Kallblodstravare som går emot handen

[Pita]

Skulle vilja ha lite tips och råd om hur man vänjer av en häst att gå emot handen.

Jag har en nordsvensk travare, som används endast som ridhäst (men blivit startad för länge sedan), som är SÅ stark! Han är urstark och hänger sig mot handen, man får hålla emot som en galning för att hålla honom i någorlunda ridbart tempo vare sig man rider på bett eller hackamore. Så vill jag ju givetvis inte ha det.
Skulle gärna vilja kunna rida honom som en någorlunda "normal" ridhäst, och även vänja honom vid ett ridanpassat tempo, istället för travarfarten han är van vid att få springa i (han fick springa på för sin förra ägare). Tips, någon ?

 

[Asa_S]

Öva på halter, halter och halter. Från skritt i all oändlighet. Gör vad som krävs för att få honom att stanna, men inte ett uns mer . Om han inte respekterar det bett du har, så byt till ett som gör dig starkare, ex vis hävstång och/eller hissbett och byt tillbaka när han förstått vad du vill. Se det som den omskolning det är och bli aldrig någonsin arg. Beröm och eftergift så fort han gör minsta ansats till att bromsa och lätta på trycket. Obs! det är INTE bra om han lättar genom att böja in nosen, du ska INTE använda bettet för att få honom att gå "i form". Våga släppa ALLA tankar på dressyr i den betydelse man normalt ger det och inrikta dig på lydnad.

När du "håller järnet" hjälper du bara honom att springa fortare än han orkar själv, därför ska man alltid undvika att hamna i den situationen. Jag skulle gå i ordningen:
1) lyder förhållningar (och framåtdrivning) i skritt på rakt spår på små hjälper
2) inlärning av sidvärtshjälper i skritt, först framdelsvändning och sedan skänkelvikning
3) ryggning (om hästen är en "backare" skulle jag vänta längre)
4) trav, men bara några steg, hästen ska fortfarande vara helt lydig för förhållningarna
5) samma arbete i trav som i skritt ovan
Den första utmaningen är att behärska sig själv, vara konsekvent och aldrig gå för fort fram. Den andra utmaningen, när man uppnått lydnaden, är att hela tiden variera sig så att hästen MÅSTE vara uppmärksam på vad den ska göra härnäst, men utan att stressa upp den. Då är det små hjälper som gäller.

Jag skulle arbeta hästen på rakt spår ute i skogen och inte jobba på volter o dyl förrän ovanstående fungerar. Det är inte förrän hästen är i fysisk och psykisk balans som den har förutsättningar för att jobbas "i form" några längre stunder.

Galopp skulle jag vänta med tills hästen orkar trava balanserat och lyder små förhållningar på tränsbett. Naturliga situationer för galopp är ex vis i landningen efter ett hinder, studsar framkallar galopp och stärker galoppmusklerna. Frisk trav uppför BRANTA backar med MYCKET frihet framtill kan bjuda till galopp. Beröm alla galoppansatser under travarbetet, bestraffa aldrig, och använd inte hävstångsbett när du vill arbeta i galopp, de flesta hästar måste vara mycket starka för att orka galoppera med eftergift. Om hästen drar iväg i megafart till att börja med så får du acceptera det i det läget och bara berömma. Har du gjort grundarbetet ovan ordentligt så kommer den att lyda förhållningen ändå när den kommer.

För att hitta bra sätt att variera grundträningen kan man ta intryck från gymkhana, westerntrail, 7games. Tänk på att det tar mycket hjärna i anspråk för hästen när du vill att den ska börja med något nytt, som det här ju faktiskt är, så ta korta pass, till att börja med kanske bara 10 minuter. Använd resten av tiden till att umgås med hästen, pyssla med den, flytta den sidvärtes i stallgången etc. 7 games och klickerträning är också sådant som tar hjärnan i anspråk, och det är bra, för det man egentligen är ute efter är att vänja hästen vid att alltid förutsätta att du vill något, så att den fokuserar på dig istället för att raja iväg i full fart på eget initiativ. Lycka till! / Å

 

[Pita]

Tack för ditt svar. Har du nå´t bra förslag på bett? Ska man satsa på ett pessoa eller stångbett kanske? Eller har du nå´t annat förslag?

 

[istapp]

Detta låter som en ren skolningsfråga.

Har hästen fått springa på travet och sen fortsatt i valfritt tempo med förra ryttaren är det nog inte så konstigt att han vill fortsätta att springa med dig.

Du får nog ta om hela lydnadsköret om från början för att få ett bra resultat, tyvärr.

Börja med att skritta och göra halt. Lugn skritt där du främst koncentrerar dig på att få hästen att gå dit du vill och att stanna och stå still när och var du vill. Ta dig tid att bara skritta några veckor tills hästen slappnar av och slutar stressa framåt.

Tänk också på att inte bli fast dragandes tillbaks i tygeln.
När han tar bettet och spjärnar emot så släpp då hellre tygeln direkt och korta upp dem igen - alltså lär hästen att den inte får ta stöd på bettet.
Jobba mycket på volter, med att böja hästen främst för skänkeln och när det blir jobbigt och han vill dra så vänd in på volt omedelbart.

När ni känner er säkra i skritten så sätt igång att trava korta intervaller. Så fort han tar tag i bettet så gör halt, skritta tills han lugnat ner sig igen och fatta ny trav först då. Du ska alltid bibehålla kontrollen.

Jag vet att det är kul med lite fart men det lönar sig att vänta med det tills man har full kontroll över hästen, eller hur?
Viktigast av allt - ordentliga halter!

Byt för all del inte bett, eftersom det inte är bettet det är fel på utan hästens skolning. Hästen ska bära sig själv - du ska alltså inte bära upp hästens huvud i din hand överhuvudtaget utan ha en lätt tygelkontakt - vad ska då ett skarpare bett vara bra till för? En korrekt tränad häst kan man jobba lika bra i en vanlig grimma eller inget alls egentligen. Sidepull, tredelat eller rakt bett lönar sig i längden istället för att ytterligare förvärra dragkampen genom att byta till ett starkare bett som sen är svårt att byta ner sig från.

Lycka till!

 

[Madelene]

Min erfarenhet säger mig att det är ryttarens orörliga hand som ger hästen en stark mun.

När du känner att det tar emot så ge efter och ta igen, en halvhalt alltså, sitt inte bara och håll som en dåre, vem orkar hålla emot ett hästhuvud??
Gör halvhalter och öva mycket på övergångar skritt-halt-skritt-trav-skritt o.s.v. Och får du inget gensvar på en gång så ge efter på tygeln och ta igen tills det ger sig, låt det ta 500 meter (eller mer om det behövs) innan ni stannar första gångerna, men kräv sen mer lydnad för varje gång. Låt hästen förstå att vare sig han vill det eller inte så är det vad du säger som gäller.

Om du vill få honom att trava saktare så måste du bygga muskler så att han kan springa saktare. Kräv inte mer än ett par steg i början för han orkar säkert inte mer om han är van att få springa i sitt eget tempo.

/M

 

[Lina_Zacha]

att få stopp på en häst med styrka går inte, då de är så otroligt myket större och starkare än oss. Istället gäller det att nå hästen mentalt, och lära den att lyssna.

Att slänga på ett starkt bett löser ingenting, utan gör situationen värre istället. En del hästar stannar för att det gör ont när ryttaren drar i tygeln, men de flesta springer ännu mer för att komma ifrån det onda. Att stanna för tygeln är inget hästen kan från början, det är något man måste lära den.

Den här hästen måste du skola om från början, från marken. Inlärningen måste baseras på att den får kämpa emot sin egen styrka så länge den har lust, men blir helt fri när den ger efter för tygeln. Belöning och fristad ska ges när hästen använder hjärnan, inte styrkan.
Om du alltid jobbar efter detta kommer det till slut att bli så befäst i hästen, att den även när den tex blir rädd går att stoppa. Helt enkelt för att den vet vad som förväntas av den och att den genom utbildningen lärt sig att styrka inte hjälper, utan att den bara kan slappna av om den är med dig mentalt och frågar dig vad som ska göras.

(det handlar alltså inte på något sätt om att göra hästen till robot, utan tvärtom, att få den att börja tänka istället för att låsa sig och bara älga på. )

 

[Lena_B]

Har du testat att släppa efter på tygeln och "proa"? Det är så lätt att glömma det där med rösthjälper när man sitter på hästen i stället för bakom...

För övrigt håller jag med om att det krävs en "ny inridning" och mycket grundjobb i skritt.

 

[Cilva]

Travarna körs med mycket stöd på bettet. Så det är alltså inget konstigt med att din häst oxå tar mycket stöd på bettet.

Bästa sättet att träna bort det (enligt mig) är att se till att hästen ger efter för tygeln. I skritt till att börja med. Försök att inte erbjuda på mycket stöd på bettet.

Funkar det inte i skritt så lär det inte funka i trav heller.