Baksidan med sociala medier?

Lupino

Trådstartare
Är det fler än jag som ibland blir nedstämd av sociala medier? Då tänker jag inte på alla delade snyfthistorier och annat utan att man blir väldigt medveten om vilka av ens vänner som umgås och att man är utanför. Det är ju inget man led av tidigare då man helt enkelt inte kände till det.

Har ni upplevt andra saker också?
 
njae.

Sociala medier innebär bara en annan sorts medvetenhet om varandra. Istället för att konkret med ögonen se vad andra gör - och därmed bara ha koll på ett begränsat antal - så följer man en större krets via foton och skrivna meddelanden.
Vi lever i en transparant tid.

Vad man gör med den informationen är upp till en själv. Om man väljer att vara ledsen för att man inte är delaktig i glädje och gemenskap, eller om man gläds när andra har det bra?
Om ens egen svärta är så stor att man inte förmår glädjas med andra?

Det är klyschigt men sant - man har inte roligare än man gör sig.
 
Jag upprörs inte av att se hur folk firar livet och delar med sig av sin glädje. Om det är vad du menar.

Men jag är livrädd att min dotter ska börja fota en miljard selfies, puta med läpparna och visa tuttar och röv på typ instagram. Sånt kryllar det av och jag vill bara gråta... Så jävla tragiskt. :arghh::yuck::banghead:
 
...utan att man blir väldigt medveten om vilka av ens vänner som umgås och att man är utanför. Det är ju inget man led av tidigare då man helt enkelt inte kände till det.

Jag blir inte ledsen för att mina vänner har umgänge. Vill jag umgås tar jag itu med den delen av livet, jag blir inte deppig över vad andra väljer att göra.

Lika lite som jag sitter och blir avundsjuk över vad andra har, jag blir glada för att de har saker de vill äga. Å andra sidan skulle jag inte ha någon som vän på FB om det inte var just en vän, någon att glädjas med och känna samhörighet med.
 
Jag kan känna lite sorg över att folk blir stressade och deppiga över att andra delar med sig av allt perfekt från sina liv. Jag har själv slutat med fb och det är mitt bästa väl någonsin. Nu lever jag som under en sten och är inte med på något egentligen och jag har börjat tänka till mer. Hade jag lagt upp bilder på det där facebook på allt roligt jag gör, hade jag då hunnit med att uppleva det ordentligt? Tyvärr upplevde jag med fb att jag i stället för att leva mitt eget liv så levde jag mitt liv genom det andra visade upp.

Sociala medier i all ära men jag nöjer mig fint utan just fb. Hänger på Buke, bitvis lite för mycket för min smak men känner inte samma sorg över det som när jag deltog aktivt i massa fb-tjafs.
 
Jag tycker att det är jättetråkigt när folk, när man träffas några stycken, ägnar sig åt att fota och lägga in bilder och texter på Facebook. De är så frånvarande, plus att jag vill kunna umgås utan att bli plåtad hela tiden. Och när dom väl lägger ifrån mobilen sig så plingar det till och genast måste dom kolla vad som hänt. Och med jämna, täta mellanrum så tar dom fram den och kollar igen för säkerhets skulle om det är nåt nytt.
Ärligt talat så verkar det vara något slags beroende.

Hålla! Vi är här! Umgås med OSS!
 
Men säger det inte mer om umgänget än om social medier? Jag har alltid tyckt om att ta kort, min telefon är däremot uråldrig och tycker inte om att vare sig ta kort eller lägga ut på sociala medier, alltså använder jag mig oftast av datorn och lägger ut bilder efter vi har gjort något. Mycket för att släkt och vänner som bor långt borta ska kunna ta del av vårat liv. Om jag ser till mig själv så hade jag antagligen tappat kontakten med mina kusiner om det inte vore för FB, vi har alla ett fullspäckat liv men tack vare att vi kan hinna se glimtar av varandra liv så brukar vi kunna ses nära våra liv korsas.

Jag tycker att FB har berikat mitt liv på många sätt, jag har fått flera vänner genom olika FB grupper, jag har lärt mig många nya saker och jag håller kontakten med många människor som jag annars skulle ha tappat bort och saknat.
 
Är det fler än jag som ibland blir nedstämd av sociala medier? Då tänker jag inte på alla delade snyfthistorier och annat utan att man blir väldigt medveten om vilka av ens vänner som umgås och att man är utanför. Det är ju inget man led av tidigare då man helt enkelt inte kände till det.

Har ni upplevt andra saker också?
jag tänker att detta handlar om andra saker. Varför blir du ledsen av att se andra umgås och visa upp sina liv?
Dvs varför känner du dig utanför? Känner du dig ensam? Känner du att du saknar vänner eller saknar du något i ditt liv?
 
Jag håller med @Snurrfian . Det är likadant för mig. Genom FB har jag faktiskt fått en bättre kontakt med mina syskon vilket också lett till att vi träffas oftare numera (och pratar i telefon).

Jag gillar att ta del av vad andra gör, även om vi inte befinner oss på samma plats. Det hjälper till att hålla kontaktbanden (och återupprätta tappade kontakter) och när vägarna korsas så träffas man.

FB blir vad man gör det till.
 
En period i mitt liv blev jag deprimerad av att se vad mina "vänner" gjorde utan mig. Men det var då det. Nu tycker jag FB berikar mitt liv. Man får kontakt med gamla vänner från förr och man börjar umgås, man finner nya vänner genom diverse facebook-grupper. Lägger inte energi på andra.
 
Det som är behållningen för mig med FB är en intressegrupp som jag är med i. Men grejen är att den här gruppen fanns före FB, men hette då något annat och hade en annan adress. Faktum är att den sidan fungerade bättre, eftersom den sparade allt och det var lätt att söka i materialet. Så där har FB faktiskt inte tillfört något, snarare tvärtom.
 
Det som är behållningen för mig med FB är en intressegrupp som jag är med i. Men grejen är att den här gruppen fanns före FB, men hette då något annat och hade en annan adress. Faktum är att den sidan fungerade bättre, eftersom den sparade allt och det var lätt att söka i materialet. Så där har FB faktiskt inte tillfört något, snarare tvärtom.
Sökfunktion i grupper, det är verkligen hopplöst. Är man med i loppisar där det rullar lite är det helt hopplöst att hitta vad man söker.
 
Jag som varit svårt sjuk länge har levt mitt liv genom andras upplevelser och det gör mig ingenting. Snarare hade mitt liv varit torftigare utan sociala medier. Att folk sitter med mobilen beror mer på umgänget än sociala medier. Det är inget som förekommer i mitt umgänge alls. Jag lägger inte särskilt mycket tid på facebook och jag lägger sällan upp egna uppdateringar och aldrig foton.
 
Visst kan det vara oartigt om någon sitter länge med mobilen.
Men en kort stund tycker jag inte är ngt problem.
För mig som är introvert kan det vara skönt att få några minuter att koppla av, mobilen är utmärkt till det. Jag orkar inte sitta flera timmar och bara ha uppmärksamhet på någon annan.
 
Mycket intressant ämne det här!

Personligen är jag mycket kritisk till, och använder därför inte Facebook (längre).

Inte för att jag själv skulle bli nedstämd, eller att jag missunnar folk att hålla kontakten med släkt eller bekanta, utan av ett antal andra skäl:

Företaget Facebook är en inrättning som (enligt de som försökt) inte går att kommunicera med. Facebook tar bort saker de inte gillar, ofta ur ett sexistiskt perspektiv som här: http://nyheter24.se/debatt/798802-censur-av-kroppar-med-brost-i-sociala-medier-maste-stoppas, medan grupper som ägnar sig åt drogtillverkning eller distribution, eller utbildar varandra i att "koka bomber", förblir orörda.

Företaget Facebook är allt annat än en välgörenhetsinrättning, man lever till stor del på att via avancerade algoritmer samla och sortera data om användarna, som man sedan säljer till högstbjudande. Så länge det innebär att man blir utsatt för "lite reklam", så spelar det kanske mindre roll, men om det är politiska extremister, eller kriminella nätverk som köper och använder informationen, så är det inte harmlöst längre.
Dessutom kan Facebook fungera som "den politiska diktaturens bästa vän", genom att förse STASI-liknande organisationer ("hemliga polisen") med information för att effektivt övervaka medborgarna.

Algoritmerna på Facebook som analyserar användarens beteende, ger användaren tips på "grupper" som skulle kunna intressera/passa, eller lämpliga "vänner" för respektive användare.

Konkret och förenklat, innebär det att den som söker efter grupper som handlar om t.ex. hästar blir tipsad om grupper med hästinnehåll, och får förslaget att bli vän med besökare på sidor med hästinnehåll.
Låter ju trevligt och enkelt, men det finns ett stort men här: enskilda användare riskerar att "snävas in" och enbart låta sig mötas av sådana grupper och "vänner" som delar en redan bestämd uppfattning.
Den funktionen är en delförklarning till hur man lockar nya proselyter till IS t.ex.

Jag gjorde ett litet prov i våras, och besökte en grupp för "varghatare", och plötsligt var hela Facebook fyllt med sådan sorts grupper och som potentiella vänner var det hårdföra SGT-typer (skjut-gräv-tig) som önskade sig mig som vän...

Facebook gör att folk folk slutar Googla!
Istället för att googla avseende en frågeställning, titta på resultat på Wikipedia och några andra ställen som dyker upp, så frågar man "vännerna" på Facebook istället.
Det innebär att man tycker att man egentligen inte vet vem som svarar på vad och varför den som svarar säger som dem säger.

Slumpmässigt, så kanske en Astronom svarar på en fråga om universum, men det kan lika gärna vara en person som utgår ifrån religiösa föreställningar, eller någon som har tråkigt just då, och bara fantiserar ihop något.
De djurgrupper jag "studerat" har varit skrämmande att ta del av. Vanföreställningar om hur djur ska skötas, huskurer istället för veterinär vid allvarliga tillstånd, okunskap om djurskyddsreglerna....

Man kan inte på ett rimligt sätt söka efter information på Facebook, och därmed "fortsätta" en konversation eller diskussion. Det här gäller främst välbesökta grupper, där själva grundkonstruktionen hos Facebook, alltså "tidslinjen" gör att det är hart när omöjligt att hitta en diskussionstråd om något intressant någon dag senare. Detta innebär att Facebook fungerar på ett lite "korkat" sätt: samma frågor tas upp gång på gång, och ingen erfarenhetsåtervinning sker.
 
Först kanske jag ska förtydliga: Jag tycker också FB är berikande. Jag gläds massor med andra och kan hålla kontakt med folk som jag annars hade tappat bort!

jag tänker att detta handlar om andra saker. Varför blir du ledsen av att se andra umgås och visa upp sina liv?
Dvs varför känner du dig utanför? Känner du dig ensam? Känner du att du saknar vänner eller saknar du något i ditt liv?

Ja, jag känner mig utanför! Jag har inget enormt socialt behov men även jag lever upp av att vara med vissa människor och umgås gärna med dem. Jag har inga problem med att dessa personer umgås med andra, känslan att vara exkluderad dyker bara upp när mina vänner umgås med varandra.

Jag blir nog lite stressad att de ska bli så bra vänner att jag inte längre räknas. Jag är väl egentligen rätt ensam i allmänhet men har fullt upp i livet så det märks inte så mycket. Jag har ingen jag ringer och pratar med, men vet inte heller om jag vill/behöver det.

Ungefär så
 
Mycket intressant ämne det här!

Personligen är jag mycket kritisk till, och använder därför inte Facebook (längre).

Inte för att jag själv skulle bli nedstämd, eller att jag missunnar folk att hålla kontakten med släkt eller bekanta, utan av ett antal andra skäl:

Företaget Facebook är en inrättning som (enligt de som försökt) inte går att kommunicera med. Facebook tar bort saker de inte gillar, ofta ur ett sexistiskt perspektiv som här: http://nyheter24.se/debatt/798802-censur-av-kroppar-med-brost-i-sociala-medier-maste-stoppas, medan grupper som ägnar sig åt drogtillverkning eller distribution, eller utbildar varandra i att "koka bomber", förblir orörda.

Företaget Facebook är allt annat än en välgörenhetsinrättning, man lever till stor del på att via avancerade algoritmer samla och sortera data om användarna, som man sedan säljer till högstbjudande. Så länge det innebär att man blir utsatt för "lite reklam", så spelar det kanske mindre roll, men om det är politiska extremister, eller kriminella nätverk som köper och använder informationen, så är det inte harmlöst längre.
Dessutom kan Facebook fungera som "den politiska diktaturens bästa vän", genom att förse STASI-liknande organisationer ("hemliga polisen") med information för att effektivt övervaka medborgarna.

Algoritmerna på Facebook som analyserar användarens beteende, ger användaren tips på "grupper" som skulle kunna intressera/passa, eller lämpliga "vänner" för respektive användare.

Konkret och förenklat, innebär det att den som söker efter grupper som handlar om t.ex. hästar blir tipsad om grupper med hästinnehåll, och får förslaget att bli vän med besökare på sidor med hästinnehåll.
Låter ju trevligt och enkelt, men det finns ett stort men här: enskilda användare riskerar att "snävas in" och enbart låta sig mötas av sådana grupper och "vänner" som delar en redan bestämd uppfattning.
Den funktionen är en delförklarning till hur man lockar nya proselyter till IS t.ex.

Jag gjorde ett litet prov i våras, och besökte en grupp för "varghatare", och plötsligt var hela Facebook fyllt med sådan sorts grupper och som potentiella vänner var det hårdföra SGT-typer (skjut-gräv-tig) som önskade sig mig som vän...

Facebook gör att folk folk slutar Googla!
Istället för att googla avseende en frågeställning, titta på resultat på Wikipedia och några andra ställen som dyker upp, så frågar man "vännerna" på Facebook istället.
Det innebär att man tycker att man egentligen inte vet vem som svarar på vad och varför den som svarar säger som dem säger.

Slumpmässigt, så kanske en Astronom svarar på en fråga om universum, men det kan lika gärna vara en person som utgår ifrån religiösa föreställningar, eller någon som har tråkigt just då, och bara fantiserar ihop något.
De djurgrupper jag "studerat" har varit skrämmande att ta del av. Vanföreställningar om hur djur ska skötas, huskurer istället för veterinär vid allvarliga tillstånd, okunskap om djurskyddsreglerna....

Man kan inte på ett rimligt sätt söka efter information på Facebook, och därmed "fortsätta" en konversation eller diskussion. Det här gäller främst välbesökta grupper, där själva grundkonstruktionen hos Facebook, alltså "tidslinjen" gör att det är hart när omöjligt att hitta en diskussionstråd om något intressant någon dag senare. Detta innebär att Facebook fungerar på ett lite "korkat" sätt: samma frågor tas upp gång på gång, och ingen erfarenhetsåtervinning sker.

Fast numer gör Google exakt samma sak så att googla hjälper inte upp problemet - om man inte är smart och gör det med minimal spårning.
 
Jag är själv ganska anti sociala medier, men samtidigt använder jag det dagligen. Dubbelmoral, jag vet.
Men jag blir bara irriterad på alla som måste lägga ut minsta steg de tar var dag. Har en bekant som dagligen uppdaterar kanske 10 gånger för att berätta om minst lilla steg, det kan handla om allt från toalettbesök, middagsplaner till sjukhusbesök.

Varför har vi idag bivit så beroende av vad alla andra tycker? Våra egna tycken och tankar tonas gärna ned och man använder istället någon annans tycken för att inte få "fel" stämpel. Vi förminskar oss själva och söker hela tiden medhåll från andra i allt från åsikter till klädstilar.

Jag tycker det är kul att ha möjlighet att på ett enkelt sett ha kontakt med nära och kära som bor på en annan ort. Jag har endel släktingar i Usa som jag håller kontakten med genom FB. Även mina vänner hemma på Öland då jag idag bor i Göteborg. Men jag är själv väldigt försiktig med vad jag lägger ut, jag vet att jag inte var det tidigare. Men har insett vad sociala medier kan göra med både folk och va som kan hända om fel person får tag i bilderna man lagt ut.

Både Instagram och FB har jag låst och kollar med jämna mellanrum vilka som har tillgång till det jag lägger ut. Haft en stalker efter mig en gång (sambons ex) och det räcker, behöver inte göra samma misstag igen. Hon blev riktigt creepy.
 
Ledsen är att överdriva men jag blir less, sådär så man vill gömma sig under en sten, nypa sig i armen och hoppas att det var en mardröm eller bara stänga av och flytta ut i skogen av alla rasistiska saker som delas utan minsta tanke. Folk som hatar tiggare, folk som delar ut artiklar om svenska tjejer som blivit våldtagna av utlandsfödda (men aldrig när utlandsfödda blivit våldtagna av svenskar) eller artiklar från tidningar som inte finns som stjäl bilder på orelaterade händelser och skriver påhittade artiklar som andra sen tar som blodigt allvar för att de inte kan vara källkritiska när det är något som de tror sig hålla med om. (Typ som "Svensk pojke misshandlad för sina blå ögon" bild på en 4årig flicka i England efter att ha blivit svårt biten av en Rottweiler 10 år innan artikeln skrevs).

Hatar att hela världen är så rasistisk, vem sjutton vill återupprepa nazi Tyskland? Det är ju urdumt och farligt.
 

Liknande trådar

Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 857
Kropp & Själ Sen många år brukar jag ibland känna som en trådaktig sak som sitter på insidan av kinden. När jag petar på den med tungan känns det som...
Svar
2
· Visningar
363
Senast: Rosett
·
Kropp & Själ I skuggan av trådar runt alkoholism: Är det bara jag som reagerar på att vin och "bubbel" på något sätt romantiseras och ses som en...
27 28 29
Svar
561
· Visningar
26 584
Senast: Thaliaste
·
Kropp & Själ Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Eller ens vad jag vill ha sagt. Jag har alltid haft en känsla av att jag inte...
2
Svar
28
· Visningar
2 836
Senast: Seaside
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 10
  • Uppdateringstråd 29
  • Lös i magen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp