Har hundar moral?

Singoalla

Trådstartare
En lite märklig frågeställning kanske, men jag läser en sommarkurs (mest på skoj av intresse) som handlar om djuretik och moral :) Vi har gjort ett gäng uppgifter som handlar om hur vetenskapen ser på moral hos djur, har djur det eller inte osv. och det finns lite delade meningar om detta. Nu ska jag göra vår sista examinationsuppgift och kommer att observera min egen lilla hund och utvärdera en situation utifrån om det finns en möjlighet att han agerar moraliskt eller inte (prosocialt eller egoistisk).

Så jag blev himla nyfiken på vad ni har för erfarenheter med era hundar, har ni någonsin sett ett beteende hos er hund som kan tänkas vara ett moraliskt beteende? Det kan exemeplvis vara ett beteende som syftar till att upprätthålla en viss norm, skydda någon, sympati, medkänsla, förtroende eller bestraffning.

Är himla nyfiken på era erfarenheter!
 
Men jösses vad spännande! Vad är det för kurs? :D

Jag vill tro att Billy agerar moraliskt när han läxar upp Ivan. Det händer till exempel om Ivan är skällig, störig och stökig, då går han dit och markerar tydligt att "Nu räcker det!" på eget initiativ (han brottar typ ner honom), trots att Ivans stök och skäll inte är riktat mot honom. Samma sak om Ivan smiter eller busar "för mycket" på promenaden. Han "fostrar" faktiskt även andra hundar på samma sätt, lilla ordningsministern... :o

Billy tillrättavisar även husse om han och jag skojbråkar och han daskar till mig på låret eller rumpan så att det låter. Så får man INTE göra i Billys värld. Duktig hund, tycker jag ;)
Han skyddar mig. (Och Ivan.) MH och BPH visar samma sak. Närmande hot gör att han placerar sig mellan mig och "hotet" och släpper inte fram den som närmar sig. Han backar inte förrän jag ber honom om det.

Båda hundarna tröstar, inte bara mig och husse – om vår hundvakt har bråkat med sin pojkvän och är ledsen så lämnar de inte hennes sida. Om hon gråter så trycker de sig nära henne och har hela tiden fysisk kontakt. Det är så jäkla fint att se :love:

Och en grej till: Billy ler när han blir glad. Jag har sett några få hundar som gör likadant. Jag vet inte varför han gör det, men det känns som en spegling av mitt beteende och att han bara gör det när han är glad. Han gör det bara mot sina favoritpersoner. (Det finns säkert en högst logisk förklaring, jag har bara inte hittat någon rimlig sådan än.)
 
En lite märklig frågeställning kanske, men jag läser en sommarkurs (mest på skoj av intresse) som handlar om djuretik och moral :) Vi har gjort ett gäng uppgifter som handlar om hur vetenskapen ser på moral hos djur, har djur det eller inte osv. och det finns lite delade meningar om detta. Nu ska jag göra vår sista examinationsuppgift och kommer att observera min egen lilla hund och utvärdera en situation utifrån om det finns en möjlighet att han agerar moraliskt eller inte (prosocialt eller egoistisk).

Så jag blev himla nyfiken på vad ni har för erfarenheter med era hundar, har ni någonsin sett ett beteende hos er hund som kan tänkas vara ett moraliskt beteende? Det kan exemeplvis vara ett beteende som syftar till att upprätthålla en viss norm, skydda någon, sympati, medkänsla, förtroende eller bestraffning.

Är himla nyfiken på era erfarenheter!

Vilken skojig kurs! :-) För att besvara frågan så är det nödvändigt att definiera "moral" och det är inte snutet ur en hatt. Utan att göra reda för en sådan definition så skulle jag säga att djur inte är moraliska agenter/moraliska subjekt, i den bemärkelsen att vi inte tillskriver djur ansvar för deras handlingar (på samma sätt som vi inte gör det med t.ex. små barn och svårt dementa människor). De saknar det mått av rationella förmågor som krävs för att ett sådant ansvar ska kunna avkrävas. Istället brukar djur betraktas som moraliska objekt, individer som är skyddsvärda och vars intressen bör respekteras.

Gott så, men din fråga är en annan. Kan djur ändå uppvisa beteenden som kan sägas vara moraliska, t.ex. prosociala beteenden som inte kan kan förklaras sociobiologiskt? Mitt svar är att jag inte vet. Det är svårt att förklara djurs beteenden som handlingar. Kan de utföra viljehandlingar/val som inte är impulsstyrda eller styrda av biologiska-deterministiska faktorer?

Somliga (socialdarwinister) menar att de beteenden hos människor som vi tolkar som moraliska inte är annat än beteenden som kan förklaras med hjälp av sociobiologin, och varför skulle då djurens känsla för moral då vara annorlunda? Nu är jag inte på något sätt ett anhängare av sociobiologin, tvärtom, men det är en disciplin vars teorier ändå utgör en utmaning när vi ska förklara såväl människors som djurs beteenden. Betraktar jag t.ex. min ena hunds (prosociala) omsorg om min andra hund som just nu har råkat vara sjuk som ett empatiskt handlande eller är det ett biologiskt beteende? När hunden lyder ett kommando, beror det på att den tänker efter i termer av handling och konsekvens eller är det är det ett opportunistiskt beteende orsakat av betingning?

Nu blev det mer frågor än svar. Men mitt svar är nog ändå att det beror på vad vi menar med "moral". Somliga definierar "moral" som de beteenden som är accepterade i en grupp eller ett samhälle. I den mening kan nog djur nog ha en moral och den kan variera mellan olika djurarter och typer. Tittar jag t.ex. på min egen hundras så har den rätt svagt resursförsvar - man delar med sig. Den kroppsliga integriteten är inte heller så stor - det är acceptabelt att främmande hundar knökar ner sig i en bädd som redan är full av hundar. Andra hundraser/hundtyper har en annan "moral" med större resursförsvar och större kroppslig integritet.
 
När man kastade boll med min förra hund och var flera st så såg hon till att varje person fick kasta exakt lika många ggr. Den här hunden var fruktansvärt smart. Jag använde oftast inte kommandon till henne, för det behövdes inte. Istället talade jag om vad hon skulle göra, precis som om jag hade pratat med en människa, och det fungerade i princip varje gång.

Jag minns en gång när jag sa till henne: Jag ställde ner en tallrik med mat i köket till dig, om du vill så får du ta.

Hon sprang iväg och åt. Att veta då är att denna hund åt ALDRIG något som inte var hennes, inte ens om jag så ställde ner det godaste du kan tänka dig, inte ens om man lämnade henne ensam hemma i flera timmar. När jag använde kommandon så var jag tvungen att säga varsågod 5-8 ggr. Men pratade jag med henne som en normal människa så förstod hon direkt.

Hon tittade dessutom mkt föraktfullt på andra hundar som betedde sig "hundigt", det var under hennes värdighet tyckte hon.

Hon var en mkt speciell dam som jag saknar något fruktansvärt! Hennes sista 1,5 år så blev hon dock hund, och det var inte mkt hjärna kvar utan saker och ting gick rätt så långsamt.

Ni får ursäkta alla konstiga uttryck, men det är det enda sättet att beskriva henne :love:
 
Jag har inte läst något i ämnet men tycker det låter väldigt intressant - vilken rolig kurs. Mitt direkta svar blev Nej- dom har inte moral. Ja - dom kan utföra moraliska handlingar.
Sen läste jag inläggen och kom fram till att mitt svar är nog lite för enkelt.
 
Nej jag tror inte att hundar har någon moral utan är mer inne på spåret att de utför vissa handlingar på ren instinkt. Man klarar sig bättre i en grupp och vårdar man gruppen så ökar chanserna till den enskilde individens överlevnad. Men att det skulle finnas någon sorts tanke bakom, nej det tror jag inte.

Däremot är vi människor väldigt duktiga på att försöka översätta djurs beteende till mänskliga dito. Dvs om en hund slickar på såret på en annan hund så tolkar vi det som att den försöker hjälpa den sjuka hunden att bli frisk och inte för att dess instinkt säger att den ska tvätta bort sårvätskor, oavsett om såret sitter på individen själv eller någon annan. Och hundar är väldigt duktiga på att snappa upp mänsklig uppskattning, vilket gör att det kan räcka med att vi ler när vi ser ett visst beteende för att det ska öka i frekvens.
 
Det är ett intressant ämne! Jag hade faktiskt aldrig funderat närmare på det innan jag läste en studie i hur hundar uppfattar orättvisa... Det handlar ju inte riktigt om moral (i så fall skulle man kanske snarare se att hunden som får den bättre belöningen börjar strejka i sympati), men visar ändå en dimension i uppfattningsförmåga som jag aldrig tänkt på innan.

Jag kan inte påstå att Monster uppvisar några beteenden jag ser som uttryck för moral dock. Han avskyr för all del bråk, och kan bli ordentligt upprörd (mkt konfronterande) framförallt om den "utsatte" är ett barn eller en annan hund, men det ser jag snarare som ett uttryck för att han är en vaktare. Saker ska vara på ett visst sätt, men jag tror inte det handlar om en moralisk värdering för honom. (I så fall är det moraliskt fel när grannen parkerar sin bil på gatan istället för på uppfarten också! Hmmm... Kanske är nåt på spåren ändå? :idea: :laugh:)

När du ( @Singoalla ) nämner att ni haft uppgifter om hur vetenskapen ser på djur och moral blir jag dock väldigt nyfiken på om du känner till några fler intressanta studier på (eller i närheten av :p) ämnet? Dela gärna med dig i så fall! :up:
 
Jag läste samma studie som monstermom länkar till, och tycker väl att moral kan tänkas ligga ganska nära rättvisa. En hel del beteenden som förekommer i min flock skulle kunna tolkas som moraliska om man väljer de glasögonen.
 
Jag läste samma studie som monstermom länkar till, och tycker väl att moral kan tänkas ligga ganska nära rättvisa. En hel del beteenden som förekommer i min flock skulle kunna tolkas som moraliska om man väljer de glasögonen.

Hm, jag började skriva ett svar men fick sudda under tiden - förjäkligt det där med att man tänker medan man skriver! :p

Min första reaktion var att rättvisa knappast räcker, utan skulle behöva kombineras med empati också - alltså så det måste handla om allmän rättvisa, inte bara att det ska vara så att man själv aldrig förfördelas. Men. Då hamnar man ju lite på @Philosophia s intressanta frågeställning kring vad är moral egentligen. Måste det vara så att samma regler är applicerbara på allt och alla tex? Eller är det en form av moral att anse att det är fel att man själv får mindre men inte att man själv får mer? Om man ser moral som en uppsättning regler för rätt och fel, så kan väl en moralisk regel vara "jag ska ha mer än andra, för det är rätt"? Så OK, ett begrepp kring rättvisa även om det bara gäller rättvisa mot en själv kanske är en form av moral... Eller? (För övrigt utesluter ju inte studien att hundar även förstår rättvisa när det gäller någon annan, det är helt enkelt inte det som studerats. Vore intressant att se ett försök på två aktiva hundar och en observerande, och något sätt att se om den observerande hunden - som alltså inte har något egenintresse i belöningen - uppfattar (och bryr sig!) att belöningen är orättvis. Vet inte hur det skulle ställas upp dock... :idea::confused:)

Men även om jag kan tänka mig egenintresse som en form av moral så är jag nog egentligen mer intresserad av moral som tar sig uttryck där individen själv inte tjänar (direkt) på det... När du pratar om beteenden som kan uppfattas som moraliska bland dina hundar @Migo , vill du ge några exempel på det? De kan ju vara intressanta även om du själv inte skulle klassa dem som uttryck för moralitet tänker jag? :up:

Jag har funderat mer på Monster och moral, men även om han är en enormt spännande hund på många sätt kan jag fortfarande inte påstå att jag ser säkra uttryck för någon moral hos honom. Intressant det Philosophia nämner om resursförsvar dock... Monster har nära noll, och om någon annan (hund eller människa) visar att de vill ha något han har ger han det gärna, med närmast förvåning (min tolkning givetvis!). Jag ser inte det som uttryck för moral eller ens rättvisa, utan just ett beteende: han har litet resursförsvar. Men sådana saker (vad är vad) är ju väldigt mycket en tolkning...

Jag tycker för övrigt (sidospårsvarning!) att hundens sociala samspel med människan är närmast oändligt intressant! Jag stötte på Claudia Fugazzas "do as i do"-protokoll för ett tag sedan och provade lite med Monster - jösses vad spännande! Framförallt i vårt fall med hans osäkerhet med främmande människor, vilken glädje och trygghet (min tolkning!) han fann i det samspelet! Tyvärr gick jag (som vanligt :o:down::() för fort fram och pressade honom för hårt vid ett par tillfällen och sabbade alltihop... Hade tänkt jag skulle kanske skaffa DVDn när jag fått råd (inte hänt än :(:D) och läsa det tidigare arbetet med chimpanser (helt enkelt inte gjort :o) som hennes idé bygger på, men som sagt har det inte blivit av (än). Nåja, det har ju inget med moral att göra, men socialt samspel som socialt samspel. Eller nåt!
/sidospår :o:p

(Edit: jag pratar specifikt om Monster och observationer om moral, helt enkelt för att han är den hund jag (sorgligt nog) känt bäst av alla hundar. Det var med honom jag blev crossover och fick en helt annan inblick i "hundvärlden" och även om jag haft andra hundar i mitt liv så accepterar jag - vid det här laget - att jag inte känt dem alls... Eventuella minnesbilder av tididgare hundar och deras beteenden betraktar jag som för starkt färgade av den inställning till hundar jag hade då...)
 
Senast ändrad:
Åh vad spännande, skulle också vilja läsa något sådant! Behöver man några förkunskaper för den kursen @Singoalla ?

Rent spontant tänker jag Nej, hundar kan inte tänka moraliskt. Men jag är inne på @Milosari spår att de kan handla på sätt som gynnar flocken och att dessa beteenden kan ses som moraliska i våra ögon. Typ.

@Blueberry Vi hade en wachtel som log mot oss! Vi fick höra att han speglade vårt minspel när vi var glada.
 
En lite märklig frågeställning kanske, men jag läser en sommarkurs (mest på skoj av intresse) som handlar om djuretik och moral :) Vi har gjort ett gäng uppgifter som handlar om hur vetenskapen ser på moral hos djur, har djur det eller inte osv. och det finns lite delade meningar om detta. Nu ska jag göra vår sista examinationsuppgift och kommer att observera min egen lilla hund och utvärdera en situation utifrån om det finns en möjlighet att han agerar moraliskt eller inte (prosocialt eller egoistisk).

Jag läser också den kursen! :D Kommer också försöka observera min hund i lek med husse och se om det finns möjlighet att hon agerar moraliskt.
 
Min är otroligt personlig.
När jag opererade magen var jag sängliggandes i flera dagar och Ciro låg vid min sida HELA tiden.
Han låg som slimmat vid min mage (ungefär som han ville värma den) och tvättade den i timmar.

Han är väldigt neutral med andra människor men med mig är han otroligt vaktig och överbeskyddande.
Möter vi någon med systempåse eller som har druckit (peppar, peppar) blir han som slimmad mot mina ben tills personen gått förbi.

En gång hade han "råkat" tugga på mina favoritskor. Jag upptäckte det inte utan han kom faktiskt med ena skon, la den vid mina fötter och la sig med ryggen vänd och sneglade på mig med världens största ögon. Då kunde jag inte bli arg.

Han blev också vansinnig på sambon en gång när vi skojbråkade (han låtsades höja handen åt mig) men gjorde aldrig någonting utan sade bara ifrån. :)
 
Jag läser också den kursen! :D Kommer också försöka observera min hund i lek med husse och se om det finns möjlighet att hon agerar moraliskt.

KUL! Jag älskar den! Jag har fortfarande inte valt exakt vad jag ska anlysera, för att det ska bli en intressant analys så måste ju situationen eller beteendet åtminstone ligga i närheten av moral för att det ska gå att analysera bra. Men jag har inte hittat något ännu. En massa prosociala beteenden så slutsatsen kommer nog bli att han agerar prosocialt och inte moraliskt. Men som sagt, måste bara välja ut situation först... Ska åka till Köpenhamn med en kompis i helgen så jag måste vara klar på torsdag senast eftersom vi har deadline på måndag :p

@Blueberry och @GardenAngel kursen heter Djuretik och moraliska djur 7,5 hp på Dalarna Högskola. Det är en nätbaserad kurs så man kan läsa den vart ifrån som helst :) Inga förkunskaper men grundläggande behörighet till uni behövs!
 
En gång hade han "råkat" tugga på mina favoritskor. Jag upptäckte det inte utan han kom faktiskt med ena skon, la den vid mina fötter och la sig med ryggen vänd och sneglade på mig med världens största ögon. Då kunde jag inte bli arg.

Det där har jag funderat på. Vår numer avlidna familjehund (RIP Dino!) brukade ibland tugga sönder saker när han var lämnad ensam. När vi kom hem hälsade han glatt i dörren, men innan vi ens hunnit komma in i lägenheten så sjönk han plötsligt ihop platt mot marken och kröp iväg. Skamset. Då kunde vi ju hitta någon trasig sak längre in i lägenheten. Då undrar jag, vad händer i huvudet när en hund "skäms?" Blir han ledsen för att han får skäll, vet att han ska få skäll, eller vet han rentav om att han gjort fel och är ledsen därför? (Sen huruvida man ska skälla på en hund, i efterhand dessutom, som varit frustrerad när han varit lämnad ensam kan man ju diskutera. Men på tillbaka på 90-talet visste vi väl inte bättre).
 
Det där har jag funderat på. Vår numer avlidna familjehund (RIP Dino!) brukade ibland tugga sönder saker när han var lämnad ensam. När vi kom hem hälsade han glatt i dörren, men innan vi ens hunnit komma in i lägenheten så sjönk han plötsligt ihop platt mot marken och kröp iväg. Skamset. Då kunde vi ju hitta någon trasig sak längre in i lägenheten. Då undrar jag, vad händer i huvudet när en hund "skäms?" Blir han ledsen för att han får skäll, vet att han ska få skäll, eller vet han rentav om att han gjort fel och är ledsen därför? (Sen huruvida man ska skälla på en hund, i efterhand dessutom, som varit frustrerad när han varit lämnad ensam kan man ju diskutera. Men på tillbaka på 90-talet visste vi väl inte bättre).
Två av hundarna vi haft har varit exakt likadant. Man visste att hunden hade gjort något om den inte var så snabb till dörren som vanligt, eller var lite däven när den hälsade. När man sedan hittade det trasiga så skämdes hunden innan man ens hade hunnit vända sig ditåt. Och då kan tilläggas att detta var hundar som man aldrig behövde skälla på, de skämdes ihjäl ändå bara genom att man gav dem en blick.

En av dessa hundar var även "extramamma" till mig och min bror. Vi kunde inte bråka i hennes närvaro för då blev hon förbannad och skällde och morrade tills vi slutade. Hon gick imellan om vi började slåss. Sen när vi var lugna igen var hon lika glad som vanligt.

Har många fler liknande exempel på när de har oroat sig för en, tröstat en osv. Moral vet jag inte men väldigt omtänksamma och måna om flocken. Var man ledsen kom alltid senaste hunden med en av sina favoritleksaker och la i knät. Hon blev ju glad av den, så då måste väl jag bli det också?
 
Billy tillrättavisar även husse om han och jag skojbråkar och han daskar till mig på låret eller rumpan så att det låter. Så får man INTE göra i Billys värld. Duktig hund, tycker jag ;)

Så gör Bruce med. Men han kommer farande så fort vi närmar oss varandra. För att inte tala om vi pussas :eek: Då kommer han som en jäkla pil och in mellan ansiktena på oss. Jag vet inte om han blir sotis/vill vara med eller vad grejen är :D Och busar vi typ skrattar/kittlas så läxar han upp oss. Det är inte mycket kärlekshandlingar som han tillåter i vårt hem :D
 
Vad tror ni om det här klippet?


Eftersom jag själv är extremt känslig för starka klipp så kan jag berätta redan innan vad det är. Det är en kvinna som hytter med en sko mot sitt barn som springer och gömmer sig bakom soffan. Hon fortsätter skälla och vifta med skon som om hon ska slå honom med den. Jag tror att det här är arrangerat för att visa på hur hundarna reagerar. Hon verkar inte så aggressiv och viftar lite "larvigt" med skon ibland. Vad tror ni?

Hon slår inte barnet. Hundarna skäller och sätter sig emellan mamman och barnet. Vad tror ni om det här klippet?
 
@ Singoalla ... Bada mina hundar, reagerade myket kraftigt pa ljudet fran klippet. Den aldre flog upp fran golvet med ett ryt och "letade" efter vad som var pa gang, den lilla studsade upp, men tittade efter mig for vagledning. Bada ar rottisar med vaktinstinkt, men ingen ar van vid barn ... Jag misstanker att det var hundens skall som i deras oron lat speciellt och som lockade dem till att vilja hjalpa till.

Den vedertagna definitionen av moral ar val att bry sig och varna om principer av ratt och fel beteende och att ha en god eller dalig karaktar och darfor tror jag inte att hundar har moral. Daremot tror jag att de har ett mycket starkt pro-socialt beteende, sarkilt gentemot sin flock.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag och min man har en adoptivhund, en staffe, som är fem år gammal och som nästan alltid är världens bästa hund. Vi har bara haft honom...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
6 502
Senast: mmbot
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Att ångra en valp
  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp