FÅRtråden

Tack för svar! Då förstår jag hur det ligger till, alltså även medel som hjälper mot mygg och bromsar? För att underlätta för dem under betesperiod.
Bromsar eller mygg är normalt ett mindre problem för fåren överhuvudtaget, betydligt mindre än för t.ex. för hästar. Ullen skyddar rätt bra.
Knott kan vara ett måttligt problem när det är väldigt rikligt av dem.

Men nej, ingen förebyggande behandling är tillåten sedan några år tillbaka.
 
Fortsätter lite med mina frågor :D

Jag vill ha Roslagsfår. Han jag ska skaffa får med vill ha nån större sort, eventuellt värmlandsfår eller nån icke-allmoge-sort.
Vi behöver alltså 2 baggar sen med. Hur många får behöver och klarar en bagge av? Hur länge går baggen med tackorna och vad gör man med honom sen? :confused:
Byter man bagge varje år? Eller beror det bara på om man sparar tacklamm (och behöver byta bagge för att det inte ska bli inavel)
Om man slaktar/säljer alla lamm, brukar man då behålla samma bagge eller byter man med varandra så att säga? Eller köper ny...
Många dumma frågor blir det :angel:
 
Fortsätter lite med mina frågor :D

Jag vill ha Roslagsfår. Han jag ska skaffa får med vill ha nån större sort, eventuellt värmlandsfår eller nån icke-allmoge-sort.
Vi behöver alltså 2 baggar sen med. Hur många får behöver och klarar en bagge av? Hur länge går baggen med tackorna och vad gör man med honom sen? :confused:
Byter man bagge varje år? Eller beror det bara på om man sparar tacklamm (och behöver byta bagge för att det inte ska bli inavel)
Om man slaktar/säljer alla lamm, brukar man då behålla samma bagge eller byter man med varandra så att säga? Eller köper ny...
Många dumma frågor blir det :angel:

Ska man ha två raser, som man håller renrasiga, så behöver man ha minst två betäckningsgrupper, i var sin hage eller inhägnad i fårhuset, men två baggar under betäckning, intill varandra, kommer att bråka med varandra (även genom stängsel/grindar) istället för att betäcka, så olika betäckningsgrupper bör hållas utom lukt-, syn- och hörhåll.

Men fördelen med två raser är, att har man två baggar, så har ju dessa baggar sällskap av varandra när det inte är betäckningssäsong. Jag är stark motståndare till att ha baggen med tackorna annat än vid betäckning, jag utvecklar varför senare.

15 tackor klarar alltid ungbaggen av, en äldre bagge klarar 30 tackor eller kanske mer. Men baggen måste vara frisk och fräsch och vid gott hull inför betäckning.

Men första året kan bagglammet vara lite fumligt, eller duger inte riktigt i tackornas ögon (vad vet jag?), så jag brukar ge en sådan bagge en liten grupp att betäcka, kanske 4-5 tackor. De gånger hänt mig att någon tacka "gått tom", så är det med ett bagglamm.

Vi har alltid minst två baggar, trots att vi bara har en ras, oftast tre, och vissa höstar blir det fyra, när en eller två ska bort, och nya kommer in. Vi behåller i regel en bagge ca tre år, sedan börjar det bli ont om tackor för honom att betäcka, och vi kan inte ha ett oändligt antal mycket små betäckningsgrupper igång.

En bra, välfungerande bagge kan ju få betäcka samma tackor i flera år, medan hans döttrar behöver en obesläktad bagge, så vi köper en ny, så obesläktad som möjligt (liten ras) bagge, ungefär vartannat år.
Gör man upp, och underhåller, ett släktträd på sina djur, kan man lätt se när en bagge börjar "ta slut".

Man brukar inte slakta eller sälja alla lamm, något/några tacklamm vill man nog behålla varje år, för att på sikt få en bra åldersfördelning i besättningen. Så småningom blir ju de ursprungliga tackorna man köpte gamla, eller sjuka, och måste tas bort (t.ex. orkar inte hålla hullet, får juverproblem eller något annat), och ungtackor är ju oprövade, kanske dåliga mödrar, så vårt mål är att man ha tackor i alla åldrar med någon rimligt jämn fördelning i flocken.
Vi vill ha minst fyra tvåårstackor i vår flock, lika många tre och fyraårstackor, och sedan hoppas vi att de flesta finns kvar när de fyllt sju, men vid sjuårsåldern börjar en del tackor tappa tänder, få lite slappa juver, och det är få som klarar ytterligare något år. Vi har också 6-7 st årslamm (tacklamm) som vi betäcker, men några av dessa är avsedda för att säljas som "tacka med lamm", om de visat sig vara goda mödrar. Ungtackorna är i princip alltid goda mödrar i vår flock...Men undantag kan dyka upp.

Lämpligt är att betäcka i 5-6 veckor. Brunstcykeln är 17 dagar, och de flesta tackorna brukar bli dräktiga under de första 3-4 veckorna, medan några tackor brunstar om och blir dräktiga senare.
Att ha en kortare betäckningstid innebär fler/många tomma tackor, att ha en längre betäckningstid, innebär att man riskerar strölamningar under en lång tid, jobbigt för en själv (lamningsperioden tar "aldrig slut"), lammen blir väldigt olika gamla och stora (när ska flocken ut på bete?).

Vi håller oss till 5 veckor plus kanske någon dag. Vi brukar sällan ha någon tacka som inte blivit dräktig, och är det en odräktig tacka, så är det nästan alltid en ungtacka. Vi antar då att det helt enkelt inte var dags för den tackan än, utan hon får en chans till nästa år.

Så till frågan "vad gör man av baggen?", och "hur länge har man kvar honom?".
Vanligt för den som har en liten hobbybesättning är att köpa en ny bagge varje år, och slakta och äta upp honom efter betäckning. Gillar jag inte, inte för att jag motsätter mig att äta upp baggen, utan för att då vet man ju inte något om hur baggen förärver sig, så det är inte avel, utan "lammproduktion" i mina ögon.

Byta bagge med grannen är riskabelt ur parasit och smittskyddssynpunkt, så det rekommenderar jag inte heller.

Utan jag tycker att man ska behålla baggen i minst två betäckningssäsonger, och låta honom betäcka samtliga tackor minst en gång, hos mig blir det två år (del av flocken varje år). Ger han rimligt många "bra" lamm (rastypiska, bra ull, bra kropp/ben, trevligt lynne, goda mödrar etc) så kan han gott få betäcka en eller två gånger till på de tackor som han passar ihop med släktskapsmässigt. Blir resultat mediokert eller rent av dåligt, så slaktar vi honom.

Har man två baggar, så har de sällskap av varandra. Vi har en särskild liten hage (ca 3000 kvm) som fungerar som vinterhage till baggarna. Vi har byggt ett litet lösdriftshus, dragit fram el till en thermobar för vatten, och så fodrar vi dom i en foderhäck i hagen. Dit flyttar baggarna efter betäckningen, och under sommaren, så får de vara "fadersgestalter" till bagglammsflocken ute på de betesmarker dit vi tar bagglammen efter avskiljning från mödrarna vid ca 3-4 månaders ålder.

Vill man bara ha en fertil bagge, eller väljer att slakta efter betäckning, så kan man med fördel kastrera ett bagglamm, som då kan gå med tackorna utan risk, men också vara sällskap till en bagge om man har den kvar.

Baggen (eller baggarna) brukar inte trivas i en liten inhägnad i fårhuset med tackorna inom synhåll, utan brukar i varierande utsträckning ägna sig åt att försöka rymma, stånga sönder inredningen, och/eller bräka ljudligt. Ska man ha dem inomhus, bör det vara avskiljt från tackorna, i ett annat hus eller annan del av ett hus.

Man ska inte ha baggen med tackorna, inte ens för raser som har tydlig höstbrunst (Gotlandsfår eller Gutefår). Roslagsfår kan lamma (och alltså brunsta) året runt, så att ha baggen i flocken är uteslutet redan av den anledningen.

Men den viktigaste anledningen är egentligen är att baggen ofta (nästan alltid om han får bli mer än ett år) blir otrevlig. Både mot människorna som ska sköta flocken, och inte sällan mot tackorna. Baggen kan hindra en tacka från att ta hand om sina nyfödda/små lamm, kan börja stånga mot lamm och tackor, och ser det ofta som sin uppgift att vakta flocken mot människorna som ska ta hand om tackorna. Och det verkar (enligt min erfarenhet) som om baggar som går med tackorna oftare blir oberäkneliga mot människor, än baggar som går i grupp med bara baggar.
Det är liksom inget roligt att alltid behöva vara två när man ska sköta djuren, en som håller koll på baggen, och en som gör jobbet.
Och en bagge som bestämt sig för att stångas, är som en minimal pansarvagn, han ger sig inte, och snabb av bara den, och kan skada en person riktigt illa. Det är liksom inte värt riskerna, att planera för att ha baggen i flocken utanför betäckningstid.
 
Ska man ha två raser, som man håller renrasiga, så behöver man ha minst två betäckningsgrupper, i var sin hage eller inhägnad i fårhuset, men två baggar under betäckning, intill varandra, kommer att bråka med varandra (även genom stängsel/grindar) istället för att betäcka, så olika betäckningsgrupper bör hållas utom lukt-, syn- och hörhåll.

Men fördelen med två raser är, att har man två baggar, så har ju dessa baggar sällskap av varandra när det inte är betäckningssäsong. Jag är stark motståndare till att ha baggen med tackorna annat än vid betäckning, jag utvecklar varför senare.

15 tackor klarar alltid ungbaggen av, en äldre bagge klarar 30 tackor eller kanske mer. Men baggen måste vara frisk och fräsch och vid gott hull inför betäckning.

Men första året kan bagglammet vara lite fumligt, eller duger inte riktigt i tackornas ögon (vad vet jag?), så jag brukar ge en sådan bagge en liten grupp att betäcka, kanske 4-5 tackor. De gånger hänt mig att någon tacka "gått tom", så är det med ett bagglamm.

Vi har alltid minst två baggar, trots att vi bara har en ras, oftast tre, och vissa höstar blir det fyra, när en eller två ska bort, och nya kommer in. Vi behåller i regel en bagge ca tre år, sedan börjar det bli ont om tackor för honom att betäcka, och vi kan inte ha ett oändligt antal mycket små betäckningsgrupper igång.

En bra, välfungerande bagge kan ju få betäcka samma tackor i flera år, medan hans döttrar behöver en obesläktad bagge, så vi köper en ny, så obesläktad som möjligt (liten ras) bagge, ungefär vartannat år.
Gör man upp, och underhåller, ett släktträd på sina djur, kan man lätt se när en bagge börjar "ta slut".

Man brukar inte slakta eller sälja alla lamm, något/några tacklamm vill man nog behålla varje år, för att på sikt få en bra åldersfördelning i besättningen. Så småningom blir ju de ursprungliga tackorna man köpte gamla, eller sjuka, och måste tas bort (t.ex. orkar inte hålla hullet, får juverproblem eller något annat), och ungtackor är ju oprövade, kanske dåliga mödrar, så vårt mål är att man ha tackor i alla åldrar med någon rimligt jämn fördelning i flocken.
Vi vill ha minst fyra tvåårstackor i vår flock, lika många tre och fyraårstackor, och sedan hoppas vi att de flesta finns kvar när de fyllt sju, men vid sjuårsåldern börjar en del tackor tappa tänder, få lite slappa juver, och det är få som klarar ytterligare något år. Vi har också 6-7 st årslamm (tacklamm) som vi betäcker, men några av dessa är avsedda för att säljas som "tacka med lamm", om de visat sig vara goda mödrar. Ungtackorna är i princip alltid goda mödrar i vår flock...Men undantag kan dyka upp.

Lämpligt är att betäcka i 5-6 veckor. Brunstcykeln är 17 dagar, och de flesta tackorna brukar bli dräktiga under de första 3-4 veckorna, medan några tackor brunstar om och blir dräktiga senare.
Att ha en kortare betäckningstid innebär fler/många tomma tackor, att ha en längre betäckningstid, innebär att man riskerar strölamningar under en lång tid, jobbigt för en själv (lamningsperioden tar "aldrig slut"), lammen blir väldigt olika gamla och stora (när ska flocken ut på bete?).

Vi håller oss till 5 veckor plus kanske någon dag. Vi brukar sällan ha någon tacka som inte blivit dräktig, och är det en odräktig tacka, så är det nästan alltid en ungtacka. Vi antar då att det helt enkelt inte var dags för den tackan än, utan hon får en chans till nästa år.

Så till frågan "vad gör man av baggen?", och "hur länge har man kvar honom?".
Vanligt för den som har en liten hobbybesättning är att köpa en ny bagge varje år, och slakta och äta upp honom efter betäckning. Gillar jag inte, inte för att jag motsätter mig att äta upp baggen, utan för att då vet man ju inte något om hur baggen förärver sig, så det är inte avel, utan "lammproduktion" i mina ögon.

Byta bagge med grannen är riskabelt ur parasit och smittskyddssynpunkt, så det rekommenderar jag inte heller.

Utan jag tycker att man ska behålla baggen i minst två betäckningssäsonger, och låta honom betäcka samtliga tackor minst en gång, hos mig blir det två år (del av flocken varje år). Ger han rimligt många "bra" lamm (rastypiska, bra ull, bra kropp/ben, trevligt lynne, goda mödrar etc) så kan han gott få betäcka en eller två gånger till på de tackor som han passar ihop med släktskapsmässigt. Blir resultat mediokert eller rent av dåligt, så slaktar vi honom.

Har man två baggar, så har de sällskap av varandra. Vi har en särskild liten hage (ca 3000 kvm) som fungerar som vinterhage till baggarna. Vi har byggt ett litet lösdriftshus, dragit fram el till en thermobar för vatten, och så fodrar vi dom i en foderhäck i hagen. Dit flyttar baggarna efter betäckningen, och under sommaren, så får de vara "fadersgestalter" till bagglammsflocken ute på de betesmarker dit vi tar bagglammen efter avskiljning från mödrarna vid ca 3-4 månaders ålder.

Vill man bara ha en fertil bagge, eller väljer att slakta efter betäckning, så kan man med fördel kastrera ett bagglamm, som då kan gå med tackorna utan risk, men också vara sällskap till en bagge om man har den kvar.

Baggen (eller baggarna) brukar inte trivas i en liten inhägnad i fårhuset med tackorna inom synhåll, utan brukar i varierande utsträckning ägna sig åt att försöka rymma, stånga sönder inredningen, och/eller bräka ljudligt. Ska man ha dem inomhus, bör det vara avskiljt från tackorna, i ett annat hus eller annan del av ett hus.

Man ska inte ha baggen med tackorna, inte ens för raser som har tydlig höstbrunst (Gotlandsfår eller Gutefår). Roslagsfår kan lamma (och alltså brunsta) året runt, så att ha baggen i flocken är uteslutet redan av den anledningen.

Men den viktigaste anledningen är egentligen är att baggen ofta (nästan alltid om han får bli mer än ett år) blir otrevlig. Både mot människorna som ska sköta flocken, och inte sällan mot tackorna. Baggen kan hindra en tacka från att ta hand om sina nyfödda/små lamm, kan börja stånga mot lamm och tackor, och ser det ofta som sin uppgift att vakta flocken mot människorna som ska ta hand om tackorna. Och det verkar (enligt min erfarenhet) som om baggar som går med tackorna oftare blir oberäkneliga mot människor, än baggar som går i grupp med bara baggar.
Det är liksom inget roligt att alltid behöva vara två när man ska sköta djuren, en som håller koll på baggen, och en som gör jobbet.
Och en bagge som bestämt sig för att stångas, är som en minimal pansarvagn, han ger sig inte, och snabb av bara den, och kan skada en person riktigt illa. Det är liksom inte värt riskerna, att planera för att ha baggen i flocken utanför betäckningstid.
En BC eller två kan vara bra att ha i dom lägena, men det kan vara svårt att dels lära sig om får o dels träna upp en hund samtidigt.
 
Ska man ha två raser, som man håller renrasiga, så behöver man ha minst två betäckningsgrupper, i var sin hage eller inhägnad i fårhuset, men två baggar under betäckning, intill varandra, kommer att bråka med varandra (även genom stängsel/grindar) istället för att betäcka, så olika betäckningsgrupper bör hållas utom lukt-, syn- och hörhåll.

Men fördelen med två raser är, att har man två baggar, så har ju dessa baggar sällskap av varandra när det inte är betäckningssäsong. Jag är stark motståndare till att ha baggen med tackorna annat än vid betäckning, jag utvecklar varför senare.

15 tackor klarar alltid ungbaggen av, en äldre bagge klarar 30 tackor eller kanske mer. Men baggen måste vara frisk och fräsch och vid gott hull inför betäckning.

Men första året kan bagglammet vara lite fumligt, eller duger inte riktigt i tackornas ögon (vad vet jag?), så jag brukar ge en sådan bagge en liten grupp att betäcka, kanske 4-5 tackor. De gånger hänt mig att någon tacka "gått tom", så är det med ett bagglamm.

Vi har alltid minst två baggar, trots att vi bara har en ras, oftast tre, och vissa höstar blir det fyra, när en eller två ska bort, och nya kommer in. Vi behåller i regel en bagge ca tre år, sedan börjar det bli ont om tackor för honom att betäcka, och vi kan inte ha ett oändligt antal mycket små betäckningsgrupper igång.

En bra, välfungerande bagge kan ju få betäcka samma tackor i flera år, medan hans döttrar behöver en obesläktad bagge, så vi köper en ny, så obesläktad som möjligt (liten ras) bagge, ungefär vartannat år.
Gör man upp, och underhåller, ett släktträd på sina djur, kan man lätt se när en bagge börjar "ta slut".

Man brukar inte slakta eller sälja alla lamm, något/några tacklamm vill man nog behålla varje år, för att på sikt få en bra åldersfördelning i besättningen. Så småningom blir ju de ursprungliga tackorna man köpte gamla, eller sjuka, och måste tas bort (t.ex. orkar inte hålla hullet, får juverproblem eller något annat), och ungtackor är ju oprövade, kanske dåliga mödrar, så vårt mål är att man ha tackor i alla åldrar med någon rimligt jämn fördelning i flocken.
Vi vill ha minst fyra tvåårstackor i vår flock, lika många tre och fyraårstackor, och sedan hoppas vi att de flesta finns kvar när de fyllt sju, men vid sjuårsåldern börjar en del tackor tappa tänder, få lite slappa juver, och det är få som klarar ytterligare något år. Vi har också 6-7 st årslamm (tacklamm) som vi betäcker, men några av dessa är avsedda för att säljas som "tacka med lamm", om de visat sig vara goda mödrar. Ungtackorna är i princip alltid goda mödrar i vår flock...Men undantag kan dyka upp.

Lämpligt är att betäcka i 5-6 veckor. Brunstcykeln är 17 dagar, och de flesta tackorna brukar bli dräktiga under de första 3-4 veckorna, medan några tackor brunstar om och blir dräktiga senare.
Att ha en kortare betäckningstid innebär fler/många tomma tackor, att ha en längre betäckningstid, innebär att man riskerar strölamningar under en lång tid, jobbigt för en själv (lamningsperioden tar "aldrig slut"), lammen blir väldigt olika gamla och stora (när ska flocken ut på bete?).

Vi håller oss till 5 veckor plus kanske någon dag. Vi brukar sällan ha någon tacka som inte blivit dräktig, och är det en odräktig tacka, så är det nästan alltid en ungtacka. Vi antar då att det helt enkelt inte var dags för den tackan än, utan hon får en chans till nästa år.

Så till frågan "vad gör man av baggen?", och "hur länge har man kvar honom?".
Vanligt för den som har en liten hobbybesättning är att köpa en ny bagge varje år, och slakta och äta upp honom efter betäckning. Gillar jag inte, inte för att jag motsätter mig att äta upp baggen, utan för att då vet man ju inte något om hur baggen förärver sig, så det är inte avel, utan "lammproduktion" i mina ögon.

Byta bagge med grannen är riskabelt ur parasit och smittskyddssynpunkt, så det rekommenderar jag inte heller.

Utan jag tycker att man ska behålla baggen i minst två betäckningssäsonger, och låta honom betäcka samtliga tackor minst en gång, hos mig blir det två år (del av flocken varje år). Ger han rimligt många "bra" lamm (rastypiska, bra ull, bra kropp/ben, trevligt lynne, goda mödrar etc) så kan han gott få betäcka en eller två gånger till på de tackor som han passar ihop med släktskapsmässigt. Blir resultat mediokert eller rent av dåligt, så slaktar vi honom.

Har man två baggar, så har de sällskap av varandra. Vi har en särskild liten hage (ca 3000 kvm) som fungerar som vinterhage till baggarna. Vi har byggt ett litet lösdriftshus, dragit fram el till en thermobar för vatten, och så fodrar vi dom i en foderhäck i hagen. Dit flyttar baggarna efter betäckningen, och under sommaren, så får de vara "fadersgestalter" till bagglammsflocken ute på de betesmarker dit vi tar bagglammen efter avskiljning från mödrarna vid ca 3-4 månaders ålder.

Vill man bara ha en fertil bagge, eller väljer att slakta efter betäckning, så kan man med fördel kastrera ett bagglamm, som då kan gå med tackorna utan risk, men också vara sällskap till en bagge om man har den kvar.

Baggen (eller baggarna) brukar inte trivas i en liten inhägnad i fårhuset med tackorna inom synhåll, utan brukar i varierande utsträckning ägna sig åt att försöka rymma, stånga sönder inredningen, och/eller bräka ljudligt. Ska man ha dem inomhus, bör det vara avskiljt från tackorna, i ett annat hus eller annan del av ett hus.

Man ska inte ha baggen med tackorna, inte ens för raser som har tydlig höstbrunst (Gotlandsfår eller Gutefår). Roslagsfår kan lamma (och alltså brunsta) året runt, så att ha baggen i flocken är uteslutet redan av den anledningen.

Men den viktigaste anledningen är egentligen är att baggen ofta (nästan alltid om han får bli mer än ett år) blir otrevlig. Både mot människorna som ska sköta flocken, och inte sällan mot tackorna. Baggen kan hindra en tacka från att ta hand om sina nyfödda/små lamm, kan börja stånga mot lamm och tackor, och ser det ofta som sin uppgift att vakta flocken mot människorna som ska ta hand om tackorna. Och det verkar (enligt min erfarenhet) som om baggar som går med tackorna oftare blir oberäkneliga mot människor, än baggar som går i grupp med bara baggar.
Det är liksom inget roligt att alltid behöva vara två när man ska sköta djuren, en som håller koll på baggen, och en som gör jobbet.
Och en bagge som bestämt sig för att stångas, är som en minimal pansarvagn, han ger sig inte, och snabb av bara den, och kan skada en person riktigt illa. Det är liksom inte värt riskerna, att planera för att ha baggen i flocken utanför betäckningstid.

Tack snälla för ditt tålamod och fina svar :love:
 
Igår släppte jag på stora betet :love:
18814033_10154794454763666_2148146641840094051_n.jpg
 
Ypperligt, men räkna med stort markslitage vid entrén, och bygg gärna hallen så de kan gå ut åt olika håll, så du kan variera öppning och på så vis minska risken för tex coccidier.

Det hjälper att gräva och grusa upp vid entrén? Det har gjorts vid grindarna i hästhagarna och vi har knappt lera till kronranden där i vinterhagarna. Skulle det hjälpa att ha två vindskydd eller kommer dom att favorisera ett?

Vi har ca. 3 hektar där vi tänkt att ha fåren, funderar på att ha 6-8 stycken, räcker 3 hektar som vinterhage till det antalet? Sedan finns ytterligare ca. 13 hektar som används till hästarna, men där får dom gärna hjälpa till på sommaren. Har kört så mycket röjsåg att jag håller på att dö. :laugh:
 
Hur tycker ni att det fungerar att ha får på lösdrift?
Hur menar du?
I stort sett alla hobbybesättningar har lösdrift med utevistelse för sina får...
Får får inte stå uppbundna, så även om fåren går inomhus, så går dom i lösdrift.

Väldigt många har sina får på lösdrift (alltså med tillgång till fårhus och en rasthage) på vintern, men har fåren instängda under lamningen när denna sker på traditionellt vis på våren (mars-april). Alltså har fåren har tillgång till utevistelse hela året utom de veckor när fåren lammar eller har mycket små lamm.
Man släpper oftast ut tackor med lamm när det börjar finnas gräs ute, i slutet på april eller i början av maj ungefär. Tackor och lamm går alltså ofta inomhus 4-8 veckor innan de kommer ut i beteshagarna.

Att ha fåren inne under lamningen har många fördelar, som jag inte tar upp här. Men det handlar om allt mellan att tackan kan råka lamma ute i en lerpöl eller snödriva så att lammen blir kalla och dör, att minska risken för smitta från koccidier och andra parasiter, och att det allmänt är enklare att övervaka så att både själva lamningen går bra och att lammen överlever de första dygnen.

Det finns dom som låter tackorna lamm ute i hagen, oftast lammar då tackorna något senare, sen vår, slutet på maj till juni, när det hunnit bli varmt på marken och det finns rent gräs att lamma på, samt att det är rimligt ljust under en stor del av dygnet. Övervakningen underlättas av att det är lite ljusare, så att man lättare kan hitta tackan som lammar och eventuellt hjälpa tackan eller lammen om det behövs.

Men även de som får sina lamm i maj-juni, låter ofta tackorna vara inne under själva lamningen, men släpper ut tackor och lamm tidigare i hagarna, eftersom det finns gott om gräs att äta. De får ofta gå ut redan efter några dagar inomhus (kanske en vecka), när man ser att tackan tar hand om lammen, och att lammen verkar pigga och friska.

Lamning juli-september (-oktober) eller senare är sällsynt för hobbybesättningar, men görs av vissa produktionsbesättningar av köttrasfår. Kan ske både ute och inne.

De som har stora produktionsbesättningar av köttrasfår, och vars lamm föds under den kallaste perioden, (oktober- november-) december-februari, har sällan lösdrift ute, men fodrar ofta tackorna ute i rasthage eller i utomhusliknande miljö före lamningen. Vid/efter lamningen har man ofta en något bättre byggnad, som gärna är frostfri, för att minska risken med nedkylda lamm, och sedan så föds lammen upp inomhus fram till avvänjning. Sedan hålls ofta lammen i kall inomhuslösdrift fram till slakt. Uppfödningen är intensiv med kraftfoder förutom ensilage, och lammen slaktas 3-6 månader gamla.

Enligt jordbruksverkets regler, så ska får alltid ha tillgång till en ligghall under den delen av året när det inte finns bete.

Vad avser hur en lösdriftshage/vinterrasthage för får ska vara utformad, så finns det lite regler avseende minimistorlek att hållas sig till, och man behöver egentligen inte större hage än vad reglerna kräver.
Till skillnad från hästar, som faktiskt utnyttjar hela ytan på sin hage, för att springa och röra sig, leta vintergräs, och umgås, så använder inte fåren en stor vinterhage.

Om man fodrar i vinterrasthagen, så går fåren till maten, äter, och lägger sig sedan och idisslar rätt nära maten. Resten av hagen förblir orörd (lätt att se när det ligger snö).

Dessutom så ansamlar vinterrasthagar en massa träck, som innehåller koccidier och andra parasiter, vilken gör den oanvändbar för lamm eller som betesområde för får under sommaren, så rasthagen behöver städas/putsas under sommaren, och ska bara användas av vuxna djur (som har resistens mot parasiterna) på vintern.

Så stora vinterhagar för får, i synnerhet tackor som ska lamma, är mest slöseri på markyta, eftersom marken är svåranvänd (nästan oanvändbar) för får resten av året.

Vi har våra baggar på vintern i en ganska stor hage (5000 kvm tror jag), som faktiskt ger en del bete till baggarna på våren/försommaren, innan de får göra sällskap med sina söner ute på betena. Ibland kan en grupp nästan vuxna bagglamm som ska gå till slakt inom kort eller utslagstackor (utslagstackor = tackor som ska gå till slakt av någon anledning) få går där under hösten, när baggarna är iväg och jobbar med betäckningen.

Bagghagen har en ligghall med öppningen i sydläge, och av praktiska skäl finns foderhäck och frostfritt vatten 30-40 meter bort, nära en grind. På vintern går baggarna mellan ligghallen och fodret/vattnet, det blir en tydlig stig i snön, resten av hagen är helt orörd.

Så får i hobbybesättningar går på lösdrift i princip, men det är vanligt att hålla dem inomhus vid lamningen...

Att hålla får som får lamm på samma utomhusytor året om fungerar inte, p.g.a. smittriskerna från parasiter.
 
Det hjälper att gräva och grusa upp vid entrén? Det har gjorts vid grindarna i hästhagarna och vi har knappt lera till kronranden där i vinterhagarna. Skulle det hjälpa att ha två vindskydd eller kommer dom att favorisera ett?

Vi har ca. 3 hektar där vi tänkt att ha fåren, funderar på att ha 6-8 stycken, räcker 3 hektar som vinterhage till det antalet? Sedan finns ytterligare ca. 13 hektar som används till hästarna, men där får dom gärna hjälpa till på sommaren. Har kört så mycket röjsåg att jag håller på att dö. :laugh:

Till vinterhage för 6-8 tackor räcker en yta stor som en tennisplan. Se mitt långa svar...
 
Det hjälper att gräva och grusa upp vid entrén? Det har gjorts vid grindarna i hästhagarna och vi har knappt lera till kronranden där i vinterhagarna. Skulle det hjälpa att ha två vindskydd eller kommer dom att favorisera ett?

Vi har ca. 3 hektar där vi tänkt att ha fåren, funderar på att ha 6-8 stycken, räcker 3 hektar som vinterhage till det antalet? Sedan finns ytterligare ca. 13 hektar som används till hästarna, men där får dom gärna hjälpa till på sommaren. Har kört så mycket röjsåg att jag håller på att dö. :laugh:

Jag har två vinterrasthagar till mitt fårhus, som är en för ändamålet ombyggd loge.
Den ena används bara av tackor före lamning, och den andra fungerar som genomgångshage till fårbeten.

Tre hektar räcker både till sommarbete och vinterrasthage, men det behövs många fållor, tre hektar kan lämpligen delas upp i tre fållor om ca 1 hektar, där tackor med lamm får vårbete vart tredje år varje fålla. Sedan måste den fållan vila helt från får (hästarna kan användas som betesputs) minst en vinter och en sommar, för att bli ett parasit- och koccidiefritt vårbete till tackor med lamm igen.

Har du en gammal loge med betonggolv eller möjlighet att grusa (packad makadam och stenmjöl) eller gjuta golv som ligger i anslutning till de tre hektaren, så kan det bli ett utmärkt fårhus. Väggarna ska vara helt vindtäta upp till 1.20 meter, ovanför detta ska väggarna vara ventilerade.
Även en större vedbod, ett vagnsskjul eller liknande kan konverteras till fårhus. Får är inte klaustrofobiska som hästar, så de kräver inte så högt i tak, men det är lämpligt att ha såpass hög takhöjd, så att man kan köra in en maskin ( typ Avant, Bobcat eller mindre traktor) för att ta ut ströbädden.

Ska du bygga en ligghall/fårhus, se till att du kan få dit el för belysning och för frostfritt vatten (t.ex. thermobar), och kan du få dit en vattenledning, så slipper du bära vatten.
 
Jag har två vinterrasthagar till mitt fårhus, som är en för ändamålet ombyggd loge.
Den ena används bara av tackor före lamning, och den andra fungerar som genomgångshage till fårbeten.

Tre hektar räcker både till sommarbete och vinterrasthage, men det behövs många fållor, tre hektar kan lämpligen delas upp i tre fållor om ca 1 hektar, där tackor med lamm får vårbete vart tredje år varje fålla. Sedan måste den fållan vila helt från får (hästarna kan användas som betesputs) minst en vinter och en sommar, för att bli ett parasit- och koccidiefritt vårbete till tackor med lamm igen.

Har du en gammal loge med betonggolv eller möjlighet att grusa (packad makadam och stenmjöl) eller gjuta golv som ligger i anslutning till de tre hektaren, så kan det bli ett utmärkt fårhus. Väggarna ska vara helt vindtäta upp till 1.20 meter, ovanför detta ska väggarna vara ventilerade.
Även en större vedbod, ett vagnsskjul eller liknande kan konverteras till fårhus. Får är inte klaustrofobiska som hästar, så de kräver inte så högt i tak, men det är lämpligt att ha såpass hög takhöjd, så att man kan köra in en maskin ( typ Avant, Bobcat eller mindre traktor) för att ta ut ströbädden.

Ska du bygga en ligghall/fårhus, se till att du kan få dit el för belysning och för frostfritt vatten (t.ex. thermobar), och kan du få dit en vattenledning, så slipper du bära vatten.

Tack för så utförliga svar!

Det finns en gammal lada på gården och så häststallet såklart, men den är ej i anslutning till den mark vi vill ha fåren på så vi kommer att bygga en ligghall. Vart kan jag läsa om bestämmelser angående hur stor ligghall fåren ska ha?
 
Tack för så utförliga svar!

Det finns en gammal lada på gården och så häststallet såklart, men den är ej i anslutning till den mark vi vill ha fåren på så vi kommer att bygga en ligghall. Vart kan jag läsa om bestämmelser angående hur stor ligghall fåren ska ha?
Finns på jordbruksverkets hemsida.

Men innan du låser dig vid en ligghall på betesmarken, finns det plats för två rasthagar med separata ingångar om 30-60 kvm vid den gamla ladan?
Antagligen sparar du pengar och ansträngning genom att åtminstone i början använda en befintlig byggnad. Åtminstone i lamningstider, så vill man dessutom ha väldigt nära till tackorna, så att fåren nära sitt bostadshus är en mycket god idé.

Eller så köper du en t.ex. en sådan här flyttbar mojäng för ca 25.000 kr, som en första lösning:
http://www.gardsbyiglu.se/iglo.asp, men den är inte så jättebra vid lamningen.

För fåren ska inte ha/vill inte ha en ligghall av hästmodell. Man måste tänka får, och inte häst när man planerar för fåren.
Får använder inte ligghallen på samma sätt som hästar och behovet är egentligen störst i samband med lamning, och då blir det viktigt att kunna stänga in hela gruppen, eller enstaka tackor i dragfri miljö. Så en ligghall av typen "3 väggar och tak" fungerar inte. Det behövs något mer "husliknande".

Räkna med att en av de viktigaste arbetsuppgifterna som fåraherde är att flytta grupper med får mellan hagar, samla ihop får för att gruppera om dem, och sedan åter flytta fåren. Så att ha fårens vinterviste i en gammal lada med rasthage, och betesmarken en bit bort, är egentligen väldigt vettigt.

För 6-8 får så kan man göra en enkel lösning, men de flesta som skaffar får, brukar börja där någonstans antalsmässigt, men kommer snart på att man nog vill ha några till...
Du som har tillgång till såpass mycket mark, inklusive hästarnas betesmark, kan nog lätt hamna där, att fårflocken växer.
Det finns ju så många fördelar med växelbete mellan hästar och får, för att nämna två: minskat parasittryck för båda djurslagen och "djurbaserad putsning" av hagar (de äter varandras rator).

Men, innan du planerar bygget, åk gärna och titta hur folk som har lite större hobbybesättningar (15-40 tackor) och som har lite ambitioner runt sitt fårägande, har arrangerat sina fårhus.

Var var det du bodde? Känner jag någon i din närhet som kan hjälpa dig att hitta bra exempel?
 
Finns på jordbruksverkets hemsida.

Men innan du låser dig vid en ligghall på betesmarken, finns det plats för två rasthagar med separata ingångar om 30-60 kvm vid den gamla ladan?
Antagligen sparar du pengar och ansträngning genom att åtminstone i början använda en befintlig byggnad. Åtminstone i lamningstider, så vill man dessutom ha väldigt nära till tackorna, så att fåren nära sitt bostadshus är en mycket god idé.

Eller så köper du en t.ex. en sådan här flyttbar mojäng för ca 25.000 kr, som en första lösning:
http://www.gardsbyiglu.se/iglo.asp, men den är inte så jättebra vid lamningen.

För fåren ska inte ha/vill inte ha en ligghall av hästmodell. Man måste tänka får, och inte häst när man planerar för fåren.
Får använder inte ligghallen på samma sätt som hästar och behovet är egentligen störst i samband med lamning, och då blir det viktigt att kunna stänga in hela gruppen, eller enstaka tackor i dragfri miljö. Så en ligghall av typen "3 väggar och tak" fungerar inte. Det behövs något mer "husliknande".

Räkna med att en av de viktigaste arbetsuppgifterna som fåraherde är att flytta grupper med får mellan hagar, samla ihop får för att gruppera om dem, och sedan åter flytta fåren. Så att ha fårens vinterviste i en gammal lada med rasthage, och betesmarken en bit bort, är egentligen väldigt vettigt.

För 6-8 får så kan man göra en enkel lösning, men de flesta som skaffar får, brukar börja där någonstans antalsmässigt, men kommer snart på att man nog vill ha några till...
Du som har tillgång till såpass mycket mark, inklusive hästarnas betesmark, kan nog lätt hamna där, att fårflocken växer.
Det finns ju så många fördelar med växelbete mellan hästar och får, för att nämna två: minskat parasittryck för båda djurslagen och "djurbaserad putsning" av hagar (de äter varandras rator).

Men, innan du planerar bygget, åk gärna och titta hur folk som har lite större hobbybesättningar (15-40 tackor) och som har lite ambitioner runt sitt fårägande, har arrangerat sina fårhus.

Var var det du bodde? Känner jag någon i din närhet som kan hjälpa dig att hitta bra exempel?
Tack igen!

Det finns plats vid den gamla ladan, alla hagar ligger i anslutning till varandra, däremot så vet jag ej om ladan kan anses brukbar för att ha djur i längre. Den är ganska nedgången, den brukades till hästar förr och skulle vara väldigt osmidig att göra rent.

Jag hade inte tänkt att ha några lamm utan tänkte mig ha 6-8 tackor, jag tror inte att jag skulle klara av att slakta lamm. Men det kanske ändrar sig i framtiden. Jag har köpt en Border Collie som jag ska utbilda så att han kan hjälpa mig att flytta fåren.
 
Tack igen!

Det finns plats vid den gamla ladan, alla hagar ligger i anslutning till varandra, däremot så vet jag ej om ladan kan anses brukbar för att ha djur i längre. Den är ganska nedgången, den brukades till hästar förr och skulle vara väldigt osmidig att göra rent.

Jag hade inte tänkt att ha några lamm utan tänkte mig ha 6-8 tackor, jag tror inte att jag skulle klara av att slakta lamm. Men det kanske ändrar sig i framtiden. Jag har köpt en Border Collie som jag ska utbilda så att han kan hjälpa mig att flytta fåren.

Jag tror nog du ändrar dig om lammen... Du blir nog sugen efter ett tag.
Och du behöver inte slakta själv, eller ens äta upp dina egna lamm, det finns alltid "folk" i närheten som hjälper till med slakt, eller så säljer man till slakteri.

Men som du tänker göra, från början att "bara" ha 6-8 tackor, så tror jag att en flyttbar ligghall är det bästa för dig.

Du ställer ut den (lyfts med traktor) på en lämplig väldränerad plats i en hage/fålla, och nästa år flyttar du den till ny bra, väldränerad plats i en annan fålla. Och så får marken en chans att "läka" efter att ligghallen stått där.

Skulle du sluta med får, kan du sälja ligghallen, och skulle du så småningom ha fler får, så har stor nytta av den flyttbara ligghallen.

Det finns ju även de där flyttbara rundbågehallarna i metall. De är "fula" men funkar både till hästar och får.
 
Jag tror nog du ändrar dig om lammen... Du blir nog sugen efter ett tag.
Och du behöver inte slakta själv, eller ens äta upp dina egna lamm, det finns alltid "folk" i närheten som hjälper till med slakt, eller så säljer man till slakteri.

Men som du tänker göra, från början att "bara" ha 6-8 tackor, så tror jag att en flyttbar ligghall är det bästa för dig.

Du ställer ut den (lyfts med traktor) på en lämplig väldränerad plats i en hage/fålla, och nästa år flyttar du den till ny bra, väldränerad plats i en annan fålla. Och så får marken en chans att "läka" efter att ligghallen stått där.

Skulle du sluta med får, kan du sälja ligghallen, och skulle du så småningom ha fler får, så har stor nytta av den flyttbara ligghallen.

Det finns ju även de där flyttbara rundbågehallarna i metall. De är "fula" men funkar både till hästar och får.

Ja, jag skulle nog inte ens kunna sälja till slakt tror jag! Jag skulle gärna ha lamm, men då skulle jag vilja behålla alla. ;)

Men då ska jag kika på en sådan. :) Tack!
 
Är det vanligt att tackor byter bort sina lamm? Stallägaren fick ett flasklamm efter att tackorna gjort sina byten, snott varandras lamm, och han blev tyvärr "över". Ingen vill ta sig an honom.
När tacka 1 fick sina lamm kom tacka 2 och snodde dom. När tacka 2 fick sina lamm så tyckte hon att det räckte med de lamm hon redan tog hand om, så tacka 3 snodde hennes lamm osv.
Sen blev helt enkelt 1 kille över.

Han tjuvar lite ibland. Om de andra lammen diar så kan han ställa sig bakom och komma åt från det hållet. Men mest får han flaska. Supergosig är han och kommer i full fart när man ropar :heart

18922053_10155288575302456_4087663077973095484_n.jpg
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp