Dåligt mående och dålig ekonomi

Fattar jag det rätt om du bor med din pojkvän + barn nu? Kan han gå in och hjälpa till ekonomiskt?

Jag tycker inte heller att du ska känna att det är pinsamt att bo hos dina föräldrar, ibland skiter sig livet och det är vad som kan behövas för att komma på fötter igen.

Nej vi flyttade isär så han har sitt och jag "mitt"
 
Bo hos föräldrarna verkar helt klart en vettig lösning när ni säger det.

Märker dock att jag vill dra mig undan och vill vara ensam när jag mår såhär.. undviker att umgås med kompisar/familj

Hästen är viktig men det är just de jag inte klarar av. Mycket ångest kommer därifrån.
Nu ska vi släppa ihop med en annan häst idag och jag har ångest över det. Sen kom det fram igår att dethär med att hjälpas åt och byta pass var det två tjejer som gjorde mest och inte alla. Och de byter sinsemellan.
Sen är vissa hagar jag trodde var vinterhagar sommarhagar. Sen går ingen på bete? De två som gör det flyttas då till ett annat stall...

Sen märker jag tyvärr att hon börjar med tråkiga beteenden redan. Hon är van vid lösdrift. Nu står hon och tigger, sparkar i boxen mm

Måste tillbaka till kliniken med snart och har för hög frånvaro från jobbet. Ska jag dit får jag ta ledigt utan betalt. Sen ska jag fixa nån som kan följa med, hyra släp... o sen kommer de säga som de gjort alla gånger jag varit där att vi ska dit igen o röntga om 4-6 veckor.
Jag har varit där o röntgat så många gånger nu att jag är less på det

Ja kanske inte klarar av att ha häst? De är hovslagare o veterinärer här o åka till klinik o alla pengar är slut.....

Har fått låna 5000 av pappa
 
Bo hos föräldrarna verkar helt klart en vettig lösning när ni säger det.

Märker dock att jag vill dra mig undan och vill vara ensam när jag mår såhär.. undviker att umgås med kompisar/familj

Hästen är viktig men det är just de jag inte klarar av. Mycket ångest kommer därifrån.
Nu ska vi släppa ihop med en annan häst idag och jag har ångest över det. Sen kom det fram igår att dethär med att hjälpas åt och byta pass var det två tjejer som gjorde mest och inte alla. Och de byter sinsemellan.
Sen är vissa hagar jag trodde var vinterhagar sommarhagar. Sen går ingen på bete? De två som gör det flyttas då till ett annat stall...

Sen märker jag tyvärr att hon börjar med tråkiga beteenden redan. Hon är van vid lösdrift. Nu står hon och tigger, sparkar i boxen mm

Måste tillbaka till kliniken med snart och har för hög frånvaro från jobbet. Ska jag dit får jag ta ledigt utan betalt. Sen ska jag fixa nån som kan följa med, hyra släp... o sen kommer de säga som de gjort alla gånger jag varit där att vi ska dit igen o röntga om 4-6 veckor.
Jag har varit där o röntgat så många gånger nu att jag är less på det

Ja kanske inte klarar av att ha häst? De är hovslagare o veterinärer här o åka till klinik o alla pengar är slut.....

Har fått låna 5000 av pappa

När behöver du vara på kliniken igen?

Jag bor utanför Linköping och har släp + bil och hjälper gärna till kostnadsfritt.

Jag är själv sjukskriven, bor hemma hos mamma igen, fyller 31 i år så jag har nog lite koll på hur du har det.

Jag börjar bli bra och ska börja söka jobb i februari efter 2 år som sjukskriven!

Tyvärr har jag ingen lösdrift, eller mer grovfoder till en till häst, så där kan jag tyvärr inte hjälpa dig :(
 
När behöver du vara på kliniken igen?

Jag bor utanför Linköping och har släp + bil och hjälper gärna till kostnadsfritt.

Jag är själv sjukskriven, bor hemma hos mamma igen, fyller 31 i år så jag har nog lite koll på hur du har det.

Jag börjar bli bra och ska börja söka jobb i februari efter 2 år som sjukskriven!

Tyvärr har jag ingen lösdrift, eller mer grovfoder till en till häst, så där kan jag tyvärr inte hjälpa dig :(
Vad glad jag blir över vilka fina människor det finns!! :heart
 
Åh jag hade det också superjobbigt hela förra året p.g.a. sjuk häst.

Ekonomin tillåter "vanliga" oförutsedda utgifter och självrisker men månad efter månad av hältutredningar, behandlingar och röntgen (och MR) tog slut på allt vad liten buffert hette, samtidigt som ena bilen gick sönder och fordonsskatten kom på dragbilen etc. etc. Det tog liksom aldrig slut och jag kom aldrig ikapp, använde kreditkortet för att kunna köpa mat och tanka.

Kände bara ångest över att vara i stallet. Det enda stället som skall ge mig energi gav mig bara ont i magen. Ville inte vara där, åkte dit och gjorde det jag måste för att sedan åka hem igen och ha dåligt samvete för att inte vilja vara mer i stallet. En riktigt ond cirkel. Funderade på att ta bort henne men hon var aldrig tillräckligt dålig för att bli utdömd och alla mina häst-köps-pengar finns i hennes livförsäkring. Sälja som sporthäst gick inte eftersom hon inte var igång och hade för få starter/placeringar det senaste 12 månaderna. Sälja som avelssto för en slant hade väl gått eftersom hon är både välstammad med fint psyke och bra gångarter och dessutom redan har fått ett fint föl utan komplikationer. Men hon är för bra för att bara slumpas bort. Då kunde jag ju lika gärna släppa henne på lösdrift och ta föl själv - men det är ju inte därför jag valt att ha häst.

Sambon anklagade mig för att vara dåligt förberedd på veterinärutgifterna, (han har inte ekonomiskt möjlighet att hjälpa mig) och menar på att han mår dåligt av inre stress p.g.a. min ekonomiska situation. Well.. I'm SO sorry liksom.

Jag var en dålig sambo, en dålig hästägare och en riktig dålig och oansvarig individ - nu var jag ju precis som de jag skrattade åt i lyxfällan.
MEN skillnaden på mig och de i lyxfällan är att jag är realistisk och lösningsorienterad. Jag har hela tiden vetat vad som ligger back och hur mycket. Jag är inte rädd för att ringa till t.ex. kliniken och be om framflyttat betalningsdatum, även om det kändes skamligt i början var detta helt avgörande vissa månader.

Lösningen för mig:
1. Byta stall. Jag hade turen att hitta ett nytt stall under uppbyggnad där jag betalar hälften så lite stallhyra tills anläggningen är färdigbyggd.

2. Jag stor-rensade i sadelkammaren och sålde en massa utrustning. Behövde jag ha 2 fina hjälmar när jag stod med konvalecens? - Nej. Behövde jag ha 30 schabrak när hästen stod på boxvila? nej.

3. (Inte gjort denna gång utan för några år sedan då ekonomin fick sig en törn av andra skäl) bytte bil. Till en liten skruttbil. Och fick därmed låna dragbil om jag skulle traila någonstans.

Jag hade inte varit främmande för att flytta hem till mina föräldrar om det hade krävts. Hade sett det som en viktig och ofrånkomlig period i mitt liv och satt upp en plan för hur jag skall komma därifrån för att inte känna mig fast eller "bli kvar" i flera år.
Jag förstår att du vill dra dig undan och jag vet inte hur din relation till föräldrarna är men sällskap kan ju vara väldigt läkande. Om din pappa redan lånat ut pengar till dig är han medveten om din situation, och är han vettig borde han bara se det som ansvarsfullt att du är villig att göra stora tillfälliga förändringar i livet för att komma på fötter igen.

Jag önskar att jag kunde hjälpa dig på något sätt!

Krama om dig själv och säg att du kommer att klara detta, för det kommer du. Var inte osams med dig själv och var inte rädd för att be om hjälp och försök att se lösningarna när de dyker upp - även på de mest otänkbara (och obekväma) sätten.

Kram!
 
Bo hos föräldrarna verkar helt klart en vettig lösning när ni säger det.

Märker dock att jag vill dra mig undan och vill vara ensam när jag mår såhär.. undviker att umgås med kompisar/familj

Hästen är viktig men det är just de jag inte klarar av. Mycket ångest kommer därifrån.
Nu ska vi släppa ihop med en annan häst idag och jag har ångest över det. Sen kom det fram igår att dethär med att hjälpas åt och byta pass var det två tjejer som gjorde mest och inte alla. Och de byter sinsemellan.
Sen är vissa hagar jag trodde var vinterhagar sommarhagar. Sen går ingen på bete? De två som gör det flyttas då till ett annat stall...

Sen märker jag tyvärr att hon börjar med tråkiga beteenden redan. Hon är van vid lösdrift. Nu står hon och tigger, sparkar i boxen mm

Måste tillbaka till kliniken med snart och har för hög frånvaro från jobbet. Ska jag dit får jag ta ledigt utan betalt. Sen ska jag fixa nån som kan följa med, hyra släp... o sen kommer de säga som de gjort alla gånger jag varit där att vi ska dit igen o röntga om 4-6 veckor.
Jag har varit där o röntgat så många gånger nu att jag är less på det

Ja kanske inte klarar av att ha häst? De är hovslagare o veterinärer här o åka till klinik o alla pengar är slut.....

Har fått låna 5000 av pappa
Klart det är jobbigt med en långtidssjuk häst. Det knäckte mig nästan och jag hade ändå ok ekonomi och är i regel stabil.

Att det kommer fram mindre positiva saker när man byter stall är ju vanligt. Jag tycker jag brukar kolla allt men sen kommer det ändå en del överraskningar. Men att hästen visar lite trista beteenden innebär ju inte att det är skadligt för henne. Bara tråkigt. Kanske försvinner det, annars får du väl leta vidare efter en lösdrift på sikt, eller sälja om det känns bäst.

Men fundera lite på det @Pandasmamma skriver. Dags att du ser om ditt eget mående nu när hästen är installerad på nya stallet?
 
När behöver du vara på kliniken igen?

Jag bor utanför Linköping och har släp + bil och hjälper gärna till kostnadsfritt.

Jag är själv sjukskriven, bor hemma hos mamma igen, fyller 31 i år så jag har nog lite koll på hur du har det.

Jag börjar bli bra och ska börja söka jobb i februari efter 2 år som sjukskriven!

Tyvärr har jag ingen lösdrift, eller mer grovfoder till en till häst, så där kan jag tyvärr inte hjälpa dig :(

Men gud :heart va snällt av dig

Får låna släp kostnadsfritt av en kompis och hon följer även med och hjälper till
Jag tror jag hittat en lösdrift med!

Ber om ursäkt att jag låter så negativ
 
Åh jag hade det också superjobbigt hela förra året p.g.a. sjuk häst.

Ekonomin tillåter "vanliga" oförutsedda utgifter och självrisker men månad efter månad av hältutredningar, behandlingar och röntgen (och MR) tog slut på allt vad liten buffert hette, samtidigt som ena bilen gick sönder och fordonsskatten kom på dragbilen etc. etc. Det tog liksom aldrig slut och jag kom aldrig ikapp, använde kreditkortet för att kunna köpa mat och tanka.

Kände bara ångest över att vara i stallet. Det enda stället som skall ge mig energi gav mig bara ont i magen. Ville inte vara där, åkte dit och gjorde det jag måste för att sedan åka hem igen och ha dåligt samvete för att inte vilja vara mer i stallet. En riktigt ond cirkel. Funderade på att ta bort henne men hon var aldrig tillräckligt dålig för att bli utdömd och alla mina häst-köps-pengar finns i hennes livförsäkring. Sälja som sporthäst gick inte eftersom hon inte var igång och hade för få starter/placeringar det senaste 12 månaderna. Sälja som avelssto för en slant hade väl gått eftersom hon är både välstammad med fint psyke och bra gångarter och dessutom redan har fått ett fint föl utan komplikationer. Men hon är för bra för att bara slumpas bort. Då kunde jag ju lika gärna släppa henne på lösdrift och ta föl själv - men det är ju inte därför jag valt att ha häst.

Sambon anklagade mig för att vara dåligt förberedd på veterinärutgifterna, (han har inte ekonomiskt möjlighet att hjälpa mig) och menar på att han mår dåligt av inre stress p.g.a. min ekonomiska situation. Well.. I'm SO sorry liksom.

Jag var en dålig sambo, en dålig hästägare och en riktig dålig och oansvarig individ - nu var jag ju precis som de jag skrattade åt i lyxfällan.
MEN skillnaden på mig och de i lyxfällan är att jag är realistisk och lösningsorienterad. Jag har hela tiden vetat vad som ligger back och hur mycket. Jag är inte rädd för att ringa till t.ex. kliniken och be om framflyttat betalningsdatum, även om det kändes skamligt i början var detta helt avgörande vissa månader.

Lösningen för mig:
1. Byta stall. Jag hade turen att hitta ett nytt stall under uppbyggnad där jag betalar hälften så lite stallhyra tills anläggningen är färdigbyggd.

2. Jag stor-rensade i sadelkammaren och sålde en massa utrustning. Behövde jag ha 2 fina hjälmar när jag stod med konvalecens? - Nej. Behövde jag ha 30 schabrak när hästen stod på boxvila? nej.

3. (Inte gjort denna gång utan för några år sedan då ekonomin fick sig en törn av andra skäl) bytte bil. Till en liten skruttbil. Och fick därmed låna dragbil om jag skulle traila någonstans.

Jag hade inte varit främmande för att flytta hem till mina föräldrar om det hade krävts. Hade sett det som en viktig och ofrånkomlig period i mitt liv och satt upp en plan för hur jag skall komma därifrån för att inte känna mig fast eller "bli kvar" i flera år.
Jag förstår att du vill dra dig undan och jag vet inte hur din relation till föräldrarna är men sällskap kan ju vara väldigt läkande. Om din pappa redan lånat ut pengar till dig är han medveten om din situation, och är han vettig borde han bara se det som ansvarsfullt att du är villig att göra stora tillfälliga förändringar i livet för att komma på fötter igen.

Jag önskar att jag kunde hjälpa dig på något sätt!

Krama om dig själv och säg att du kommer att klara detta, för det kommer du. Var inte osams med dig själv och var inte rädd för att be om hjälp och försök att se lösningarna när de dyker upp - även på de mest otänkbara (och obekväma) sätten.

Kram!

Tack så mycket!

Men hur ska man kunna vara föreberedd på nått sånt? Som min tjej bröt benet, hur stor e chansen? Jag har en summa på sparkontot och jag kanske överreagerar men jag är inte så bra på att under lång tid anpassa mig till oförutsedda utgifter (jamen vem är det)

Tycker inte din sambo ska lägga den tyngden på dig. Känns orättvist. Stötta och hjälpa varandra borde ingå i ett förhållande. Sen har du väl aldrig bett honom om pengar? Nästa gång kanske det är han som har en kris.
Hur är det nu?

Jag tar det dag för dag men känner som ni säger, flytta till föräldrarna får bli en lösning!
Jag vill inte göra mig av med hästen, hon är one of a kind och det är svårt att sälja en ridtravare.

Ska kolla på en lösdrift i helgen. Inte så bra att byta stall igen men å andra sidan kan det vara till det bättre. Hästen är en cool tjej :love:

Jag ska försöka sluta anklaga mig själv. Ibland ältar jag val jag gjort om och om igen och så blir det som att ett beslut genererade till allt som inte gått så bra och då klankar jag ner på mig själv..
 
Klart det är jobbigt med en långtidssjuk häst. Det knäckte mig nästan och jag hade ändå ok ekonomi och är i regel stabil.

Att det kommer fram mindre positiva saker när man byter stall är ju vanligt. Jag tycker jag brukar kolla allt men sen kommer det ändå en del överraskningar. Men att hästen visar lite trista beteenden innebär ju inte att det är skadligt för henne. Bara tråkigt. Kanske försvinner det, annars får du väl leta vidare efter en lösdrift på sikt, eller sälja om det känns bäst.

Men fundera lite på det @Pandasmamma skriver. Dags att du ser om ditt eget mående nu när hästen är installerad på nya stallet?

Ja jag borde nog se om mig själv.. märker att jag har ett behov att prata ut
 
Tycker inte din sambo ska lägga den tyngden på dig. Känns orättvist. Stötta och hjälpa varandra borde ingå i ett förhållande. Sen har du väl aldrig bett honom om pengar? Nästa gång kanske det är han som har en kris.
Hur är det nu?

Det är fine! Jag är oändligt tacksam över att han är så kommunikativ att han faktiskt känner efter och berättar hur han mår och vad han tror att det beror på. - Det svämmar inte över av sådana personer direkt.
Hans stress beror ju i grunden på hans egna ekonomi eftersom han gått ned betydligt i lön efter att ha bytt bransch, och det blev jobbigt för honom att vi hade det ostabilt bägge två samtidigt. Jag mådde inte psykiskt dåligt på samma sätt eftersom jag är van att leva på sparlåga för att lägga allt på hästen, han å andra sidan har fått ändra levnadsvanorna vilket var (och är) väldigt utmanande för honom.
 
Men gud :heart va snällt av dig

Får låna släp kostnadsfritt av en kompis och hon följer även med och hjälper till
Jag tror jag hittat en lösdrift med!

Ber om ursäkt att jag låter så negativ

Ingen fara alls! Precis när det håller på o kraschar lite för en så får man vara lite bitter!
Det blir lättare! Jag är otroligt glad att min mor har en liten stuga på tomten, så vi slipper bo under samma tak iaf. Men jag förstår ditt läge, bostadssituationen i linköping är fruktansvärd. Jag har stått i kö sedan jag var typ 20 tror jag. Och jag har inte tillräckligt med poäng än för att få något lite bättre...

Hojta till om något skulle hända så att din kompis inte kan hjälpa till, mitt erbjudande kvarstår!

Härligt att du har hittat lösdrift! Får jag fråga vart? Är ju lite kul att ha lite koll på bukefolket i närheten :heart
 
Ingen fara alls! Precis när det håller på o kraschar lite för en så får man vara lite bitter!
Det blir lättare! Jag är otroligt glad att min mor har en liten stuga på tomten, så vi slipper bo under samma tak iaf. Men jag förstår ditt läge, bostadssituationen i linköping är fruktansvärd. Jag har stått i kö sedan jag var typ 20 tror jag. Och jag har inte tillräckligt med poäng än för att få något lite bättre...

Hojta till om något skulle hända så att din kompis inte kan hjälpa till, mitt erbjudande kvarstår!

Härligt att du har hittat lösdrift! Får jag fråga vart? Är ju lite kul att ha lite koll på bukefolket i närheten :heart

Va skönt :) försöker övertala mina föräldrar att sälja sitt radhus och flytta til gård (med extrahus :D )
Ja den är sjuk, 5-7 personer skriver dagligen och söker boende! Kom ut en 2a i stan nu på 45kvm för 17.000 i månaden :crazy:

Fredriksborg om du vet? Vid hjulsbro. Ska iaf kolla där på lördag :) vill ha bra ridvägar också då jag gärna rider ut långt :D Nu kan man rida lätt till tinnerö och bortåt skeda
 
Jag tror du kan behöva mer stöd i form av typ en psykolog, det här med att du känner dig oduglig och värdelös.
Tänker att det är viktigt att ta tag i innan det (kanske) blir värre.

Med hästen kanske du kan fixa en medryttare, eller en halvfodervärd.
Vet precis hur bra det känns med hästarna när allt annat bara rinner ur fingrarna så det tycker jag inte du ska ta bort.

Jag flyttade in hos min mormor när jag gick på knäna och det är nog det trevligaste jag gjort.

Hoppas verkligen det löser sig framöver :)
 
Va skönt :) försöker övertala mina föräldrar att sälja sitt radhus och flytta til gård (med extrahus :D )
Ja den är sjuk, 5-7 personer skriver dagligen och söker boende! Kom ut en 2a i stan nu på 45kvm för 17.000 i månaden :crazy:

Fredriksborg om du vet? Vid hjulsbro. Ska iaf kolla där på lördag :) vill ha bra ridvägar också då jag gärna rider ut långt :D Nu kan man rida lätt till tinnerö och bortåt skeda

Jösses! Helt sjukt!

Undrar hur det kommer sluta, nya lägenheter som inte är något speciellt hyrs ju ut för 10 000. vanliga 2or...

Jag tycker synd om de yngre som går ut gymnasiet nu. Det lär dröja innan de kan flytta hemifrån om de inte har föräldrar som ger dem pengar till handpenning till o köpa en lägenhet.
 
Att ha en långtidsskadad häst ÄR jobbigt!
Att byta stall kommer hästen klarar helt fantastiskt bra, särskilt om det är nåt till nåt bättre för henne.

Är dina semesterdagar slut? Tycker det låter som du hade behövt få ta några dagar ledigt, bara vara, andas ut och rådda av lite hästgrejer utan press.
 
Att ha en långtidsskadad häst ÄR jobbigt!
Att byta stall kommer hästen klarar helt fantastiskt bra, särskilt om det är nåt till nåt bättre för henne.

Är dina semesterdagar slut? Tycker det låter som du hade behövt få ta några dagar ledigt, bara vara, andas ut och rådda av lite hästgrejer utan press.

Ja tyvärr är de slut :( och arbetstidsförkortningen har jag minus på tyvärr..

Skulle vara skönt med bara en vecka lugn
 
Bryter ihop varannan dag verkar det som... bara gråter och kan inte sluta, de eskalerar och till slut får jag inte luft. Det trycker över bröstet och jag får panik..
Igår hände det i bilen och jag såg inget. Var tvungen att stanna bredvid vägen
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp