10:orna del 7

[Aionee]

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade, men kan väl inte säga att mycket har hänt att dela med sig av. Hugo har blivit "proffs" på att longeras (tog tag i det för ett par veckor sedan när man misstänkte att han kan vara halt och vi skulle ta ut veterinär), förutom att ibland får han för sig att springa till något helt annat ställe och då får man se till att hålla emot. Han har även blivit superduktig och allting känns otroligt rätt nu. Han är mycket "lugnare", sköter sig mer och försöker inte längre springa iväg och bocka när man leder honom. Som sagt, han kan longeras hur fint som helst nu i bara grimma och följer en löst hela tiden på ridbanan jämfört med förr när han bara sprang iväg och lekte. Det känns som om han blivit mycket mognare i sinnet och nu börjar det bli dags för inridning. Har köpt en sadel så vi ska börja vänja oss där.

Han har även börjat äta halm om natten för att försöka göra något åt magen, sommaren kommer knappast underlätta och vill inte riskera att han ska få fång eller något. Han är en sån matgris. Juste, hovslagaren löste hans problem med bakbenet utan att någon veterinär behövde komma ut. Hon listade ut att Hugo troligtvis har svårt för just balansen när han står med bakhoven under sig (det blir obehagligt för honom). Tar man ut den utanför kroppen när man håller i så står han snällt still, annars kan han försöka rycka åt sig den eller i värsta fall sätta sig på en. Men vi tränar på att hålla upp hovarna också. Han kan nu mera också stå ensam i stallet utan problem medans man pysslar. Förr sprang han runt som en tok och gnäggade så att det nästan blev farligt att vara inne i boxen. Jag tror att hans lugn har något att göra med att han börjar känna sig hemma nu, äntligen.
Bjuder på en bild från häromdagen (och ja, lekkompisen hade varit och dragit i täcket nu när Hugo för en gångs skull inte var naken )

 

[Van Remo]

Lite blandade bilder, bara för jag älskar min röda skatt så mycket!!

 

[sassiball]

Nu har jag landat lite och sovit, det blev några nervösa dagar. Det är väl inte över helt än förstås, men nu är det mera greppbart.

Jag kom ut till stallet vid lunch i tisdags och skulle ta in mina 2 hästar för vaccination och fixa tänderna på min andra häst. Ropar på dem i hagen och Rozalie gnäggar i vanlig ordning, men är inte lika villig att komma som hon brukar. När hon väl börjar släpa sig upp mot ingången, där jag står och väntar, så lägger hon huvudet lite på sned och stannar sedan till och kliar sig lite på benet, sen går hon vidare med huvudet till och från på sned. När hon kommer närmare så ser jag att det är ordentligt svullet under ögat och helt blött och rufsigt i pälsen, sen ser jag att det är ett ordentligt jack i bakkant på nedre ögonlocket, mot den bakre ögonvrån. Svär tyst för mig själv och konstaterar att veterinären är på väg och går in i automode (har nog precis kopplat ur det nu).

Omprioritering, rutinbesöket stryks och allt fokus på Rozalie. Hon sederas för att det ska gå att undersöka ordentligt. Och vi ser då att det har som skivat sig invändigt i slemhinnan, alltså ett jack längs med nästan hela ögats längd, på insidan av det nedre ögonlocket. Plus det som syntes från utsidan, ett jack med en flik i den bakre ögonvrån. Ordentligt svullet. Ögat färgas in, men inga sår på hornhinnan hittas, tack och lov.
På tok för komplicerat för att ge sig på att försöka sy i hemmamiljö och min veterinär pratade redan då om att hon kanske behövde sövas. Hon remiterar oss vidare till Hbg.

3,5 timme senare var vi på plats i Hbg och en liknande undersökning gjordes igen och den veterinären konstaterade samma sak. Inget de ville göra på en stående, sederad häst. Oavsett hur mycket lugnande de ger så kan de rycka till och då vill vi inte att det ska vara en skalpell eller liknande i närheten av ögat. Så det var sövning som gällde. Hon fick ett bandage runt huvudet, med blöta kompresser över ögat, för att svullnaden skulle lägga sig lite innan op. Så fick jag lämna henne i en box full med nytt, fluffigt kutterspån. De skulle op ett par timmar senare sa de och ringa mig när hon hade rest sig. Jag körde därifrån vid 17 och när de fortfarande inte hade ringt efter 23 pallade inte nerverna längre och jag var tvungen att ringa dit för att höra hur det gick. Då höll de precis på med henne, de hade fått flera andra akutfall där emellan. Så vid 00.30 ringde veterinären och sa att det hade gått bra, hon stod upp igen och vet. var nöjd med hur hon hade lappat ihop det trasiga. Sydd i två lager, ett djupt med stygn som löser upp sig själv och ett gäng stygn utvändigt.

Sent igår kväll så hämtade jag hem henne. En liten rufsig tjej som ändå verkade vara vid gott mod. Specialhuva på, med en kåpa över ögat som ska skydda stygnen, vilket gör att hon inte ser något med det ögat. Hon var lite skärrad och uppdragen i flanken och tyckte nog att allt var konstigt när vi tog henne ur boxen. Trots allt så följde hon så snällt med och knatade nästan rakt på släpet i mörkret. Sen blev hon stressad och otålig där inne och stod och bankade med ena hoven första biten. Sen gav hon nog upp och stod sedan som ett ljus, resten av vägen hem. Hon var vrålhungrig när hon kommer in i sin box!

Nu gäller det att försöka få fröken-expert-på-att-ta-av-sig-allt-på-huvudet att förstå att huvan ska sitta kvar på! Kommer hon åt att klia, så är risken stor att stygnen går upp och skaver på hornhinnan - det vill vi inte.

Så är läget just nu.

min lilla ufo-häst

Det ser nog rätt så bra ut än så länge! Hoppas det håller sig så.

Lilla gumman! Jobbigt att skada sig så nära ögat, tur att det gick bra ändå.

 

[aida]

Usch, än är det inte över. Jag kommer att ha magsår delux innan vi har tagit oss igen om detta. Nu har det spruckit upp i bakkant, mailade bilder till hbg, de trodde vi kunde avvakta till måndag, men jag är inte så lugnad av det beskedet. Så min veterinär kommer ut i kväll och kikar på henne. Livrädd att hon ska få bestående men och förlora hela ögat.

 

[sassiball]

Ush då. Har du någon aning om vad hon skadat sig på?

 

[aida]

@sassiball Ingen aning om vad hon har gjort tyvärr.. hittar inga spår någonstans.

Vi måste ner igen till hbg, det som har spruckit upp måste sys igen, kommer inte alls att läka bra. Men min veterinär trodde att det kunde vänta tills måndag, det måste i vilket fall som helst göras nya sårkanter innan det sys.

Jag är bara så trött nu. Känner mig tom och less, orkar inte. Jag kommer att koppla på min autopilot igen när det är dags att köra. Men när detta är över så vet jag inte vad jag ska göra, känns som om bägaren rinner över. I höstas blev min ena katt sjuk och jag var tvungen att ta bort henne. Året innan blev min fina, älskade gamla häst sparkad illa, vilket slutade med avlivning. Förutom alla känslor, så har ekonomin tagit stryk, för givetvis så bestämde sig även bilen för att krångla i samma veva som all annan skit.
Just nu känner jag för att göra mig av med alla mina djur och inte ha någon bil. Inget som kan göra ont eller kosta pengar. Det är liksom inte värt det.

Nä, nu ska den här negativa människan hoppa ut ur tråden igen.

 

[sassiball]

@sassiball Ingen aning om vad hon har gjort tyvärr.. hittar inga spår någonstans.

Vi måste ner igen till hbg, det som har spruckit upp måste sys igen, kommer inte alls att läka bra. Men min veterinär trodde att det kunde vänta tills måndag, det måste i vilket fall som helst göras nya sårkanter innan det sys.

Jag är bara så trött nu. Känner mig tom och less, orkar inte. Jag kommer att koppla på min autopilot igen när det är dags att köra. Men när detta är över så vet jag inte vad jag ska göra, känns som om bägaren rinner över. I höstas blev min ena katt sjuk och jag var tvungen att ta bort henne. Året innan blev min fina, älskade gamla häst sparkad illa, vilket slutade med avlivning. Förutom alla känslor, så har ekonomin tagit stryk, för givetvis så bestämde sig även bilen för att krångla i samma veva som all annan skit.
Just nu känner jag för att göra mig av med alla mina djur och inte ha någon bil. Inget som kan göra ont eller kosta pengar. Det är liksom inte värt det.

Nä, nu ska den här negativa människan hoppa ut ur tråden igen.

Alla känner så ibland. Du tar dig igenom det här också. Jag har också känslan ibland att jag tagit mig vatten över huvudet och borde göra mig av med minst en häst till. Ibland blir det för mycket och som du säger, naturligtvis händer allt samtidigt.
Kramar härifrån.

 

[Sar]

@sassiball Ingen aning om vad hon har gjort tyvärr.. hittar inga spår någonstans.

Vi måste ner igen till hbg, det som har spruckit upp måste sys igen, kommer inte alls att läka bra. Men min veterinär trodde att det kunde vänta tills måndag, det måste i vilket fall som helst göras nya sårkanter innan det sys.

Jag är bara så trött nu. Känner mig tom och less, orkar inte. Jag kommer att koppla på min autopilot igen när det är dags att köra. Men när detta är över så vet jag inte vad jag ska göra, känns som om bägaren rinner över. I höstas blev min ena katt sjuk och jag var tvungen att ta bort henne. Året innan blev min fina, älskade gamla häst sparkad illa, vilket slutade med avlivning. Förutom alla känslor, så har ekonomin tagit stryk, för givetvis så bestämde sig även bilen för att krångla i samma veva som all annan skit.
Just nu känner jag för att göra mig av med alla mina djur och inte ha någon bil. Inget som kan göra ont eller kosta pengar. Det är liksom inte värt det.

Nä, nu ska den här negativa människan hoppa ut ur tråden igen.

Skickar en stor kram, det låter ordentligt motigt! Jag fick själv en ytterst negativ överraskning då jag plötsligt var tvungen att köpa en " dyrsadel" ( och inte har jag fått Dressyrrösslin eller hopp-Passieren sålda heller...) och nu är det strax dags för försäkringskostnaden igen....

 

[Tualma]

@sassiball Ingen aning om vad hon har gjort tyvärr.. hittar inga spår någonstans.

Vi måste ner igen till hbg, det som har spruckit upp måste sys igen, kommer inte alls att läka bra. Men min veterinär trodde att det kunde vänta tills måndag, det måste i vilket fall som helst göras nya sårkanter innan det sys.

Jag är bara så trött nu. Känner mig tom och less, orkar inte. Jag kommer att koppla på min autopilot igen när det är dags att köra. Men när detta är över så vet jag inte vad jag ska göra, känns som om bägaren rinner över. I höstas blev min ena katt sjuk och jag var tvungen att ta bort henne. Året innan blev min fina, älskade gamla häst sparkad illa, vilket slutade med avlivning. Förutom alla känslor, så har ekonomin tagit stryk, för givetvis så bestämde sig även bilen för att krångla i samma veva som all annan skit.
Just nu känner jag för att göra mig av med alla mina djur och inte ha någon bil. Inget som kan göra ont eller kosta pengar. Det är liksom inte värt det.

Nä, nu ska den här negativa människan hoppa ut ur tråden igen.

I bland blir det bara för mycket... Det är ok att känna så... styrkekram

 

[Fibusen]

Fy vad tråkigt med skador! Hoppas det ordnar sig...

Här går det trögt frammåt... Motivationen finns, så det är inte därför,men knepigt att få sällskap på ridturer alla gånger,så jag borde verkligen ta tag i att rida själv,men han har så mycket energi så han blir helt övergasad ute,sen beter han sig lite underligt som vanligt vid pälsfällning,så jag känner mig lite tveksam att påbörja något jag inte kan avsluta.... Nu har vi dessutom haft det lite väl blåsigt och tråkigt väder en period så då känns det ju ännu träligare.

Känner nog att han skulle behöva gå något sådär regelbundet ett par veckor innan vi ger oss ut själva,så nu blir det ärligt talat inte så mycket ridning,men försöker komplettera upp med hjärngympa i corallen och promenader i skogen.

Vi red ju själva i skogen innan han åkte utan problem,men han var bättre på att hålla sig i skinnet då än nu!
Är inte helt säker att vi båda kommer hem hela,eller samtidigt framförallt, om vi ska ut och bråka nu,samtidigt så känner jag att det är väll lika bra att ta tjuren vid hornen. Får se om jag känner mig extra modig/envis nån dag här framöver.

 

[aida]

Tack för stödet

Jag åkte ner med henne idag, såg värre ut igen nu i morse. Så nu står hon på plats igen, de skulle sätta in aggressivare antibiotika i kväll, ta baktprov och plocka bort de gamla stygnen. I morgon så kommer hon att sövas och opereras igen. Så återigen en nervös väntan, men nu är hon i alla fall i kunniga händer.

Hon är så fantastisk min lilla häst. Som med allt annat, det hon har gjort en gång, det kan hon. Så hon kände igen sig direkt, knatade självsäkert in i stallet och rätt in i samma box som hon stod i förra gången. Där var återigen fullt med rent, fluffigt kutterspån och mumsigt hö serverat. Hon högg direkt in på maten! Jag tog av henne transportskydden sen gick vi och skrev papper, när jag kom tillbaks igen så hade hon även passat på att rulla så hela hon var spånig. Trygg häst!
När veterinären kom och tittade på henne (långt senare, hon var upptagen på operation) så fick jag ta av hela grimman, eftersom luvan sitter fast i den, så hon stod lös i boxen medans vet. undersökte ögat, helt stilla och lugn. Fina, fina duktiga lilla tjej Det gör så ont i hjärtat Nu blir det en ny nervös väntan på det där samtalet som ska komma efter operationen...

 

[fio]

Kram @aida håller tummarna för att det går bra!

 

[Wembley]

@aida usch vad jobbigt när de inte mår bra vännerna, styrkekramar till dig!

 

[KrullTroll]

Fy vad tråkigt med skador! Hoppas det ordnar sig...

Här går det trögt frammåt... Motivationen finns, så det är inte därför,men knepigt att få sällskap på ridturer alla gånger,så jag borde verkligen ta tag i att rida själv,men han har så mycket energi så han blir helt övergasad ute,sen beter han sig lite underligt som vanligt vid pälsfällning,så jag känner mig lite tveksam att påbörja något jag inte kan avsluta.... Nu har vi dessutom haft det lite väl blåsigt och tråkigt väder en period så då känns det ju ännu träligare.

Känner nog att han skulle behöva gå något sådär regelbundet ett par veckor innan vi ger oss ut själva,så nu blir det ärligt talat inte så mycket ridning,men försöker komplettera upp med hjärngympa i corallen och promenader i skogen.

Vi red ju själva i skogen innan han åkte utan problem,men han var bättre på att hålla sig i skinnet då än nu!
Är inte helt säker att vi båda kommer hem hela,eller samtidigt framförallt, om vi ska ut och bråka nu,samtidigt så känner jag att det är väll lika bra att ta tjuren vid hornen. Får se om jag känner mig extra modig/envis nån dag här framöver.

Åh vad jag känner igen det där
Hade ju som mål förra året att rida ut honom själv, vilket jag gjorde och det gick hur bra som helst. Kändes som en stor tröskel att kliva över och jag var så stolt.
Så kom ett nytt år och Våd fick en massa ny energi och lärde sig stå på bakbenen
Så nu e jag lite fjantig för att ge mig ut själv igen. Men jag vet att jag måste. Varje dag jag tänkt har det blåst halv storm här vilket gjort att jag fegat ut igen.
Men får ge mig fan på det igen. Se till att han är ordentligt riden dagarna innan så ska det nog gå lika fint som innan igen

För övrigt har jag anmält oss till vår (och min) första hopptävling, en P&J i april
Jag som inte hoppat med är tre hinder i följd med honom. Men tänker att jag har tid till dess att träna. Och bara att komma iväg är jätte nyttigt för oss

 

[Molin]

@aida
Kram från mig med.
Som du säger är hon i trygga händer. Håller tummarna för er nu.

 

[Molin]

@KrullTroll
Åh gud så spännande =D Det kommer gå så bra för er.
När i april är det?

Hoppas du får med dig någon som kan filma så även vi får se er första tävling =D

 

[Molin]

Jag har varit lite mer aktiv nu med hästarna och det känns bra, har fått suget tillbaka lite och det efter att jag bestämt mig för lösdrift till flickorna och sagt upp mina stallplatser.
Känns ganska dumt att få suget tillbaka bara sådär men det känns bra och jag är glad för det!

Så i måndagsskiftet flyttar jag hästarna, när exakt får vi se och hur det blir när vi kommer dit får vi också se.
Dom brukar vanligtvis sätta nya hästar i "karantän" i ca 2v innan dom släpps ihop med flocken men ibland släpps dom in direkt beroende på folket i lösdriften samt hästarna (om dom är friska osv).

Men nu är allt klart och det känns som sagt BRA!

I fredags var jag ut på promenad med båda flickorna samtidigt vilket gick över förväntan. Miraz var den som fick gå först då den äldre fjanten blivit så himla fjantig sen vi flyttade dit, spänd och stissig (mer än vanligt). Men det gick bra!

Förutom på slutet när jag efter en dryg backe fick lov och stanna och andas ut (tror jag tyckte det var mest jobbigt iaf i skogsterrängen). Men iaf, vet inte vad som hände med Sakura började kicka som ett svin mot Miraz och jag hann inte alls se om hon träffade henne men hittade ingen skada och hon gick då på normalt.

Sakura har blivit senaste 2v lite väl dum mot Miraz nu när man tagit in/ut dem tillsammans och sen kring målen i hagen. Blir knäpp på den där hästen.
Så lösdriften känns som det kommer göra henne stor nytta!

Sen red jag igår, var kanske ute i 40-50min och det var så underbart. Hon blev lite svettig faktiskt men det är en del upp och nedför när vi rider i skogarna där så det tar väl på krafterna och på vissa ställen mer snö än andra ställen. Jobba får dom verkligen göra!

Ganska rejält seg i början men kom igång under turen!

 

[KrullTroll]

@KrullTroll
Åh gud så spännande =D Det kommer gå så bra för er.
När i april är det?

Hoppas du får med dig någon som kan filma så även vi får se er första tävling =D

Haha...jag är redan nervös :P
Det är den 19e så har lite tid till träning.

Film och foto är ett måste, och ser det inte för jävligt ut så lovar jag att visa

 

[Molin]

Haha...jag är redan nervös :P
Det är den 19e så har lite tid till träning.

Film och foto är ett måste, och ser det inte för jävligt ut så lovar jag att visa

Haha, det kan jag nog ana att du är (jag är livrädd för sånt)
Men jag har tävlat inom klubbnivå förut när jag var yngre, fattar dock inte att jag vågade det!

Men det kommer gå så bra för er, och inte kommer ni se förjävliga ut!

 

[Molin]

Jag har varit ut på tur idag igen, tog båda två även idag. Känner att jag lär komma igång med dom PUNKT SLUT!
Lär erkänna att jag faktiskt sett fram emot och rida båda två men samtidigt haft lite extra push från mig själv men det har gått bra!

Idag provade jag faktiskt och rida med martingal på Miraz och hon gjorde ju något försök till sådan där rädd/räser fart framåt idag och martingalen hjälpte otroligt bra, hon drof inte upp huvudet när jag tog lite i tyglarna så idag behövde jag inte sitta och hålla henne extra i galoppen vilket kändes väldigt bra!

Ska köra på den ett tag och se om hon lugnar sig, tror hon bara har så enormt mycket överskotssenergi och blir därmed lite pigg och lättskrämd. Så kändes det idag iaf!

Hur som helst, hon var så sjukt duktig idag min fina tös
Vi red nära soptippen igen (den vägen är längst) och dom höll på och lassa och tömma massa container så det tjöt, dunkade rejält där nere och visst tittade hon åt det hållet även om hon inte kunde se så mycket och tyckte det var underligt men tycker det gick bra iaf. Hon gick på framåt och lyssnade på mig.

När vi sedan var på väg uppför berget så small det satan bakom oss och då hoppade hon faktiskt till, framåt men stannade när jag tog i tygeln, inget konstigt. Super duktig!
Sedan tutade dom och höll på med och sen dessa alla jävla korpar som flyger och skriker ovanför oss hela tiden, suck Miraz bryr sig inte ett dugg i dem men Sakura blir livrädd och spänd till tusen av dem.

Npha, SUPER NÖJD med ridturen idag!