Dödshjälp?

[CillaW]

Vet inte om det är så överallt, men på vissa ställen finns iallafall "dödshjälpskliniker" där de jobbar med enbart sånt. Det finns säkert folk som tycker ett sånt jobb känns meningsfullt även om många nog har svårt för det.

Det är definitivt inte så överallt.

 

[CillaW]

Av alla som postar här i tråden - hur många av er har erfarenhet av att se en människa dö liggande i en säng?

Jag har. Både på jobbet och privat, båda mina föräldrar.

 

[CillaW]

Jag är läkare och mot aktiv dödshjälp.
I vårt yrke ingår att bota, lindra eller trösta, inte att döda.
Det går att lindra smärta och ångest hos döende, och att avstå åtgärder som förlänger lidande.

 

[Snubbelfot]

Jag är kluven i frågan, sympatiserar i grunden med själva eutanasikonceptet men är väl medveten om de etiska dilemman som hänger med.
Smärta och ångest i den slutliga terminala fasen går ju ofta att lindra relativt väl, men vad jag uppfattar att många som själva önskar dödshjälp vill undvika är ett långdraget palliativt skede där det inte känns meningsfullt att vara mer eller mindre sederad under lång tid. Sedan tror jag att en viktig bit helt enkelt är möjligheten till det egna valet, och vad det kan göra för självkänslan.

 

[Badger]

borttaget fanns i filmen

 

[Badger]

Jag är läkare och mot aktiv dödshjälp.
I vårt yrke ingår att bota, lindra eller trösta, inte att döda.
Det går att lindra smärta och ångest hos döende, och att avstå åtgärder som förlänger lidande.

Jag tycker det känns som en jätterelevant synpunkt i det här.
Om vi inte kan ha samvetsfrihet i abort kan vi inte ha det i dödshjälp, isf skulle varje läkare som börjar utbildningen för att bota, lindra, trösta, vara tvungen att ta ställning till om de även vill döda.

(Tycker det egentligen är helt rimligt att man ska få välja själv, men helt orimligt att någon annan ska behöva genomföra det.)

 

[Mia_R]

Jag tycker det känns som en jätterelevant synpunkt i det här.
Om vi inte kan ha samvetsfrihet i abort kan vi inte ha det i dödshjälp, isf skulle varje läkare som börjar utbildningen för att bota, lindra, trösta, vara tvungen att ta ställning till om de även vill döda.

(Tycker det egentligen är helt rimligt att man ska få välja själv, men helt orimligt att någon annan ska behöva genomföra det.)

Nej, eftersom det inte står i arbetsbeskrivningen när det gäller läkaryrket ska vi inte börja blanda in det tramset. Abort ingår däremot i arbetsbeskrivningen för barnmorskor och det är ingen mänsklig rättighet att jobba som barnmorska heller. Bort med offerkoftorna.

 

[Badger]

Nej, eftersom det inte står i arbetsbeskrivningen när det gäller läkaryrket ska vi inte börja blanda in det tramset. Abort ingår däremot i arbetsbeskrivningen för barnmorskor och det är ingen mänsklig rättighet att jobba som barnmorska heller. Bort med offerkoftorna.

Antar att vi håller med varandra?

 

[SiZo]

Jag är läkare och mot aktiv dödshjälp.
I vårt yrke ingår att bota, lindra eller trösta, inte att döda.
Det går att lindra smärta och ångest hos döende, och att avstå åtgärder som förlänger lidande.

Och hos dem där smärtmedicinerna inte fungerar, vad gör ni då?
Jag har varit inskriven på smärt o rehab flera ggr, med slutsatsen varenda gång att det inte finns några smärtstillande mediciner som fungerar på mig. Min mor är likadan och brorsan verkar vara likadan.

Det tar ju flera dygn att dö av tex uttorkning, det är långt tid om man mår mkt dåligt!

 

[kryddelydd]

Det finns ju många som inte har cancer men en hopplös situation utifrån ett fysiskt perspektiv. Smärtlindring hjälper långt ifrån i alla fall, och jag tror det är betydligt vanligare än vad som diskuterats öppet att läkare väljer en överdos smärtlindring för att skona patienter från fortsatt lidande (jag hoppas också det är så).

Jag tror och hoppas att du har fel i din förmodan ovan.
Jag har inte under mina 20 år inom sjukvården hört den typen av resonemang, inte heller under de fem år jag jobbade med högspecialiserad palliativ vård.
Att aktivt, medvetet överdosera för att låta en patient dö är mord. Inget annat än mord.
Och det hoppas jag att läkare inte ägnar sig åt, varken i Sverige eller någon annan stans.

 

[kryddelydd]

Av alla som postar här i tråden - hur många av er har erfarenhet av att se en människa dö liggande i en säng?

Jag.

 

[kryddelydd]

Du tror att dessa beslut tas över en natt eller? Självklart är livet upp och ner. Men..
Du har uppenbarligen aldrig träffat en svårt lidande sjuk patient. Det är få som kan bli aktuella för assisterat självmord/aktiv dödshjälp, men de jag tänker på har inte bra dagar längre. Det är inte någon med en bump in the road där knäna gör lite ondare pga artros eller lite depp pga att man blivit dumpad som är uppe för debatt.

Vi har ju självklart sett olika patienter, du och jag.
När jag jobbade med högspecialiserad palliativ vård (cancerpatienter), var det väldigt få som egentligen längtade efter slutet. Det var väldigt få patienter som inte ville leva lite till. Se dottern ta studenten, träffa barnbarnen igen, se en vacker soluppgång.
Det var förvånansvärt mycket glädje i dessa tragiska situationer.
På fem års jobb tror jag det var tre patienter som hade ett så stort och svårbehandlat lidande att de fick sova.
För söva kan man.
Och så väckte man dem en gång per dag och frågade om de ville vara vakna eller om de ville sova igen.
Inga överdoseringar.
Inga dödande preparat.
Inget påskyndande av döden.
Men symtomlindring av smärta och svår ångest.

 

[escodobe]

Jag tycker det känns som en jätterelevant synpunkt i det här.
Om vi inte kan ha samvetsfrihet i abort kan vi inte ha det i dödshjälp, isf skulle varje läkare som börjar utbildningen för att bota, lindra, trösta, vara tvungen att ta ställning till om de även vill döda.

(Tycker det egentligen är helt rimligt att man ska få välja själv, men helt orimligt att någon annan ska behöva genomföra det.)

Fast då får man väl välja vilket jobb man tar?
Man måste ju inte söka ett läkarjobb där den uppgiften ingår?
Man måste ju inte jobba med palliativa patienter eller som barnmorska om man inte vill göra just dom uppgifterna.

 

[kryddelydd]

Jag är läkare och mot aktiv dödshjälp.
I vårt yrke ingår att bota, lindra eller trösta, inte att döda.
Det går att lindra smärta och ångest hos döende, och att avstå åtgärder som förlänger lidande.

Jag håller med dig!

 

[kryddelydd]

Nej, eftersom det inte står i arbetsbeskrivningen när det gäller läkaryrket ska vi inte börja blanda in det tramset. Abort ingår däremot i arbetsbeskrivningen för barnmorskor och det är ingen mänsklig rättighet att jobba som barnmorska heller. Bort med offerkoftorna.

Faktum är att det är ett problem som diskuteras (dock lågröstat) bland läkare.
Om "läkarassisterat självmord" (tjusig term, inte sant?) blir godkänd behandling: ska då läkare "tvingas" erbjuda den så kallade behandlingen?

Och också intressant utifrån hälso- och sjukvårdslagen där en patient har rätt till medicinsk bedömning. Sedan har man rätt att tacka ja eller nej till föreslagna åtgärder och behandling - men man har inte idag, så som lagen ser ut, rätt att kräva viss specifik behandling.
Där faller ju "dödshjälp" in i dagens lagstiftning...

Jag är emot dödshjälp, men det har väl redan framgått.

 

[kryddelydd]

Och hos dem där smärtmedicinerna inte fungerar, vad gör ni då?

När det gäller "terminalt sjuka" patienter kan man söva dem. Ganska okomplicerat, kan göras på vilken vårdavdelning som helst. Skulle väl i stort sett gå att göra i personens hem också.
Så väcks personen en gång per dygn och får välja igen om personen vill sova eller vara vaken.

 

[SiZo]

När det gäller "terminalt sjuka" patienter kan man söva dem. Ganska okomplicerat, kan göras på vilken vårdavdelning som helst. Skulle väl i stort sett gå att göra i personens hem också.
Så väcks personen en gång per dygn och får välja igen om personen vill sova eller vara vaken.

Det låter rätt hemskt. *Sövs för att man mår så dåligt att man inte klarar av att leva rent mentalt* Och sedan ska man väckas en gång/dygn för att må dåligt, och igen ta samma beslut. Det låter superhemskt verkligen. Gud vad jag hoppas att jag dör fort någon gång.

 

[kryddelydd]

Det låter rätt hemskt. *Sövs för att man mår så dåligt att man inte klarar av att leva rent mentalt* Och sedan ska man väckas en gång/dygn för att må dåligt, och igen ta samma beslut. Det låter superhemskt verkligen. Gud vad jag hoppas att jag dör fort någon gång.

Väckningen är ju för att förlopp och mänskliga tankar inte är statiska.
Efter ett dygns vila/sömn kanske vederbörande vill vara vaken.
Vederbörande kanske vill se sina anhöriga igen, prata med dem.
Och kanske plågan inte är lika stor.

Det händer inte så ofta med den typen av sövning, men det finns som en utväg de gånger man inte lyckas lindra lidande på andra sätt.

 

[escodobe]

Väckningen är ju för att förlopp och mänskliga tankar inte är statiska.
Efter ett dygns vila/sömn kanske vederbörande vill vara vaken.
Vederbörande kanske vill se sina anhöriga igen, prata med dem.
Och kanske plågan inte är lika stor.

Det händer inte så ofta med den typen av sövning, men det finns som en utväg de gånger man inte lyckas lindra lidande på andra sätt.

Det gjordes på min pappa. Till slut var det för inhumant att väcka honom och han hade inga fungerande lungor. Så tillslut stängde man av respiratorn.
Dom som jobbar på Iva är helt fantastiska människor. Helt otroliga.

 

[SiZo]

Väckningen är ju för att förlopp och mänskliga tankar inte är statiska.
Efter ett dygns vila/sömn kanske vederbörande vill vara vaken.
Vederbörande kanske vill se sina anhöriga igen, prata med dem.
Och kanske plågan inte är lika stor.

Det händer inte så ofta med den typen av sövning, men det finns som en utväg de gånger man inte lyckas lindra lidande på andra sätt.

Nej nu vet ju inte jag vilket stadie dessa patienter har varit i, om de hade månader kvar att leva med stora plågor eller typ 3 dagar.

Jag tänker mig att där det tar 3 dagar (för att man tar bort dropp o så) så kan väl personen lika gärna vara sövd tills det är klart.

Personligen tycker jag att döden är väldigt oläskig. Det är inget jag någonsin har varit rädd för. Däremot så är jag rädd för hur man ev dör. Jag menar, att hjärtat stannar när man sover i sin säng är ju troligen en av de bättre sätten att dö på. Men om man blir jättesjuk och ska plågas ihjäl, i kanske många månader...

Jag har sett mina mor och farföräldrar döende. Min farmor hade lätt valt dödshjälp om det hade funnits möjlighet. Hon bestämde sig för att det var dags. Det syndes så tydligt på henne.

Medans min morfar hade världens dödsångest som de tyvärr inte gjorde något åt. Han var inte tillräckligt med för att ta beslut om sin egen vård då. Han hade säkert vilja haft livsuppehållande vård så långt det gick, men min mor fick ju bestämma eftersom han inte kunde. Och då blev det inget dropp eller nåt.