Assistera vid olycka/vara första på plats

[athena_arabians]

Detta är något jag försöker trycka på i jobbet när vi pratar kris, olyckor, våld, andra incidenter. Man vet inte hur man reagerar i en krissituation förrän man står där och vissa blir "på" och andra backar - och så är det, men det är viktigt att inte någon känner att den är "fel". Jag försöker trycka på att alla kan göra något även om det inte är samma sak. En person som upptäcker att den backar när det bränner till (det kan vara en person som trodde att den skulle reagera helt annorlunda) kan tex istället hämta hjälp medan andra är hands on.

Ja, huvudsaken är ju att man gör något och ibland är det "något" att ta bort sig själv från situationen. Vet man med sig att man svimmar av blod ska man ju inte ge sig in och försöka göra något om det är en blodig olycka. Det blir ju bara värre om man själv svimmar mitt i allt... Det går ju som du säger att göra något i bakgrunden som att ringa 112 och hålla dem uppdaterade om det behövs.

 

[Silkisif]

Jag har på fyllan varit med om att taxin jag satt i krockade. Killen som satt på höger fram där kollisionen var blev okontaktbar, taxichaffisen "försvann" från platsen och min "kompis" som jag inte kände fick panik och skrek "ta det lugnt, vissa blir jättestressade" "du bara panikar" och "det har läckt bensin".
Jag trodde först på henne men insåg snart att jag var den som var mest rationell av oss där. Personen i bilen vi krockade med ringde ambulans, jag försökte få kontakt och pratade med killen som var okontaktbar. Innan jag lugnat mig knäppte jag upp hans bälte för jag tänkte att vi skulle ut ut ut. Dumt.

När paniken lagt sig efter någon minut hittade jag chaffisen som hade ont i ryggen och nacken. Jag sa åt honom att uppsöka sjukhus, och senare att prata med ambulanspersonalen. När han inte ville fick han en utskällning som hette duga om hur han kunde få smärtor för livet Han åkte in med ambulans.


På fyllan och akutsituation är kanske inte det bästa.
Det gick bra med alla så vitt jag vet!

 

[turbofling]

Jag har som tur var inte varit med om allvarligare olyckor men en bil framför oss krockade med en älg. Inga allvarligare skador men tjejen var höggravid och var saklart livrädd för att bebisen tagit skada, hennes man förvirrad och visste inte vad han skulle göra. Jag reagerade med lugn och lyckades fa personerna att lugna ner sig och slappna av. Min pappa var med ocksa och han tog tag i alla praktiska bitar, ringde ambulans och eftersök (för älgen). Jag var glad att jag inte var ensam, da had edet nog blivit mer kaos i mitt huvud men vad jag skulle göra. Vet inte hur jag skulle reagera om det var allvarligare men jag är en lugn person sa skulle nog inte fa panik.

 

[hoppsann]

Fungerar hyfsat bra. Gör vad jag ska och kan även delegera.

Men vid ett tillfälle blev jag så illa berörd att det bara susade i skallen, blev helt paralyserad. Var andra bil på plats och blev invinkad till en trafikolycka med svårt skadade unga tjejer i.

Jag erbjöd mig raskt att omdirigera trafiken ett par hundra meter därifrån.
Spydde på min post och höll på att göra mig olycklig på en gubbe med ett litet barn, "som skulle fram och titta lite".
Efter en utskällning på nära håll, avlägsnade han sig till slut. Om det var min övertalningsförmåga eller andedräkt vet jag inte.
Är galet imponerad av sjuk och blåljuspersonal som kan hantera sådana situationer. Och tacksam för att de finns.

 

[nullo-modo]

Har även går omkull med hästen, det första jag gjorde var att ringa min morbror (osteopat på häst, människor och min mentor när det kommer till häst).
Jag ringde för att höra vad jag skulle göra med hästen och fattade inte varför han frågade om hur det var med mig

 

[tanten]

Kom på att jag faktiskt var inblandad o en incident som kunde gått illa. En elev som gick ut på lunchrasten blev attackerad att tre personer er som kom i bil, utrustade med fjäderbatong och påksr. Alla rusade ner och jag kastade mig in i bråket med tanken att en gsmmal tant slår de inte . Och det stämde.
Tänkte mig inte för så mycket, ville bara sära på dem.

 

[ameo]

Jag har inte varit med om några stora saker hittills, men min erfarenhet av de mindre saker jag varit med om är att jag agerar rationellt först, sen reagerar jag.
Jag har klivit in i hästtransport med häst som tagit sig under bommen och såg ut som ett "U". Och när jag var yngre och hade häst på ridskolan, så var det ofta till mig folk vände sig när det hände något. Jag minns väl en tjej som fick ett rejält bett i ansiktet av sin ponny. "ameo, ameo, vad ska vi göra, NN har blivit biten!!" skrek hennes kompis och NN gläntade på handen över såret. Okej, sa jag och gick och letade reda på en vuxen med körkort och beordrade transport direkt till akuten.
(och väl på akuten räckte det att de nämnde hästbett och visade en glimt av blodet, så fick de komma direkt in...)

Och när jag själv krockade med en lastbil blev jag beskylld för att vara chockad, för att jag var så lugn och rationell... (tro det eller ej, men en lindrig muskelhistoria i nacken och några blåmärken på ena låret var allt det blev...)

 

[Korven]

Jag är också en "ameo" med autopilot. Så i stallet frågade man mig först innan man ringde veterinär, eller ringde efter bonden eller pensionerad pappa. Jag var med på nästan alla behandlingar i stallet så en viss vana med skador ledde till att ägaren fick gå ut och jag fick assistera. Åka med till klinik och stanna i timmar hör också till, men det gör man för sina vänner.
Nästan så att jag saknar den tiden.

 

[Masqueradee]

Jag har inte varit med om olyckor så utan de senaste fyra gångerna har det varit tre misstänkta alkoholförgiftningar/liknande och ett epelepsianfall. Min reaktion är oftast att jag är den som har kontakten med sjukvården, roddar människor runt omkring (lugnar hysteriska och fulla vänner ) och packar väskor/samlar ihop tillhörigheter. Är en som helst undviker att vara för nära själva personen som mår dåligt men har inga problem med att ringa ambulans och rodda runt omkring

 

[dobbis]

... medan läkaren muttrade inombords över hästtjejer

Jag tror dom flesta läkare ger upp och vet att vi inte kommer att följa råden vi får,men dom måste ju ge dom.

 

[Houdinie]

Jag tror dom flesta läkare ger upp och vet att vi inte kommer att följa råden vi får,men dom måste ju ge dom.

Jag var faktiskt jättelydig och väntade med att rida tills på dagen 6 veckor efter op... att jag mockade och sopade redan efter 1 vecka tycker jag inte räknas.

 

[Sonic76]

Efter syrrans dödsolycka har jag svårt för bilolyckor.
Har som tur var bara varit först på plats på en sen dess.
En som körde in i bussen jag satt i.
Fick gå ut och stoppa alla som tyckte att de skulle dra föraren ur bilen.
Ingen krockkudde så jag sa det att hon kan ha skador så rör henne inte.
Tur i oturen kom två ambulanser precis då, på väg till sjukhuset så de tog över.
Var skakis länge efter det.
Annars är jag stencool i olyckssituationer.
Det kan spruta blod och jag är hur lugn som helst.

 

[dobbis]

Jag var faktiskt jättelydig och väntade med att rida tills på dagen 6 veckor efter op... att jag mockade och sopade redan efter 1 vecka tycker jag inte räknas.

Då var du duktigare än mig,jag red med kryckor o gips

 

[Houdinie]

Då var du duktigare än mig,jag red med kryckor o gips

Jag hade ett helt gäng med stallkamrater som vaktade på mig, och dessutom gjorde axeln faktiskt infernaliskt ont. När jag väl lyckades kravla mig upp i sadeln dag 42 så orkade jag bara 10 min innan jag var tvungen att ge upp.

Jag kommer dock aldrig att glömma hästapållens nöjda suck när jag suttit up och han vände sig om och konstaterat att det var jag som satt där.

 

[Unafraid]

Då var du duktigare än mig,jag red med kryckor o gips

Jag klättrade upp på hästen via rullator efter tre veckor med frakturer i bäckenet och ryggen.. men jag hade undvikit att fråga när jag fick rida igen!

 

[dobbis]

Jag klättrade upp på hästen via rullator efter tre veckor med frakturer i bäckenet och ryggen.. men jag hade undvikit att fråga när jag fick rida igen!

Du vinner

 

[dobbis]

Jag hade ett helt gäng med stallkamrater som vaktade på mig,

Det hade inte jag,men kryckorna som jag ställt i från mig vid stenröset hade vält och då kom jag inte av hästen (avatar damen) så jag fick mycket skämsigt ringa min stallslav. Och fick skäll av en 17 åring

 

[Kattennizze]

Önskar att jag kunde säga att jag blev rationell och lugn men förmodligen hade jag tuppat av av skräck. Dessvärre. Nå, vi har alla egenskaper men min är definitivt inte akuta grejer av olika slag.

 

[Milosari]

Jag tycker det känns betryggande att läsa tråden . De flesta verkar ju kunna agera rationellt. Jag har själv aldrig sett något hemskt. Utom när exet blev knivstucken i magen, men såret var litet. Inga inälvor som buktade ut eller så. Jag hoppas också att jag slipper! Men har gått ett gäng HLR-kurser om det skulle behövas.

 

[Babe]

Om det gäller att komma först till en olycka, hjälpa något med skadat djur så kopplar jag på autopiloten. Dirigerar och Domderar när det behövs. Men snackar vi anhöriga eller egna djur så klappar jag ihop direkt.