Connemaratråden

[Pancakes]

@_Zacke_

Vad roligt att höra Hoppas flunsan ger med sig så du kan få njuta av att ha Zimbas vanliga jag tillbaka!

 

[Zoya]

Saxat från Svenska Connemarasällskapets hemsida: "SCS rekommenderar att de som i nuläget behöver tilläggsregistrera en renrasig connemara ansöker om detta hos Svenska Hästavelsförbundet http://svehast.se/"

Här står om tilläggsregistrering hos SH.

Tyvärr vet jag inte mer än det här som jag googlade fram. Min registrerades i Sverige i mitten på 90-talet...

JO, jag såg också det men hos SH står inte Connemara med som en av de raser som de reggar. Hur snabbt måste man tilläggsregga, någon som vet? Annars kanske man kan bida sin tid och vänta tills Connemarasällskapet förhoppningsvis återuppstår

 

[Kjerulfia]

JO, jag såg också det men hos SH står inte Connemara med som en av de raser som de reggar. Hur snabbt måste man tilläggsregga, någon som vet? Annars kanske man kan bida sin tid och vänta tills Connemarasällskapet förhoppningsvis återuppstår

Vänta tills svaret från förvaltningsrätten kommer skulle jag säga...

 

[_Zacke_]

Får ta tillbaka det jag sa, skulle inte sagt något det lugna höll i sig några dagar, den här veckan är han värre än värst

På lördag ska en granne prova att rida på honom. Jag är skitnervös för det. Har ingen aning om hur hon rider, vet bara att hon är grymt orädd och rider tornerspel.
Hoppas att hon rider vettigt och i så fall vill fortsätta rida honom för jag behöver verkligen hjälp. Känner att jag måste ta chansen och prova nu när det erbjuds på så nära håll och hon om någon borde ju veta hur man får hästar lugna och trygga i och med tornerspelen.

Ger hans stress och oro inte med sig snart så får jag väl göra en veterinärundersökning(även om det vore väldigt konstigt om något problem kommit exakt samtidigt som flytten).
Känner att han har sån extrem inre stress.
Han går HELA promenaderna med huvudet högt i luften, drakblåser, småtravar och har varenda muskel i kroppen spänd.
Jag får jobba hela tiden för att ha honom någorlunda fokuserad på mig så att han inte drar eller springer över mig.
Han är alltså TOTALT förbytt mot hur han varit i alla år innan flytten. Blir så himla ledsen och uppgiven, känner verkligen inte igen honom
I hagen är han också lite spänd, kan helt plötsligt bara tvärvända när man klappar honom och dra iväg i bockgalopp så man nästan blir sparkad.. Och när hagkompisen la öronen bakåt mot honom förut blev han så rädd så han drog iväg på en millisekund och knuffade till mig rejält. Kan tillägga att hagkompisen är det tryggaste som gått i ett par skor och är helt obrydd över flytten men det smittar inte av sig på Zimba

 

[Pancakes]

@_Zacke_

Men nääääee. Hoppas det går bra med grannen! Hur går det med stallbygget? Tänkte på det där med att prova ha honom på box igen och se om det gör skillnad?

 

[_Zacke_]

@_Zacke_

Men nääääee. Hoppas det går bra med grannen! Hur går det med stallbygget? Tänkte på det där med att prova ha honom på box igen och se om det gör skillnad?

Jo vi kämpar på men det är inte klart än jo det är absolut en möjlighet att det blir bättre då. Å andra sidan gick han ute dygnet runt utan något skydd alls från Maj och framåt på vårat andra ställe. Då var han jättelugn.

 

[Pancakes]

Jo vi kämpar på men det är inte klart än jo det är absolut en möjlighet att det blir bättre då. Å andra sidan gick han ute dygnet runt utan något skydd alls från Maj och framåt på vårat andra ställe. Då var han jättelugn.

Sant. Installningen kanske var ett halmstrå.

 

[the_connemara]

Tiger har blivit lösdriftshäst och verkar trivas ypperligt bra med det, så himla skönt Jag har flyttat från gården och var bara (såklart, haha) orolig hur det skulle gå att flytta Tiger. Men stallets gjordes om till lösdrift och den andra hästens ägare bor granne med stallet så det känns så himla skönt att både slippa nytt sällskap och slippa flytta honom. Han är ju inte så lätt med sådant direkt.

I övrigt verkar hans otur hålla i sig Det där framknäet (eller egentligen det tidigare skadade bakbenet) verkar sakta bli bättre men han har istället haft problem med en käkled som fått artros. Och sedan direkt efter friskförklaringen så trampade han in något vasst ända in i kötthoven. 5 veckors vila på det så har jag nu ridit 1 vecka och han känns helt fantastisk Vi hittade två nya bettalternativ precis innan han skadade hoven och det funkar bara så himla bra!

Överlag känner jag igen mig mycket i @_Zacke_. Tiger är extremt tydlig med när han inte mår bra och ett tag förknippade han mig/ridningen så mycket med smärtan från käkleden (är teorin iaf, eftersom det vände som natt och dag efter första behandlingen) att han reagerade även när han var "frisk". En gång trodde jag han höll på att dö Hittade honom i boxen efter en träning helt uppdragen och insjunken (den när man ser hela ryggraden...) och så stod han bara och skakade när jag lastat. Och när han hade ont var han helt anorlunda även i hagen. Man ser liksom skillnaden bara av att titta ut på honom. Rätt bra ändå men jobbigt när man först inte vet felet och sedan "vet" (vad vi kunnat hitta) att han är frisk men att det satt sig i huvudet både på honom och mig. Mindfulness deluxe för mig att bara vara lugn och överseende och vänta ut vecka för vecka. Nu är det inte mycket kvar, han kan vara lite obekväm när vi ska ut och rida vissa dagar men är sedan väldigt glad när vi väl kommer iväg.

 

[Zoya]

Uppdatering om vår lilla fröken. Hon är otroligt snäll i all hantering även om man kan misstänka att hon blir lite orolig ibland (nya saker m.m.) men hon håller sig cool ändå och är väldigt lätthanterlig. Det som inte fungerar är att kratsa bakhovarna. Hon kickar helt enkelt. Enligt förmedlaren så har hon kratsat hovarna problemfritt och hon blev dessutom verkad där (går barfota bak) men hos oss funkar det inte. Hon kickar eller så hoppar hon till med andra benet och liksom drar ner benet.
Vi får helt enkelt träna på det - något jag gör, dottern får inte, onödigt att ta risken att hon blir sparkad.
Hon är också snäll och står stilla vis uppsittning, något jag förstått att inte alla irländare är.
Jag tycker hon är väldigt trevlig exteriört - förutom att hon är något inåttåad (det visste jag när jag köpte). Förmedlaren påstod att connemaror ofta är det men det kan vara ett försök att släta över det hela bara
Hon ska enligt passet vara mätt till 143 cm förra året men många blir förvånade när jag säger att hon är D-ponny. De tycker hon är liten men det är klart - det är hon ju om man jämför med alla maxade D som säkert är närmare 150 i verkligheten.

Bild på dottern och Hilda.

 

[Exotizc]

Får ta tillbaka det jag sa, skulle inte sagt något det lugna höll i sig några dagar, den här veckan är han värre än värst

På lördag ska en granne prova att rida på honom. Jag är skitnervös för det. Har ingen aning om hur hon rider, vet bara att hon är grymt orädd och rider tornerspel.
Hoppas att hon rider vettigt och i så fall vill fortsätta rida honom för jag behöver verkligen hjälp. Känner att jag måste ta chansen och prova nu när det erbjuds på så nära håll och hon om någon borde ju veta hur man får hästar lugna och trygga i och med tornerspelen.

Ger hans stress och oro inte med sig snart så får jag väl göra en veterinärundersökning(även om det vore väldigt konstigt om något problem kommit exakt samtidigt som flytten).
Känner att han har sån extrem inre stress.
Han går HELA promenaderna med huvudet högt i luften, drakblåser, småtravar och har varenda muskel i kroppen spänd.
Jag får jobba hela tiden för att ha honom någorlunda fokuserad på mig så att han inte drar eller springer över mig.
Han är alltså TOTALT förbytt mot hur han varit i alla år innan flytten. Blir så himla ledsen och uppgiven, känner verkligen inte igen honom
I hagen är han också lite spänd, kan helt plötsligt bara tvärvända när man klappar honom och dra iväg i bockgalopp så man nästan blir sparkad.. Och när hagkompisen la öronen bakåt mot honom förut blev han så rädd så han drog iväg på en millisekund och knuffade till mig rejält. Kan tillägga att hagkompisen är det tryggaste som gått i ett par skor och är helt obrydd över flytten men det smittar inte av sig på Zimba

Det kan inte bara vara en fas han går igenom? Min 2011 var helt förändrad november -16 till mars i år. Hon har alltid varit relativt cool med det mesta men blev som förbytt och var livrädd för allt. Och när hon stressade upp sig över nåt "farligt" gick hon inte att nå och blev bara värre ju längre jag höll på eller om jag envisades med att fullfölja det vi skulle göra.Hon var helt orimligt rädd för saker och så fruktansvärt rädd och otrygg.Det blev gradvis värre (med små tillfälliga förbättringar)och i slutet av februari var det så illa att jag övervägde att ställa av henne några månader. Tack och lov vände det då men det tog fram till juni innan hon var sitt normala jag igen ( inräknat några bakslag).

 

[Fiorano]

Barb har fått skritta ett par promenader för hand i veckan och hon är så glad ! ...och jättevild. När Barb är jättevild kastar hon med huvudet. Ett riktigt monster !
https://www.instagram.com/p/BZRJUE_hd0R/?taken-by=mysdressyr

 

[Pancakes]

Uppdateringen från oss är inte så spännande...

Fick avbryta senaste igångsättningen med pga att han blev ojämn igen. Har inte ridit sen dess och det var 17 juli... Så just nu betalar jag tusentals kronor varje månad för att borsta och klappa. Började försöka tömköra lite men det är skitsvårt om jag inte gör det på volt (vilket jag ju såklart inte vill av förklarliga skäl) och jag tycker det är hur tråkigt som helst att kämpa för att lyckas gå innanför spåret. Han fattade när min stallägare tog honom några varv så det är helt och hållet jag som inte vet vad jag håller på med.

Jag lutar väl egentligen åt en pensionering med lite skritturer ibland, mer tid i hagen och trevligt hagsällskap. Men det känns så himla tråkigt. Ska separera med sambon och i nuvarande stall har jag en av få goda vänner här Dessutom vill jag ju något helt annat med att ha häst men jag har inte råd att ha två hästar. Jag har tänkt tanken att kanske ta bort honom, men jag har börjat gråta varenda gång. Han är ju min kompis och är i övrigt pigg och glad liksom. Han har till och med en ny ritual vid insläpp som innefattar två bocksprång (på en gammal gubbes nivå såklart). Nä, hästeriet känns inte roligt just nu

 

[Kjerulfia]

Uppdateringen från oss är inte så spännande...

Fick avbryta senaste igångsättningen med pga att han blev ojämn igen. Har inte ridit sen dess och det var 17 juli... Så just nu betalar jag tusentals kronor varje månad för att borsta och klappa. Började försöka tömköra lite men det är skitsvårt om jag inte gör det på volt (vilket jag ju såklart inte vill av förklarliga skäl) och jag tycker det är hur tråkigt som helst att kämpa för att lyckas gå innanför spåret. Han fattade när min stallägare tog honom några varv så det är helt och hållet jag som inte vet vad jag håller på med.

Jag lutar väl egentligen åt en pensionering med lite skritturer ibland, mer tid i hagen och trevligt hagsällskap. Men det känns så himla tråkigt. Ska separera med sambon och i nuvarande stall har jag en av få goda vänner här Dessutom vill jag ju något helt annat med att ha häst men jag har inte råd att ha två hästar. Jag har tänkt tanken att kanske ta bort honom, men jag har börjat gråta varenda gång. Han är ju min kompis och är i övrigt pigg och glad liksom. Han har till och med en ny ritual vid insläpp som innefattar två bocksprång (på en gammal gubbes nivå såklart). Nä, hästeriet känns inte roligt just nu

Fy vilken trist period i livet du har nu. Du kan inte låna ut honom på foder som sällskaps häst i närheten? Det kanske finns någon som kan tänka sig en farbror. Så kan du börja leta den framtida stjärnan. Å andra sidan har jag full förståelse för om du inte vill göra det. Eller så behöver tanken på att ta bort honom mogna lite mer innan du är redo för det. En ny ponny kommer ju inte kunna ersätta honom, men du får ut det du vill av hästeriet.

 

[Pancakes]

Fy vilken trist period i livet du har nu. Du kan inte låna ut honom på foder som sällskaps häst i närheten? Det kanske finns någon som kan tänka sig en farbror. Så kan du börja leta den framtida stjärnan. Å andra sidan har jag full förståelse för om du inte vill göra det. Eller så behöver tanken på att ta bort honom mogna lite mer innan du är redo för det. En ny ponny kommer ju inte kunna ersätta honom, men du får ut det du vill av hästeriet.

Jag har tänkt tanken men känner inte så mycket folk här. Bytte ju jobb och stall i mars för att kunna spendera mer tid med sambon (jag själv flyttade hit för två år sen). Jag har övervägt att flytta "hem" igen men jag trivdes ju inte så bra när jag bodde där heller, men det hade gjort hästeriet mycket lättare.

 

[Kjerulfia]

Det som inte fungerar är att kratsa bakhovarna. Hon kickar helt enkelt. Enligt förmedlaren så har hon kratsat hovarna problemfritt och hon blev dessutom verkad där (går barfota bak) men hos oss funkar det inte. Hon kickar eller så hoppar hon till med andra benet och liksom drar ner benet.

Det kan ju vara så att hon testar. Första steget är nog att utrusta dig med en stor ryggsäck tålamod. Sedan försök analysera vad hon reagerar på. Är det när du tar upp bakhoven, håller fast den? böjer benet?
Men jag tycker det låter som att hon inte hittar balansen när hon ska stå på ett bakben i taget. Ett tips kan vara att om du ska ta upp vänster bak så står dottern (eller annan vuxen) på andra sidan och stöttar upp ponnyn lite granna, det kan räcka med att ha händerna på sidan av rumpan eller kroppen. Eller stå så att ponnyn kan luta sig lite mot en vägg. Mycket belöning när hon gör rätt.

Melody var inte helt lätt med bakhovarna när jag köpte henne, men med mycket träning så funkar det. Första gångerna vi skulle ta på boots tog det 45 min att få på alla fyra, eftersom ponnyn inte ville stå still och undrade vad matte höll på med vid fötterna.

Jag tycker hon är väldigt trevlig exteriört - förutom att hon är något inåttåad (det visste jag när jag köpte). Förmedlaren påstod att connemaror ofta är det men det kan vara ett försök att släta över det hela bara

Det var nog bara en försäljningssnack.

 

[Fiorano]

@Pancakes Har skrivit till på fejan med ett förslag som kanske funkat .

 

[Kjerulfia]

Vi har sjukstuga i stallet, och nu även Melody. När hovslagaren kom igår fm var hon tjock i vänster kota bak. Det mesta gick ner efter det att vi varit ute och skrittat så det kändes ju positivt. Troligen är det en vrickning efter det att hon snubblade på banan när vi red i måndags.
Lite otajmat kan jag tycka eftersom vi hade ju tänkt släppa ihop Melody och kompisen med stallets tredje sto, men så det får nog vänta ett par dagar.

 

[connemarastallet]

Sådär, nu har vi fått hem vår pretty little Galway girl



Hon heter Rosshill Queen och är 6 år Kallas för Hilda.
Efter I love you Melody och U: Rosshill Rose UE: Ormondi nya stallet Oliver.

Världens snällaste. Stod som ett ljus i trailern i närmare 4 timmar och var hur lugn som helst när vi tog ut henne ur släpet och ledde in i nya stallet.

Och Galway girl som jag skriver ovan är för att hon är född i Galway på Irland

 

[connemarastallet]

Så näpen hon ser ut. Samma namn som en bra sång. Jag har inte sett hennes pappa på bild, men om det är han eller mamman så verkar de få vackra huvuden, som man ser direkt att det är ett sto. Lycka till nu mer Er nya ponny!

 

[Fiorano]

Barb nu i veckan. Så här pälsig har hon aldrig fått vara hos mig förut . Men hon har hållit sig rätt fin i kroppen för att ha stått i fyra månader!