Juridik kring skilsmässa

Jag tror att det är vanligt med par där mannen inte har nåt supervälbetalt karriärsjobb utan helt vanligtt arbetarjobb. Men där frun/sambon inte jobbar heltid (deltid i ett låglöneyrke ger inte så mycket pengar) för att hon vill vara hemma med barnen och eftersom mannen jobbar så klarar de sig ändå. De har inte en tanke på att jobba mindre för att mannens karriär ska främjas utan det är deras egen önskan att vara hemma med barnen som styr. Mannen tycker säkert att han är snäll och duktig som försörjer familjen så bra att hans fru/sambo kan vara hemma så mycket med barnen. Bra för barnen, tänker de nog båda två. Sen kommer skilsmässan och då sitter hon där med bara deltid i ett låglöneyrke medan han har ett heltidsjobb med en helt ok lön som han utan problem kan försörja sig själv och sina barn på.
 
Det finns inga måsten, inga regler om parterna kommer överens. lagarna är till för dem som inte kommer överens.
Jo precis, men ibland här låter det som att de tror att de måste dela på lånen hälften var trots att ena parten tog dem själv. Men så är det ju inte, det är ju bara att låta bli om båda kan gå med på det.
 
Jo precis, men ibland här låter det som att de tror att de måste dela på lånen hälften var trots att ena parten tog dem själv. Men så är det ju inte, det är ju bara att låta bli om båda kan gå med på det.
Jo men nu är det väl så att vid en bodelning så läggs lånen in på minussidan och tillgångarna in på plussidan oberoende vem av de båda som införskaffat dem..om inget är skrivet. Och resultatet blir ju att båda dela på vad som blir över när skulderna dragits. Och blir inget över så får parterna väl dela solidariskt på skulderna
 
Jo men nu är det väl så att vid en bodelning så läggs lånen in på minussidan och tillgångarna in på plussidan oberoende vem av de båda som införskaffat dem..om inget är skrivet. Och resultatet blir ju att båda dela på vad som blir över när skulderna dragits. Och blir inget över så får parterna väl dela solidariskt på skulderna
Fast man behöver ju inte göra så. Tex ponera ett extremfall, man separerade för tre år sedan men skiljer sig nu. Det är då väldigt lätt att veta vilka tillgångar och lån som tillhör vilken part.
 
Fast man behöver ju inte göra så. Tex ponera ett extremfall, man separerade för tre år sedan men skiljer sig nu. Det är då väldigt lätt att veta vilka tillgångar och lån som tillhör vilken part.
Men, nu är det ju så, att om inga avtal reglerar det hela så är all egendom gemensam och alla skulder detsamma. Självklart kan man fördela som man vill....om man är överens. Lagen är till för de tillfällen då man inte är överens. Sedan spelar det ingen roll om man levt separat i 2,3 eller 5 år...utan att registrerad skilsmässa är man fortfarande gift och har ett gemensamt "bo"
 
När jag söker på P G Gyllenahmmar så får jag upp att de var gifta i bara två år, dessutom var hon 56 när de gifte sig så så mycket "karriär" lär hon inte ha missat. Hans första äktenskap slutade först när döden skilde dem åt.
Då blandar jag ihop honom med någon annan....hm.....det var någon utan de stora cheferna på 80-talet i alla fall...får tänka en stund till på det så kanske jag kommer på det.
 
Så är det väl inte? Så länge det finns tillgångar för att täcka skulderna så gör man det. Men om det blir minus efter det så övertar man inte den andres skulder.
Om skulderna belastar "boet" så lär nog skulderna få bäras av dem båda efter skilsmässa. Det fick många par erfara efter den förra bobubblan då man sålde med förlust..Manga betalade av under många år för den smällen. Oberoende av om de fortfarande var gifta eller ej. Det är endast vid dödsfall som skulder inte belastar efter "boets" likvidering. Annars vore det väl bara att gifta sig, skaffa extremt stora skulder och sedan skilja sig....:angel:
 
Om skulderna belastar "boet" så lär nog skulderna få bäras av dem båda efter skilsmässa. Det fick många par erfara efter den förra bobubblan då man sålde med förlust..Manga betalade av under många år för den smällen. Oberoende av om de fortfarande var gifta eller ej. Det är endast vid dödsfall som skulder inte belastar efter "boets" likvidering.
De flesta tar sina bolån gemensamt och då belastar de självfallet båda parter - redan innan man bodelar.
vid en bodelning så läggs lånen in på minussidan och tillgångarna in på plussidan oberoende vem av de båda som införskaffat dem
Jo, det spelar roll vems skulder det är. Äktenskapet ger inget solidariskt ansvar för lån som man inte själv har varit med om att ta.

Det man delar på är (värdet av) vardera parts giftorättsgods minus avdrag för dennes skulder. Giftorättsgodset kan inte bli mindre än noll oavsett om skulderna är större.
Du ska dela med dig av dina egna tillgångar, men du behöver aldrig få den andres skulder.
 
De flesta tar sina bolån gemensamt och då belastar de självfallet båda parter - redan innan man bodelar.
Jo, det spelar roll vems skulder det är. Äktenskapet ger inget solidariskt ansvar för lån som man inte själv har varit med om att ta.

Det man delar på är (värdet av) vardera parts giftorättsgods minus avdrag för dennes skulder. Giftorättsgodset kan inte bli mindre än noll oavsett om skulderna är större.
Du ska dela med dig av dina egna tillgångar, men du behöver aldrig få den andres skulder.
11 kap. 2 § ÄktB.
"Om den ena maken till följd av en sådan åtgärd som avses i första eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit före bodelningen eller om det av annan anledning kan antas att maken är på obestånd, svarar den andra maken för bristen intill värdet av vad den förstnämnda makens utmätningsbara egendom har minskat genom åtgärden. Detta gäller dock ej, om den förstnämnda maken efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna."

Om den ene hävdar att den andre lånat utan att informera på gemensam egendom så blir detta ju en annan sak. Men det kan ju vara så att man tagit ut gemensamma lån (checkkredit exempelvis) som den ene parten utnyttjar. Inte helt ovanligt bland enskilda firmor ex hantverkare.
 
11 kap. 2 § ÄktB.
"Om den ena maken till följd av en sådan åtgärd som avses i första eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit före bodelningen eller om det av annan anledning kan antas att maken är på obestånd, svarar den andra maken för bristen intill värdet av vad den förstnämnda makens utmätningsbara egendom har minskat genom åtgärden. Detta gäller dock ej, om den förstnämnda maken efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna."

Om den ene hävdar att den andre lånat utan att informera på gemensam egendom så blir detta ju en annan sak. Men det kan ju vara så att man tagit ut gemensamma lån (checkkredit exempelvis) som den ene parten utnyttjar. Inte helt ovanligt bland enskilda firmor ex hantverkare.

Du anger fel paragraf. Det du citerar är 13 kap 1 par ÄktB, som i sin helhet lyder:
13 kap. Verkan av bodelning
1 § En make får inte vid bodelning till skada för sina borgenärer låta enskild egendom ingå i bodelningen eller, på annat sätt än som anges i denna balk, avstå egendom som skall ingå i bodelningen.

En make får inte heller vid fördelning på lotter till skada för sina borgenärer avstå utmätningsbar egendom i utbyte mot sådan egendom som inte får utmätas. Detta gäller dock ej, om den egendom som avstås

eller förvärvas utgör makarnas gemensamma bostad eller bohag och övertas med stöd av 11 kap. 8 §.

Om den ena maken till följd av en sådan åtgärd som avses i första eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit före bodelningen eller om det av annan anledning kan antas att maken är på obestånd, svarar den andra maken för bristen intill värdet av vad den förstnämnda makens utmätningsbara egendom har minskat genom åtgärden. Detta gäller dock ej, om den förstnämnda maken efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna.”

Det känns inte relevant för frågeställningen som du besvarar.
 
Då blandar jag ihop honom med någon annan....hm.....det var någon utan de stora cheferna på 80-talet i alla fall...får tänka en stund till på det så kanske jag kommer på det.
Jag har ett svagt av att ha läst samma och att det var någon som verkade i västra delarna av vårt land men kommer inte ihåg något namn.
 
Du anger fel paragraf. Det du citerar är 13 kap 1 par ÄktB, som i sin helhet lyder:
13 kap. Verkan av bodelning
1 § En make får inte vid bodelning till skada för sina borgenärer låta enskild egendom ingå i bodelningen eller, på annat sätt än som anges i denna balk, avstå egendom som skall ingå i bodelningen.

En make får inte heller vid fördelning på lotter till skada för sina borgenärer avstå utmätningsbar egendom i utbyte mot sådan egendom som inte får utmätas. Detta gäller dock ej, om den egendom som avstås

eller förvärvas utgör makarnas gemensamma bostad eller bohag och övertas med stöd av 11 kap. 8 §.

Om den ena maken till följd av en sådan åtgärd som avses i första eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit före bodelningen eller om det av annan anledning kan antas att maken är på obestånd, svarar den andra maken för bristen intill värdet av vad den förstnämnda makens utmätningsbara egendom har minskat genom åtgärden. Detta gäller dock ej, om den förstnämnda maken efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna.”

Det känns inte relevant för frågeställningen som du besvarar.
Så du menar att den enes skuld inte påverkar det gemensamma boet? Jag är av en annan uppfattning.
 
Så du menar att den enes skuld inte påverkar det gemensamma boet? Jag är av en annan uppfattning.
Det du citerade handlar öht inte om det.:confused:
Den säger (kort sammanfattat) att man inte får bodela bort mer än man behöver eller lägga sämre typer av tillgångar i lotten på ett sätt som undergräver möjligheten att täcka befintliga skulder vid en utmätning/konkurs. En spärr mot strategiskt fipplande, typ.

Ingen har sagt att skulderna inte beaktas vid bodelningen.
Men som du sade tidigare att det blir solidariskt ansvar stämmer inte. (läs 14:2 - dess riktiga innehåll ;))
 
Det du citerade handlar öht inte om det.:confused:
Den säger (kort sammanfattat) att man inte får bodela bort mer än man behöver eller lägga sämre typer av tillgångar i lotten på ett sätt som undergräver möjligheten att täcka befintliga skulder vid en utmätning/konkurs. En spärr mot strategiskt fipplande, typ.

Ingen har sagt att skulderna inte beaktas vid bodelningen.
Men som du sade tidigare att det blir solidariskt ansvar stämmer inte. (läs 14:2 - dess riktiga innehåll ;))
Bra förklarat.
Men vilken paragraf menar du? Jag tror inte du menar 14:2
 
Grejen är den att det den ene gör kan påverka den andre. Vi kan dra två exempel utifrån trådstarten.

1) Anders och Anna är gifta. De har ett hus värt 2 miljoner belånat för 1 miljon. Anders vill skiljas och köper lägenhet. För att göra det utnyttjar han befintliga pantbrev och lånar på huset. Nu ökar det lån som de är solidariskt ansvariga för. Egentligen ska Anders lägenhet ingå i boet, men det finns det vägar runt och banken har betydligt mer juridiska muskler än Anna.

2) Anders och Anna är gifta. De har ett hus värt 2 miljoner belånat till lite mer än fulla värdet. Anders är en slarver med illa skött ekonomi. De skiljer sig. Banken går på Anna om återbetalning av huslånet. Huset säljs med förlust. Anna står med en skuld på mellanskillnaden, där hon åtminstone teoretiskt sätt kan ställa krav på Anders.

Grejen är att gemensamma lån är man normalt solidariskt ansvarig för och det finns inga vattentäta skott mellan dem och parternas privatekonomi.
 
Senast ändrad:
Grejen är den att det den ene gör kan påverka den andre. Vi kan dra två exempel utifrån trådstarten.

1) Anders och Anna är gifta. De har ett hus värt 2 miljoner belånat för 1 miljon. Anders vill skiljas och köper lägenhet. För att göra det utnyttjar han befintliga pantbrev och lånar på huset. Nu ökar det lån som de är solidariskt ansvariga för. Egentligen ska Anders lägenhet ingå i boet, men det finns det vägar runt och banken har betydligt mer juridiska muskler än Anna.

2) Anders och Anna är gifta. De har ett hus värt 2 miljoner belånat till lite mer än fulla värdet. Anders är en slarver med illa skött ekonomi. De skiljer sig. Banken går på Anna om återbetalning av huslånet. Huset säljs med förlust. Anna står med en skuld på mellanskillnaden, där hon åtminstone teoretiskt sätt kan ställa krav på Anders.

Grejen är att gemensamma lån är man normalt solidariskt ansvarig för och det finns inga vattentäta skott mellan dem och parternas privatekonomi.
För att bli ansvarig för en skuld måste man stå med på låneavtalet. Det räcker inte med att en egendom man är ägare i används som säkerhet för någon annan persons lån. Så jag håller inte med om din slutsats i punkt 1.
 
Det du citerade handlar öht inte om det.:confused:
Den säger (kort sammanfattat) att man inte får bodela bort mer än man behöver eller lägga sämre typer av tillgångar i lotten på ett sätt som undergräver möjligheten att täcka befintliga skulder vid en utmätning/konkurs. En spärr mot strategiskt fipplande, typ.

Ingen har sagt att skulderna inte beaktas vid bodelningen.
Men som du sade tidigare att det blir solidariskt ansvar stämmer inte. (läs 14:2 - dess riktiga innehåll ;))
Men vänta nu..om Kalle har med sig 2 mille och Lisa 4 mille när de gifter sig...och skiljer sig 2 år senare med 2 mille i skulder...Så tar Kalle med sig 2 mille och Lisa 2 mille ur boet eller hur?
 

Liknande trådar

Äldre Nu är goda råd kanske inte så dyra men kärringen är förbannad. Lång historia kort. Jag och exman bygger hus på min släktgård -97. Åren...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
24 215
Senast: Korven
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp