Depression på gång...igen

[förvirrad]

Nu är det dags igen. En jobbig höst och vinter som förvånadsvärt nog har gått bra följs nu av våren och då slår eländet till. Jag har varit oengagerad och nere de senaste veckorna men inte värre än att det gått att förklara bort med trötthet. Den här helgen har jag bara sovit eller varit handlingsförlamad och nu insåg jag att jag känner hur kemin i hjärnan ställer om sig. Jag kan inte begripa varför. Ljuset kommer tillbaka och gör livet lättare. Träningen av hästen går bra. Ett stort problem på jobbet ser ut att eventuellt få sin lösning och det kommer underlätta min arbetssituation rejält.
Saken skrämmer mig för jag orkar inte en resa till i det träsket. Borde väl ringa vc men vad ska dom göra? Piller vägrar jag äta, får bara en massa biverkningar och resultatet uteblir.
Jag orkar inte slåss mot demonerna igen och jag vet inte ens om jag vill göra det.

 

[Gimlan]

Det finns massa olika preparat och kan vara värt att prova. Avfärda inte alla för att ett gäng inte fungerat. Sen är det till att äta bra, träna och hålla igång Så gott det går. Samtalskontakt kan ju vara bra också.

 

[EmmaW]

Kolla upp brister. Efter långvarig stress är det inte ovanligt. Jag själv blir deprimerad om zink ligger lågt på mig. Det och magnesium gör underverk för mitt mående.

 

[sthu]

Usch, vet precis hur det känns! Haft problem med depressioner till och från i flera år och får mer biverkningar än resultat av medicinering.
Mitt absolut bästa tips, även om det är det absolut tråkigaste, kontakta vården och gör en rejäl utredning. Både fysisk och psykisk.

Det visade sig att en stor anledning till att medicin inte fungerat för mig var att jag var feldiagnostiserad. Det var inte depression, utan bipolär sjukdom. Helt andra mediciner krävs för det. Jag har inga kraftiga maniska skov utan blir mest lättirriterad men ändå engagerad och startar en massa projekt. Det krävdes en ny psykolog, många samtal både via telefon och på plats med både mig och min sambo innan de satte den diagnosen. Jag fick en annan medicin och den stabiliserade mig rejält.
Min psykolog sa flera gånger att det är okej att må dåligt, man måste inte må dåligt över att man mår dåligt. När jag väl accepterade det var det mycket lättare att komma tillbaka till mig själv igen.

Jag upplever att jag äter sämre när jag är deprimerad. Och när maten blir sämre mår jag ännu värre. Det blir mycket skräpmat, småätande, lite variation i maten. Typ makaroner och ketchup.. Det i sin tur leder till brister, som gör att man blir ännu tröttare och så går det runt runt runt.

Frisk luft är också väldigt bra. Ju mer jag är ute ju bättre mår jag. Antar att det hänger ihop med att man rör på sig mer. Jag är mycket i stallet och tränar med hästarna, får både motion och måste tänka på annat. Har dessutom börjat med en krysslista (fågelskådning), det visade sig vara mycket mer motiverande än jag trodde det skulle vara!

Så: utredning, ät ordentligt på fasta tider, var ute och njut av naturen.

 

[förvirrad]

Jag kom på det där med magnesium i natt och ska ta och äta det ett tag. Det har hjäpt tidigare men då har grundproblemet varit stress.
Vården orkar jag inte med i nuläget. Det är olika läkare varje gång där de flesta inte förstår sig på bakgrundsproblematiken i form av asperger. Ibland funderar jag på om det är den problematiken som gör att jag svarar så konstigt på antidepressiva.

 

[Mammadutt]

Hur många preparat har du testat? Finns ju hur många som helst...

Jag kom på det där med magnesium i natt och ska ta och äta det ett tag. Det har hjäpt tidigare men då har grundproblemet varit stress.
Vården orkar jag inte med i nuläget. Det är olika läkare varje gång där de flesta inte förstår sig på bakgrundsproblematiken i form av asperger. Ibland funderar jag på om det är den problematiken som gör att jag svarar så konstigt på antidepressiva.

Hur brukar asperger medicineras? Med centralstimulerande? Kanske vore värt överväga... För det kan öka livskvalitén otroligt mkt.

 

[alazzi]

Utan min medicin skulle jag nog inte komma ur sängen på morgonen. Utan medicin hade jag ofta panikångest. Depressionen är kvar men jag slipper åtminstone ha ångest. Handlingsförlamad, orimligt trött och håglös. Känner ingen glädje för något alls.

 

[sjoberga]

Hur många preparat har du testat? Finns ju hur många som helst...


Hur brukar asperger medicineras? Med centralstimulerande? Kanske vore värt överväga... För det kan öka livskvalitén otroligt mkt.

Asperger brukar inte medicineras alls. Den medicinering som sker är helt avhängig de individuella problem som diagnostiseras. De allra flesta lär sig att leva med sin Aspergers utan mediciner.

 

[Rosett]

Det är olika läkare varje gång där de flesta inte förstår sig på bakgrundsproblematiken i form av asperger. Ibland funderar jag på om det är den problematiken som gör att jag svarar så konstigt på antidepressiva.

Aspisar brukar reagera annorlunda på mediciner så det kan vara så för dig också. Har du provat buspiron? Det är en mild antidep och används mot GAD(generalized anxiety disorder), jag har fått uppfattningen att man inte brukar sätta in den mot depression eftersom den är rätt "svag". Den funkar jättebra på mig men det tog rätt lång tid innan jag fick effekt (jag har Aspergers och ADD + dystymi).
Finns en studie där man kombinerat buspiron med melatonin mot depression med gott resultat.

 

[förvirrad]

Tack för svaren. Just nu ser det ut som om magnesium fungerar även om det är lite tidigt att säga säkert. Om det är placebo eller på riktigt struntar jag totalt i.