Kan en människa lära en häst "hästspråket"?

Dressyrtjejen_97

Trådstartare
Jag har hela tiden trott att H.H mest varit ranghög - och det är han väl förvisso, absolut. Men särskilt senaste veckan, har det blivit mer och mer uppenbart för mig hur extremt "socialt inkompetent" han faktiskt är. I många fall gör han precis tvärtemot vad andra hästar skulle gjort/"vad man bör" i sådana situationer.
Bara för att dra några exempel:
- Går förbi stohagen. Ett av stona blir av någon anledning upprörd över hans närvaro, varvid hon lägger öronen bakåt, sträcker fram halsen åt hans håll och blottar tänderna (biter dock ej eller så!). H.Hs svar? Vänder huvudet mot henne med spetsade öron och ser jätteglad ut, varvid hon ser ännu mer förbannad ut.
- Hästen (också valack) i hagen bredvid ville hälsa över staketet och hade öronen framåt och gav ett glatt intryck. H.Hs svar? Öronen slickade bakåt, blottade tänder och högg i luften.
- Går förbi en hage med okända hästar. Dessa kommer galopperande fram till staketet och vill hälsa på H.H. H.Hs svar? Ungefär detsamma som om det hade varit en vildsvinshjord. Blir helt skräckslagen, fryser fast och fnorkar. Får efter att ha försökt stirra de stackars hästarna till döds i 2-3 min "bärgas" därifrån i extremt spänd skritt med väldigt försiktiga steg...
(- Inte nu, men när han stod med andra hästar var typ allt han gjorde att försöka/lyckades stjäla deras mat och hugga i luften...)

Kort och gott, han tar uppenbarligen "social inkompetens" till nya nivåer..........:crazy:

Men att ha det sådär kan ju knappast vara särskilt kul för honom heller (om han ens är medveten om det, jag vet inte?). Så, finns det något jag kan göra för att underlätta för honom?
Eller är det bara att inse att det är så han är?
 
Jag tycker inte det låter som något konstigt beteende i sig.
Hur de agerar mot varann beror ju på så enormt mkt mer än att den andra bara har öronen fram etc.

Det kan ju vara så att valacken med öron fram etc var för på i sitt sätt. Han är ju valack och inget en annan av hankön behöver fjäska för för att se till att det blir någon form av fortplantning.

Att de reagerar för en flock som kommer brakande ser jag inte heller som så värst märkligt.

Man ja, till viss del kan människor förändra hästars beteende, även hur de är i hagen mot andra då vi inte är där.
Men det är ett helvetes jobb både i tid och hur exakt man måste vara. Så gemene man klarar inte sånt. Och de flesta proffs skulle aldrig orka hålla på så ens om de vet hur man gör.
 
Jag tycker inte det låter som något konstigt beteende i sig.
Hur de agerar mot varann beror ju på så enormt mkt mer än att den andra bara har öronen fram etc.

Det kan ju vara så att valacken med öron fram etc var för på i sitt sätt. Han är ju valack och inget en annan av hankön behöver fjäska för för att se till att det blir någon form av fortplantning.

Att de reagerar för en flock som kommer brakande ser jag inte heller som så värst märkligt.

Man ja, till viss del kan människor förändra hästars beteende, även hur de är i hagen mot andra då vi inte är där.
Men det är ett helvetes jobb både i tid och hur exakt man måste vara. Så gemene man klarar inte sånt. Och de flesta proffs skulle aldrig orka hålla på så ens om de vet hur man gör.

Intressanta åsikter! :up:
Det där med flocken var väl kanske inte helt förvånande, iaf inte i första ledet, anser jag väl egentligen också. Men typ som det där med stoet...Liksom hallå H.H, vad rör sig i ditt huvud egentligen? :confused:

Visste inte heller att det var svårt att förändra hästars beteende jämte mot andra hästar.
 
Jag har hela tiden trott att H.H mest varit ranghög - och det är han väl förvisso, absolut. Men särskilt senaste veckan, har det blivit mer och mer uppenbart för mig hur extremt "socialt inkompetent" han faktiskt är. I många fall gör han precis tvärtemot vad andra hästar skulle gjort/"vad man bör" i sådana situationer.
Bara för att dra några exempel:
- Går förbi stohagen. Ett av stona blir av någon anledning upprörd över hans närvaro, varvid hon lägger öronen bakåt, sträcker fram halsen åt hans håll och blottar tänderna (biter dock ej eller så!). H.Hs svar? Vänder huvudet mot henne med spetsade öron och ser jätteglad ut, varvid hon ser ännu mer förbannad ut.
- Hästen (också valack) i hagen bredvid ville hälsa över staketet och hade öronen framåt och gav ett glatt intryck. H.Hs svar? Öronen slickade bakåt, blottade tänder och högg i luften.
- Går förbi en hage med okända hästar. Dessa kommer galopperande fram till staketet och vill hälsa på H.H. H.Hs svar? Ungefär detsamma som om det hade varit en vildsvinshjord. Blir helt skräckslagen, fryser fast och fnorkar. Får efter att ha försökt stirra de stackars hästarna till döds i 2-3 min "bärgas" därifrån i extremt spänd skritt med väldigt försiktiga steg...
(- Inte nu, men när han stod med andra hästar var typ allt han gjorde att försöka/lyckades stjäla deras mat och hugga i luften...)

Kort och gott, han tar uppenbarligen "social inkompetens" till nya nivåer..........:crazy:

Men att ha det sådär kan ju knappast vara särskilt kul för honom heller (om han ens är medveten om det, jag vet inte?). Så, finns det något jag kan göra för att underlätta för honom?
Eller är det bara att inse att det är så han är?

Men alltså, det här låter väl inte så konstigt? Även om det för en annan kanske ter sig motsägelsefullt så är väl inte det här ovanligt alls?
 
Men alltså, det här låter väl inte så konstigt? Även om det för en annan kanske ter sig motsägelsefullt så är väl inte det här ovanligt alls?

Ovanligt, kanske inte. Men iaf vissa av dessa känns ju lite udda. Typ "stå och le" åt någon som är totalt pisst off på en och bli förbannad på en som vill hälsa? O_o
Eller så kanske det bara är jag?
 
Vad är socialt inkompetent i beteendet?

Dels gillar vissa hästar inte varandra. Dels så är olika hästar olika benägna att låta andra hästar vara inom sitt space - som är olika stort för olika individer.

Haft hästar som varit utmärkta på hästspråk och funkat fint i flock som velat döda alla hästar som kommer för nära på träning. Och de som genast fattat tycke för en annan häst på träning men inte brytt sig om resten. De som inte brytt sig ett dugg om främmande hästar tätt intill. Osv osv.
Har inte sagt nada om hur de betett sig i flock.

Sen är det mycket vi inte ser. Har en shettis hemma sen ett par veckor. Mitt hbl är en snäll sak som snällt ville hälsa när shettisen kom. Den vrålade, pep och slog. Höll på så ett tag. Nu ikväll så stod shettisen med öronen fram över boxdörren. Min tar sitt huvud över boxdörren och slickar sen öronen och hugger i luften mot den lilla. Vilket om man vet historiken är begripligt. Men gör man inte det så verkar det apart.

Så överanalysera inte. Funkar hästen fint i flock och inte försöker seriöst döda andra hästar på träning så nöj dig där.
 
Ovanligt, kanske inte. Men iaf vissa av dessa känns ju lite udda. Typ "stå och le" åt någon som är totalt pisst off på en och bli förbannad på en som vill hälsa? O_o
Eller så kanske det bara är jag?

Att inte bry sig är ett sätt att visa sig starkare/dominantare/etc för otroligt många djurslag. Kolla katter så får du se det i dess extremaste form. När en katt utmanar en annan och den utmanade katten vänder ryggen emot och sätter sig och kollar på fjärilar. Inte för den är dum i huvudet och inte fattar den snart kommer bli strimlad. Utan för att den markerar att motståndaren är så obetydlig att det inte ens är något att bry sig om. Den utmanande katten förstår det dessutom också.
 
Vad är socialt inkompetent i beteendet?

Dels gillar vissa hästar inte varandra. Dels så är olika hästar olika benägna att låta andra hästar vara inom sitt space - som är olika stort för olika individer.

Haft hästar som varit utmärkta på hästspråk och funkat fint i flock som velat döda alla hästar som kommer för nära på träning. Och de som genast fattat tycke för en annan häst på träning men inte brytt sig om resten. De som inte brytt sig ett dugg om främmande hästar tätt intill. Osv osv.
Har inte sagt nada om hur de betett sig i flock.

Sen är det mycket vi inte ser. Har en shettis hemma sen ett par veckor. Mitt hbl är en snäll sak som snällt ville hälsa när shettisen kom. Den vrålade, pep och slog. Höll på så ett tag. Nu ikväll så stod shettisen med öronen fram över boxdörren. Min tar sitt huvud över boxdörren och slickar sen öronen och hugger i luften mot den lilla. Vilket om man vet historiken är begripligt. Men gör man inte det så verkar det apart.

Så överanalysera inte. Funkar hästen fint i flock och inte försöker seriöst döda andra hästar på träning så nöj dig där.

Problemet är att han inte funkar i flock. Alls....:down:
Döda gör han absolut inte, och mig veterligen har han aldrig sparkat en annan häst heller. Däremot äter han upp deras mat, biter sönder deras täcken och hugger i luften.... Måste vara en jättetrevlig typ att umgås med, om man frågar de :cool:
 
Problemet är att han inte funkar i flock. Alls....:down:
Döda gör han absolut inte, och mig veterligen har han aldrig sparkat en annan häst heller. Däremot äter han upp deras mat, biter sönder deras täcken och hugger i luften.... Måste vara en jättetrevlig typ att umgås med, om man frågar de :cool:

Tja är det lek eller allvar? Om de andra inte uppskattade det skulle du mest troligt få skador hela tiden.

Så. Bråkar han? Blir han bråkad med?
 
Tja är det lek eller allvar? Om de andra inte uppskattade det skulle du mest troligt få skador hela tiden.

Så. Bråkar han? Blir han bråkad med?

Skulle gissa allvar...Han blev sparkad rätt illa i våras, och sedan dess har han fått gå ensam. Dessförinnan har han inte blivit sparkad, däremot blivit både perforerad och fått grimmor/täcken perforerade. Jag skulle säga att han både har bråkat och blivit bråkad med, men det är alltid han som börjat som jag förstått det.
 
Nej han är inte ranghög. Han kan bara inte hästspråk och bråkar därför med andra för att han inte förstår och andra blir irriterade på honom för att han inte lyssnar.

Hästars personkemi är olika precis som alla andra däggdjurs. Vissa gillar varandra och andra inte men någon man får stå och vråla på, som ständigt bråkar gillar ingen utan då blir hen bortkörd.

I en hästflock umgås en häst främst med en kompis. De är kompisar för att de helt enkelt gillar varandra. Sedan har flockens medlemmar olika uppgifter för att flocken ska fungera. En är bra på att hitta foder och vatten, en är spejare som håller utkik för faror osv. Vem övriga hästar följer beror inte på rang utan vad som är aktuellt just då. Skulle den räddhågsne hästen vara spejare och flocken hade lyssnat på henom så hade flocken flytt för allt hela tiden, det kan inte en hästflock överleva, det tar för mycket onödig energi, de får inte tid att äta och när det väl är på allvar är krafterna slut. En bra spejare varnar för verkliga faror och då ger sig hela hästflocken av på en gång och överlever. Samma häst som är en räddhågsen och därmed en dålig spejare kan vara bra på att hitta foder och vatten och i det läget lyssnar övriga för de vet att hen är bra på sin uppgift. Den hästen behöver inte säga två gånger att vi går häråt, här finns det vatten.
En hästflock har inte en ledare som alla följer blint utan det finns ett samspel, en dynamik som gör att flocken överlever och mår väl.

Att tänka som du gör att han bråkar och därför är ranghög blir helt enkelt fel. Hästar är inte som människor som följer av rädsla för våld och repressalier. En häst följer den som ger störst chans för överlevnad och en häst som ständigt bråkar och inte lyssnar ger inte störst chans för överlevnad, snarare lägst chans. Därför blir en sådan häst bortkörd men får komma tillbaka till flocken när/om hen sköter sig.

Tyvärr är hästspråk inget som en människa kan lära en häst. En människa är alldeles för dålig på att läsa hästar och tolkar ofta fel. Vi människor är helt enkelt för okänsliga för de små små signalerna hästar ger.

Dina exempel ovan är tydliga exempel på hur fel människor tolkar hästar många gånger. Det är inga exempel på dålig social kompetens utan på just det faktum att hästar gillar varandra mer eller mindre. Att han blev rädd när en flock kom rusande ser jag inte som konstigt alls. Hur ska han veta om han ska fly med dem eller fly ifrån dem för att de utgör faran? Att han är så dålig på hästspråk och därmed inte kan tolka dem gör att han varken vet ut eller in. Hur hade du själv reagerat om en flock människor kom rusande mot dig vrålandes på ett språk du inte förstod?

Att stjäla mat har inte heller något med rang att göra utan han gör bara vad han kan för att överleva och eftersom han inte kan hästspråk så blir han bortkörd också är karusellen igång.
 
Nej han är inte ranghög. Han kan bara inte hästspråk och bråkar därför med andra för att han inte förstår och andra blir irriterade på honom för att han inte lyssnar.

Hästars personkemi är olika precis som alla andra däggdjurs. Vissa gillar varandra och andra inte men någon man får stå och vråla på, som ständigt bråkar gillar ingen utan då blir hen bortkörd.

I en hästflock umgås en häst främst med en kompis. De är kompisar för att de helt enkelt gillar varandra. Sedan har flockens medlemmar olika uppgifter för att flocken ska fungera. En är bra på att hitta foder och vatten, en är spejare som håller utkik för faror osv. Vem övriga hästar följer beror inte på rang utan vad som är aktuellt just då. Skulle den räddhågsne hästen vara spejare och flocken hade lyssnat på henom så hade flocken flytt för allt hela tiden, det kan inte en hästflock överleva, det tar för mycket onödig energi, de får inte tid att äta och när det väl är på allvar är krafterna slut. En bra spejare varnar för verkliga faror och då ger sig hela hästflocken av på en gång och överlever. Samma häst som är en räddhågsen och därmed en dålig spejare kan vara bra på att hitta foder och vatten och i det läget lyssnar övriga för de vet att hen är bra på sin uppgift. Den hästen behöver inte säga två gånger att vi går häråt, här finns det vatten.
En hästflock har inte en ledare som alla följer blint utan det finns ett samspel, en dynamik som gör att flocken överlever och mår väl.

Att tänka som du gör att han bråkar och därför är ranghög blir helt enkelt fel. Hästar är inte som människor som följer av rädsla för våld och repressalier. En häst följer den som ger störst chans för överlevnad och en häst som ständigt bråkar och inte lyssnar ger inte störst chans för överlevnad, snarare lägst chans. Därför blir en sådan häst bortkörd men får komma tillbaka till flocken när/om hen sköter sig.

Tyvärr är hästspråk inget som en människa kan lära en häst. En människa är alldeles för dålig på att läsa hästar och tolkar ofta fel. Vi människor är helt enkelt för okänsliga för de små små signalerna hästar ger.

Dina exempel ovan är tydliga exempel på hur fel människor tolkar hästar många gånger. Det är inga exempel på dålig social kompetens utan på just det faktum att hästar gillar varandra mer eller mindre. Att han blev rädd när en flock kom rusande ser jag inte som konstigt alls. Hur ska han veta om han ska fly med dem eller fly ifrån dem för att de utgör faran? Att han är så dålig på hästspråk och därmed inte kan tolka dem gör att han varken vet ut eller in. Hur hade du själv reagerat om en flock människor kom rusande mot dig vrålandes på ett språk du inte förstod?

Att stjäla mat har inte heller något med rang att göra utan han gör bara vad han kan för att överleva och eftersom han inte kan hästspråk så blir han bortkörd också är karusellen igång.

Jätteintressant analys! :up:

Då han mig veterligen är kastrerad rätt sent (3.5 år) trodde jag att åtminstone halva förklaringen var att han var "hingstig"/"dominant" och ranghög. Men så kanske uppenbarligen inte är fallet?
Utan det bara är så enkelt som att han inte kan hästspråket, och därför blir han förbannad på de/de blir förbannade på honom tillbaka.
Intressant att veta!
 
Jätteintressant analys! :up:

Då han mig veterligen är kastrerad rätt sent (3.5 år) trodde jag att åtminstone halva förklaringen var att han var "hingstig"/"dominant" och ranghög. Men så kanske uppenbarligen inte är fallet?
Utan det bara är så enkelt som att han inte kan hästspråket, och därför blir han förbannad på de/de blir förbannade på honom tillbaka.
Intressant att veta!

Eller så bryr han sig inte. Det finns mer än en häst som kan hästspråk men också vet att de flesta hästar är vänliga och toleranta. Och därför hela tiden ligger och småprovocerar. Sådana brukar kamma sig och lyssna bättre när de mött en häst som säger till ordentligt. Min valack kunde mopsa för han visste han kunde. Sen fick han en ny kompis. Efter att ha blivit jagad konstant om han inte stod still i ett hörn och fått stå där en halv dag bytte han approach. Han är suverän på hästspråk, och funkar med alla hästar numera. Men han behövde bankas lite vett i av en annan häst.

Han är dock hingstig i meningen att han betäcker/klättrar när ston brunstar. Utom mitt halvblodssto. Hon vinklar örat åt honom och han hissar in apparaten upp till njurtrakten och går och betar. Helt enkelt för han försökt på henne, inte lyssnat på vänligt tillsägelse och blivit REJÄLT åthutad av henne. Hårt. Sen lärde han sig snabbt att det var bäst att lyssna på surtanter.

En hingst är något av det vettigaste som finns på att läsa andra hästar. Så fult beteende kan inte skyllas på hingstighet.

Så din kan vara i fel flock, ingen som säger ifrån ordentligt. Eller bara lärt sig att strunta i de små signaler han uppfattar. Eller så är han dålig på hästspråk. Hur är han uppväxt?
 
Jag tror som @Alexandra_W att det kan finnas orsak i uppväxten om han är dålig på att läsa av andra hästar. "Trädgårdsuppfödning" med bara mamma? Gått mycket ensam utan andra hästar när han var liten/yngre?
 
Eller så bryr han sig inte. Det finns mer än en häst som kan hästspråk men också vet att de flesta hästar är vänliga och toleranta. Och därför hela tiden ligger och småprovocerar. Sådana brukar kamma sig och lyssna bättre när de mött en häst som säger till ordentligt. Min valack kunde mopsa för han visste han kunde. Sen fick han en ny kompis. Efter att ha blivit jagad konstant om han inte stod still i ett hörn och fått stå där en halv dag bytte han approach. Han är suverän på hästspråk, och funkar med alla hästar numera. Men han behövde bankas lite vett i av en annan häst.

Han är dock hingstig i meningen att han betäcker/klättrar när ston brunstar. Utom mitt halvblodssto. Hon vinklar örat åt honom och han hissar in apparaten upp till njurtrakten och går och betar. Helt enkelt för han försökt på henne, inte lyssnat på vänligt tillsägelse och blivit REJÄLT åthutad av henne. Hårt. Sen lärde han sig snabbt att det var bäst att lyssna på surtanter.

En hingst är något av det vettigaste som finns på att läsa andra hästar. Så fult beteende kan inte skyllas på hingstighet.

Så din kan vara i fel flock, ingen som säger ifrån ordentligt. Eller bara lärt sig att strunta i de små signaler han uppfattar. Eller så är han dålig på hästspråk. Hur är han uppväxt?

Intressant! :up:
Fram tills att han var 4 år så gick han mig veterligen med andra unghästar (hingstar/valacker) i en stor flock (på lösdrift?). Från att han var 4-11 år vet jag inte riktigt, men tror att han kan ha gått med någon annan/i hage själv bredvid andra hästar. Från 11-15 år gick han i olika flockkonstellationer med 4-15 andra hästar, vilket väl rätt ofta gick "sådär", milt uttryckt. Sedan efter att han blev rätt så rejält sparkad i våras så har han fått gå själv, vilket funkat väldigt bra. :up:
 
Jag tror som @Alexandra_W att det kan finnas orsak i uppväxten om han är dålig på att läsa av andra hästar. "Trädgårdsuppfödning" med bara mamma? Gått mycket ensam utan andra hästar när han var liten/yngre?

Det tror jag däremot inte riktigt på. När han var riktigt liten, vi pratar typ 1-3 månader, vet jag att han gick runt som "trädgårdsprydnad" med sin mamma en del. Det har jag t.om. på kort :laugh:
Men hans mamma såldes till en annan del av landet när han var 8 månader gammal, och som jag förstått gick han, från den hösten tills han var 4 år gammal, med andra unga hingstar. Så iaf i mina ögon låter det som en tämligen normal uppväxt. :up:
 
Det tror jag däremot inte riktigt på. När han var riktigt liten, vi pratar typ 1-3 månader, vet jag att han gick runt som "trädgårdsprydnad" med sin mamma en del. Det har jag t.om. på kort :laugh:
Men hans mamma såldes till en annan del av landet när han var 8 månader gammal, och som jag förstått gick han, från den hösten tills han var 4 år gammal, med andra unga hingstar. Så iaf i mina ögon låter det som en tämligen normal uppväxt. :up:

Mja, fast om de varit endast unghingstar och ingen vuxen som "uppfostrat" dom, så kan du ha svaret där....
 

Liknande trådar

Hästhantering Jag blir inte riktigt klok på fyraåringen härhemma. Tar gärna emot tankar och åsikter. Jag har haft honom sedan han var ettåring, och...
15 16 17
Svar
335
· Visningar
43 916
Senast: Efwa
·
Hästvård Jag har en halvblodsvalack på 13 år som jag har haft i drygt tre år. Men känner att något med honom inte stämmer. Han har lite...
Svar
9
· Visningar
2 672
Senast: Noak
·
Hästhantering Jag är både ledsen och förbryllad just nu :confused: Låångt för att förklara bakgrund men tacksam om någon orkar läsa! I stallet...
2 3
Svar
48
· Visningar
7 878
Senast: Alexandra_W
·
Hästhantering Jag behöver lite råd. Jag har ett fyraårigt halvblodssto här hemma och hon brukar vara trevlig och lätt mot alla hästar. Jag har även en...
Svar
2
· Visningar
962
Senast: iNHALE
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp