Jag känner mig så ensam, när jag ser mina vänner flöden på facebook så är de ute med vänner, familjeträffar mm JÄMT. Jag har inga vänner att umgås med, hur vanligt är detta? Jag har flera gamla kompisar från när jag var yngre som vi har haft mycket kul ihop och jag försöker verkligen hålla kontakten med dem, hör av mig o kollar läget, försöker boka in att ses m.m de har blvit mer o mer upptagna, nu har de aldrig tid att ses och kan inte ens boka en dag långt fram i tiden… Jag har verkligen försökt att få till tid att ses i sommar när både jag och de varit lediga men de har inte tid eller om vi väl bokat in en tid bokar de av i sista stund. Blir så ledsen av att ingen haft tid att träffa mig på hela sommarn.
Vad gör man? Jag har heltidsjobb, hus, sambo och häst. Så jag har ju saker att göra men jag saknar att umgås med vänner, de gamla vännerna verkar ju inte intresserade längre och jag känner att jag tröttnat på att fråga när man alltid får nej? Eller så bokar de av i sista stund?
På jobbet är de flesta äldre än mig men vi är väl ute på någon Aw och så nån gång ibland och rider med de i stallet ibland men de är också upptagna o har barn m.m De har aldrig tid att ses utanför stallet och sällan tid att rida. Och när vi väl bestämt att vi ska rida kan de också boka av i sista stund.
Min familj är en röra- stora släktbråk m.m så jag försöker umgås med dem så lite som möjligt, min sambo har bara sina föräldrar som bor långt bort. Så avundsjuk på alla andra som verkar ha massa familj och släkt att umgås med.
Hur gör man? Vart träffar man nya vänner? Känns som det är omöjligt när man inte är ung längre?
Vad gör man? Jag har heltidsjobb, hus, sambo och häst. Så jag har ju saker att göra men jag saknar att umgås med vänner, de gamla vännerna verkar ju inte intresserade längre och jag känner att jag tröttnat på att fråga när man alltid får nej? Eller så bokar de av i sista stund?
På jobbet är de flesta äldre än mig men vi är väl ute på någon Aw och så nån gång ibland och rider med de i stallet ibland men de är också upptagna o har barn m.m De har aldrig tid att ses utanför stallet och sällan tid att rida. Och när vi väl bestämt att vi ska rida kan de också boka av i sista stund.
Min familj är en röra- stora släktbråk m.m så jag försöker umgås med dem så lite som möjligt, min sambo har bara sina föräldrar som bor långt bort. Så avundsjuk på alla andra som verkar ha massa familj och släkt att umgås med.
Hur gör man? Vart träffar man nya vänner? Känns som det är omöjligt när man inte är ung längre?
med jämna mellanrum. Jag försöker tänka att jag måste fokusera på något bra när det händer. Kanske gråta lite först, och se på en sorglig film eller något men sen ta någon sorts initiativ till interaktion med någon för att försöka bryta känslan. 
