Sätt upp hus, lägg ut en mjuk filt mm och lägg ut små godbitar av mat som de kan få leta. Våra tycker om att leta mat i filt (dvs de kryper in i filten så de har skydd i den).
Vi flyttade med huset, de satt i det och vågade inte röra sig än mindre äta..
Ja, ju mer de får chansen så.
Jag vet hur det känns! Var i upplösningstillstånd när Xíexie skulle kastreras, men allting gick jättebra förutom en mindre infektion när de inre stygnen resorberades. Det viktigaste är vilken metod de sövs med och att de kommer igång att äta
De söver på gas har jag för mig, har fullt förtroende för dom men saker och ting kan ju hända ändå. Kommer vara tacksam när jag får hämta henne.
Ja, fy för den väntan det tar innan man vet att de är okej!
Helt underbara! Var kommer de ifrån? Pew på rex är så fint!En liten bild från gårdagens äventyr.
) och jag själv fick mina första marsvin som jag tog hand om helt själv när jag var i hennes ålder så tycker jag att det är lite läskigt när hon ska hålla på och lyft i och ur bur osv så nu kan hon (och jag! ) bara krypa ner i buren alt öppna upp delar av hagen så kan man gosa eller gå på tur! Så sjukt dåligt samvete... Men from imorgon verkar det som att tidspress och liknande lägger sig. Samtidigt har jag blivit sugen/funderat en del på att skaffa en kastrat till mina tanter. I perioder är dom riktiga kärringar emot varandra... Inte att den ena är mer hakkyckling än den andra, dom är lika griniga på varandra.. och jag får för mig att en hanne ev kanske kan styra upp dom? Någon med erfarenheter? Pga blödning i uppvaket fick han sövas ner igen men tack och lov klarade han det fint!
Hon hade lite ont på lördagen men var sitt vanliga jag på söndagen så jag hoppas att där inte finns fler stenarJag är nöjd med helgens utställning
Fast det var en traumatisk början. När jag närmare mig Stockholm var det något av marsvinen som började skrika. Trodde att någon fastnat med tänderna i lufthålen på transporten men när jag kom fram och öppnade buren så var Xíexies bur full av blod och hon hade fullt av blod i underlivet. Troligen har hon kissat ut en urinsten så nu har vi tid för röntgen och urinodling på onsdag. Men hjälp vilken panik att öppna buren! Hon kissade rosa ett par gånger men kissade sedan normalt så allt tyder på en sten och eftersom hon är kastrerad så kan det inte vara livmodern. Hon lyckades trots detta ta en tredjeplacering på söndagen
Var på Mälaren smådjursklinikRoslagstull söver på injektionsnarkos som är fullt reversibel, de kör en cocktail.
Mitt marsvin sövde vi på gas (sederad innan) och det gick bra
. De körde med sevofluran såg jag på kvittot. Tacksam att fröken är försäkrad då det ju inte var en normalkastration utan kastration pga äggstockscystor.Var på Mälaren smådjursklinik
Hon mår ok, var alldeles stel av skräck där men så fort hon kom innanför dörren hos mamma (de bor hos henne) och hörde mammas röst blev hon sig själv igen och åt massor i buren. Det värsta för henne just nu är inte att bo i egen bur, det är att inte få springa på golvet och i och ur buren som hon vill.
