Förskoleproblem

turbofling

Trådstartare
Min dotter är 3,5 ar och började ny förskolegrupp i september, tidigare var hon i smabarnsgrupp men i samma hus. Hon är ett envist barn med väldigt tydliga gränser och hon vet precis vad hon vill och inte vill och har inga problem med att visa det. Senaste veckorna har problemen pa förskolan ökat. Hon vill inte ga pa toaletten där, just toalettproblemet har vi haft länge, hemma är det inga problem och inte när vi är med men med andra vill hon inte ga (gäller även tex farmor/farfar). Gar hon inte pa toaletten sa kommer det saklart tillslut i byxorna och när personalen försöker byta pa henne sa blir hon hysterisk och bara skriker och slar omkring sig, det gör hon även vid andra situationer när hon känner sig tvingad till saker hon inte vill och hon gör det även med oss. Här hemma kan vi hantera utbrotten hyfsat men förskolan klarar inte av det. I förrgar hade vi ett möte med hennes pedagog och hon vill att jag hämtar dottern när hon blir sa hysterisk. Toalettproblemet försöker vi lösa med hjälp av klistermärken när hon varit pa toaletten och sen en liten present när hon samlat 10 klistermärken. Det fungerade bra igar men idag fick jag hämta ett litet ledset barn.

Hon säger ofta pa morgonen att hon inte vill ga till förskolan men har roligt när hon är där och pratar om allt dom har gjort när jag hämtar henne

Hon fick en lillasyster för 4 veckor sen och det har saklart paverkat henne men problemen fanns även innan även om det har ökat senaste veckan. Jag är föräldraledig och jag har alltsa möjlighet att hämta henne men det känns inte som en hallbar lösning. Hon gar 8.30-11.30 varje dag men jag har tänkt att hon ska fa vara ledig fredagar framöver. Fast jag funderar ocksa pa att ha henne hemma helt, men risken finns ju att problemen finns kvar när hon börjar igen och jag vet ju att hon egentligen har det roligt där.

Har ni ngr tankar om hur vi kan lösa problemen?
 
Min dotter är 3,5 ar och började ny förskolegrupp i september, tidigare var hon i smabarnsgrupp men i samma hus. Hon är ett envist barn med väldigt tydliga gränser och hon vet precis vad hon vill och inte vill och har inga problem med att visa det. Senaste veckorna har problemen pa förskolan ökat. Hon vill inte ga pa toaletten där, just toalettproblemet har vi haft länge, hemma är det inga problem och inte när vi är med men med andra vill hon inte ga (gäller även tex farmor/farfar). Gar hon inte pa toaletten sa kommer det saklart tillslut i byxorna och när personalen försöker byta pa henne sa blir hon hysterisk och bara skriker och slar omkring sig, det gör hon även vid andra situationer när hon känner sig tvingad till saker hon inte vill och hon gör det även med oss. Här hemma kan vi hantera utbrotten hyfsat men förskolan klarar inte av det. I förrgar hade vi ett möte med hennes pedagog och hon vill att jag hämtar dottern när hon blir sa hysterisk. Toalettproblemet försöker vi lösa med hjälp av klistermärken när hon varit pa toaletten och sen en liten present när hon samlat 10 klistermärken. Det fungerade bra igar men idag fick jag hämta ett litet ledset barn.

Hon säger ofta pa morgonen att hon inte vill ga till förskolan men har roligt när hon är där och pratar om allt dom har gjort när jag hämtar henne

Hon fick en lillasyster för 4 veckor sen och det har saklart paverkat henne men problemen fanns även innan även om det har ökat senaste veckan. Jag är föräldraledig och jag har alltsa möjlighet att hämta henne men det känns inte som en hallbar lösning. Hon gar 8.30-11.30 varje dag men jag har tänkt att hon ska fa vara ledig fredagar framöver. Fast jag funderar ocksa pa att ha henne hemma helt, men risken finns ju att problemen finns kvar när hon börjar igen och jag vet ju att hon egentligen har det roligt där.

Har ni ngr tankar om hur vi kan lösa problemen?
Usch vilken jobbig situation! Stackars er!

Jag har ingen som helst erfarenhet på området. Men det låter ju som att väldigt mkt hänt på kort tid och i en tid där mkt ändå händer i barnets utveckling. Att både byta grupp (och personal?), få ett syskon och öva på att bli blöjfri, i en period med mkt känslor, låter lite övermäktigt. Jag hade nog försökt backa bandet. Jag hade nog låtit henne få en paus på en två/tre veckor. Få vara hemma och landa i nya situationen med ett syskon. Få möjlighet att än mer befästa toaletteutinerna hemma. Och sedan, om det är möjligt, få en period med inskolning igen på nya avdelningen. Eftersom jag inte har ngn erfarenhet utav blöjfriträning vet jag inte om det är tokfel. Men jag tänker att det kanske kan vara bra att ha blöja igen på dagis den första tiden tills hon funnit ro igen?
 
Jag hade nog låtit henne vara hemma ett tag och komma ifrån problemen och få växa in i rollen som storasyster i lugn och ro på hemmaplan där hon inte har problem med toabesöken. Och sen prova lite lugnt med förskolan om ett tag igen när allt lugnat sig. Och låt henne få gå på toaletten så självständigt som möjligt när ni är hemma så kanske hon kan göra det på förskolan också. Ju mindre hjälp hon behöver desto lättare blir det kanske för henne att gå på toaletten på förskolan också.
 
Senast ändrad:
Hon är blöjfri hemma sen över ett år tillbaka, på förskolan hade hon blöja ngr månader till. Så ta på blöja igen är inget alternativ, hon skulle inte låta personalen byta blöja på henne ändå.
Hemma går hon nästan alltid själv på toaletten. På förskolan har dom "barntoaletter" så hon klarar allt själv.

Ska be om ett möte på en tid som hennes pappa kan vara med också, jag känner att han behöver vara med också

Hon har två storasystrar också så hon är van att vara lillasyster men inte storasyster.
 
Min 2åring har samma beteende fast i andra situationer. Vi har besökt sjukhus en gång tex, de skulle kolla honom i öronen men han var helt hysterisk så jag fick hålla fast honom hårt.

Iigår blödde han lite från ett rivsår under näsan. När jag skulle torka bort det blev han så upprörd över blodet att han blev hysterisk till punkten där han nästan kräktes.

Det känns inte bra att hålla fast, jag har själv en svår nålfobi efter fasthållning som liten. Jag har funderat mycket själv då jag känner igen beteendet från mig själv. Hos mig är det ett kontrollbehov ihop med integritet och jag vill respektera det hos mitt barn men samtidigt kan jag inte låta honom slippa allt som känns jobbigt. Vård tex måste han få.

Jag försöker bemöta lågaffektivt, prata lugnt med honom, förklara vad som händer och ibland vänta tills stormen lagt sig lite.

Men det är skitsvårt.
 
Hon är blöjfri hemma sen över ett år tillbaka, på förskolan hade hon blöja ngr månader till. Så ta på blöja igen är inget alternativ, hon skulle inte låta personalen byta blöja på henne ändå.
Hemma går hon nästan alltid själv på toaletten. På förskolan har dom "barntoaletter" så hon klarar allt själv.

Ska be om ett möte på en tid som hennes pappa kan vara med också, jag känner att han behöver vara med också

Hon har två storasystrar också så hon är van att vara lillasyster men inte storasyster.

Får hon vara ifred på toaletten på förskolan?
 
Får hon vara ifred på toaletten på förskolan?

Jag tänker också hur det ser ut kring toalett besöken?
Får hon vara ifred? Slussa de in flera i taget på toaletten, tex när de kommer in utifrån?
Är det öppnabås? Kan hon stänga om sig?

Kan det vara så att hon inte är trygg med att det är folk omkring när hon ska på toaletten? Det är ju inte konstigt i sånt fall?


Och sen såklart sammanbandet med att få småsyskon, det är en omställning och den kanske hon behöver landa i mer.
Från att ha varit yngst och fått mycket uppmärksamhet till kanske något mindre uppmärksamhet. Det är jobbigt.
Jag brukar likna det med att det skulle vara som om ens sambo kommer hem med en ny kvinna/man och helt sonika säger ”det här är x. Hen ska bo här nu med oss, så nu får du göra plats i din garderob så hen får plats med sina saker. Och så får hen dom här och dom här sakerna, du använder ju inte dom längre”
Det skulle nog kännas ganska jobbigt tror jag. Och det är nog så det känns för barnen som får små syskon. Även om man har äldre syskon sen innan.

Att du ska behöva hämta henne när hon blir sådär hysterisk känns orimligt. Jag tycker det är personalens sak att lösa innan hon blir sådär. Vad kan dom göra för att hon ska slippa känna så?
Kan hon smyga iväg själv med en personal hon känner sig trygg med som står utanför? Så att det blir lugnt kring henne så hon får sitta ifred. Kan dom ha en personal som etablerar en lite närmre relation som hon kan säga till när hon behöver gå och som möjliggör det för henne?
 
En uppdatering. Efter jag startat tråden så fungerade det bra igen och innan jul trodde vi att problmet var löst. Vi har använt ett papper där hon får sätta upp klistermärken när hon varit på toaletten. Hon gick inte gärna på toaletten utan höll sig oftast hela förmiddagen men var ngr gånger när det inte gick. Hon har varit ledig på fredagar och gått 9-11.30 andra dagar.

Nu har problemen blivit ännu värre. Bara senaste veckan har jag hämtat henne två gånger för att hon kissat på sig och sen blir hysterisk när personalen försöker hjälpa henne att byta byxor. Största problmet är alltså inte att hon kissar i byxorna (bara lite så det kommer inte ens på golvet) utan att hon blir så hysterisk när hon ska byta kläder. Fast grundproblmet är ju att hon inte vill gå på toaletten.

Jag tycker dom har bra toaletter, varje toalett i eget rum med dörr som går att stänga. När barnen går in markerar dom med en röd skylt att det är upptaget. Hon får välja själv om hon vill gå in på toaletten själv, om ett äldre barn ska hjälpa henne eller ngn i personalen.

Vi försöker ge henne extra mkt uppmärksamhet här hemma, hon får nog egentligen mer egen tid och uppmärksamhet av oss nu än innan lillasyster kom
.
Hennes pedagog har inga lösningar på problemet, barnskötaren får/vill inte säga ngt för att hon är inte den som bestämmer, idag när jag hämtade dottern försökte jag prata med chefen men hon verkade bara stressad och irriterad.

Det känns som enda lösningen är att hon blir hemma, jag vet inte vad vi kan göra mer och personalen verkar inte vilja hjälpa till. Snart får hon nog inte ens komma längre eftersom hennes problem "stör" verksamheten. Men det känns inte heller bra, hon har ju roligt där, det märks tydligt dom dagarna som har varit bra.
 
Fick hämta idag igen.
När jag kom satt hon i ett hörn inne på toaletten, helt rödgråten och skakade. Hon grät inte ens längre utan tittade bara helt apatiskt. När vi gick hem gick hon hela vägen mef nedböjt huvud, hon gnällde inte ens hur jobbigt det var att gå. Nu leker hon som vanligt i sitt rum men jag inte sluta gråta.

Nu blir hon hemma med mig och lillasyster så länge hon själv vill. Är så glad att jag inte måste jobba, då vet jag inte hur vi hade gjort.
 
Fick hämta idag igen.
När jag kom satt hon i ett hörn inne på toaletten, helt rödgråten och skakade. Hon grät inte ens längre utan tittade bara helt apatiskt. När vi gick hem gick hon hela vägen mef nedböjt huvud, hon gnällde inte ens hur jobbigt det var att gå. Nu leker hon som vanligt i sitt rum men jag inte sluta gråta.

Nu blir hon hemma med mig och lillasyster så länge hon själv vill. Är så glad att jag inte måste jobba, då vet jag inte hur vi hade gjort.
Åh vad jobbigt.
:heart
Har inga tips men känner verkligen med er. Det är så jobbigt att se sitt barn ha det tufft.
Hoppas att en tid hemma kan hjälpa!
 
Oavsett om du väljer att ta hem henne eller ha henne kvar, kräv ett möte med förskolechef, socialpedagog och förskollärare, det här är INTE okej!!

Jag har jobbat som barnskötare men pluggar nu till förskollärare och jag blir uppgiven att läsa det du skriver. Enligt läroplanen och värdegrunden ska alla barn ha rätt till en trygg miljö som ska främja barns utveckling.

Det är förskollärarens uppdrag att göra miljön trygg för din dotter så att hon vill gå på toaletten och accepterar deras hjälp.

Ifrågasätt hur förskolläraren kan hjälpa ditt barn och hur deras plan ser ut för att lösa det här problemet.
 
Vi bor i Österrike så tyvärr fungerar inte saker på samma sätt som i Sverige.

Ett möte kommer vi iaf att kräva, där min man också kan vara med. Jag pratar ok tyska men när det blir känslomässigt jobbigt så tappar jag orden.

Jag måste kolla upp vad det finns för typ av läroplan för förskolan här.
 
Vad tror ni att min dotter hade kunnat få för hjälp om vi bott i Sverige?
Tänkte att det kan vara ngt att ta upp vid mötet.
 
Okej, jag förstår!
På min arbetsplats hade vi kopplat in specialpedagog som gör någon slags ”analys” av situationen. Kanske föreslår stöd som bilder, varje moment får en bild som barnet själv styr ”tempo” på, belöningssystem med stjärnor som man klistrar efter toabesök.
Under en period kan en vikarie sättas in så att en av pedagogerna har mer fokus på det enskilda barnet.

Kolla upp vad er läroplan, värdegrund och skollag säger.
Hoppas verkligen att det ordar sig!
 

Liknande trådar

Småbarn Jag är desperat efter sätt att få i vår treåring penicillin. Lång historia kort; vår dotter har haft sår i näsan senaste 8 veckorna. Vi...
Svar
19
· Visningar
1 428
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
2 105
Senast: Acto
·
Kropp & Själ God morgon, och gott nytt år! :heart Jag har lite nätfasta över ledigheterna men behöver verkligen er expertis just nu. Jag berättade...
2
Svar
38
· Visningar
3 652
Senast: Badger
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
5 964
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp