Det här med importer - törs man?

[Alexandra_W]

Jag kikar efter häst/ponny, i en relativt moderat prisklass. Dvs om man inte köper en riktigt ung (oinriden) eller en som börjar närma sig de 20 så är det inte helt enkelt att hitta någon vettig. Jag söker inget med oceaner av kapacitet och niomässiga gångarter, utan jag söker en bussig allroundhäst med trevlig ridbarhet och bra temperament som kan kravla sig runt i lätta klasser hopp/dressyr. Tonvikten ligger på bussig och snäll. Ja och så frisk då givetvis. Det här med att läsa annonser och kolla på filmer och provrida håller på att ge mig en smärre depression. Jag har sett så mycket halta och knackiga hästar på film, jag har insett att ord som "stabilt i form" och "grundutbildad" är extremt subjektiva och kan betyda lite vad som helst.

Fastnade för en, som var allt jag sökte och lite till men som tyvärr inte gick igenom besiktningen, till allas förvåning.

Jag har innan sagt tvärnej till allt som är importerat, dels för att det är "ett svart hål" historikmässigt, och dels för att det är försäkringstekniskt besvärligt. Står man där om två år med en pålagring eller en lös benbit så kan man stå där med noll försäkringsskydd. Om man röntgar och det finns små skavanker som anses sakna betydelse kan man likväl få reservationer och så där med en ganska klen försäkring den dag det händer något.

Men jag har fått inse dels att jäklar vad importerna har ökat, dels att det faktiskt tycks vara bland importerna man kan hitta vad jag söker. Har talat en del med en person som importerar danska hästar och ponnyer, från ett och samma ställe i DK. Oklart (kan fråga såklart) om den danska personen i sin tur köper upp. Försäljaren säger att det varit otroligt sällsynt det varit några problem, hen försäkrar även hästarna direkt de kommer till Sverige, veterinärbesiktning i Sverige ingår i priset inför köp men hen hade absolut inga problem med att man gjorde en egen klinikbesiktning på valfritt ställe (på egen bekostnad). Varken om den ersatte den besiktning som ingår eller om man först tog besiktningen som ingår och sen även om den gick igenom gjorde en egen andra besiktning. Personen känns helt enkelt seriös och ärlig. Men det betyder ju inget, och jag lever med lite "skräck" för importer. Samtidigt så jag har sett så mycket "skräp" på film från privatpersoner med, så jag vetesjutton. Droppen kom lite när jag såg en film på en tydligt oren häst - som var klinikbesiktigad u.a. (här i Sverige, svensk häst). Det känns som rysk roulette alldeles oavsett...

Men hur stor ÄR risken egentligen, ni andra som köpt en "bussig allroundkompis" via förmedlare/som är importerad, hur har det gått och så vidare? Om det blivit något med hästen, hur har det funkat med försäkringsbolaget? Har ni röntgat, vad har ni då hittat? Osv.

OBS!! Jag vill inte ha tips på varken hästar, förmedlare eller importörer i tråden (då ryker den), utan bara erfarenheter generellt angående importer av "hobbyallroundhäst"-klass.

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag har väldigt dåliga erfarenheter av importer. Ridit väldigt många i mina dagar, och 99,99% är bara rent skräp. Dåliga psyken, dålig hållbarhet, skador och förfalskningar är vardag. Inte sällan så uppenbara/genomskinliga bluffar att det är snudd på skrattretande. Då pratar vi hästar och ponnyer i prisklassen 25-60 000 kr. Hittar man en som faktiskt är mellan 8-15 år mer än bara på pappret, inte skadat och faktiskt kan kravla sig runt LD hoppning och LC dressyr, inom nyss nämnda prisspann, ska man skatta sig lycklig. Men det är ju bara min personliga åsikt, efter erfarenhet av mellan 100-200 såna här hästar.

Fast svenska hästar är väl egentligen inte så mycket bättre heller. Vet grönpapprade SWBer som blivit korsningshästar med slaskpass (av oklara anledningar) och 25 åriga avdankade ridskolehästar (svenska ridponnyer) som skickats till handlare och veckan därefter blivit "Brunte, 6 år, okänd stam".

 

[Alexandra_W]

Jag har väldigt dåliga erfarenheter av importer. Ridit väldigt många i mina dagar, och 99,99% är bara rent skräp. Dåliga psyken, dålig hållbarhet, skador och förfalskningar är vardag. Inte sällan så uppenbara/genomskinliga bluffar att det är snudd på skrattretande. Då pratar vi hästar och ponnyer i prisklassen 25-60 000 kr. Hittar man en som faktiskt är mellan 8-15 år mer än bara på pappret, inte skadat och faktiskt kan kravla sig runt LD hoppning och LC dressyr, inom nyss nämnda prisspann, ska man skatta sig lycklig. Men det är ju bara min personliga åsikt, efter erfarenhet av mellan 100-200 såna här hästar.

Fast svenska hästar är väl egentligen inte så mycket bättre heller. Vet grönpapprade SWBer som blivit korsningshästar med slaskpass (av oklara anledningar) och 25 åriga avdankade ridskolehästar (svenska ridponnyer) som skickats till handlare och veckan därefter blivit "Brunte, 6 år, okänd stam".

Gäller din erfarenhet importer oavsett land?
Jag inbillar mig ju att det är skillnad importera en Holländsk och en irländsk t ex? De holländska vet ju rätt ofta inte ens vad en hage är, och är inte riktigt uppfödda under rörelse. De irländska däremot brukar fått just den biten mer än väl tillgodosedd. (Ingen aning hur Danmark ser ut)

Min enda erfarenhet av importer är av connemara från Irland på 90-talet. Då mötte jag ett antal. De flesta som kom var sjyssta, bussiga hästar utan någon speciell kapacitet. Mainstream dussinhästar typ. Kostade nästan inget på irland, var ganska populära att köpa, säkert delvis för det var lite "hippt" men mycket för att varenda jäkla irländare banne mig var bombsäker i trafik osv. Sjukt coola. Men köptes för typ ingenting, och kunde säljas för ett pris som jmf med de svenskfödda var lägre - men ändå med avans just för man typ fick "köp tre, betala för två" på irland. Nån enstaka visade sig vara/bli halt, men de flesta höll åtminstone den femårsperiod jag var inblandad (jag red åt dem)

Men sen kom det nån bland de dyrare tävlingsponnyerna där man efter ett tag insåg varför de inte tävlat vidare på irland. Minns särskilt en superfin mara, rörde sig fantastiskt, hoppade hus, otroligt vän och trevlig att ha att göra med osv. Dyr som synden. Kan undra varför den inte tävlade vidare på irland, där den tävlat högt upp i klasserna (verifierat). Första tävlingen slutade jag undra. Den hoppade hus på framhoppningen, galopperade in på banan, fick startsignal - och ställde sig på bakbenen. Så fort signal för utesluten ljöd var den fullt ridbar igen. Men du kunde inte få den över startlinjen, no matter what. Fantastisk häst för den som ville allt utom tävla, men en klar miss som den tävlingsponny den importerades som.

Men där stannar min importerfarenhet, i övrigt har jag bara likt alla andra hört skräckhistorierna. Men de är ju de man hör, och inte de positiva.

Samtidigt, många ridskolor köper väl importer nuförtiden? Elelr byts de bara ut som strumpor sen när de går i kras?

 

[DressageNerd]

Jag tänker såhär: En frisk, väl uppfödd och väl grundriden häst kostar på ett ungefär ungefär lika mycket pengar utomlands som den gör här. En import har dessutom minst en mellanhand som skall ha tjänat en summa på att föra över och sälja den i Sverige. Så rimligtvis bör den importen som är frisk, väl uppfödd och väl grundriden kosta mer än sin svenska motsvarighet, just för att det är fler personer som skall ha gått med vinst på den på vägen.
Verkar det för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant.

Med det sagt så är min bästa häst jag haft en holländsk import, kommen ur en av KWPN's bästa stolinjer inom dressyren och med en syster som gått final i unghäst-vm. Hon akutsåldes tillsammans med familjens 2 andra hästar till en hästhandlare, och hamnade sen i Sverige av en slump. Så det finns undantag. Dock kostade hon ju dock en bra bit mer än vad många importerade "fyndhästar" annonseras ut för.

 

[Dressyrtjejen_97]

Gäller din erfarenhet importer oavsett land?
Jag inbillar mig ju att det är skillnad importera en Holländsk och en irländsk t ex? De holländska vet ju rätt ofta inte ens vad en hage är, och är inte riktigt uppfödda under rörelse. De irländska däremot brukar fått just den biten mer än väl tillgodosedd. (Ingen aning hur Danmark ser ut)

Min enda erfarenhet av importer är av connemara från Irland på 90-talet. Då mötte jag ett antal. De flesta som kom var sjyssta, bussiga hästar utan någon speciell kapacitet. Mainstream dussinhästar typ. Kostade nästan inget på irland, var ganska populära att köpa, säkert delvis för det var lite "hippt" men mycket för att varenda jäkla irländare banne mig var bombsäker i trafik osv. Sjukt coola. Men köptes för typ ingenting, och kunde säljas för ett pris som jmf med de svenskfödda var lägre - men ändå med avans just för man typ fick "köp tre, betala för två" på irland. Nån enstaka visade sig vara/bli halt, men de flesta höll åtminstone den femårsperiod jag var inblandad (jag red åt dem)

Men sen kom det nån bland de dyrare tävlingsponnyerna där man efter ett tag insåg varför de inte tävlat vidare på irland. Minns särskilt en superfin mara, rörde sig fantastiskt, hoppade hus, otroligt vän och trevlig att ha att göra med osv. Dyr som synden. Kan undra varför den inte tävlade vidare på irland, där den tävlat högt upp i klasserna (verifierat). Första tävlingen slutade jag undra. Den hoppade hus på framhoppningen, galopperade in på banan, fick startsignal - och ställde sig på bakbenen. Så fort signal för utesluten ljöd var den fullt ridbar igen. Men du kunde inte få den över startlinjen, no matter what. Fantastisk häst för den som ville allt utom tävla, men en klar miss som den tävlingsponny den importerades som.

Men där stannar min importerfarenhet, i övrigt har jag bara likt alla andra hört skräckhistorierna. Men de är ju de man hör, och inte de positiva.

Samtidigt, många ridskolor köper väl importer nuförtiden? Elelr byts de bara ut som strumpor sen när de går i kras?

Min erfarenhet kommer till 99% från just ridskolor. Av de typ 150 importer jag haft kontakt med är väl 146 st på ridskolor typ. Och ja, jag skulle vilja påstå att det är lika illa oavsett land. Men om jag ska försöka bena ut problematiken lite efter land:
Danmark: Kommer för det första ofta inte från Danmark från början, utan holländska, irländska och polska hästar maskeras ofta som "imp. Danmark". Riktigt bottenskrap oftast, som inte sällan gått genom 10-20-30 handlare och slutligen hamnat i Danmark för att ingen nere på kontinenten velat ha dem.
Tyskland: En del stressade, hårt tagna hästar. Men av alla importer tycker jag nästan att de är bäst. Om man inte själv är total nybörjare, eller så dum att man köper en häst som besiktigas med 4 brutna ben kan man absolut hitta okej hästar där, iaf om man är beredd att lägga 40-60 000 kr.
Polen: Värre än absolut värst. Finns knappt ord på det. Verkar som att många köps direkt från slakterier typ. 50 miljoner benbrott, totalt sönderridna, så misshandlade att de psykiskt både är en fara för sig själv, andra hästar och människor, pass i 99% av fallen inkorrekta samt allmänt konstigt avlade (exteriört konstiga) är vardagsmat.
Holland/Belgien: Samma problematik. Falska pass, och skadade hästar är vanligt, utöver det du redan nämner med att de öht inte känner till hagar och skog. Verkar ofta vara hästar som tävlats på ganska hög nivå, typ MsvB, som fått skador (artros, kroniska ledinflammationer and so on...) och då får ny identitet och skeppas till Sverige.
England: Mycket konstiga ponnyer. Påstås ofta vara "imp. England" utan att verkligen vara det. Vet en svensk kallblodstravare som marknadsfördes som engelsk ridponny en gång... Storhästarna verkar mest vara sönderstressade fullblod.
Irland: Också många påstådda "irländare" som inte är det i verkligheten. Vet flera polska hästar som fått irländsk namn och falska irländska pass, och vips blev de irländare. Men av de som verkligen är irländare finns det väl absolut guldkorn att plocka ur kakan. Se bara upp så att de inte är extremt tidigt tagna, finns en del som hoppar 100 cm FT på 3-4 åringar där.

 

[WhoIsItAgain]

Har bara ägt en import men det var den bussigaste, tryggaste hästen av dom alla jag haft. Tyvärr inget större tävlingsämne (lätta klasser inga problem) och jag delade häst med syrran som satsade högre.

Köptes som 4 åring av oss, var innan en kort period hos en privatperson som köpt från förmedlaren. Kom från Danmark. Vi fick "problem" direkt med en nödvändig op av griffelbenet men inga problem med försäkringsbolaget (var iof många år sedan). Fullt försäkrad både före och efter. Efter det fullt frisk. Såldes till ridskola där han var en stor favorit, gick även som handikapphäst och tävlades i både hoppning och dressyr av eleverna på lokala tävlingar. Blev kvar där hela sitt liv. Som gammal fick han ledproblem och togs bort som 18 åring (har jag för mig det var) efter mer än 10 års jobb på ridskolan så jag skulle kalla honom mycket hållbar. Rejäl häst men otroligt lättriden ändå. Hade bara jag varit ägare hade jag behållt honom. Han var perfekt för mig.

Som bonus var han kolsvart med bred vid bläs och vita ben

 

[Bluefish]

Begränsad erfarenhet, men jag vet en handlare som säljer mycket danska ponnyer varav ridskolan köpt två. Marknadsfördes som verksamhetsvänliga och verkar ha funkat bra som lektionshästar ganska omgående. Vet att de var mycket nöjda, när det uppdagades att den ena hade eksem tror jag de fick byta dessutom. Sedan har en bekant en om inte två importer från DK, den ena köptes som barnponny och är en fantastisk sådan. Personligen tror jag inte hästhållning där skiljer sig särskilt mycket från den här, det är ju en bro bort bara. Min personliga känsla är att det är mer riskabelt att köpa välstammade sporthästar till fyndpriser än övervuxna ponnyer eller ponnykorsningar. Har själv haft en holländare av första kategori, och aldrig mer. Men en moderlivsimport från Danmark står i hagen.

 

[WhoIsItAgain]

Jag tänker såhär: En frisk, väl uppfödd och väl grundriden häst kostar på ett ungefär ungefär lika mycket pengar utomlands som den gör här. En import har dessutom minst en mellanhand som skall ha tjänat en summa på att föra över och sälja den i Sverige. Så rimligtvis bör den importen som är frisk, väl uppfödd och väl grundriden kosta mer än sin svenska motsvarighet, just för att det är fler personer som skall ha gått med vinst på den på vägen.
Verkar det för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant.

Med det sagt så är min bästa häst jag haft en holländsk import, kommen ur en av KWPN's bästa stolinjer inom dressyren och med en syster som gått final i unghäst-vm. Hon akutsåldes tillsammans med familjens 2 andra hästar till en hästhandlare, och hamnade sen i Sverige av en slump. Så det finns undantag. Dock kostade hon ju dock en bra bit mer än vad många importerade "fyndhästar" annonseras ut för.

Naja det är ju det de inte gör. I alla fall här så kan jag ju jämföra och allt är billigare. Det är helt enkelt billigare att leva här. Maten är billigare, tjänster är billigare, osv osv. Nu är jag inte själv i hästsvängen längre men min bästa jobbarkompis har häst. Och jag märker ju på de djur jag har (iof små hamstrar) men det är mycket mycket billigare med tex veterinärkostnader. De hästar jag känner till här (hobbyhästar) fodras som de svenska med grovfoder (hö eller hösilage), står på halm (oftast) och står i fullservicestall för en bråkdel av vad det skulle kosta i Sverige. Och går i gräshagar året om i princip då vi sällan har minusgrader eller snö.

Däremot kan jag inte uttala mig om det är billigare att föda upp hästar här men skulle tro det.

Edit: Hon köpte ny häst för ca 1 år sedan förresten. Sökte hobbyhäst för lätta klasser. Budget runt 20-30 000 kr. Fick ett 6 årigt sto, grundriden, startad någon dressyrklass med godkänt resultat. Ingen stjärna men det sökte hon inte. Visst rätt bra stam (jag kan inte de nya tyska hingstarna). Snäll häst som inte gett några problem (hon är ingen superduktig ryttare). Betalade 3000 Euro inkl hemtransport.

 

[Alexandra_W]

Jag tänker såhär: En frisk, väl uppfödd och väl grundriden häst kostar på ett ungefär ungefär lika mycket pengar utomlands som den gör här. En import har dessutom minst en mellanhand som skall ha tjänat en summa på att föra över och sälja den i Sverige. Så rimligtvis bör den importen som är frisk, väl uppfödd och väl grundriden kosta mer än sin svenska motsvarighet, just för att det är fler personer som skall ha gått med vinst på den på vägen.
Verkar det för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant.

Med det sagt så är min bästa häst jag haft en holländsk import, kommen ur en av KWPN's bästa stolinjer inom dressyren och med en syster som gått final i unghäst-vm. Hon akutsåldes tillsammans med familjens 2 andra hästar till en hästhandlare, och hamnade sen i Sverige av en slump. Så det finns undantag. Dock kostade hon ju dock en bra bit mer än vad många importerade "fyndhästar" annonseras ut för.

Jo, prismässigt så de jag kikat på är inte "suspekt billiga". Men jag har svårt att hitta den typen av häst jag söker till salu svenskt så att säga? Jag har kikat upp till 60', men min budget ligger egentligen lite lägre men har kollat på ett större spann för att se vad man får.

Och jag har sett ett antal svenska fem-sexåringar som inte gjort ett något mer än gått i hagen ligga ute för 40', eller sådana som beskrivs som stabila i formen, men som slår hysteriskt med huvudet, rusar runt eller knappt är styrbara. Tävlad LA som förvisso satt sin fot på en dressyrbana men fått 43%, tävlad och placerad upp till LB och javisst har den plac i LB, den där enda starten den inte vägrade ut sig, vilket den gjort i de senaste tio starterna, med två olika ryttare. Jag har sett uppenbart halta hästar, hästar som inte ser halta ut men som ger ordet markbunden en ny innebörd, jag har sett superfina hästar som när man kollar upp resultaten mest tycks ha stått stilla på tävlingsbanan, hästar som beskrivs som okomplicerade men som vid en googling (bloggar är fin, google är underbart) visat sig vara allt annat än okomplicerade. Osv. Sen har jag naturligtvis sett en del som verkar vara precis vad de beskrivs som med, såklart. Men de flesta har inte varit det.

Så tillslut kollade jag iaf på importerade, fick tips från två oberoende personer om att kolla med ett visst ställe, och gjorde så. Och får flera förslag på teoretiskt passande hästar. Den beskrivning jag får stämmer med vad jag sen ser på film. Kollar även utbudet i övrigt hos personen, och står det att en häst eller ponny kan ridas av alla eller är barnvänlig så nog finns det där en film där man ser en supernybörjare eller ett litet barn ratta runt hästen. Är det en häst som går åt slår med huvudet så står det i annonsen att den behöver bli stadigare osv. Nu har jag inte tittat på någon häst där i verkliga livet, men annons/försäljaruppgift kontra video tycks stämma överens så att säga. Vilket är mer än det generellt gjort på "privatannonserna". Prismässigt så jag har noll aning om hur priserna ligger i varken Danmark eller någon annanstans utomlands, och jag tycker den svenska marknaden är svår med. Jag har haft en köpesannons ute och har fått mer än ett svar på hästar/ponnyer som legat ute för försäljning för ett visst pris, men där säljaren i svaret på min annons kunnat slå av 15 - 20' för "rätt hem". Och vi pratar då hästar i prisklassen du nämner, upp till ungefär 60'. De importerna hos 'handlaren' har legat på det "avslagna" priset från början. Om det innebär de är billiga, eller att det är en sak vad (svenska) hästar ligger ute för och vad de går att sälja för vet jag inte.

Har också fått ett par svar direkt från Danmark, med verifierat danskfödda hästar med verifierbar historik i DK. Som är röntgade och besiktigade u.a. i DK (för vad det är värt). Och även där har det slagits av rätt rejält på prislappen till "rätt hem". Så jag vetefan vad hästar som jag söker säljs för egentligen, bara vad de ligger ute för.

Jag minns nu varför jag alltid köpt unghästar eller projekt. Lättare veta vad man får för pengarna då och vad det sas är värt :S

 

[mackan]

Jag förstår öht inte varför du vill titta på importer om du söker en vanlig trevlig frisk hobby häst i lägre prisklassen .

 

[Alexandra_W]

Jag förstår öht inte varför du vill titta på importer om du söker en vanlig trevlig frisk hobby häst i lägre prisklassen .

Om du läser tråden så framgår det väl? Eftersom jag inte tycks hitta det jag söker bland "de svenska", medan det åtminstone i teorin tycks finnas bland importerna. Frågan är dock om det är en illusion bara och i själva verket inte gör det där heller, även om det ser ut så på ytan iaf. Jag har ju ett inbyggt motstånd mot importer med, och vägrat kolla på sådana tills nu ivf.

Jag har läst annonser tills ögonen blöder känns det som. Jag har dock hållit mig i mitten av landet, det känns lite som flytta till Skåne skulle vara en lysande ide rent annonsmässigt.

 

[mackan]

@Alexandra_W jag har läst tråden . Tycker utifrån det simpla du letar efter att du gör det onödigt svårt för dig att leta import .

 

[Sporthorse]

Vi har 2 holländska importer och resten tyska hopphästar i prisklass 40 000 euro och uppåt i vårat stall. Ofta föds dom upp på lösdrift och står sedan på box efter inridning.
Unghästar går faktiskt mycket i hagen nu mera, kanske inte under vinterhalvåret då marken är frusen och inte heller när hästarna ökar mycket i värdet.

Problemet med holländska hästar tex är att dom ofta behöver ganska lång tid på sig att anpassa sig till ett annat klimat eftersom Holland specifikt ofta har inomhuslösdrift för unghästar och mycket lite utevistelse jämfört med våra Tyska hästar.

Hos oss har vi paddockar istället för hagar. Där går hästarna ut några timmar om dagen i egen paddock när underlaget inte är för hårt, sedan blir det skrittmaskin och ridning/longering.

I grannstallet står det vanliga ridhästar, några körhästar och ponnyer.
Dessa hästar går i kuperade hagar varje dag, oavsett väder. Några ridhästar går även i paddock sen har vi även en lösdrift med islandshästar intill oss.

Så utomlands behöver absolut inte betyda att hästarna bara rids och aldrig får se solljus Mycket beror på hästens prisklass och vem som är ägare/uppfödare, såklart.

Iaf våra hästar har en mycket bra hållbarhet, vi har en pensionär i stallet som gått världskupshoppning 160 och är 33 år idag. Han rids ibland utav småtjejerna och skrotar annars i hagen, lite stel såklart, men annars glad och pigg. Han tävlades till 20 års ålder (Tysk).

Jag kikar efter häst/ponny, i en relativt moderat prisklass. Dvs om man inte köper en riktigt ung (oinriden) eller en som börjar närma sig de 20 så är det inte helt enkelt att hitta någon vettig. Jag söker inget med oceaner av kapacitet och niomässiga gångarter, utan jag söker en bussig allroundhäst med trevlig ridbarhet och bra temperament som kan kravla sig runt i lätta klasser hopp/dressyr. Tonvikten ligger på bussig och snäll. Ja och så frisk då givetvis. Det här med att läsa annonser och kolla på filmer och provrida håller på att ge mig en smärre depression. Jag har sett så mycket halta och knackiga hästar på film, jag har insett att ord som "stabilt i form" och "grundutbildad" är extremt subjektiva och kan betyda lite vad som helst.

Fastnade för en, som var allt jag sökte och lite till men som tyvärr inte gick igenom besiktningen, till allas förvåning.

Jag har innan sagt tvärnej till allt som är importerat, dels för att det är "ett svart hål" historikmässigt, och dels för att det är försäkringstekniskt besvärligt. Står man där om två år med en pålagring eller en lös benbit så kan man stå där med noll försäkringsskydd. Om man röntgar och det finns små skavanker som anses sakna betydelse kan man likväl få reservationer och så där med en ganska klen försäkring den dag det händer något.

Men jag har fått inse dels att jäklar vad importerna har ökat, dels att det faktiskt tycks vara bland importerna man kan hitta vad jag söker. Har talat en del med en person som importerar danska hästar och ponnyer, från ett och samma ställe i DK. Oklart (kan fråga såklart) om den danska personen i sin tur köper upp. Försäljaren säger att det varit otroligt sällsynt det varit några problem, hen försäkrar även hästarna direkt de kommer till Sverige, veterinärbesiktning i Sverige ingår i priset inför köp men hen hade absolut inga problem med att man gjorde en egen klinikbesiktning på valfritt ställe (på egen bekostnad). Varken om den ersatte den besiktning som ingår eller om man först tog besiktningen som ingår och sen även om den gick igenom gjorde en egen andra besiktning. Personen känns helt enkelt seriös och ärlig. Men det betyder ju inget, och jag lever med lite "skräck" för importer. Samtidigt så jag har sett så mycket "skräp" på film från privatpersoner med, så jag vetesjutton. Droppen kom lite när jag såg en film på en tydligt oren häst - som var klinikbesiktigad u.a. (här i Sverige, svensk häst). Det känns som rysk roulette alldeles oavsett...

Men hur stor ÄR risken egentligen, ni andra som köpt en "bussig allroundkompis" via förmedlare/som är importerad, hur har det gått och så vidare? Om det blivit något med hästen, hur har det funkat med försäkringsbolaget? Har ni röntgat, vad har ni då hittat? Osv.

OBS!! Jag vill inte ha tips på varken hästar, förmedlare eller importörer i tråden (då ryker den), utan bara erfarenheter generellt angående importer av "hobbyallroundhäst"-klass.

import

 

[TheRedLightning]

Jag äger en import och har även ridit andra importer. Tycker att de är som våra Svenska hästar, vissa är bra och vissa är mindre bra.
Min egen häst är från Polen (dock inte jag som importerat, köpte henne här i Sverige), de andra importerna jag ridit har varit från Irland. Var på väg att köpa en från just Irland innan jag hittade den häst jag har nu, tycker hästarna överlag var riktigt trevliga där. Förvisso var jag på ridläger där och de sålde även hästar, pefekt tillfälle att provrida hästar.

Det enda negativa jag märkt med importer (kan säkert gälla vissa svenska hästar också) är hur de blivit behandlade, en del är skygga/rädda för att de kanske fått en ganska hård behandling tidigare. Hästhållningen är lite annorlunda utomlands gentemot vad den är här.
Vet dock inte om det är mer sådant från ett specifikt land eller ej.

 

[Mia_R]

En helt okvalificerad gissning är att det går att få tag på bra irländska ponnyer till hyfsade priser med tanke på att luften helt gick ur Irland för några år sedan. Det var ju så illa att flera hästar släpptes ut att klara sig själva och istället svalt ihjäl. Jag tror inte ekonomin riktigt har hämtat sig ännu så jag hade nog chansat och åkt över om jag var intresserad av att hitta en bra ponny, dvs ingen tävlingshäst utan en trevlig allroundponny.

 

[Alexandra_W]

Importera själv är dock inget jag oavsett skulle våga mig på, så mycket nerver får jag aldrig ;P Utan ska jag ens överväga en importerad ska det vara en som redan är i Sverige. Men frågan är om man ens törs det sas, eller ja hur stor risk man tar då.

 

[Cherarriduracell]

Jag letade nog ungefär samma som du i ungefär samma prisklass, grundeiden, bussig på hinder, kapacitet för la/120 inom 2 år.

Häsköp överlag känns ju som en jäkla roulette, jag har gått efter ridkänslan, exteriör/avvikelser, hur jag upplever säljaren. La ut en egen köpesannons och fick svar av en tjej som ville sälja sin egna uppfödning med superstam. Provred den och några andra, 50/50 svenskt/import. Landade på den som svarade på min annons. Verkar som att den borde kostat mer baserat på vad likvärdiga hästar ligger ute på annons för men inte hittat nåt fel än. Har du provat egen annons?

Bor i närheten av ett av sveriges största försäljningsstall, de importerar till största del från holland, de flesta säljs för 70-250 tusen och de verkar inte ha några missnöjda kunder ens om man googlar. Frågan är om de bara har tur eller om de är övernitiska med röntgen innan de köper men framhångsrikt verkar det vara i alla fall.

Tycker inte det är något fel på importer mer än att det händer att de är ängsliga, antingen pga hantering. Det händer ju ungefär lika ofta eller oftare att de är jättebussiga hästar.

Jag tycker att många svenskar överlag köper mer häst än de ska ha och det är ganska lätt att hitta hästar som blivit stående för att de varit för mkt för att rida, eller väldigt curlade hästar som lagt sig till med massa olater för att ingen vågat uppfostra dem. Har man kunskapen och orken är det nog en bra affär att köpa en sån, det känns SKITSVÅRT att hitta en bussig häst med vettig privat säljare. De professionella verkar bättre på att veta vad de faktiskt har hemma + putsa upp ridbarheten medan hästen står där. Oavsett svensk/import

 

[Aionee]

Jag har väldigt dåliga erfarenheter av importer. Ridit väldigt många i mina dagar, och 99,99% är bara rent skräp. Dåliga psyken, dålig hållbarhet, skador och förfalskningar är vardag. Inte sällan så uppenbara/genomskinliga bluffar att det är snudd på skrattretande. Då pratar vi hästar och ponnyer i prisklassen 25-60 000 kr. Hittar man en som faktiskt är mellan 8-15 år mer än bara på pappret, inte skadat och faktiskt kan kravla sig runt LD hoppning och LC dressyr, inom nyss nämnda prisspann, ska man skatta sig lycklig. Men det är ju bara min personliga åsikt, efter erfarenhet av mellan 100-200 såna här hästar.

Fast svenska hästar är väl egentligen inte så mycket bättre heller. Vet grönpapprade SWBer som blivit korsningshästar med slaskpass (av oklara anledningar) och 25 åriga avdankade ridskolehästar (svenska ridponnyer) som skickats till handlare och veckan därefter blivit "Brunte, 6 år, okänd stam".

Är inte din häst också import?

Jag tycker som vanligt att du går väldigt mycket på gamla stereotyper här, typ skräckexempel. Jag har träffat många importer som inte skiljt sig särskilt mycket från de svenska, mer än om deras stamtavla satt uppe på boxen som de brukar göra i ridskolestall.

 

[Dressyrtjejen_97]

Är inte din häst också import?

Jag tycker som vanligt att du går väldigt mycket på gamla stereotyper här, typ skräckexempel. Jag har träffat många importer som inte skiljt sig särskilt mycket från de svenska, mer än om deras stamtavla satt uppe på boxen som de brukar göra i ridskolestall.

Jag vet helt ärligt inte. Men det lutar åt att han är svensk, faktiskt. (Passet styrker detta bl.a.). Men however så har ju folk längre tillbaka i leden inte haft det minsta rent mjöl i påsen.

Mja. Har väl tagit en del "tydliga exempel" för att vara just tydlig, absolut. Men samtidigt har det varit bluff och båg med de allra, allra flesta. Skulle lite försiktigt vilja påstå att runt 90% av alla de importer jag träffat haft/varit 1) Skadade, och detta redan innan importen skett 2) Falsk identitet/falskt pass 3) Misshandlade. Som mina exempel ovan. Så visst, det är väl lite åt "skräckexempelshållet", men samtidigt representativt för de allra, allra flesta importer jag har träffat.

 

[Sporthorse]

Jag har väldigt dåliga erfarenheter av importer. Ridit väldigt många i mina dagar, och 99,99% är bara rent skräp. Dåliga psyken, dålig hållbarhet, skador och förfalskningar är vardag. Inte sällan så uppenbara/genomskinliga bluffar att det är snudd på skrattretande. Då pratar vi hästar och ponnyer i prisklassen 25-60 000 kr. Hittar man en som faktiskt är mellan 8-15 år mer än bara på pappret, inte skadat och faktiskt kan kravla sig runt LD hoppning och LC dressyr, inom nyss nämnda prisspann, ska man skatta sig lycklig. Men det är ju bara min personliga åsikt, efter erfarenhet av mellan 100-200 såna här hästar.

Fast svenska hästar är väl egentligen inte så mycket bättre heller. Vet grönpapprade SWBer som blivit korsningshästar med slaskpass (av oklara anledningar) och 25 åriga avdankade ridskolehästar (svenska ridponnyer) som skickats till handlare och veckan därefter blivit "Brunte, 6 år, okänd stam".

Du skojar? Vart har du sett och ridit dessa och har du aldrig sett en bra import i Sverige?

Jag tycker överlag att hästarna håller mycket högre kvalité på svår klass i Tyskland mot Sverige.
Man kan hitta mycket mer häst för samma peng utomlands, utbudet och aveln är mycket större, har man däremot inte kunskapen att rida den häst man köper så blir det katastrof. Hästarna ligger ofta högre i blod och har mer nerv, då blir ett litet misstag ganska dramatiskt och leder till en kedjereaktion som ingen blir nöjd med i längden.

Även ridskolehästar med relativt normalbra stam har ganska mycket temperament här (ridskolan köper in billiga ponnyer och halvblod i 3000 euro klassen, vi står inhyrda på anläggningen i privat stall med delade ridhus).

MEN det gäller att man vet vad man letar efter, för precis som i Sverige så kryllar det utav hästskojare även utomlands, och ju större hästsport i ett land, desto fler skojare (känner jag).