Hingstar/linjer som lämnat bra lynne?

Lona

Trådstartare
Jag är bara nyfiken, finns det några hingstar eller linjer som utmärker sig genom att de lämnat avkommor med bra lynne?
Det är väl alltid lite svårdefinierat vad "bra lynne" är men jag tänker på hästar som är relativt lätthanterliga, inte alltför stressade/nervösa/rädda, som är samarbetsvilliga och så vidare - som helt enkelt är trevliga allroundhästar på de flesta nivåer även om de kanske inte har den "spirit" som krävs för att nå den absoluta toppen.

Och om man vänder på det - hingstar som lämnat "svåra" avkommor mentalt sett?
 
Blaer från Stenholmens avkommor är i många fall väldigt tuffa. O Det jag har hört är Blaer själv inte lätt heller...

Min ena unghäst har ju Ofeigur fra Flugumyri långt bak och jag har fått höra av en mkt duktig avlare/avelsvisare att hon har det typiska Ofeigur-sinnet. Go o glad, tittig, villig och gör allt du ber om. Om jag skall ta fler föl på hennes mamma så kommer jag hålla mig till hingstar med Ofeigur bakom sig, det blev uppenbarligen en väldigt bra kombo! Väldigt lätt för mig att träna oxå :-)
 
Blaer från Stenholmens avkommor är i många fall väldigt tuffa. O Det jag har hört är Blaer själv inte lätt heller...

Min ena unghäst har ju Ofeigur fra Flugumyri långt bak och jag har fått höra av en mkt duktig avlare/avelsvisare att hon har det typiska Ofeigur-sinnet. Go o glad, tittig, villig och gör allt du ber om. Om jag skall ta fler föl på hennes mamma så kommer jag hålla mig till hingstar med Ofeigur bakom sig, det blev uppenbarligen en väldigt bra kombo! Väldigt lätt för mig att träna oxå :-)

Har en Blaer avkomma här hemma som ja.... Han är enormt svår. Han rör inte en fena i paddocken och INGEN tränare har någonsin lyckats med det heller, han stänger bara av.

Ute är han jätte trevlig så länge man inga krav ställer, då åker du av ;) Tölta har han heller aldrig velat lära sig förutom ibland för då är de så lätt så, men de är när han vill ;)

Så tråkigt för hästen har så lätt för sig, men vill bara inte. En riktigt svår pålle, som väljer sina ryttare.
Jag oh denna häst har dock alltid kommit överens på något konstigt vänster :)
 
Hergeir frá Thjotanda lämnar i regel väldigt trevliga, lätthanterliga hästar, därför valde jag själv att betäcka med honom.

Askur-släktet är lite hit or miss, jag väljer automatiskt bort Askur-stam, då jag träffat för många av hans avkommor som varit hårda i psyket, men jag vet att det finns trevliga individer också.
 
Hergeir frá Thjotanda lämnar i regel väldigt trevliga, lätthanterliga hästar, därför valde jag själv att betäcka med honom.

Askur-släktet är lite hit or miss, jag väljer automatiskt bort Askur-stam, då jag träffat för många av hans avkommor som varit hårda i psyket, men jag vet att det finns trevliga individer också.
Och jag som avgudar Askur-blodet.
Känsliga, arbetsvilliga men med integritet.
Har en askurson i familjen, som jag hade som tävlingshäst i några år samt träffat flertalet andra. Alla har varit vakna och känsliga, någon enstaka lite spänd men direkt hårda har jag aldrig upplevt dom. Våran askurson fick för sig att lastning, det var onödigt.. Spelade ingen roll hur mycket du lockade och försökte få in honom, han stod blickstilla.
Tills rätt knep hittades, då lastade han sig sedan själv ;)

Mökkur lämnar ju mycket lugna och stabila avkommor, jag upplever många som sävliga.
Hade ett barnbarn till både mökkur och askur - han hade definitivt fått mest mökkurblod.

En hingst som jag i dagsläget upplever lämnar extremt bra lynne är Ardur.
Arbetsvilliga, vakna, alerta och extremt snälla.

Sen är det ju alltid intressant vad man upplever som bra och inte bra.
Jag som vill ha känsliga och vakna hästar tycker att "bombsäkra" hästar är tråkiga, och sävliga. Andra tycker "min typ" av häst är livsfarlig ;)
 
Min Mökkuravkomma är allt annat än sävlig. Orädd pålitlig med enorm vilja. Nu har hans mamma 9 för vilja så mycket kommer nog från henne. Halvsystern efter Askur är mycket lugnare.
Hergirs avkommor brukar ärva hans fina temprament.
 
Tack för era svar!
Tycker att det här är väldigt intressant :) .
Vi har haft en Blaer-avkomma i stallet, när han var uppstallad på klinik några veckor så hade han onekligen en stor röd varningstriangel på boxskylten...

Jo, jag håller med, det är klart att det skiljer vad gäller vad som klassas som "bra lynne", mycket hänger förstås även på hanteringen.
Jag tycker dock att det är skillnad på en "pigg och glad häst med mycket fart i" , den kan liksom ändå vara stabil när det gäller rädslor, hantering och så vidare om man jämför med en häst som kanske är lika mycket fart i men där det snarare beror på stress, osäkerhet och rädslor.
Sen finns det ju hästar som redan som föl och unghästar snarare kan klassas som aggressiva och som även om de hanteras rätt är ganska opålitliga.
 
Þóroddur frá Þóroddsstöðum har en tendens att nedärva "svårt" lynne, enligt vad jag hört om och om igen på Island. Laugarvatn - hästar har väl annars också lite dåligt rykte på Island...

Har personligen bara träffat på trevliga Bragi frá Kópavogi avkommor, lugna och stabila att hantera, lagom känsliga med vilja och egen motor som går att kontrollera.
 
Har ett sto e. Gneisti från Lermansbo ue. Hyreygur från Smärslid. Det är en mycket snäll och stabil häst som var otroligt enkel att rida in.

Men visst beror mycket på vilka referensramar man har, det en tycker är bra tycker en annan är mindre bra. Det är så många faktorer som spelar in.
 
Blaer från Stenholmens avkommor är i många fall väldigt tuffa. O Det jag har hört är Blaer själv inte lätt heller...

Min ena unghäst har ju Ofeigur fra Flugumyri långt bak och jag har fått höra av en mkt duktig avlare/avelsvisare att hon har det typiska Ofeigur-sinnet. Go o glad, tittig, villig och gör allt du ber om. Om jag skall ta fler föl på hennes mamma så kommer jag hålla mig till hingstar med Ofeigur bakom sig, det blev uppenbarligen en väldigt bra kombo! Väldigt lätt för mig att träna oxå :-)

Min Blaer-avkomma har världens bästa lynne - har haft honom i 15 år, red in honom själv (och jag är INTE på något vis proffs) och min dotter har ridit honom själv sedan hon var tre, typ...
Sedan har jag föralldel träffat svårare Blaer-avkommor också.

Blaers morfar är för övrigt Ófeigur frà Flugumyri... ;)
 
Min Blaer-avkomma har världens bästa lynne - har haft honom i 15 år, red in honom själv (och jag är INTE på något vis proffs) och min dotter har ridit honom själv sedan hon var tre, typ...
Sedan har jag föralldel träffat svårare Blaer-avkommor också.

Blaers morfar är för övrigt Ófeigur frà Flugumyri... ;)

Min Blaer- avkomma hade också bra lynne men var/är inte lättaste att rida. Det är en bestämd dam med många åsikter när det kommer till den biten i övrigt är hon underbar.
 
Vår tvååring efter Heimir frá Vatnsleysu är helt klockren - han ledde in hingstflocken i transporten när de "trygga äldre" vägrade gå in när flocken skulle flyttas mellan beten. Han är genomsnäll att hantera (har haft några sår som behövts skötas).
Frågan är väl hur han är om ett par år, men med tanke på att han är kastrerad tror jag inte det blir någon större skillnad. Han kommer nog vara en fröjd att rida in :)

Vet dock inte hur hans andra avkommor är. Vår hästs mamma är en otroligt bra mamma som ger trygga föl, hans psyke är kanske hennes förtjänst?
 
Þóroddur frá Þóroddsstöðum har en tendens att nedärva "svårt" lynne, enligt vad jag hört om och om igen på Island. Laugarvatn - hästar har väl annars också lite dåligt rykte på Island...

Har personligen bara träffat på trevliga Bragi frá Kópavogi avkommor, lugna och stabila att hantera, lagom känsliga med vilja och egen motor som går att kontrollera.
Intressant, min "svåra" häst är efter den förstnämnda. Har inte hört detta tidigare.
 
Jag har ridit in eller tränat många avkommor efter Solfari från Kvarnbacka gård (e. Svalur frá Glæsibæ som är ELIT premierad) Har tappat räkningen, men de är iallafall tio, kanske fler, och varit i kontakt med ägare av kanske ytterligare 20. De har generellt varit väldigt sympatiska, lätta att träna och haft bra lynne. "Lagom framåtanda" i de flesta fall. Inte sega, men inte vilda. Solfari själv var också lätthanterlig och trevlig. Mycket snäll, och hade mycket framåtanda. Själv är han borta nu, men hans avkommor Bogatyr och Flosi från Rooslunda, och Gymir från Kvarnbacka finns ju kvar om man vill ha en liten bit Solfari. De hingstarna verkar också ha hans fina lynne utifrån vad jag hört om dem. (Ingen aning om vad de nedärver dock, de har ju även mödrar som påverkar) Solfaris mor var också en väldigt trevlig häst som gett många trevliga avkommor. (Tex Eiðfaxi från Kvarnbacka som i sin tur också gett snälla, lättränade avkommor och var väldigt trevlig själv också)

Jag undrar om inte Svalur är nyckeln generellt, jag har ridit flera avkommor efter honom, eller med honom nära i stamtavlan som varit väldigt trevliga. (Svalur från Örvik tex). Och jag har ett minne av att ha fått det bekräftat från flera håll. :)

Askur och Hyreygur kan jag också gå i god för, jag har ridit båda två, och flera avkommor.

En väldigt flott hingst som nedärver fantastiskt lynne och mycket smidiga gångarter är Smári frá Skagaströnd. Mitt sto är efter honom och hon är mjuk, söt och rar på alla vis. Det är henne jag har på profilbilden. Framåt om man vill, och lugn om man hellre vill det! Jag har grävt mycket i Smári och han verkar generellt ge mycket sympatiska och fina avkommor. Han är mycket omtyckt på Island, och har mycket bra rykte. Det finns några hingstar efter honom i Sverige nu, och jag hoppas att många betäcker med dem. Vem vill inte ha en vrålsnäll bensprattlarhäst? ;) Om nu de för generna vidare... Tindur frá Varmalæk är efter Smári och är nog hans mest framgångsrika avkomma. (Tindur står dock i Norge) I Sverige finns Gudberg frá Skagaströnd, Fjörnir frá Hólum och Kongur frá Skipanesi.

Här kan man läsa mer om Smári, och några andra äldre hingstar. http://ishestnews.se/avel/de-ar-still-going-strong
 
Visst att det hingsten nedärver spelar stor roll (och stoet ännu mer), men jag skulle nog säga att hantering/uppfostran har den största rollen i hur en häst är att hantera.
 
Visst att det hingsten nedärver spelar stor roll (och stoet ännu mer), men jag skulle nog säga att hantering/uppfostran har den största rollen i hur en häst är att hantera.
Hanteringen spelar stor roll, men "personlighet" eller vad man ska kalla det, (psyke och nerv, förmåga att vara "lätt-tränad") har inte bara med hanteringen att göra. Hur kan man annars förklara att vissa hingstar ger ganska homogena avkommor med blandat stomaterial?
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vet inte var jag ska börja, kör med anonymt nick, detta börjar bli ohållbart. För att hålla oss anonyma vill jag inte gå ut med ras på...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
20 890
Senast: soom
·
Avel Hej! Börjar med att be om ursäkt om jag gör några fel då det här är mitt första inlägg :) Har läst många gamla trådar och vet att det...
2
Svar
21
· Visningar
2 701
Ekonomi & Juridik Jag vänder mig till buke för tips, råd och funderingar om hur jag ska gå vidare. Jag har en plan men tänker jag rätt/ska jag göra på...
2 3
Svar
46
· Visningar
9 722
Senast: lil-sis
·
S
Avel Vet inte om man får "hänga" ut hingstar här men gör ett försök. Undrar om ni har några tips på hingstar som lämnar trevliga...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
8 969
Senast: Tina64
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp