Hur hålla borta känslor?

Agapi

Trådstartare
Ja, hur gör man egentligen? Det var inte alls min plan att träffa någon, men så dök den här killen upp från ingenstans och vi har träffats några gånger och pratar varje dag. Och jag vill inte börja känna något för honom, men vill gärna fortsätta träffa honom för jag trivs i hans sällskap. Så hur gör man?

Jag flyttar i slutet av november och då flyttar även han hem (han jobbar bara tillfälligt i landet), så det vore ypperligt onödigt att blanda in känslor i det hela. Det roliga/läskiga i det hela är att min spåtant i somras sa att det kommer ta slut mellan mig och min pojkvän (vilket det gjorde) och efter honom kommer jag träffa en "kostymnisse" som har kostym på jobbet och som finns i närheten kring mitt jobb. Han och jag kommer bo i ett hus nära vatten och vi kommer vara väldigt lyckliga tillsammans.
Den här killen har kostym på jobbet. Och han jobbar väldigt nära mitt gamla jobb.

Nu tillhör jag den skaran som faktiskt tror på det övernaturliga och min spåtant är läskigt pricksäker (inte bara i mitt fall). Så ja, jag vill fortsätta träffa den här killen för om hon skulle ha rätt även i detta så vill jag liksom inte tappa min chans :D Meeen, vore oerhört bra om man kunde undvika dessa känslor fram tills jag vet om det är han hon menar eller inte. Tips?
 
Jag tänker som så att du ju inte kan veta om du vill ha ett förhållande med honom eller ej om du inte provar. Antingen träffar du inte honom mer och så är det inte mer med det. Men om du gillar honom kanske det är värt att köra på? Det klart att det är jobbigt att ha ett förhållande på distans, men det är fullt möjligt om ni gillar varandra. Lycka till oavsett! :)
 
Jag tänker som så att du ju inte kan veta om du vill ha ett förhållande med honom eller ej om du inte provar. Antingen träffar du inte honom mer och så är det inte mer med det. Men om du gillar honom kanske det är värt att köra på? Det klart att det är jobbigt att ha ett förhållande på distans, men det är fullt möjligt om ni gillar varandra. Lycka till oavsett! :)

Ja det är ju sant :)
 
Fundera kring vad du kan förlora om det nu inte skulle vara rätt, och tänk sen över vad du skulle förlorat om han är rätt, men du har inte vågat prova. Önskar dig också lycka till! :)
 
...och efter honom kommer jag träffa en "kostymnisse" som har kostym på jobbet och som finns i närheten kring mitt jobb. Han och jag kommer bo i ett hus nära vatten och vi kommer vara väldigt lyckliga tillsammans.
Den här killen har kostym på jobbet. Och han jobbar väldigt nära mitt gamla jobb.

Jag tror att det bästa du kan göra är att försöka att inte dra igång så långt i dina tankar varje gång du träffar en intressant kille. Det känns som att varje kille du träffar tänker du att du träffat Han som innebär att ditt liv ska bli lyckligt. Jag tror att det är orealistiska förväntningar på en relation som varat några veckor(?).

Och så tror jag att du behöver lära dig att leva med dina känslor, snarare än att hålla dem borta. Vi är alla olika och du verkar vara en väldigt känslosam person. Det är jag också, men jag har lärt mig att leva med det alltmer. Det innebär även att jag ibland väljer att inte försätta mig i vissa situationer, om känslopriset är för högt. Vissa saker kostar mig mer än vad det kostar andra helt enkelt, även om det inte handlar om just att träffa en kille för min del.

Hur ser du på er relation efter slutet på november? Skulle du stanna kvar om ni är ett par då? Vill du ha en distansrelation?
 
Jag tror att det bästa du kan göra är att försöka att inte dra igång så långt i dina tankar varje gång du träffar en intressant kille. Det känns som att varje kille du träffar tänker du att du träffat Han som innebär att ditt liv ska bli lyckligt. Jag tror att det är orealistiska förväntningar på en relation som varat några veckor(?).

Och så tror jag att du behöver lära dig att leva med dina känslor, snarare än att hålla dem borta. Vi är alla olika och du verkar vara en väldigt känslosam person. Det är jag också, men jag har lärt mig att leva med det alltmer. Det innebär även att jag ibland väljer att inte försätta mig i vissa situationer, om känslopriset är för högt. Vissa saker kostar mig mer än vad det kostar andra helt enkelt, även om det inte handlar om just att träffa en kille för min del.

Hur ser du på er relation efter slutet på november? Skulle du stanna kvar om ni är ett par då? Vill du ha en distansrelation?

Tyvärr är jag bara en sån person. Jag vill så gärna uppleva det som så många pratar om, för jag har aldrig gjort det.

Jag har inga känslor för den nuvarande killen, för vi har inte känt varandra så länge. Men jag vill gärna hålla eventuella känslor utanför, för att inte bli sårad.

Som sagt så jobbar han bara tillfälligt i landet och kommer i slutet av november jobba i något annat land. Distansrelation kan jag inte svara på, blir det aktuellt får man ta det då.
 
Det där med känslor och kärlek är lika fantastiskt som brutalt. Men hur orolig man än är att bli sviken, oavsett om det beror på att man blivit det innan eller inte så tror jag att man ångrar sig mer om man låter chansen gå förbi en, för det kan ju vara väldigt rätt! Det är förstås spännande med spådamen som förutsett detta men jag tror inte du ska hänga fast dig på det eller avvisa den man nu träffat nu om han inte stämmer in helt på det spådamen nämnt, så du inte går och missar någon som kanske verkligen är den rätta :)
 
Man får helt enkelt bestämma sig för att inte få några känslor! Skit svårt jag vet...
Jag är den där som har oerhört lätt för att bli intresserad av någon och även att bli kär i kärleken. Jag träffade en helt underbar kille i början av sommaren men han gjorde det tydligt att vi kommer inte bli mer än vänner redan från början. Vi träffas fortfarande och även om jag ibland önskar att det kunde bli vi så kan jag hålla mina känslor på avstånd utan att tycka att situationen är jobbig alls. Fastän han är the man of My dreams så att säga..
 
Tyvärr är jag bara en sån person. Jag vill så gärna uppleva det som så många pratar om, för jag har aldrig gjort det.

Vad är det du vill uppleva då? Är du säker på att det finns, om du själv aldrig upplevt det?

Jag har inga känslor för den nuvarande killen, för vi har inte känt varandra så länge. Men jag vill gärna hålla eventuella känslor utanför, för att inte bli sårad.

Som sagt så jobbar han bara tillfälligt i landet och kommer i slutet av november jobba i något annat land. Distansrelation kan jag inte svara på, blir det aktuellt får man ta det då.

Har du inga känslor för killen så är det ju inte ett så stort problem :) Än iaf. Till slutet av november är det ju inte så långt kvar, så då kanske det inte hinner utveckla sig några djupare känslor heller = nemas problemas. Är det däremot så att du har väldigt lätt för att känna väldigt mycket väldigt plötsligt, så har du ju ett större problem. Men då vet du ju hur det känns, och då får du utvärdera: om du minns hur det kändes när tidigare förhållande kraschat, är det värt några veckors må-bra för att sedan krascha? Ibland är det värt det och ibland inte, den kalkylen kan man bara göra själv.

Jag har för mig att du tidigare skrivit att du när du ser framåt i livet helst vill bo i Sverige, nära familjen, men jag kan minnas fel? Kan killen tänka sig att bo i Sverige i så fall?
 
Det där med känslor och kärlek är lika fantastiskt som brutalt. Men hur orolig man än är att bli sviken, oavsett om det beror på att man blivit det innan eller inte så tror jag att man ångrar sig mer om man låter chansen gå förbi en, för det kan ju vara väldigt rätt!

Alla är olika, och jag håller inte alls med om det här. Det finns många chanser till relationer jag inte påbörjat för att det inte är värt det. Men så tror ju inte jag att det finns EN ENDA som är rätt heller, som jag måste riskera allt annat för bara för att det kan vara den enda rätta. Jag tror att det finns flera personer som kan kännas rätt för mig, och då känns det onödigt att kasta mig in i något som på förhand har en minimal chans att lyckas men stor chans att misslyckas, bara för att det kan vara MIN ENDA CHANS till lycka som just sprang förbi mig.
 
Alla är olika, och jag håller inte alls med om det här. Det finns många chanser till relationer jag inte påbörjat för att det inte är värt det. Men så tror ju inte jag att det finns EN ENDA som är rätt heller, som jag måste riskera allt annat för bara för att det kan vara den enda rätta. Jag tror att det finns flera personer som kan kännas rätt för mig, och då känns det onödigt att kasta mig in i något som på förhand har en minimal chans att lyckas men stor chans att misslyckas, bara för att det kan vara MIN ENDA CHANS till lycka som just sprang förbi mig.

Givetvis får man väga in om det är värt det i det stora hela, min tanke var ur syftet att våga involvera sig med någon, jag vet nämligen sen tidigare trådar att TS har haft mycket otur kring sina relationer och såg det mer ur synpunkten att man ska våga lägga hoppet i nya relationer även om man har erfarenhet som inte varit så bra. Självklart kan det ju finnas långt fler personer som man kan fungera i en relation med, jag menade inte att det bara finns en utan skrev att vågar man ta chansen kan det vara väldigt rätt.
Men samtidigt så tycker jag nog inte man ska förstöra den känslomässiga biten och inte ta steget för att man tycker det finns större chans till att det ska misslyckas, det blir lite negativt och nästan deprimerande att aldrig våga kasta sig ut för det känslosamma stupet utan att alltid avstå i fall att det kan bli dåligt.
 
Nej, han är nog bara ett svin i mängden han också. Igår hade han tre kompisar på besök så de var ute och jag var ute tillsammans med en kompis. Han tyckte att vi skulle komma till stället där de var, men jag och min kompis ville stanna på vår bar eftersom bartendern är en god vän till oss. Så jag föreslog att de skulle komma istället. Sagt och gjort. Han kommer in på baren och säger att hans kompisar är sura för de ville egentligen inte följa med.
Bara en av hans tre kompisar hälsade, och sen stod de vid ett bord och pratade med varandra. "Min" dejt pratade knappt med mig, det enda han sa var som sagt att hans kompisar var sura och frågade vart vi skulle gå efteråt. Efter typ 15 minuter gick de vidare.

Senare på kvällen kom en helt random kille fram och sa till min bartenderkompis att jag såg ut som "ett typiskt one night stand". Fy fan vad less jag blir på killar :(
Min kompis, en ung kille som nyss fyllt 22, blev så förbannad och skällde ut killen efter noter. Han gav mig iaf ett litet hopp om att det fortfarande finns bra människor där ute.
 

Liknande trådar

Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
17 934
Senast: Whoever
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 728
Senast: jemeni
·
  • Artikel
Dagbok Sedan jag började att "dela tankar" här i en dagbokstråd, har jag sett flera fördelar med att göra just det. Det är ett väldigt nyttigt...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
21 253
Senast: MML
·
Kropp & Själ Idag hade jag en skitdag på jobbet. Första mötet blev inte som önskat, och i frågor som är viktiga för mig så var vi inte alls överens...
2 3
Svar
53
· Visningar
3 819
Senast: Thaliaste
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp