra sig och tuffar in, får stå och sova ett tag, en traska runt lite med polarna och tycker livet är rätt soft. Men du verkar bestämt dig för att det är dåligt, precis som en del andra, särskilt synd när man hör att en del inte har något underlag för att inte gilla utan bara gillar inte

Jag har ridit på tre olika ridskolor, ungefär 2 år i varje och besökt några ridskolor där yngre släktingar rider. Alla har varit precis likadana, men jag har ALDIRG sagt att ALLA ridskolor hela Sverige är sådana. Antagligen har jag haft otur, men det jag har sett är deprimerande. Och jag har visst underlag till att ogilla ridskoleverksamhet som inte är bra för hästarna! Jag har upplevt, jag har sett och hört. Jag har själv varit hon som på ridlärarens begäran slagit och slagit min ponny för att den inte var tillräckligt snabb. Jag har själv skrikit åt hästen som försökte bitas. Räcker inte det? Ingen sa till mig att sluta, de uppmuntrade mig. "Var bestämd mot henne, visa vem som bestämmer!" "Slå till med spöet, nu är han dum!" Så var det på samtliga ridskolor jag har ridit på, och därför har jag en ganska mörk grundsyn på ridskolor, det är väl inte konstigt ? Eftersom jag inte har sett något annat? Men som sagt, jag vet att det finns bra ridskolor. Men jag tror de dåliga är fler.

Gör man verkligen allt för att hästen ska få leva naturligt ser jag inget fel med att bedriva ridskola, men många ridskolor har det inte så.
Räcker inte pengarna till att låta hästen gå i stora hagar så lång tid som möjligt och lära ut respekt & hästvett till nybörjare, samt ha välutbildade ridlärare som inte uppmuntrar till ilska och straff så ska man inte ha ridskola överhuvudtaget.
Om inte pengarna räcker till att ALLTID sätta hästen i första rummet så är det ingen bra idé att bedriva ridskola, helt enkelt.

Kanske låter jag som en barnunge som tror att allt är möjligt och att pengar inte tar slut? Nej, så är inte fallet. Jag älskar bara hästar, och ska man ha ridskola ska de få ha det bra! Riktigt bra. Annars kan man skaffa ett annat jobb.

Jaa men då måste man ju lite undra varför du skriver? Om du enbart ska berätta om hur dåligt allt är? Det är väl upp till alla om man vill rida på ridskola eller inte, men det är tråkigt med folk som enbart svarar med att jaa det är min erfarenhet iaf och allt dethär har varit hemskt överallt alltid där jag har varit.

Dethär tycker iaf inte jag var så smart skrivet Att stå i en spilta och bli riden av flera olika ryttare hela tiden, att aldrig ha en fast ledare. Ena timmen ska man gå i form och andra får man hälar inkörda i sidorna. Ena sekunden finns en osäker liten tjej där och petar försiktigt på ens hals och låter en dra ner huvudet i gräset och beta såfort man får chansen, men sedan kommer plötsligt någon som rycker till i tyglarna och ryter såfort man gör samma sak som man hade fått innan. Att hela tiden ha ljudet av barnskratt och rörelse i öronen, att aldrig få vara riktigt ifred. - Det låter inte roligt i mina öron.
Som sagt, mina erfarenheter av ridskolelivet.

Ja du, jag mins från tiden jag red på ridskola hur ridlärarna behandlade hästarna framför ögonen på oss barn! En gång vägrade ponnyn framför ett hinder, tjejen flög över på andra sidan, varpå ridläraren tar tag i ponnyn och misshandlar den med ett spö. Sen fanns en ponny som var otroligt omusklad, han klarade inte av att fatta galopp, så ridläraren bestämde sig för att få honom att sluta upp med sitt ´´trams´´, fläskar upp sig i sadeln och slår som en dåre på stackarn, smärtan av piskrappen gjorde mer ont än det gjorde att galoppera, så visst fick han in några skutt varpå ridläraren stolt förklarade att så gör man! Ja, tur att jag var smart nog att förstå att det var raka motsattsen till hur man löser ett problem.

Sen hade vi ett sto som var så trött på allt spring in och ut ur spiltan att hon högg och hotade folk, en ridlärare tar och ska hjälpa med sadlingen och sparkar hästen upprepat i magen i förväg för att visa vem som bestämmer.

Ja det var ju ett bra tag sedan, men jag skulle bli förvånad om det har ändrats någonting alls under alla dessa år.

Skulle jag se en sådan händelse idag gör jag en anmälan direkt, vilket jävla beteende måste jag säga. :mad:

...

Kanske låter jag som en barnunge som tror att allt är möjligt och att pengar inte tar slut? Nej, så är inte fallet. Jag älskar bara hästar, och ska man ha ridskola ska de få ha det bra! Riktigt bra. Annars kan man skaffa ett annat jobb.

Helt rätt inställning, jag håller med ditt synsätt om hästar. ;)

Det hade aldrig fått förekomma! Har svårt att tro att varken barn eller föräldrar skulle reagera på det! På min ridskola blev det ramaskri bland ridskolebarnens föräldrar när en av privatryttarna satte sin häst på hasorna och piskade på den samtidigt.

Jaa men då måste man ju lite undra varför du skriver? Om du enbart ska berätta om hur dåligt allt är? Det är väl upp till alla om man vill rida på ridskola eller inte, men det är tråkigt med folk som enbart svarar med att jaa det är min erfarenhet iaf och allt dethär har varit hemskt överallt alltid där jag har varit.

Dethär tycker iaf inte jag var så smart skrivet

Som sagt, mina erfarenheter av ridskolelivet.

Jag håller med er, det finns många ridskolor där hästarna inte har det bra.
Jag har varit på flera, där hästarna står i spiltor, går lektion flera gånger om dagen, och inte ens får komma ut i hagen. Och har elever som bankar på dem och drar dem i munnen, utan att ridläraren säger till.

Men jag rider på en ridskola, och den ridskolan är den bästa jag någonsin varit på. Hästarna stor i stora boxar, det finns alltså inga spiltor. Dem går ute dygnet runt när det är tillräckligt varmt, så på hösten och vintern står dem inne på natten. Och det är inga rasthagar dem går i, utan i stora hagar i flock, ston och valackar för sig. På sommaren går dem förståss i ännu större hagar med bete.
Skulle gissa på att hästarna går ca 3 lektioner i veckan. Resten av dagarna rids dem ut eller vilar. Det är alltså ingen stor ridskola, om man ser till elevantalet och antalet lektioner. Det är väll kanske 6 lektioner i veckan, och det finns 24 hästar, även om alla inte går med på lektioner.
Och kan säga att hästarna där är känsligare än alla privahästar jag ridit. (Och det är ganska många. ) Aldrig att man skulle tillåtas banka hästarna i sidan eller dra den i munnen. Men så brukar ju hästarna oftast inte ridas med bett heller, för att dem ska förbli känsliga.

En privathäst på ridskolan där jag går ser ut att helt ha tappat livsgnistan. Aldrig har den öronen frammåt. När tjejerna rider så har den konstant öronen bakåt. När hon saktade av hade den öronen slickat bakåt hela tiden. Så fort hon rörde sig i sadeln vände den huvudet mot henne med öronen bakåt. Samma visa i stallet. Inte bara ridskolehästar som inte har d bra...

Nyfiken fråga; hur har en sådan verksamhet råd att hålla igång?

Ja, självklart finns det privathästar som har det värre. Jag har aldrig sagt att privathästar har dt superbra och ridskolehästar vill dö?

Men alltså, en ridskola måste ju lära ut till ungarna att det inte är acceptabelt att slå och bestraffa en häst. Och gör ridskolan fel och låter barnen slå och straffa så får ju barnen den uppfattningen att det är okej med sådant. När de själva skaffar häst kommer de ju fortsätta slå, och det är ju ridskolans fel då.
Alltså tycker jag det är värre med en ridlärare som slår och straffar hästar, än en privatryttare. För ridläraren kommer då utveckla grupp efter grupp med elever som i sin tur kommer börja straffa sina hästar om de får en någon gång.

Men en tanke slog mig; den där hästen kan ju ha ont någonstans om den håller på så? Tjejen borde undersöka den. Det är ju det första man gör när hästen börjar krångla eller visar ovilja!!
Men, jag har aldrig sagt att privathästar har det bättre än ridskolehästar. Många har ju såklart det, men sedan finns det privathästar (speciellt "värdefulla" tävlingshästar) som lever ett helvete till liv.

Ja du, det är frågan. Den är ju privatägd, och ägs av två personer som gör allt jobb själva. Finns bara en ridlärare, och hon åker även till andra ställen och håller lektioner. Och vet att en av dem har ett nattjobb också, annars skulle det väll inte gå runt. Men kan inte tänka mig att dem får ihop särskilt mycket pengar på det, dem håller på med det för att det är vad dem vill göra. Och kan ju säga att hästarna har det bättre än vad dem har det...

kan dela med mig av min erfarenhet som som ridskoleryttare i över 15 år på samma ställe.
Fick börja med en termins teori innan man ens kom upp på hästryggen. Vi fick inte börja rida med spö innan vi klarade av hästen utan.

De gånger som någon elev sågat ned någon häst, piskat eller på annat sätt betett sig illa har den fått en skarp tillsägelse om att den gör om det kan personen i fråga gå av hästen och ned till stallet igen.
De hästar som inte passar i verksamheten skickas tillbaka, säljs eller pensioneras.
Är en bra hästhålling på ridskolan men klart det finns brister och saker händer bakom ridlärarens rygg. :crazy:

Håller med om att ridskolehästar även känner av vilken sorts ryttare som sitter på. Går de runt med nybörjare så lunkar de bara på och med en van så skärper de sig och börjar lyssna.

Kan ju bara hoppas att de dåliga ridskolorna försvinner då alla hästar ska ha ett bra liv med fortsatt glimt i ögat

Ni som pratar om dåliga "ridskolor"..
HUr ska det åtgärdas då?
Är det ridlärarna som är dåliga? Styrelsen? Ägarna? Eleverna? hästarna?

För ordet dålig "ridskola" blir så difus. De flesta verkar ju klaga på ridläraren. Då är det väl egentligen inte själva "ridskolan" som är dålig?

Dålig ridskola för mig är ett ställe där hästarna far illa.
Lösning på det problemet är anmälan till djurskyddet antingen från elev, förälder, personal eller utomstående.

Om jag ska se på det hela svart och vitt. Sen är det gråtoner om varför en del inte anmäler osv..

Att stå i en spilta och bli riden av flera olika ryttare hela tiden, att aldrig ha en fast ledare. Ena timmen ska man gå i form och andra får man hälar inkörda i sidorna. Ena sekunden finns en osäker liten tjej där och petar försiktigt på ens hals och låter en dra ner huvudet i gräset och beta såfort man får chansen, men sedan kommer plötsligt någon som rycker till i tyglarna och ryter såfort man gör samma sak som man hade fått innan. Att hela tiden ha ljudet av barnskratt och rörelse i öronen, att aldrig få vara riktigt ifred. - Det låter inte roligt i mina öron.
Som sagt, mina erfarenheter av ridskolelivet.

Du menar att du tror att alla hästar lider av att ridas av olika människor?

Dessutom glömmer du att lektionerna bara är en liten del av en ridskolehästs dag. Man kan också beskriva den såhär:
Varje morgon prick klockan 8 kommer den välbekanta stallpersonalen, som fodrar enligt samma ordning varje dag. Sen får man gå ut i hagen med alla sina kompisar, när man kommer in igen är lunchen serverad och det är nymockat, av samma välbekanta stallpersonal som man känner sen många år. Sen är det tyst och lugnt några timmar innan lektionerna börjar - tre timmar är det lektioner, sen får man vara ifred i spiltan igen. Stallpersonalen är där och mockar och fodrar på sitt välbekanta sätt igen. Lektionerna följer samma rutiner, man vet precis vad som kommer att hända när barnen kommer och ska sadla och tränsa. När man går ut på lektion pejla man läget hos ryttaren - vad är det för ryttare idag? Kan man ta det lugnt, eller är det en ryttare man måste lyssna på? Bra ridskolehästar blir mästare på att bedöma människor, och om man behöver lyssna till dem eller inte. Det är därför man ser samma ponny lugnt lotsa de som inte ridit så länge runt en 50-cm-bana, för att sen en timme senare vara en vessla i omhoppningen på högre höjder med en mer rutinerad ryttare.

Ridskolehästar har en fast ledare - personalen. Och framförallt sin flockledare bland hästarna.

Dessutom - lämpliga ridskolehästar gillar liv och rörelse. De får tråkigt om det inte händer saker, de vill träffa en massa människor och se saker.

:bow: Bra skrivet

Hej!!
En ridskola som jag gick på fick hem en häst vid namn Sultan.Jag tyckte så mycket om honom men en dag flyttade jag till min mamma och slutade på ridskolan.Jag slutade dels för att det aldrig hände något nytt och jag har hästar hos mamma.För några månader sen åkte jag till ridskolan med min pappa för att titta på Sultan men vad fick jag se när jag kom till hans box?. Han vävde hela tiden och det jag blev mest förbannad på var att han var BLIND på båda ögonen.Ska ridskole hästar behöva plågas så?.Hoppa över hinder som dom knappt ser?Sultan är född 1988 och jag skrev ett brev till ridskolan med hopp om att få köpa honom.Men i deras svar så stod det såhär:

Hej!

Det är inte planerat att Sultan ska sluta detta året. Han är inte heller vår häst, så vi kan inte lämna bort honom. Det dagen han inte kan gå på ridskolan mer ska han tas bort ( detta är hans pension från tävlingsbanorna).
Tyvärr! Du får komma hit och rida på honom istället!
.

FÖRJÄVLIGT säger jag bara. Jag slutade när jag var 14 och nu är jag 16,förstår inte vad dom tänker med.:(

delvis kl

Jag har läst tråden ända från början och jag har svårt att ta många kommentarer på allvar. Vissa av er verkar tro att hela världen är svart-vit och att just ert synsätt skulle vara det enda rätta.
Och alla dessa kommentarer om nybörjare, piskor och avtrubbade hästar gör mig bara irriterad.
Hur många av er som kommer med negativa kommentarer är utbildade ridlärare?
Vad vet ni om barns motorik, balans och koordination?
Vad vet ni om lärande och pedagogik?

Jag kan inte alls mycket om ovan nämnda utbildningsområden, därför låter jag bli att komma med okunniga kommentarer.

Sen skulle jag vilja fråga hur många här som kan något om hästars flockbeteende?
Gråter ni när den ranghöga hästen hugger efter den underlägsne när den gör något fel på samma sätt som ni tycker synd om hästen när människan tar kommandot?

Sen försvarar inte jag på något sätt djurplågeri eller misshandel. Jag tycker att man ska behandla sina djur väl. Det är jätteviktigt att djurens villkor är drägliga, dvs mat, vatten, omvårdnad och utevistelse.
Men spilta är inte djurplågeri.
Att använda pisk eller sporrrar är inte djurplågeri.
Att ryta åt hästen om den beter sig illa är inte djurplågeri.
Att låta hästen gå några timmar med nybörjare på ryggen är inte djurplågeri.

(lite offtopic oxå, förlåt.)

Att slå en häst för att den vägrar framför hindret? Är inte det misshandel? Det tycker jag i alla fall.

Att använda spö för att förfina hjälperna har jag inget emot, men så fort man slår hästen med det så blir jag arg.

Sporrar, vad använder man dem till egentligen? En helt seriös fråga, kan någon svara? Har alltid undrat varför, själv klarar jag mig bra med mina egna ben.
Frågan är inte menad som ett påhopp eller ngt, jag undrar bara exakt varför man använder dem.

Jag har läst en hel del om flockbeteende & så, min hästhantering är lite åt nh-hållet. Jag vet hur det ligger till med rangordning och sådant, har gått massa kurser och sett med egna ögon. Lärt mig av min ena, superkänsliga häst och försökt förstå. Tänker mig in i hästens situation när jag gör något med den.
Man ska tänka på vad problemet i grunden är, alltid. T.ex. sätter man ju inte på kombitanionsbett på en häst för att den drar iväg i dressyren. "Varför?" ska man alltid tänka innan.
-Är det fel i omgivningen, miljön runt hästen? Är hästen sjuk/skadad? Är det fel på mitt ridsätt? Fel i hanteringen? osv. Därför är det aldrig okej att straffa en häst med våld. Det är ju något fel, hästen vill ju säga något. Har den ingen lust, får man ju väcka den lusten igen! Allt är möjligt, (;

Ni som pratar om dåliga "ridskolor"..
HUr ska det åtgärdas då?
Är det ridlärarna som är dåliga? Styrelsen? Ägarna? Eleverna? hästarna?

För ordet dålig "ridskola" blir så difus. De flesta verkar ju klaga på ridläraren. Då är det väl egentligen inte själva "ridskolan" som är dålig?

Hur det ska åtgärdas. Ja, kan man inte åtgärda borde man inte ha ridskola! Hästarna ska ha det 100% bra, som jag tidigare skrev. Kanske kan kommunen eller något bidra med mer pengar? Kanske blir man tvungen att höja ridavgifterna? Ja, vad som helst. En häst ska inte ha ett dåligt liv, de är värda det bästa!

Det finns inga dåliga hästar. Visst har de olika personligheter, men de blir ju också vad man gör dem till. En nervös häst kan ju bli kolugn hos en annan ägare, men fortfarande bli osäker om någon annan rider den t.ex. Själva "humöret" har ju då ändrats, nervös->lugn, men personligheten är ju ändå kvar, nervös med nya ryttare och kanske lite avvaktande mot nya saker.

En dålig ridskola för mig är en ridskola med små hagar, lite utevistelse, hög ljudnivå, dåliga ridlärare och hästar som inte är utbytta på 15 år t.ex.

Sedan finns det ju ridskolor som t.ex. har jättefina hagar men dåliga ridlärare eller hästar som inte alls lämpar sig för ridskola. Det är ju också en dålig ridskola egentligen, eftersom många hästar då inte riktigt trivs.
Eleverna kan egentligen inte heller vara dåliga, då det är ridlärarna som "uppfostrar" dem, och på så sätt skapar antingen duktiga,känsliga, bestämda men vänliga elever eller aggresiva,hårdhänta och lättirriterade.
Så det mesta i ridningen är ju upp till ridläraren, om hästarna gillar att bli ridna eller tycker det är obehagligt och gör ont. Sedan är ju miljön också viktig, då ett stall med hög ljudnivå och små hagar inte är så roligt för hästen.
En bra ridskola är en med stora hagar, mycket utevistelse, bra ridlärare, varierad ridning, mycket teori och låg ljudnivå. Då är det nog ganska skönt att vara ridskolehäst.

Gör man verkligen allt för att hästen ska få leva naturligt ser jag inget fel med att bedriva ridskola, men många ridskolor har det inte så.

Nu har jag läst mer än en tråd som har skapats av dig, och du skriver en gemensam sak i dessa trådar, att hästen ska få leva naturligt. Men, om den nu ska det så ska du ju inte hålla på med hästen över huvudtaget, utan släppa den fri och om du nu älskar hästar, kanske ta lite kort på den? Det är inte ett dugg naturligt att du rider på hästen, eller håller på med NH eller någonting sådant. Det är HELT onaturligt för den.

Men nu är det så att vi för ganska längesedan domesticerade hästen så den funkar inte riktigt som den gjorde back in the days. Hästar har vissa behov som tillgodoses fast på lite annorlunda sätt. Och hästar är också individer. Alla gillar inte att gå ute i hage dygnet runt, och regn och rusk. Vissa hästar älskar att gå på ridskola, andra hatar det.

Vad jag tycker att man ska göra som en "bra hästmänniska" är att se till varje hästs enskilda behov. Alla är inte likadana. Alla hästar passar inte för allting.


Och vad gällande ridskolediskussionen så finns det säkert jätte dåliga ridskola, men det finns också väldigt bra ridskolor. Jag skulle aldrig i mitt liv vilja sätta upp ett litet barn som aldrig suttit på en häst på en pigg och känslig häst. Tacka nåns lyckliga stjärna för att det finns snälla hästar som lunkar på oavsett vad som händer på ryggen eller i omgivningen. Det börjar också bli mer och mer regler gällande hästhållning vilket jag tycker är bra, det betyder ju att saker och ting förhoppningsvis går i rätt riktning.

Och en sak till, Sverige är en av dom länder i hela världen med strängast (och flest) regler angående hästar och djur. Vi ska nog vara glada att våra svenska hästar har det så bra, om man kikar på utländska ridskolor.

För många år sedan var jag i ett stall i Estland. Dom hade det väldigt fint, dom flesta hästarna trevliga och väl utbildad personal. En häst hade dock taggtråd fäst över hela insidorna på boxväggarna för att hon var så sur och dom var trötta på att hon förde sånt liv. Men det var ingen som lyfte ett ögonbryn åt det. Det var nog det värsta jag någonsin sett.

Sporrar används för finare hjälper. En liten kittling istället för tryck med skänkel.

Självklart måste man hela tiden fråga sig varför.
Men om jag säger såhär..
Du ser en häst som hugger/sparkar mot en människa, människan håller i ett spö som hon/han slår till hästen med omedelbart.
Vad ser du då? Våld? Straff? Misshandel?
Jag ser en markering - ditt beteende är inte acceptabelt.

Min poäng är att man inte får vara så insnöad i sin egna lilla rosa NHbubbla att man tolkar allt annat som misshandel och djurplågeri.

Håller med dej, tänkte precis skriva samma sak! ;)

Japp samma här! :bow:

Självklart ska man markera, man måste ju sätta gränser.
Men däremot ska man ju fråga sig Varför. Varför biter hästen?
Hästen står inte och biter folk för att den tycker det är roligt. Den gör det av en anledning. Ett problem som måste lösas. Biter hästen hela tiden, och man slår den varje gång, trycker man ju liksom undan problemet. Står hästen i en stressig miljö med hög ljudnivå, fast den inte alls trivs med sådana förhållanden, försöker den ju säga ifrån och klaga genom att bitas.
Slår man den då så lyssnar man inte på vad den har att säga. Den skriker, men den blir inte hörd.

Om vi människor (nu kommer jag få massa kommentarer om att man inte kan jämföra med människor? :p) hade kommit till ett ställe där alla hade öronproppar och var blinda och sedan utsattes vi för något vi inte gillade, skulle vi ju försökt klaga på ett sätt så att de ändå förstod. Vi säger att vi blev kittlade och fick en hink iskallt vatten över oss åtta gånger om dagen. Skulle man då inte puttat till dem som gjorde så mot oss, skulle man inte använda fysiska metoder för att tala om att det här är inte okej. Skulle de då slagit till oss såfort vi försökte säga ifrån, skulle vi ju sluta med det, men bara för att vi slutade skulle vi ju inte må bra? Samma sak gäller hästar som bits.

Min kompis hade en ponny som tyvärr dog för ett tag sedan, som hade stått på ridskola och var en av de där "tjuriga" hästarna. I tio år tror jag att den hade stått på den där stora ridskolan. Min kompis köpte den och flyttade den till ett lugnt stall och inte var han ett dugg tjurig! Hade kompisen hyrt in honom på ridskolan, och slagit honom varje gång han bet henne, skulle han inte må bättre. Det kan jag lova.

Jag säger inte att man ska släppa ut hästarna i skogen och låta dem klara sig själva. Men däremot ska man sträva efter att utefter hästens behov låta den leva så naturligt som möjligt. Mår en häst jättedåligt av att gå på lösdrift, ställ den i en box då. Men det är ju inte så nödvändigt att låta den gå i en frimärkshage utan gräs.


Jag har inte sagt att NH eller något är naturligt. Däremot tror jag att NH tillhör den naturligare hästhanteringsvarianten. Eftersom man pratar hästarnas språk.
Jag hamnar hellre hos någon som pratar svenska än någon som pratar kinesiska, även om jag får bo i lika stora rum.

förlåt för att det blev många inlägg samtidigt, men min dator är lite konstig.

Och nej, jag lever inte i en bubbla där jag har bestämt hur jag ska hantera min häst redan innan jag har fått hem den. Jag googlar inte på Ledarskapsövningar och går ut och gör dem med min häst i hopp om att det ska få honom att sluta vara nervös. Jag tittar på hästen, ser hur den reagerar på olika situationer och testar mig fram tills vi båda känner att vi har hittat den rätta vägen. Jag tror inte att det bara finns en enda väg till förståelse, respekt och tillit utan vägarna är många. Men man kan helt klart nå målet utan att använda våld. Stannar man upp och bara lyssnar ibland, vågar man inse att man är på helt fel spår och att man måste ändra allting så kommer man långt tror jag. Jag hanterar inte mina hästar efter en viss filosofi, men det liknar NHn litegrann. Jag lyssnar på hästarna, och Varför är den viktigaste frågan man kan ställa sig när man håller på med hästar.

*puttar tråden *
tycker det är jätteroligt med en sån här diskussion, så fortsätt skriv om era erfarenheter, varför ni inte gillar ridskolor eller varför ni gillar dem! :D

huva vad hämskt och det är i dom flesta lägen sanningen :s fy! vilken människa skulle inte bli galen av att bli longerad/riden varv efetr varv på en ridplan? :s inte många hästar nu som kan "tänka själv" dom bara följer..
Man borde starta en fond-"rädda ridskoleponnyerna"..
Mer parelli ridskolor omd et ens fin en enda...

Hästar och människor blir inte galna av samma saker. Och det är dessutom inte många hästar som "tänker själva" i naturen heller, utan dom följer flockledaren. Som många har skrivit i tråden så finns det många ridskolor där hästar har det riktigt bra, men visst det finns dåliga också.

Det verkar som om mångas drömridskola inte skulle acceptera nybörjare.:devil:

Det tar tid att lära sig grunderna i ridning. Man måste lära sig balansera, att använda sits, skänkel och tygel separat, men ändå kunna kombinera hjälperna. Rider man 45 minuter i veckan tar det tid. Små barn måste dessutom uppnå en viss fysisk mognad för att klara av det. Samma gäller hantering av häst. Det tar tid att lära sig vad hästen säger.

Så en ridskolehäst måste vara fysiskt och psykiskt stabila nog att ridas av obalanserade ryttare och hanteras av fummelpellar som blandar ihop nack- och pannrem när de tränsar. En sådan häst lär sig kvickt vilken sorts ryttare de kan maska med, och gör så. Och ja, tyvärr måste en sådan häst ridas med spö eller bankas i sidorna för att över huvud taget ta notis om sin ryttare.

Sedan, när grunderna börjar sitta hos ryttaren, kan man börja med finliret.

En sak som även jag reagerar på är detta med att välja häst till ridskolan.
Oftast kommer de ju in unga hästar som inte har vart i ridhus eller som är så het att en vuxen måste rida dem innan ett barn kan sitta upp eller ens tänka den tanken.

Även har dem hästar som inte orkar gå runt runt eller vill utan man tvingar på de stakars djuren. Ingen rättighet att rida så då måste man behandla dem med respekt och förstå att bara för att hästen står på ridskola betyder det inte att den vill vara där.

Många ridskolor har skyltar där det står. Akta hästen sparkas eller bits eller gör utfall eller är ny och skall inte klappas.

Jag menar. Måste man ha just sådana hästar på en ridskola med barn?

Man vill som förälder komma till en ridskola med väluppfostrade lugna hästar som inte attackerar sitt barn när den skall rida.
Tyvärr köper ridskolorna in hästar som ej är utbildade för att utbilda dem själv istället för att satsa på BRA hästar redan ifrån dag 1.

Så tycker jag.

Jag kan göra listan lång på buke om alla dåliga ridskolor i landet och de fåtal som satsar på kvalitet hästar och säkerhet före elaka hästar till billigt pris.

E ridskola skall man lära sig på och känna sig trygg vid inte vara hotad eller vara rädd för att man just får den elaka hästen "ludde" som alla pratar om.

Ridskola på min tid gick man för att lära sig att rida så man kunde tillslut ha en egen häst.
Ridskola idag är en tävlingsskola där man ser till att alla som har ridit 3 år kan börja tävla.

Hänger ni med nu?

Dem ridskolor som bara har plus är super bra.
Flera privata skolor som kan ta sig tid för varje elev är önskvärt.

:bow: :bow:

Jag kan ju svara för hur det är hos oss.

Angående det här med skyltar för tjuriga hästar - det finns flera anledningar.
Vi har lilla Snobben som är väldigt kittlig och därför blir ganska tjurig om man borstar honom. Därför har han fått en stoppskylt så inte en massa barn ska gå in och borsta honom om det inte är innan en lektion (han är en söt liten b-ponny)
Sen har vi lite större Glady som även hon är väldigt kittlig. Egentligen gör hon inte så mycket, men eftersom hon kan se ganska tjurig ut och inte uppskattar att ha småbarn springades in och ut har hon fått en stoppskylt.
Vi har Jason, som verkligen vet vilka han kan vara tjurig mot. Är det en rutinerad ryttare som går in står han snäll som ett lamm, är det en orutinerad kan han se riktigt sur ut. Stoppskylten gör att han slipper få massa besök i onödan och får man hjälp att göra iordning honom är det inga problem.
Vi har lilla söta Mulle, b-ponny som verkligen ser ut som Mulle i Min Häst. Han är inte så tjurig nu, men innan han fick stoppskylten ville barnen alltid springa in och ut hos honom och därför fick han en stoppskylt och får stå ifred.
Sen har vi Lady och Svenne, båda vaktar sin box och därför har dom stoppskylt. Tar man bara ut dom i gången är det inga problem.
Dona, som har en ganska speciell färg, har också en stoppskylt just nu. Hon har ett stort sår på svansroten som kanske inte alltid syns och därför kan hon sparka till ibland.

Det är bättre att sätta upp en stoppskylt för säkerhets skull än att låta ett barn bli skrämt. Alla hästar trivs inte bra med spring i spiltan, men kan vara toppenhästar på lektion ändå.

Angående vilka hästar som köps in; jag tycker att en av tjusningarna med att rida på ridskola är att få rida hästar med olika utbildningsnivå. Ena veckan kan man få rida hästen som gått MSV dressyr för att nästa vecka rida en sexåring som är under utbildning. Men då gäller det givetvis att det finns ett par välutbildade klippor så man får variation eftersom man lär sig olika saker på alla hästar. Om jag kollar på hur det är på min ridskola är det dom hästar som köpts in som unga och utbildats på plats som funkat bäst. Leder och senor vänjs tidigt vid belastningen (precis som en taxichaufför inte kan köpa en fem år gammal volvo som endast använts vid storhandling funkar det inte att köpa en häst som ridits fyra gången i veckan i tio år om man inte vill ha en extremt lång inskolningsperiod) och man kan forma hästen som man vill och vet vad den har varit med om.

Precis som hon innan svarade håller jag med.
Det skulle vara väldigt tråkigt att alltid bara rida "vanliga" snälla ridskolehästar. Man behöver lära sej att rida "elaka" hästar och unga för att det är faktiskt så verkligheten kommer se ut sen när/om de skaffar häst någon gång i framtiden.
Vi har visserligen ingen stopskylt men sen vet alla också att om man inte ska rida så går man inte in till hästen och borstar de i "onödan". Bara för att hästarna inte tycker att borstning är det bästa som finns kan de ändå passa superbra i verksamheten.

Sen så har jag fått för mej efter vad mina ridlärare har berättat för mej att det inte var så mycket bättre förr.Inte på hästmaterialet i alla fall. De tycker att de hästar vi har nu är enormt snälla för hästarna som fanns då var totalt galna. Men sen så rider också de otroligt bra nu.

Det är min åsikt iaf ;)

Du menar att du tror att alla hästar lider av att ridas av olika människor?

Dessutom glömmer du att lektionerna bara är en liten del av en ridskolehästs dag. Man kan också beskriva den såhär:
Varje morgon prick klockan 8 kommer den välbekanta stallpersonalen, som fodrar enligt samma ordning varje dag. Sen får man gå ut i hagen med alla sina kompisar, när man kommer in igen är lunchen serverad och det är nymockat, av samma välbekanta stallpersonal som man känner sen många år. Sen är det tyst och lugnt några timmar innan lektionerna börjar - tre timmar är det lektioner, sen får man vara ifred i spiltan igen. Stallpersonalen är där och mockar och fodrar på sitt välbekanta sätt igen. Lektionerna följer samma rutiner, man vet precis vad som kommer att hända när barnen kommer och ska sadla och tränsa. När man går ut på lektion pejla man läget hos ryttaren - vad är det för ryttare idag? Kan man ta det lugnt, eller är det en ryttare man måste lyssna på? Bra ridskolehästar blir mästare på att bedöma människor, och om man behöver lyssna till dem eller inte. Det är därför man ser samma ponny lugnt lotsa de som inte ridit så länge runt en 50-cm-bana, för att sen en timme senare vara en vessla i omhoppningen på högre höjder med en mer rutinerad ryttare.

Ridskolehästar har en fast ledare - personalen. Och framförallt sin flockledare bland hästarna.

Dessutom - lämpliga ridskolehästar gillar liv och rörelse. De får tråkigt om det inte händer saker, de vill träffa en massa människor och se saker.

Hej!

På många ridskolor är det säkert så, men inte på alla.

Där jag jobbade fick hästarna frukost mellan 7 och 9, samma personal (oftast) men i olika ordning och som sagt vid olika tider.

Hagvistelse i liten ruta i par ca 40 min/dag- om dom hade tur.

Mockning skedde med hästarna i stallet, av stressadd personal, som knappt hann titta åt hästarna- snarare slå dom med grepen om de inte flyttade på sej.

Flera hästar trivdes varken med arbetet eller barnen, flera av devuxna eleverna hade en inställning till hästarna som om de var maskiner som skulle vara klara när de kom dit.

Jag sa upp mej eftersom jag inte orkade med att se hästarna må dåligt, själv bli sönderstressad och ändå inte hinna med att se över hästarna dagligen- en gång i veckan var man "nöjd" med..

/ Lavinia, som har jobbat på trevlig ridskola också, med glada, välridna och välskötta hästar- tyvärr gick inte den ridskolan runt..

Precis som hon innan svarade håller jag med.
Det skulle vara väldigt tråkigt att alltid bara rida "vanliga" snälla ridskolehästar. Man behöver lära sej att rida "elaka" hästar och unga för att det är faktiskt så verkligheten kommer se ut sen när/om de skaffar häst någon gång i framtiden.
Vi har visserligen ingen stopskylt men sen vet alla också att om man inte ska rida så går man inte in till hästen och borstar de i "onödan". Bara för att hästarna inte tycker att borstning är det bästa som finns kan de ändå passa superbra i verksamheten.

Sen så har jag fått för mej efter vad mina ridlärare har berättat för mej att det inte var så mycket bättre förr.Inte på hästmaterialet i alla fall. De tycker att de hästar vi har nu är enormt snälla för hästarna som fanns då var totalt galna. Men sen så rider också de otroligt bra nu.

Det är min åsikt iaf ;)

Men då undrar jag.
Vad tror du att en 12 årig tjej tycker om hon skall rida en häst som måste jobbas med hela tiden för att inte springa iväg för henne?
Att den är elak. Jag var själv med om det när jag var liten.
Jag fick en häst som sprang med huvudet högt i luften och drog alltid iväg. En svår häst att rida men eftersom jag hade ridit 2 år fick jag den "elaka" och jobbiga typen av hästar.
Jag ville som liten rida en trygg häst som jobbade med mig och inte mot mig.

Varav jag gick på ridskola.
Inte för att bråka med en häst.

Men jag sa aldrig att nybörjarna skulle rida de lite svårare hästarna? Och nej det är knappast säkert att en 12-årig tjej tycker att en häst som är pigg är elak.
Det jag menar att när man väl kommit över nybörjarstadiet så finns det bara hästar som gör allt man ber de om och då tycker de att de är jätteduktigt och skaffar egen häst. Sen visar det sig att det är tydligen inte så många hästar som är så snälla utan det är därför som det behövs lite svårare hästar också för de lite duktigare ryttarna.