Inte bara nätdejting del 10

[pepp]

Ska ta med mig "det känns inte rätt" till nästa gång kan vara alldeles för brutalt ärlig ibland...

 

[tott]

kan vara alldeles för brutalt ärlig ibland...

Jag också, men skulle aldrig ha utpekat sexet.

 

[Singoalla]

Ska ta med mig "det känns inte rätt" till nästa gång kan vara alldeles för brutalt ärlig ibland...

Låter fint!

KL

Kom på att jag nog inte berättat om han som var needy? Vi var på dejt en fredag (kände varandra sen innan) och han ställde stora frågor som om jag ville ha barn i framtiden och gifta mig, han var överlag en ganska intensiv person. Bara hela hans sätt får mig att skruva på mig såhär i efterhand. Han hade tidigare dessutom skickat blommor till mitt jobb Eftersom han bodde långt från stan fick han sova kvar. Kvällen efter skulle jag ha fest och några av hans vänner skulle komma, så jag tyckte att det kändes dumt att inte bjuda in honom också, så det gjorde jag. När vi lämnade lägenheten och skulle ut på klubb så la jag märke till att han lämnade sin väska och sina glasögon hemma hos mig. Jag blev irriterad och gillade inte att han antog att han skulle få sova hos mig, men ville inte ställa till en scen just då mitt bland allt folk. Vi var ute och jag hängde mest med andra, när vi tappat bort varandra en stund så messade han och undrade om vi skulle åka hem. Jag var verkligen inte sugen på att sova med honom, men visste att han inte skulle kunna ta sig hem på natten och dessutom verkade han ha känslor så jag tyckte ändå att jag inte borde dumpa honom sådär på en klubb.

Vi kom sen hem tillsammans sent och jag deckade i sängen. På morgonen låg han och myste och ville ligga. Jag vände på mig flera gånger, halvsov och några gånger när jag väl vaknade till så klagade jag på att jag var bakis. Han verkade inte fatta vinken alls. Efter ett tag (evighet) gick han dock upp och städade hela min lägenhet, diskade och gick ut och handlade kaffe (eftersom mitt var slut). "Det är så härligt att få rent och fint hemma!" Sedan pratade han om vilken vacker dag det var och att vi borde gå ut och äta brunch! Nöp mig i kinden och kommenterade hur söt jag var när jag var trött. Jag ville krypa ur skinnet på mig själv. Tillslut sa jag att jag var bakfull och ville somna om, att han borde åka hem.

"Det känns inte rätt" blev senare en omskrivning av "DU KVÄVER MIG!"

 

[Sissa]

Låter fint!

KL

Kom på att jag nog inte berättat om han som var needy? Vi var på dejt en fredag (kände varandra sen innan) och han ställde stora frågor som om jag ville ha barn i framtiden och gifta mig, han var överlag en ganska intensiv person. Bara hela hans sätt får mig att skruva på mig såhär i efterhand. Han hade tidigare dessutom skickat blommor till mitt jobb Eftersom han bodde långt från stan fick han sova kvar. Kvällen efter skulle jag ha fest och några av hans vänner skulle komma, så jag tyckte att det kändes dumt att inte bjuda in honom också, så det gjorde jag. När vi lämnade lägenheten och skulle ut på klubb så la jag märke till att han lämnade sin väska och sina glasögon hemma hos mig. Jag blev irriterad och gillade inte att han antog att han skulle få sova hos mig, men ville inte ställa till en scen just då mitt bland allt folk. Vi var ute och jag hängde mest med andra, när vi tappat bort varandra en stund så messade han och undrade om vi skulle åka hem. Jag var verkligen inte sugen på att sova med honom, men visste att han inte skulle kunna ta sig hem på natten och dessutom verkade han ha känslor så jag tyckte ändå att jag inte borde dumpa honom sådär på en klubb.

Vi kom sen hem tillsammans sent och jag deckade i sängen. På morgonen låg han och myste och ville ligga. Jag vände på mig flera gånger, halvsov och några gånger när jag väl vaknade till så klagade jag på att jag var bakis. Han verkade inte fatta vinken alls. Efter ett tag (evighet) gick han dock upp och städade hela min lägenhet, diskade och gick ut och handlade kaffe (eftersom mitt var slut). "Det är så härligt att få rent och fint hemma!" Sedan pratade han om vilken vacker dag det var och att vi borde gå ut och äta brunch! Nöp mig i kinden och kommenterade hur söt jag var när jag var trött. Jag ville krypa ur skinnet på mig själv. Tillslut sa jag att jag var bakfull och ville somna om, att han borde åka hem.

"Det känns inte rätt" blev senare en omskrivning av "DU KVÄVER MIG!"

Men gud vilken klistrig typ!

 

[durachiny]

Om man hamnar i ett sånt läge där man absolut inte är intresserad men den andra verkar vara det så är det nog bäst att vara tydlig för bådas skull. Försöker man vara "snäll" så blir det ofta missförstånd.

 

[Singoalla]

Men gud vilken klistrig typ!

Den värsta sorten Jag var irriterad redan över blommorna. Om han ville uppvakta mig hade han kunnat skicka dom hem, men han skickade dom till jobbet och tog sig därmed rätten att bli en snackis bland kollegorna. Plötsligt visste alla, ink. min chef, att någon uppvaktade mig och jag vill helst inte prata om sånt på jobbet. Man får claima den uppmärksamheten av min omgivning först om man är min pojkvän tycker jag. När han sedan frågade mig om mina kollegor sagt något om blommorna så fick jag det också bekräftat att det var det utrymmet han ville få

 

[Sissa]

Om man hamnar i ett sånt läge där man absolut inte är intresserad men den andra verkar vara det så är det nog bäst att vara tydlig för bådas skull. Försöker man vara "snäll" så blir det ofta missförstånd.

Man måste inte vara snäll, men man behöver inte recensera den andras skills i sängen. Det går att vara tydlig ändå.

 

[Singoalla]

Man måste inte vara snäll, men man behöver inte recensera den andras skills i sängen. Det går att vara tydlig ändå.

Jag tycker att det går att vara både snäll och tydlig samtidigt (oftast)

 

[pepp]

Låter fint!

KL

Kom på att jag nog inte berättat om han som var needy? Vi var på dejt en fredag (kände varandra sen innan) och han ställde stora frågor som om jag ville ha barn i framtiden och gifta mig, han var överlag en ganska intensiv person. Bara hela hans sätt får mig att skruva på mig såhär i efterhand. Han hade tidigare dessutom skickat blommor till mitt jobb Eftersom han bodde långt från stan fick han sova kvar. Kvällen efter skulle jag ha fest och några av hans vänner skulle komma, så jag tyckte att det kändes dumt att inte bjuda in honom också, så det gjorde jag. När vi lämnade lägenheten och skulle ut på klubb så la jag märke till att han lämnade sin väska och sina glasögon hemma hos mig. Jag blev irriterad och gillade inte att han antog att han skulle få sova hos mig, men ville inte ställa till en scen just då mitt bland allt folk. Vi var ute och jag hängde mest med andra, när vi tappat bort varandra en stund så messade han och undrade om vi skulle åka hem. Jag var verkligen inte sugen på att sova med honom, men visste att han inte skulle kunna ta sig hem på natten och dessutom verkade han ha känslor så jag tyckte ändå att jag inte borde dumpa honom sådär på en klubb.

Vi kom sen hem tillsammans sent och jag deckade i sängen. På morgonen låg han och myste och ville ligga. Jag vände på mig flera gånger, halvsov och några gånger när jag väl vaknade till så klagade jag på att jag var bakis. Han verkade inte fatta vinken alls. Efter ett tag (evighet) gick han dock upp och städade hela min lägenhet, diskade och gick ut och handlade kaffe (eftersom mitt var slut). "Det är så härligt att få rent och fint hemma!" Sedan pratade han om vilken vacker dag det var och att vi borde gå ut och äta brunch! Nöp mig i kinden och kommenterade hur söt jag var när jag var trött. Jag ville krypa ur skinnet på mig själv. Tillslut sa jag att jag var bakfull och ville somna om, att han borde åka hem.

"Det känns inte rätt" blev senare en omskrivning av "DU KVÄVER MIG!"

Den värsta sorten Jag var irriterad redan över blommorna. Om han ville uppvakta mig hade han kunnat skicka dom hem, men han skickade dom till jobbet och tog sig därmed rätten att bli en snackis bland kollegorna. Plötsligt visste alla, ink. min chef, att någon uppvaktade mig och jag vill helst inte prata om sånt på jobbet. Man får claima den uppmärksamheten av min omgivning först om man är min pojkvän tycker jag. När han sedan frågade mig om mina kollegor sagt något om blommorna så fick jag det också bekräftat att det var det utrymmet han ville få

Så sjukt obehaglig!!!

 

[Singoalla]

Så sjukt obehaglig!!!

Väldigt!

Ju mer jag tänker igenom gamla ragg nu så känner jag bara - vad fan är det för fel på karlar? Klänger på krogen, kväver än, skickar dick-pics, förminskar än, skickar fuck you - emojis som svar när man berättar att man inte vill gå på en tredje dejt (), ghostar än, försöker bortförklara att han bjudit ut än när man säger nej (hände i söndags). Ja det var ungefär mina erfarenheter hittills i år. Och då ska jag inte ens gå in på förra året

Förlåt min bitterhet och generalisering just idag. Jag är bara så jävla less

 

[parellikusken]

Väldigt!

Ju mer jag tänker igenom gamla ragg nu så känner jag bara - vad fan är det för fel på karlar? Klänger på krogen, kväver än, skickar dick-pics, förminskar än, skickar fuck you - emojis som svar när man berättar att man inte vill gå på en tredje dejt (), ghostar än, försöker bortförklara att han bjudit ut än när man säger nej (hände i söndags). Ja det var ungefär mina erfarenheter hittills i år. Och då ska jag inte ens gå in på förra året

Förlåt min bitterhet och generalisering just idag. Jag är bara så jävla less

Alltså.. Jag dejtar tjejer/kvinnor/icke-män och det är att rekommendera.
Såklart inte problemfritt, men man slipper såna där grejer åtminstone. Har aldrig stött på den typen av problem när jag dejtat, då har största problemet varit att kemin inte funnits. Alla har varit hyfsat vettiga och trevliga.
Dejtinglivet verkar så mycket trevligare för oss som är queer.

 

[Singoalla]

Alltså.. Jag dejtar tjejer/kvinnor/icke-män och det är att rekommendera.
Såklart inte problemfritt, men man slipper såna där grejer åtminstone. Har aldrig stött på den typen av problem när jag dejtat, då har största problemet varit att kemin inte funnits. Alla har varit hyfsat vettiga och trevliga.
Dejtinglivet verkar så mycket trevligare för oss som är queer.

Ja, jag har funderat på det. Kanske ska ta tag i det där med att vidga vyerna lite! Har verkligen kört i samma hjulspår ett tag nu..

 

[parellikusken]

Ja, jag har funderat på det. Kanske ska ta tag i det där med att vidga vyerna lite! Har verkligen kört i samma hjulspår ett tag nu..

Såklart du ska, finns inget rimligt skäl till att dejta män om man har alternativ.

 

[ptr]

Verkligen OT:

Ditt skriftspråk har verkligen utvecklat sig lavinartat genom de senaste åren @ptr . Det är egentligen lite trist hur mycket skrivandet påverkar ens syn på folk, men det känns som att du verkligen kan visa vem du är som person på riktigt nu . Verkligen bra jobbat och jag har sjukt mycket respekt för hur mycket jobb det måste ha varit .

Tack!
Du(eller snarare ni) ska bara veta hur mycket det värmer! Resan har varit hård och tuff. Det tuffaste har varit att våga be om hjälp och framförallt att acceptera att ta emot hjälp.
Från att fått hjälp med att identifiera systematiska stavfel och få förslag på tekniker att gå runt dessa till att få tipps och övningar i retorik men även förslag på hur folk ska bemötas framförallt i text.
Av de blåsväder jag hamnat i eller för all del ställt till med så har jag lärt mig att stå upp för det jag tror på som den goda vägen - faktiskt gör skillnad!

Det tog mig in på Universitetet även om det inte riktigt är i mål med det.

 

[detordnarsig]

Alltså.. Jag dejtar tjejer/kvinnor/icke-män och det är att rekommendera.
Såklart inte problemfritt, men man slipper såna där grejer åtminstone. Har aldrig stött på den typen av problem när jag dejtat, då har största problemet varit att kemin inte funnits. Alla har varit hyfsat vettiga och trevliga.
Dejtinglivet verkar så mycket trevligare för oss som är queer.

Fast nja, jag har lesbiska vänner, verkar faktiskt inte alls mycket enklare utan rätt snarlik heterodejting Rätt många av de företeelser Singoalla skrev återfinns tydligen även när män inte är inblandade.

 

[mandalaki]

Fast nja, jag har lesbiska vänner, verkar faktiskt inte alls mycket enklare utan rätt snarlik heterodejting Rätt många av de företeelser Singoalla skrev återfinns tydligen även när män inte är inblandade.

Fast nu berättar ju @parellikusken som själv är queer om sina erfarenheter. Då kan du ju knappast underkänna dem med hänvisning till dina vänners berättelser.

 

[parellikusken]

Fast nja, jag har lesbiska vänner, verkar faktiskt inte alls mycket enklare utan rätt snarlik heterodejting Rätt många av de företeelser Singoalla skrev återfinns tydligen även när män inte är inblandade.

Trist för dina vänner!

Såklart det inte är enkelt, människor är ju olika. Men att få obekväma bilder skickade till sig eller andra otrevligheter har jag aldrig fått, eller hört om någon annan dejtar icke-män och själv är icke-man fått. Andra problem har funnits, men då sådana som jag uppfattar som rimliga problem. Såsom den kvinna jag nu träffar som skriver lite för ofta på messenger till mig, men det är ett okej problem. Att bete sig otrevligt och oförskämt är inget jag upplevt att queera icke-män håller på med.

Tidigare i mitt liv har jag även träffat män, vilket inte alls känns på samma sätt. Då jag ett par gånger i mitt liv varit med om att män gjort övergrepp eller försök till detta har jag varit på min vakt när jag träffat män. Kollat in dom noga innan på krogen för att se om de beter sig vettigt, träffat dom på allmän plats först vid nätdejting o.s.v. Rädslan har funnits där.
Efter jag gått över helt till att enbart träffa icke-män blev dejting mycket roligare och mer avslappnat. Det är en fördel, finns såklart många andra också, såsom det faktum att man slipper traditionella könsmönster och sånt.

 

[Gnist]

Efter jag gått över helt till att enbart träffa icke-män blev dejting mycket roligare och mer avslappnat. Det är en fördel, finns såklart många andra också, såsom det faktum att man slipper traditionella könsmönster och sånt.

Bra det, men det förutsätter ju att man är intresserad av att dejta ickemän.

Jag som väldigt heterokvinna anser att de icke heterokvinnor som tar kontakt, trots att jag tydligt undanber mig att bli kontaktad av kvinnor uppvisar samma gränslösa beteende och därmed är att klassa som precis lika imbecilla som män som gör så.

Puckoindivider finns det liksom gott om bland alla kön och ickekön och slumpen avgör om man stöter på dem och i vilken utsträckning, så jag är benägen att instämma med @detordnarsig om att det troligen inte alls är speciellt mycket "enklare" att dejta samkönade och ickemän.

 

[mandalaki]

så jag är benägen att instämma med @detordnarsig om att det troligen inte alls är speciellt mycket "enklare" att dejta samkönade och ickemän.

Varken du eller @detordnarsig är kvinnor som dejtar kvinnor men ni vet mer om det än @parellikusken, som här definierar sig som icke-man som dejtar icke-män? Det är snudd på lite skrattframkallande.

 

[detordnarsig]

Fast nu berättar ju @parellikusken som själv är queer om sina erfarenheter. Då kan du ju knappast underkänna dem med hänvisning till dina vänners berättelser.

Jag underkände inte parellikuskens erfarenheter på något sätt? Men jag uppfattade det som att parellikusken genarliserade lite när det stod att "man slipper..." Att det automatiskt var enklare och trevligare med queersejting än heterodejting. Men jag är glad för parellikuskens dejtingerfarenheter, men kände att jag ville ge en liten annan bild att allt blev lättare bara för man hade en annan läggning än hetero.
Och så är det ju svårt att ändra sin läggning med.