Hur rak kan man vara?

Meggan

Trådstartare
För att försöka göra en lång story lite kortare i juni blev min mamma hemlös då hennes andra hands kontrakt löpte ut efter 5 år. Inget jobb ingen inkomst ( utförsäkrad) ingen köplats till ngn hyresvärd. Lösning? Mamma fick flytta in hos mig en människa i psykiskt och dvs fysiskt riktigt dåligt skick bl.a. Pga depression och alkoholmissbruk sen 20 år. Under juli månad byggde jag ett eget (litet) hus till mamma på tomten för att inte behöva sitta på varandra hela tiden ( har haft en sådär relation senaste åren) såg även till att reda ut hennes ekonomi och fixade så hon får pension om än rätt låg men iallafall en inkomst. Problemet är att hon har tycker det här m hygien är överskattat el nå hon tycker dusch och klädbyte en gång i veckan räcker vilket gör att hon luktar satan :yuck:har försökt lite försynt att påpeka detta men noll respons känns rätt märkligt att försöka lära sin mamma att duscha och byta kläder? Men min förhoppning och hennes med är ju att hitta ett eget boende så småningom men INGEN hyr ju ut sitt hem till någon som luktar fan? Hur rätt fram kan man vara utan att kränka? Vi tjafsar redan rätt mycket om städning och annat så är redan lite infekterat. Åh herregud när jag läser vad jag skriver... Jag har ju för fan blivit morsa åt min egen mamma:arghh:
 
För att försöka göra en lång story lite kortare i juni blev min mamma hemlös då hennes andra hands kontrakt löpte ut efter 5 år. Inget jobb ingen inkomst ( utförsäkrad) ingen köplats till ngn hyresvärd. Lösning? Mamma fick flytta in hos mig en människa i psykiskt och dvs fysiskt riktigt dåligt skick bl.a. Pga depression och alkoholmissbruk sen 20 år. Under juli månad byggde jag ett eget (litet) hus till mamma på tomten för att inte behöva sitta på varandra hela tiden ( har haft en sådär relation senaste åren) såg även till att reda ut hennes ekonomi och fixade så hon får pension om än rätt låg men iallafall en inkomst. Problemet är att hon har tycker det här m hygien är överskattat el nå hon tycker dusch och klädbyte en gång i veckan räcker vilket gör att hon luktar satan :yuck:har försökt lite försynt att påpeka detta men noll respons känns rätt märkligt att försöka lära sin mamma att duscha och byta kläder? Men min förhoppning och hennes med är ju att hitta ett eget boende så småningom men INGEN hyr ju ut sitt hem till någon som luktar fan? Hur rätt fram kan man vara utan att kränka? Vi tjafsar redan rätt mycket om städning och annat så är redan lite infekterat. Åh herregud när jag läser vad jag skriver... Jag har ju för fan blivit morsa åt min egen mamma:arghh:


Hade det varit min mamma hade jag sagt: mamma, du stinker. Ta en dusch så hjälper jag dig att plocka under tiden.



Depressionen kan ha med saken att göra, att sköta städ och hygien med depression kan vara hopplöst för många.
 
Håller med @Hyacinth . Bättre att få det rakt framlagt åt sig av en närstående än om någon främling/något barn lägger någon kommentar. Du säger det ju inte för att såra, utan för att hjälpa och underlätta för henne.

Personligen hade jag velat att någon skulle säga till mig om det vore något "problem" med mig, speciellt om man inte riktigt är medveten om det. Visst, kanske tufft att höra men hellre det än att folk bildar förutfattade meningar om en baserat på något man kanske inte är medveten om.
 
För att försöka göra en lång story lite kortare i juni blev min mamma hemlös då hennes andra hands kontrakt löpte ut efter 5 år. Inget jobb ingen inkomst ( utförsäkrad) ingen köplats till ngn hyresvärd. Lösning? Mamma fick flytta in hos mig en människa i psykiskt och dvs fysiskt riktigt dåligt skick bl.a. Pga depression och alkoholmissbruk sen 20 år. Under juli månad byggde jag ett eget (litet) hus till mamma på tomten för att inte behöva sitta på varandra hela tiden ( har haft en sådär relation senaste åren) såg även till att reda ut hennes ekonomi och fixade så hon får pension om än rätt låg men iallafall en inkomst. Problemet är att hon har tycker det här m hygien är överskattat el nå hon tycker dusch och klädbyte en gång i veckan räcker vilket gör att hon luktar satan :yuck:har försökt lite försynt att påpeka detta men noll respons känns rätt märkligt att försöka lära sin mamma att duscha och byta kläder? Men min förhoppning och hennes med är ju att hitta ett eget boende så småningom men INGEN hyr ju ut sitt hem till någon som luktar fan? Hur rätt fram kan man vara utan att kränka? Vi tjafsar redan rätt mycket om städning och annat så är redan lite infekterat. Åh herregud när jag läser vad jag skriver... Jag har ju för fan blivit morsa åt min egen mamma:arghh:
Men det måste väl gå längre tid än en vecka innan hon börjar lukta illa? När vi är ute på friluftsliv så brukar det bli både si och så med tvätt och klädbyte (jag orkar inte släpa med mig 7 tröjor om jag är ute en vecka) och det är ingen som luktar illa på något sätt.

Så min gissning är att hon går ännu längre innan hon badar/byter kläder. Eller så har hon andra hygienproblem.
Mycket hänger kanske ihop med en eventuell depression och alkoholism (de märker tex inte alltid om dom kissar på sig när dom är berusade).

Tror nog att du måste vara ganska så rak men på ett vänligt sätt. Om du kan hjälpa henne alls. Är det en sjukdomsbild med i det hela så måste hon må bättre först för att det skall göra någon nytta i längden.
 
Den här modern trodde att alla mödrar fick sanningar rakt i ansiktet... :o

Jag tror att de mödrar vilkas barn tror att de tål det, får alla sanningar rakt i ansiktet. Och kanske inte enbart sanningarna...

Vad jag kan se både på och mellan raderna, finns det goda skäl för TS att tro att hennes mamma inte är särskilt tålig.

Jag menar givetvis inte att mamman är TS ansvar av det skälet, men jag kan tänka mig att det här är väldigt svårt för TS. Själv kan jag inte alls föreställa mig situationen, att vara i den. Det är så långt från mina erfarenheter.
 
Men det måste väl gå längre tid än en vecka innan hon börjar lukta illa? När vi är ute på friluftsliv så brukar det bli både si och så med tvätt och klädbyte (jag orkar inte släpa med mig 7 tröjor om jag är ute en vecka) och det är ingen som luktar illa på något sätt.
<snip>

Sjalv kan jag ga betydligt langre innan det luktar ... daremot luktar yngste sonen efter en dag.:yuck: Tur att han gillar dushen. :p
 
Fått iväg henne till psyk en gång för ett halv år sen, efter det tyckte hon inte det var för henne. Hemtjänst jo kanske men enligt henne har hon ju inget problem. Mamma lever liksom i sin egen värld där hon tror att hon är samma som hon var för tio femton år sen ( då hon jobbade var gift hade bostad etc) är skitsvårt att föra diskussioner med nån som liksom inte befinner sig i verkligheten?
 
Har du pratat med henne om framtiden? dvs hur ser hon själv på den- har hon några planer eller tänker hon att hon ska fortsätta bo hos dig?
Jag tänker att ngn hjälp behöver du säkert få. För har man en sjukdomsbild som det låtar som hon har så tror jag det blir svårt för dig att nå fram. oavsett hur mkt du försöker och hur väl du menar.
 
Har du pratat med henne om framtiden? dvs hur ser hon själv på den- har hon några planer eller tänker hon att hon ska fortsätta bo hos dig?
Jag tänker att ngn hjälp behöver du säkert få. För har man en sjukdomsbild som det låtar som hon har så tror jag det blir svårt för dig att nå fram. oavsett hur mkt du försöker och hur väl du menar.

Vi har pratat en del... till att börja med så är hennes åsikt att hon tog hand om oss barn när vi var små nu är det vår tur att ta hand om henne. Stora syster jag och lillebror har därför " varit tvungna" att under våren betala de räkningar hon inte kunnat. När det var dags att flytta och det inte fanns vare sig inkomst eller nytt boende så satt hon helt enkelt på en stol i köket medans jag och syrran packade flyttade ( och magasinerade) alla hennes saker. Till att börja med fick hon bo i mitt vardagsrum medans jag lät snickare bygga ett mindre hus åt henne på tomten. Ett boende som hon inte behöver ( eller vill) betala för. Jag har kontaktat soc som inte kan göra något för henne eftersom de inte har några bostäder. Jag bor ju på landet så mamma vill inte bo här i vinter men jag har inte haft möjlighet att ordna annat boende åt henne ( tro mig jag har försökt :banghead: )Förra veckan meddelade hon syrran ( som bor i stan) att hon tänkte flytta in dit i månadsskiftet, problemet är att syrran redan bor i vardagsrummet eftersom hon har en tre och tre barn så det är liksom ingen lösning som fungerar. Mammas lösning var att syrrans äldsta ( 13 år) får flytta till sin pappa på heltid under vintern så kan hon bo i hennes rum över vintern :eek: Känns som vi helt kört fast där mamma bara tycker att det är vårt ansvar att sörja för henne just för att hon är vår mamma.
 
Åh. Drömmen vore ju boende med personal men tror inte hon kvalar in? 62år förtida pensionär

Vet inte säkert, men tror inte åldern spelar in. När jag jobbade i hemtjänsten (visserligen över 10 år sedan nu) så bodde en kvinna där kring 65. Hon hade psykiska besvär av något slag, gick med rullator men ganska rörlig. Hon bodde i egen lägenhet i ett sk servicehus, där hemtjänsten fanns på bottenvåningen och det fanns matsal och lite aktiviteter. Vad jag minns fick denna kvinna i alla fall hjälp med städning och handling.

Min mormor bor nu i ett liknande hus. Hon har ännu ingen hjälp alls trots att hon är över 90, men deltar ofta i aktiviteter och äter ibland i matsalen. Jag tror vissa kommuner har åldersgräns för att flytta in i dessa typer av hus, men inte alla. Och ibland är gränsen så låg som 55 år.
Sedan får man ju inte automatiskt hemtjänst för att man bor i dessa hus, det behovsprövas på samma sätt som om man bor i vanlig lägenhet/hus (tror jag i alla fall).
 
Åh. Drömmen vore ju boende med personal men tror inte hon kvalar in? 62år förtida pensionär
Låt kommunen avgöra det.
Du ska inte behöva dra det här lasset själv. Det hjälper ingen av er.
Självklart vill hon inte kliva ur sin bekvämlighetsbubbla hos dig, men ge henne inga alternativ.
Ska hon bo hos dig så får hon sköta sig. Punkt. (Men lägg inte största vikten på hygienen, att duscha o.s.v kan vara oövervinnerligt om man mår dåligt, rent krasst är hon duktig som klarar en dag i veckan, det är det långt ifrån alla som är i tämligen risigt skick som gör)
Lägg fokus på vad hon behöver göra för att underlätta för ER.
Prata med kommunen och se vilka alternativ som finns.
Ni har ingen försörjningsplikt, men hon kan behöva någon utomstående som talar om det för henne.
Har ni ingen släkting som hon har respekt för som kanske kan ta itu med det som hon inte tillåter er att göra?
 
Senast ändrad:
[
Vi har pratat en del... till att börja med så är hennes åsikt att hon tog hand om oss barn när vi var små nu är det vår tur att ta hand om henne. Stora syster jag och lillebror har därför " varit tvungna" att under våren betala de räkningar hon inte kunnat. När det var dags att flytta och det inte fanns vare sig inkomst eller nytt boende så satt hon helt enkelt på en stol i köket medans jag och syrran packade flyttade ( och magasinerade) alla hennes saker. Till att börja med fick hon bo i mitt vardagsrum medans jag lät snickare bygga ett mindre hus åt henne på tomten. Ett boende som hon inte behöver ( eller vill) betala för. Jag har kontaktat soc som inte kan göra något för henne eftersom de inte har några bostäder. Jag bor ju på landet så mamma vill inte bo här i vinter men jag har inte haft möjlighet att ordna annat boende åt henne ( tro mig jag har försökt :banghead: )Förra veckan meddelade hon syrran ( som bor i stan) att hon tänkte flytta in dit i månadsskiftet, problemet är att syrran redan bor i vardagsrummet eftersom hon har en tre och tre barn så det är liksom ingen lösning som fungerar. Mammas lösning var att syrrans äldsta ( 13 år) får flytta till sin pappa på heltid under vintern så kan hon bo i hennes rum över vintern :eek: Känns som vi helt kört fast där mamma bara tycker att det är vårt ansvar att sörja för henne just för att hon är vår mamma.

Det låter väldigt jobbigt och jag tänker att du/ dina syskon kan ju inte orka med detta i längden.
Vad mer säger soc? Kan du få ett möte med dem och göra upp en plan? om de inte har en lägenhet idag så måste det väl finnas en plan så de kan ordna hjälp/ boende på sikt?Har inte soc ngt ansvar när ni inte orkar längre?
 
Soc har bara ansvar att ge tak över huvudet dvs härbärge eller camping. De var väldigt trevliga men också väldigt tydliga på att 1 Mamma måste kontakta dem själv ( vilket hon vägrar) 2 de vill man kan inte erbjuda någon hjälp annat än tak över huvudet och möjligen hjälp med hyra och mat pengar men då måste man själv ordna med boende och kontrakt vilket i Stockholm är snudd på omöjligt med de förutsättningar hon har. Hur jobbigt det än är och hur mycket det än påverkar hela vår familj så kan jag ju inte ställa henne på gatan det gör man helt enkelt inte. Kollade just upp servicelägenheter i kommunen de har hela 10 st.... :down: kan ana att det är ett par års kötid till en sån?
 
Stackare, vilken situation.... har ingen erfarenhet alls av hur man kan gå till väga, men hoppas någon här kan komma med ideer.
Har hon alkoholmissbruk fortfarande? Hur känslig är hon?
Jag menar, du/ni kan inte ställa lite krav på henne om hon nu bor hos er? Hon ser det ju som det omvända mot när ni var små och när ni var små var det väll de vuxna som bestämde?? Så borde ni bestämma nu?
Tex så länge du bor här hos mig så tillåter jag inte att du dricker/ vill jag att du hjälper till med tvätten (då kan du ju skicka in hennes tvätt samtidigt om ni hjälps åt)/ går på AA möten (eller vad man nu kan få för hjälp?)
Inget blir ju bättre av att ni inte säger något eller så heller. Svårt!
 
Oj jag skulle kunna skriva en novell för det här är det jag jobbar med numera. Först kan jag säga att du är inte ensam. Din mor verkar vara ganska vanlig som haft jobb och har välfungerande barn men själv tappat det mesta fysiskt psykiskt och socialt. De blir väldigt krävande och barnen sliter halvt ihjäl sig tills de slits ut och samhället tar vid. Att få dem att haka i befintligt värlfärdssystem innan de bokstavlingen slängs ut går aldrig. Eller de ser ju inte jag kanske men ju mer barnen ger ju mer minskar den egna förmågan. Vi får sedan börja i stödboendet att lära ut de mest banala saker till personer som kunnat betydligt mer avancerade saker ganska nyss. Som hygien för sig själv och ett hem och telefonvett och ekonomi etc etc.
Att det blir så här beror ju på massor med saker som missbruk uppgivenhet depressioner ekonomi regression medberoende skuldkänslor sorg och förtvivlan. Och kärlek såklart. Det är ju därför barnen finns där. Det finns hjälp att få. Stödboende också. http://www.navs.se/www.vartan.se/index_Vartan.html
Finns i Stockholm. Man behöver inte ha tro eller ens bry sig om att det drivs av en kristen organisation. Söker inte gästen själv upp det andliga så märker den inte ens att det finns. Jag ska bort över helgen och åker snart men om du vill prata på måndag så skicka ett pm.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Vill börja med att säga att den som vet eller har en aning vem jag är får gärna behålla det för sig själv.:) Ska försöka skriva så...
2
Svar
31
· Visningar
4 714

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp