Bukefaloscassiopeja? - Född 1972, bor med sambo och hund några mil söder om Stockholm. Jobbar som systemdesigner, har tagit upp min ridskoleridning igen efter ett antal års uppehåll.
cassiopejas blogg? - Är min egen garderob dit jag smyger in ibland för att ha lite sex med språket, vara fullständigt egocentrisk och reda ut mina funderingar om livet, mig själv, min hälsa och allt annat mellan himmel och jord.
Varmt välkommen!
cassiopejas blogg? - Är min egen garderob dit jag smyger in ibland för att ha lite sex med språket, vara fullständigt egocentrisk och reda ut mina funderingar om livet, mig själv, min hälsa och allt annat mellan himmel och jord.
Varmt välkommen!
Ridsugen!
Inlagd 2010-07-29 kl. 11:18 av cassiopeja
Jag är såååååååååå ridsugen!!
(Det är nu 3 hela veckor kvar tills jag får sitta på en häst igen.
)
Till hösten har jag bara plats i en ridskolegrupp.
Men det kommer inte gå!
Jag måste få rida mer än en gång i veckan!
Jag funderar och funderar och funderar på hur jag ska göra för att få rida mer, men jag hittar ingen jättebra lösning.
Jag skulle kunna höra med "min" ridskola om det finns plats för mig på en lektion till i veckan, för någon annan ridlärare än den jag red för i våras och som jag inte ville rida kvar för. Problemet är att jag inte riktigt vet om det finns någon annan än min nuvarande ridlärare som jag skulle trivas med. Har ridit några enstaka igenridningslektioner för några av dom andra, och dom verkar väl OK, men det är ju ändå svårt att bedöma hur det skulle vara att rida för dom som standard. Sen har det i alla fall tidigare varit väldigt svårt att få plats i någon grupp på min ridskola, alla grupper har varit fulla.
Jag skulle också kunna prova att rida en lektion till i veckan på någon helt annan ridskola. Men av erfarenhet vet jag att risken är stor att jag inte blir nöjd. Jag är väldigt kräsen med ridlärare och hästmaterial, och det är ganska få ridskolor jag har varit på som jag har varit riktigt nöjd med...
Tanken jag hade i våras var ju att jag skulle rida privatlektioner för min ridlärare, men det har jag inte råd att göra varje vecka, och jag skulle allra helst vilja rida åtminstone 2-3 ggr i veckan.
Egen häst har jag inte råd med, hur mycket jag än vill att det ska gå att uppfylla och sitter och drömmer mig bort bland hästannonserna och stallplatsannonserna.
Medryttare - tjaaa, jag sitter och vrider och vänder på tanken och nånstans är jag himla sugen på att försöka igen, men jag hejdar mig. Jag tror aldrig att det kan bli riktigt bra tyvärr... Annars skulle det ju kunna vara en givande och intressant lösning, om man skulle kunna få det att fungera. Men av dom erfarenheter av medrytteri som jag har haft samt av det jag har hört från andra, så ÄR det väldigt svårt att få det att fungera bra. Som jag har skrivit om tidigare så är det en väldigt speciell situation att ta hand om någon annans kära ögonsten och älskade djur. Det är så många känslor och känslobaserade åsikter inblandade, och alla har så olika åsikter och preferenser för hur en häst ska hanteras och vad man ska göra med den, så det är nog väldigt svårt att hitta något som skulle kunna fungera.
Jag har dessutom en hel del åsikter och krav själv, vilket inte gör saken lättare. Jag vill träna, utvecklas, arbeta med hästen, och egentligen skulle jag helst vilja utveckla mig inom hoppning. Självklart vill jag även rida ut, men inte bara "lufsa i skogen" utan i så fall vill jag tex bygga muskler med klättring eller träna lösgjordhet runt träd eller sånt. Jag vill ha ett MÅL med ridningen, samtidigt som personkemin ska stämma mellan både mig och hästen och mig och ägaren. Det känns som en omöjlig ekvation. Dessutom har jag väldigt svårt att beskriva och placera mig rent ridmässigt. Vad kan jag erbjuda? Hur bra eller dålig är jag egentligen på att rida? Vad har jag för ridstil? Jag har en känsla av att jag inte riktigt rider som en traditionell ridskoleryttare, men jag har alldeles för lite kontakt med andra hästintresserade för att kunna jämföra och komma fram till något.
Man skulle kanske kunna tycka att jag skulle kunna sänka kraven, men det är ju det jag har försökt göra tidigare. Jag har försökt vara medryttare och anpassa mig till att enbart lufsa runt i skogen på helt outbildade hästar utan krav eller mål, men det är inte det jag är intresserad av, det är inte det jag tycker är roligt. Jag har försökt anpassa mig och hantera medryttarhästen efter ägarens filosofi, men när jag inte har begripit varför jag ska göra si eller så, eller filosofin har känts mig helt främmande, så blir det inte roligt heller.
Med dom krav och åsikter jag har känns det ändå som att det enda fungerande alternativet för mig skulle vara att ha en egen häst, så att jag själv fick bestämma. Så nja-nej, hur gärna jag än skulle vilja tro på medryttaridén så gör jag det inte.
Jag känner mig lite instängd. Jag har en hobby jag inte riktigt tillfullo kan utöva.
Det lutar väl ändå åt att jag hör med min ridskola om det finns plats i någon annan grupp. Chansen är liten, men jag kanske åtminstone kan börja i den ändan, och sen gå vidare till någon annan ridskola som alternativ nr två. Det känns tyvärr som om ridskolor ändå är det enda alternativet som finns för mig trots allt.
(Suck)
Det får bli lite Jasmine Kara igen. Me like!
http://www.youtube.com/watch?v=eDZ204SWjLE
(Det är nu 3 hela veckor kvar tills jag får sitta på en häst igen.
)Till hösten har jag bara plats i en ridskolegrupp.
Men det kommer inte gå!
Jag måste få rida mer än en gång i veckan!
Jag funderar och funderar och funderar på hur jag ska göra för att få rida mer, men jag hittar ingen jättebra lösning.
Jag skulle kunna höra med "min" ridskola om det finns plats för mig på en lektion till i veckan, för någon annan ridlärare än den jag red för i våras och som jag inte ville rida kvar för. Problemet är att jag inte riktigt vet om det finns någon annan än min nuvarande ridlärare som jag skulle trivas med. Har ridit några enstaka igenridningslektioner för några av dom andra, och dom verkar väl OK, men det är ju ändå svårt att bedöma hur det skulle vara att rida för dom som standard. Sen har det i alla fall tidigare varit väldigt svårt att få plats i någon grupp på min ridskola, alla grupper har varit fulla.
Jag skulle också kunna prova att rida en lektion till i veckan på någon helt annan ridskola. Men av erfarenhet vet jag att risken är stor att jag inte blir nöjd. Jag är väldigt kräsen med ridlärare och hästmaterial, och det är ganska få ridskolor jag har varit på som jag har varit riktigt nöjd med...
Tanken jag hade i våras var ju att jag skulle rida privatlektioner för min ridlärare, men det har jag inte råd att göra varje vecka, och jag skulle allra helst vilja rida åtminstone 2-3 ggr i veckan.
Egen häst har jag inte råd med, hur mycket jag än vill att det ska gå att uppfylla och sitter och drömmer mig bort bland hästannonserna och stallplatsannonserna.
Medryttare - tjaaa, jag sitter och vrider och vänder på tanken och nånstans är jag himla sugen på att försöka igen, men jag hejdar mig. Jag tror aldrig att det kan bli riktigt bra tyvärr...
Annars skulle det ju kunna vara en givande och intressant lösning, om man skulle kunna få det att fungera. Men av dom erfarenheter av medrytteri som jag har haft samt av det jag har hört från andra, så ÄR det väldigt svårt att få det att fungera bra. Som jag har skrivit om tidigare så är det en väldigt speciell situation att ta hand om någon annans kära ögonsten och älskade djur. Det är så många känslor och känslobaserade åsikter inblandade, och alla har så olika åsikter och preferenser för hur en häst ska hanteras och vad man ska göra med den, så det är nog väldigt svårt att hitta något som skulle kunna fungera. Jag har dessutom en hel del åsikter och krav själv, vilket inte gör saken lättare. Jag vill träna, utvecklas, arbeta med hästen, och egentligen skulle jag helst vilja utveckla mig inom hoppning. Självklart vill jag även rida ut, men inte bara "lufsa i skogen" utan i så fall vill jag tex bygga muskler med klättring eller träna lösgjordhet runt träd eller sånt. Jag vill ha ett MÅL med ridningen, samtidigt som personkemin ska stämma mellan både mig och hästen och mig och ägaren. Det känns som en omöjlig ekvation. Dessutom har jag väldigt svårt att beskriva och placera mig rent ridmässigt. Vad kan jag erbjuda? Hur bra eller dålig är jag egentligen på att rida? Vad har jag för ridstil? Jag har en känsla av att jag inte riktigt rider som en traditionell ridskoleryttare, men jag har alldeles för lite kontakt med andra hästintresserade för att kunna jämföra och komma fram till något.
Man skulle kanske kunna tycka att jag skulle kunna sänka kraven, men det är ju det jag har försökt göra tidigare. Jag har försökt vara medryttare och anpassa mig till att enbart lufsa runt i skogen på helt outbildade hästar utan krav eller mål, men det är inte det jag är intresserad av, det är inte det jag tycker är roligt. Jag har försökt anpassa mig och hantera medryttarhästen efter ägarens filosofi, men när jag inte har begripit varför jag ska göra si eller så, eller filosofin har känts mig helt främmande, så blir det inte roligt heller.
Med dom krav och åsikter jag har känns det ändå som att det enda fungerande alternativet för mig skulle vara att ha en egen häst, så att jag själv fick bestämma. Så nja-nej, hur gärna jag än skulle vilja tro på medryttaridén så gör jag det inte.
Jag känner mig lite instängd. Jag har en hobby jag inte riktigt tillfullo kan utöva.
Det lutar väl ändå åt att jag hör med min ridskola om det finns plats i någon annan grupp. Chansen är liten, men jag kanske åtminstone kan börja i den ändan, och sen gå vidare till någon annan ridskola som alternativ nr två. Det känns tyvärr som om ridskolor ändå är det enda alternativet som finns för mig trots allt.
(Suck)
Det får bli lite Jasmine Kara igen. Me like!
http://www.youtube.com/watch?v=eDZ204SWjLE
Kommentarer: 7
Kommentarer
-
Att bli medryttare är visst en god idé. Den som söker finner.
Själv har jag ridit som medryttare på ganska många hästar. Ibland klickar det inte, men då får man leta vidare.
Ibland klickar det, då finns det mycket att hämta!
Lycka till!Inlagd 2010-07-29 kl. 16:28 av Aaricia 
-
Kom till JRF och prova en lektion i alla fall? Kan ju vara värt det? Annars får du väl spara ihop och åka på ridkurser över helger med jämna mellanrum? =)
Inlagd 2010-07-29 kl. 17:53 av Roxer
-
Nja, det är nog tyvärr lite för långt för att göra regelbundet. Jag bor närmare Nynäshamn än Sthlm och tycker att det är jäääääättelångt bara att åka upp till Farsta...Citat:Ursprungligen postat av Roxer
Kom till JRF och prova en lektion i alla fall? Kan ju vara värt det? Annars får du väl spara ihop och åka på ridkurser över helger med jämna mellanrum? =)
Men jag var faktiskt hos er på en körkurs för ungefär evigheter sen, det var jätteroligt! Köra är också en sak inom hästeriet jag egentligen skulle vilja lära mig mer om.
Inlagd 2010-07-30 kl. 08:32 av cassiopeja
-
Tack! Det är alltid roligt att höra någon som har positiva erfarenheter av det också.Citat:Ursprungligen postat av Aaricia
Att bli medryttare är visst en god idé. Den som söker finner.
Själv har jag ridit som medryttare på ganska många hästar. Ibland klickar det inte, men då får man leta vidare.
Ibland klickar det, då finns det mycket att hämta!
Lycka till!Inlagd 2010-07-30 kl. 08:33 av cassiopeja
-
Jag har haft flera bra medryttarhästar och bra ägare sedan jag sålde min egen häst för flera år sedan. För mig har det fungerat nästan problemfritt med både hästar och ägare, och där inte känslan varit bra från första dagen har jag inte fortsatt. Ett tips är att tänka på vad dina starka sidor med hästar är och leta efter det. Jag till exempel är bra på den första tiden med unga hästar (upp till ca 6 år) och fungerar bäst med känsliga hästar som kräver lätt hand och snabb respons. Det har inte varit så lätt för "mina" hästars ägare att hitta såna ryttare så de har varit nöjda med mig. Vad har du för bra egenskaper att erbjuda en viss typ av medryttarhäst? Vilka grundpelare i hästhållningen måste vara på samma nivå som ägarens, och vad kan du tänka dig att kompromissa med? Det finns bra ägare och hästar som behöver medryttare där ute. Ge inte upp tycker jag.
Inlagd 2010-07-31 kl. 11:02 av zesel
-
Kom och rid turrindning på våra vackra arabhästar i Tungelsta, fina ridvägar och ridbana finns
Inlagd 2010-08-04 kl. 18:26 av Nillamol
-
Tackar för erbjudandet! Ledsamt nog är jag för stor för att rida araber.Citat:Ursprungligen postat av Nillamol
Kom och rid turrindning på våra vackra arabhästar i Tungelsta, fina ridvägar och ridbana finns
Det är verkligen lite av ett handikapp att vara 183 cm lång när man håller på med ridning... Visst har jag långa ben och kan rama in dom lite större hästarna bättre än om jag hade varit kortare, men jag missar ju så många roliga hästar bara för att jag är för lång!
På min nuvarande ridskola har jag fått rida två små ston på ca 153 resp 158 cm i manken. Den lilla kändes faktiskt lite bättre då hon är lite kraftigare byggd, den andra är en smal vingelfia så där kändes det som att det var upp till mig att hålla balansen i hela ekipaget. Vilket visserligen gick bra eftersom jag tycker om att koncentrera mig på kroppskontroll, men i slutändan kan jag inte komma ifrån att jag rent storleksmässigt funkar bäst på hästar mellan 165-175.Inlagd 2010-08-05 kl. 10:18 av cassiopeja
Totalt antal trackbacks 0
