Barn som inte äter

Jag känner med dig @Equilina! Jag har också haft ett barn som åt hemskt dåligt men för oss vände det vid 18 månader då hon helt plötsligt började äta.

Jag tycker som flera andra att ni ska söka läkare. Hur är det förresten med hans mag-/tarmstatus? Vår dotter kan bli riktigt trög i magen och ibland kan hon matvägra för att hon behöver bajsa först. Förstoppning är lurigt eftersom det gör att bajset blir omväxlande hårt och löst och små barn kan inte berätta vad som är fel (vår treåring kan det ännu inte helt).
 
Min son har ätit selektivt hela sitt liv och avviker -3 på sina kurvor och har fått näringsdrycker m.m utskrivet men det är inget han velat ha. (Även microlax för barn som han totalvägrat för att få igång tarmen och aptiten)
Vi har träffat dietister och läkare under flera år och det samtliga har sagt som gemensam nämnare har varit att ge barnet det han äter - så att han äter.
Det spelar ingen roll om han äter samma hela tiden bara han får i sig något. Förr eller senare så tröttnar han och vill ha något nytt.

Så vi har gett vad han velat ha och det har till slut släppt. Nu har han så här i omgångar men vi ger det han äter och vill ha när han är mer selektiv.
 
Vi har en liten 2,5 åring som är rätt så dålig på att äta. Väger ca 4kg mindre än vad hon borde. Vi har valt att skita i att hon inte äter. Vissa dagar lever hon på 4 russin och ett halvt äpple. Andra dagar en halv tugga av en macka och en sked havregrynsgröt.

Vi har vänner vars barn inte ätit. Han fyller 9 år nu i höst och är huvudet kortare än sina vänner och en riktig smalis. De har haft psykologkontakt, läkare, hembesök, osv osv osv. Vi såg att hela deras vardag kretsade i att få i barnet mat. Alla diskussioner handlade om mat och i alla situationer fanns matstressen med. Vi kunde gå iväg till en äng och plocka blommor och samtidigt försökte de truga i kex och russin och dricka. Det var liksom aldrig lugn och ro kring saker han skulle stoppa i munnen. Vi upplever att de själva "förvärrade" situationen och matbeteendet.

När vi sedan fick ett barn som hade lite samma tendenser så sa vi att vi inte ville ha det likadant som nämnda familj. Vi valde att inte göra en grej av att dottern inte åt. Ville hon inte ha så var det bra med det. Vi har aldrig gjort någon dramatik av det. Åt hon inte frukost så gjorde hon inte. Ibland äter hon då en frukt till mellis ibland inte. Som sagt 4 russin och ett halv äpple går uppenbarligen att leva på.

Dock har vi en livlina. Dottern dricker fortfarande specialersättning. Nästan alltid två flaskor a 150ml. När det varit riktigt illa en period så kan vi öka på antalet skopor i flaskan. Funkar dock inte för mycket eftersom ersättningen är proteinberikad och inre organ kan ta stryk. Vi har varit tvungen att kolla hennes blodvärden ett par gånger på grund av detta.

Mitt råd är således; slappna av, släpp pressen, försök ignorera att barnet inte äter. Det är inte så många som är 30år som bara äter bananer! Det kommer lösa sig!

Mvh Miks
 
Jag går sönder :cry:
Vårt minsta barn, snart 2, äter inte. Han har alltid varit svår med mat och fått flera extravägningar på BVC, men senaste veckan har han nästan inte ätit någon mat alls. Innan har jag tänkt att han äter när han blir hungrig och låtit bli att fokusera på dagens intag utan se på hela veckan.
Nu är han hungrig, men smakar inte ens på mat som han vanligtvis gillar. Sitter och gråtskriker i stolen, tar man ner honom ska han upp igen, men inte äta.
Macka med färskost till frukost och någon frukt under dagen är vad han ätit senaste veckan. Det går ju inte?!
Vad gör vi? Hur länge kan man leva på bananer?
Han får aldrig något annat istället för maten och vi har tid hos BVC igen men först om ett par veckor.

Jag funderar på det där du skriver att han aldrig får något annat istället för maten. Varför inte? Och vad skulle det där andra vara?
 
Jag funderar på det där du skriver att han aldrig får något annat istället för maten. Varför inte? Och vad skulle det där andra vara?

Hans kusin har lärt sig att man kan få (sötad) yoghurt om maten är något annat än makaroner, typ. Där är det ju inte ens lönt att servera något annat än makaroner, för barnet protesterar och får yoghurt utan att ens smaka.
 
Min son har ätit selektivt hela sitt liv och avviker -3 på sina kurvor och har fått näringsdrycker m.m utskrivet men det är inget han velat ha. (Även microlax för barn som han totalvägrat för att få igång tarmen och aptiten)
Vi har träffat dietister och läkare under flera år och det samtliga har sagt som gemensam nämnare har varit att ge barnet det han äter - så att han äter.
Det spelar ingen roll om han äter samma hela tiden bara han får i sig något. Förr eller senare så tröttnar han och vill ha något nytt.

Så vi har gett vad han velat ha och det har till slut släppt. Nu har han så här i omgångar men vi ger det han äter och vill ha när han är mer selektiv.

Serverar ni samma mat som övriga familjen äter? Eller ger ni barnets val direkt?
 
Vi har en liten 2,5 åring som är rätt så dålig på att äta. Väger ca 4kg mindre än vad hon borde. Vi har valt att skita i att hon inte äter. Vissa dagar lever hon på 4 russin och ett halvt äpple. Andra dagar en halv tugga av en macka och en sked havregrynsgröt.

Vi har vänner vars barn inte ätit. Han fyller 9 år nu i höst och är huvudet kortare än sina vänner och en riktig smalis. De har haft psykologkontakt, läkare, hembesök, osv osv osv. Vi såg att hela deras vardag kretsade i att få i barnet mat. Alla diskussioner handlade om mat och i alla situationer fanns matstressen med. Vi kunde gå iväg till en äng och plocka blommor och samtidigt försökte de truga i kex och russin och dricka. Det var liksom aldrig lugn och ro kring saker han skulle stoppa i munnen. Vi upplever att de själva "förvärrade" situationen och matbeteendet.

När vi sedan fick ett barn som hade lite samma tendenser så sa vi att vi inte ville ha det likadant som nämnda familj. Vi valde att inte göra en grej av att dottern inte åt. Ville hon inte ha så var det bra med det. Vi har aldrig gjort någon dramatik av det. Åt hon inte frukost så gjorde hon inte. Ibland äter hon då en frukt till mellis ibland inte. Som sagt 4 russin och ett halv äpple går uppenbarligen att leva på.

Dock har vi en livlina. Dottern dricker fortfarande specialersättning. Nästan alltid två flaskor a 150ml. När det varit riktigt illa en period så kan vi öka på antalet skopor i flaskan. Funkar dock inte för mycket eftersom ersättningen är proteinberikad och inre organ kan ta stryk. Vi har varit tvungen att kolla hennes blodvärden ett par gånger på grund av detta.

Mitt råd är således; slappna av, släpp pressen, försök ignorera att barnet inte äter. Det är inte så många som är 30år som bara äter bananer! Det kommer lösa sig!

Mvh Miks

Vi har som sagt tagit det ganska chill fram till nu, men jag blir uppriktigt orolig när det varit dåligt över en vecka trots att vi serverat favoriter och att han idag själv sagt att han är hungrig men ändå vägrar mat. Han ser lite trött ut, visst kan det vara slump, inbillning eller förkylning på g, men jag blir ändå orolig.

Vi har pratat mycket om det idag eftersom det känns som att läget blev lite akut. Vill ungen nu bara äta macka och banan så får han väl göra det, frågan är hur vi serverar det för att inte skapa mer problem men ändå uppmuntra till att smaka annat?
 
Vi har som sagt tagit det ganska chill fram till nu, men jag blir uppriktigt orolig när det varit dåligt över en vecka trots att vi serverat favoriter och att han idag själv sagt att han är hungrig men ändå vägrar mat. Han ser lite trött ut, visst kan det vara slump, inbillning eller förkylning på g, men jag blir ändå orolig.

Vi har pratat mycket om det idag eftersom det känns som att läget blev lite akut. Vill ungen nu bara äta macka och banan så får han väl göra det, frågan är hur vi serverar det för att inte skapa mer problem men ändå uppmuntra till att smaka annat?
Han överlever på mackor och bananer i ett halvår! Eller tills han är 30 ;)

När läget är som värst för oss brukar jag köpa jordgubbar. Det funkar nästan alltid för oss. Ibland (som nu) kostar gubbarna 15kr litern. På vintern 50 :eek: Får hon i sig ett par jordgubbar så vet jag att hon överlever.

När vår tjej är sjuk äter hon inget. Inget. Inte ens ersättning. Det funkar typ en vecka. Sen blir hon rätt gnällig. När läget är akut får hon avslagen Cola.

Har du försökt kika längst bak i munnen? Vid 2 år ca kommer en extra kindtand både uppe och nere. Kanske kan ge svar på just denna veckans extra strul.

Mvh Miks
 
Vi har som sagt tagit det ganska chill fram till nu, men jag blir uppriktigt orolig när det varit dåligt över en vecka trots att vi serverat favoriter och att han idag själv sagt att han är hungrig men ändå vägrar mat. Han ser lite trött ut, visst kan det vara slump, inbillning eller förkylning på g, men jag blir ändå orolig.

Vi har pratat mycket om det idag eftersom det känns som att läget blev lite akut. Vill ungen nu bara äta macka och banan så får han väl göra det, frågan är hur vi serverar det för att inte skapa mer problem men ändå uppmuntra till att smaka annat?
Med mina barn, som bägge haft kräsna perioder (år...) då de ätit lite och selektivt, så har vi gjort så att vi äter en vanlig måltid, och sen äter man vad man vill av det. Vilket ibland då är ingenting, eller en tugga potatis och ett halvt glas mjölk. I nåt läge har de börjat äta fler saker igen, liksom bara av att det funnits på bordet och vi vuxna har ätit det. Så det har löst sig med tiden.

Båda har haft perioder mellan 3-5 år då de i princip har velat leva på vetemjöl, mjölk och socker. Dvs pannkakor, smörgås, pasta, yoghurt (helst sötad) och så mycket sött de bara kan få möjlighet till. Turkisk yoghurt med honung och frukt och/eller nötter är en livräddare hos oss, det brukar gå ner och då får de ändå i sig lite fett och proteiner utöver kolhydraterna.

Jag har vänner med barn som saknar hungerkänslor, och då har de fått samma råd som flera andra nämner, nämligen att ge barnet vad barnet vill äta. Bättre att leva på sötad fruktyoghurt och smörgås än att inte äta alls. Det gick det med. Och även det barnet äter fler saker idag.
 
Förstår att ni blir oroliga, det hade jag också blivit. Men jag hade nog prioriterat näring i 1a hand, ge barnet vad hen vill äta i dagsläget. Servera annat vid sidan samtidigt som ni äter det, brukar vara bra för att trigga intresset. Eller ge henom först och sen ät ert eget, gör vårt barn väldigt sugen på att smaka ;)
Dippar hen i vikt? Annars, släpp alla tankar just nu och låt det vila ett par veckor, om inte annat så för er skull. Avvakta bvc och hör vad de tror!
 
Serverar ni samma mat som övriga familjen äter? Eller ger ni barnets val direkt?

Barnets val direkt. Annars äts det inte alls.
Det bör väl tilläggas att min son inte är något godismonster utan vill ha nyttiga saker, även om han under en av sina perioder enbart (!) åt punshrullar. Jag pratade med läkaren om det då med som sa att ge honom punshrullar så han äter. Den perioden varade i några månader och punshrullar, inte så värst sugen på att se dom numera...

Han äter tex bara 1 bröd så det har vi alltid hemma och vill vi ha något annat så får vi alternera till oss andra.
Samma med pålägg. Han äter 1 pålägg i taget under några veckor innan han byter till något annat (han har runt 3-4 olika han byter mellan) så då får han det. Inget smör på smörgåsen.
Vi vet vad han äter och ger det för det är det som funkar.
 
Med mina barn, som bägge haft kräsna perioder (år...) då de ätit lite och selektivt, så har vi gjort så att vi äter en vanlig måltid, och sen äter man vad man vill av det. Vilket ibland då är ingenting, eller en tugga potatis och ett halvt glas mjölk. I nåt läge har de börjat äta fler saker igen, liksom bara av att det funnits på bordet och vi vuxna har ätit det. Så det har löst sig med tiden.

Det är så vi gör, men han smakar inget, helt ointresserad och blir arg, ledsen och frustrerad :( Alltså bara av att man ställer tallriken framför honom...
 
Det är så vi gör, men han smakar inget, helt ointresserad och blir arg, ledsen och frustrerad :( Alltså bara av att man ställer tallriken framför honom...
Även om han får sina "säkra kort", typ fruktyoghurt eller vad det nu är? Om han inte äter något, ens typ yoghurt, kakor och glass skulle jag nog ringa sjukvårdsupplysningen. Det låter som att något gör ont eller är fysiskt obehagligt med ätandet.

Om han äter sina favoriter men inte middagsmaten, så har det hänt härhemma också. Att något av barnen tittar på maten, säger att jag vill inte äta nåt och går därifrån. Och då gör de inte det. Eller så kommer de efter ett tag (vi vuxna sitter vid bordet rätt länge och äter och pratar) och kan tänka sig smaka på något, typ lite ris eller potatis.
 
Senast ändrad:
Min dotter har alltid varit svår med maten, runt två år vägrade hon alla former av varm mat oavsett hur hungrig hon var. Yoghurt och mackor gick ner. På förskolan åt hon aldrig lunch men mellis brukade funka, vilket gjorde att hon alltid var hungrig vid hämtning men ändå inte åt ordenligt hemma. Vi hade då redan en tid inbokad för operation av mandlarna och ev adenoid och efter operationen åt hon med god aptit igen och även varm mat. Hon är i perioder väldigt kinkig fortfarande men inte alls som innan och nu följer hon sin kurva till skillnad från innan operationen då hon avvek negativt.
Snarkar han när han sover? Det är isf en signal om att han borde kollas i halsen av läkare. Min dotter både snarkade och hade andningsuppehåll innan op.
 
Hans kusin har lärt sig att man kan få (sötad) yoghurt om maten är något annat än makaroner, typ. Där är det ju inte ens lönt att servera något annat än makaroner, för barnet protesterar och får yoghurt utan att ens smaka.

Men man kan ju som förälder i så fall mixa egen yoghurt med bär och kanske lite kokosfett i så funkar det ju rätt bra som måltid.

Här äts det också gärna makaroner, ibland bara det varje måltid, ibland kall korv en hel dag. Vi ser till att det alltid finns något som vi är rätt säkra på att barnen vill äta och i nödfall finns alltid en låda med färdiga makaroner i kylen så vi kan micra. Det viktigaste för oss är att maten aldrig blir kamp eller förknippad med dåliga känslor. Kan säga att vi inte alltid resonerat så här med en "matvägrande " storasyster. I takt med att vi blivit klokare så har vi dock insett att hon aldrig matvägrat, mer bara haft en vilja att få göra sina egna val och vi gick rakt i fällan och startade en kamp.

Om barnet kan äta det hen tycker om så talar det ju emot att det är något fysiskt fel i alla fall.
 
Några saker att kanske prova om det inte redan gjorts:
Om barnet sitter i barnstol, testa att låta honom sitta på vanlig stol så att han själv kan komma och gå från bordet och inte vara "låst" i matsituationen.
Äta framför tv:n så att både barn och vuxna får lite annat att tänka på och det inte blir så laddat.
Smyga in näring i godsaker som går hem. Om han gillar chokladbollar så kan man t.ex. göra nyttigare men fortfarande smarriga sådana på enbart dadlar, kakao, bönor (t.ex.kidney/svarta) och nötter/mandlar. Gillar han pannkakor och hembakt bröd kan man smyga in t.ex. morötter, spenat, frön, näringsrikare mjölsorter.
Perfekt aktivitet så här års: gå ut och plocka bär rätt in i munnen. Älskas ju av de flesta ungar, och även om det inte är så mättande blir det i alla fall mycket vitaminer och en positiv ätsituation.

Äter han lite frukt, fil och macka är det ju rätt bra ändå tänker jag. Mitt barn har t.ex. levt uteslutande på glass, frukt och nån enstaka sked yoghurt under våra utlandssemestrar och vi har undrat hur han överlevt, men han har haft förvånansvärt mycket energi, så de klarar sig nog på mindre än man tror. Nu har vi turen att han är matglad på hemmaplan (så länge han får favoritmaten, näringsfattiga halvfabrikat), så det går ju inte riktigt att jämföra, men i alla fall.

Hoppas det snart lättar för er!
 
Det finns en grupp på fb för barn som inte äter, kanonbra!
Jag har en vän med lika gammal son som lever på klämmisar och välling. Han talar inte heller. De har fått hjälp via BUP, tydligen kan tuggandet och talandet bero på bristande motorik i munnen typ (förenklat).

För oss är det lättast om han inte är superhungrig när vi sätter oss, nån majskrok eller vindruvor en timme före middagen gör det enklare. vi får heller inte ge honom mat, han snor dock gärna nya grejer från min tallrik. Tex grönsaker som han vägrar smaka på om det erbjuds. nu äter vår son som en häst men socialt sällskap och låta honom "välja själv" funkar bäst.
 
Jag går sönder :cry:
Vårt minsta barn, snart 2, äter inte. Han har alltid varit svår med mat och fått flera extravägningar på BVC, men senaste veckan har han nästan inte ätit någon mat alls. Innan har jag tänkt att han äter när han blir hungrig och låtit bli att fokusera på dagens intag utan se på hela veckan.
Nu är han hungrig, men smakar inte ens på mat som han vanligtvis gillar. Sitter och gråtskriker i stolen, tar man ner honom ska han upp igen, men inte äta.
Macka med färskost till frukost och någon frukt under dagen är vad han ätit senaste veckan. Det går ju inte?!
Vad gör vi? Hur länge kan man leva på bananer?
Han får aldrig något annat istället för maten och vi har tid hos BVC igen men först om ett par veckor.
Nu har jag ingen erfarenhet av vanliga barn som inte äter, men väl av speciella unga människor som har ensidiga matvanor. Och jag har med egna ögon sett att det i perioder går att leva på enbart ostbågar och saft, och i betydligt längre perioder så går det att leva på korv med pulvermos och bullar (utan pålägg). Om du är orolig så be att få komma i kontakt med en dietist för att diskutera om/när man behöver ge tillskott. I övrigt är det nog bäst att försöka dölja din oro för det måste vara trevligt att sitta vid matbordet. Få barn vill nog äta om situationen är pressad.

Vill barnet vara med och laga maten? Kanske ett sätt att väcka intresse. Naturligtvis helt utan krav på att smaka.
 

Liknande trådar

Mat Jag har en tetra tomatsoppa som jag tänkte äta en dag snart. Jag älskar tomatsoppa och ris som det serverades när jag gick i skolan (vet...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
2 123
Senast: Ramona
·
Småbarn Vi har sökt vård både på jourcentral, akuten och kommer sannolikt behöva söka oss till VC nästa vecka om symtomen inte släpper - men är...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 124
Senast: Blyger
·
Katthälsa Hej, Vi har en 10-månaders katt som sista två månaderna ungefär har börjat kräkas lite mer regelbundet och vi har svårt att klura ut...
Svar
12
· Visningar
1 121
Senast: Sassy
·
Småbarn Vår femåring är så sjukt kräsen när det kommer till mat 😩 När hon var liten åt hon allt, sen blev hon lite mer återhållsam när det kom...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
10 789
Senast: Guldaskig
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp