Hur gör man för att sortera bland de olika lärorna?
) medan ju mer specialsöksfokus desto bättre chanser att hundarnas arbete håller lite bättre kvalitet. Ingen garanti dock, såklart! Vad bra, jag har nämligen tänkt anmäla mig till en spec.sökshelg om ett par månader.Det är inte det lättaste, men ju mer nw-fokus desto slarvigare (tycker jag
Men titta efter kurser/instruktörer som inte fokuserar på fart, har med grundlig betingning, sökmönster och lägger upp träningen för långsiktiga resultat.
Det är inte det lättaste, men ju mer nw-fokus desto slarvigare (tycker jag
Men titta efter kurser/instruktörer som inte fokuserar på fart, har med grundlig betingning, sökmönster och lägger upp träningen för långsiktiga resultat.
Lite av varje för min del. Jag trodde innan att specialsök var det arbetande hundar eller tjänstehundar gjorde och nosework var sporten...Har jag rett upp något eller bara grumlat allt värre?
Jag som gått specialsöksutbildning i ett år med Boss, får klåda av tempot/slarvandet/de enkla dofterna som NW ägnar sig åt. När hundnäsan är så fantastisk och hundarna så smarta, varför vill man förvandla nosarbete till nån slags "agility"? För det är typ den nivån av aktivitetsförväntan jag sett på NW-ekipage...
- att dofterna är tragiska. Att inte ålder och/eller koncentration åtminstone är en del av stegringen, när de stinker så förbannat...) )Jag har som sagt tänkt anmäla mig på kurs (skickat iväg ett mail, får se vad de svarar).
Men om man vill läsa mer om det på nätet, vad ska man söka på/ vilka sidor?
(Tänkte först, finns jättemycket NW i krokarna här, så nära och bra! Nu är kurser med spec.sök jag vill gå, en timme bort istället.
Utanför Landskrona, mot Malmö/ Lund. Så om du (någon annan) har tips så får ni gärna hojta här eller PM'a!Åh, jag vet faktiskt inte av några bra internetresurser tyvärr. Men kanske någon annan kan tipsa?
Och nw behöver inte alls vara dåligt som sagt! Ungefär var håller du till, du kanske kan få tips på instruktörer i ditt område som är duktiga oavsett vad de kallar sig?
Specialsök är nu två saker, bara för att krångla till det!
Först och främst är det helt enkelt det övergripande begreppet för sök av specifika dofter (och/eller koncentrationer), så nw är en liten del av specialsök. Sedan är det också alltmer en egen sport, typ nw men med andra regler... Men i sammanhanget är alltså polisens och militärens metoder (som mig veterligt inte heller är enhetliga alls) också specialsök.
Men generellt kan man säga att instruktörer som sysslar med specialsök är inriktade mot en typ av träning som fungerar för arbetande hundar, även om de tränar sällskapshundar ibland (eller alltid), medan de som sysslar med nw är inriktade på sporten. Det finns väldigt, väldigt duktiga nw-instruktörer med! Men sporten kom ju hit från USA, och de träningsmetoder du ratat är sannolikt liknande vad många instruktörer här fått lära sig. Och jag tycker det blir snett från början och sen kroknar det bara alltmer så att säga...
Sporten specialsök (jag skulle önska att det hette något annat för att vara helt ärlig...) liknar nw men har andra banor och framförallt andra kriterier. Sökarbete premieras, inte fart. Den är ännu inte officiell och reglerna är alltså inte spikade, men överlag tycker jag förslaget är starkt att föredra över nws. Flängandet och gissandet är om inte eliminerat så i alla fall mycket mindre sannolikt, medan det i nw snarare är inbyggt i vad som ofta lärs ut.
Har jag rett upp något eller bara grumlat allt värre?
Och sen tycker jag - och jag vet att vi haft den här diskussionen förr och är för överens för att jag ska dra upp det ett varv till men jag tycker ju saker så då måste jag säga det också!
(I specialsök är det åtminstone upp till 10h, alltid något.
Tack! Jag tror jag forstar ... och haller med.
Det som gjorde NW sa hopplost var nog mest av allt dalig forstaelse for mycket hart "driven" hundar. Mina rottisar ar WAY over allt annat i mat motiverade. Allt jag belonar med mat (allt fran torrfoder till gronkal) blir de super hyper over sa jag hade problemet att sakta ner och fa dem att anvanda hjarnan ibland. Nu ar det attityden hos "riktiga" arbetande polis och militarhundar sa dar blev tranarna lyriska over hur "enkla" de var att jobba med.
Mina ar fruktansvart intensa, och pa grund av deras intensitet anvander jag oftast koppel i NW sok sa jag kan sakta ner dem (de behover bara kanna kopplet, inget drag eller slit) eller sa styr jag dom ganska hart verbalt.
Jag tranar ofta med mycket langa liggtider och mycket lite doft, eller med valdigt mycket doft i sma utrymmen ... precis som polis och militar gor. Personligen tycker jag att tavla kan val vara kul, men det jag tycker allra mest om ar att se hundarna jobba sig igenom problem och hur fantastiska de ar pa att "problem solve". Dessutom gor det ju inte att de blir samre pa sporten.
Och har ar en bild da min Princess Diva demonstrerar hur vansinnigt gott det ar med gronkal och hur garna hon jobbar for det som mal.
) och jag har läst båda (såklart). De illustrerar just det här väldigt väl! Den ena fick mig att sitta och ruska på huvudet sida upp och sida ner och (ganska upprört) muttra om vad de egentligen tränat för hundar eftersom det mesta är helt omöjligt att komma rätt med om man har en hund med vilja och driv, medan den andra grundligt och pedagogiskt lägger upp övningar så att det ska bli rätt från början och eventuella urspårningar ändå går åt rätt håll...Du har PMUtanför Landskrona, mot Malmö/ Lund. Så om du (någon annan) har tips så får ni gärna hojta här eller PM'a!
@Monstermom : Jag har precis köpt en bok som heter Nosework av Nylund & Lindhe och håller nu tummarna för att det är den andra du skriver om, den som är grundlig och pedagogisk.... själv är jag vare sig det ena eller det andra, så jag tror jag kan behöva lite hjälp på traven med det inför kursen vi anmält oss till. (Jag vet inte om hunden är grundlig och pedagogisk heller, men hon är terrier så hon är i alla fall ihärdig!Ja, det kan nog stämma att både i noseworkens ursprung och hos många instruktörer i sporten så har man inte riktigt takhöjd för hundar med lite egen sprutt så att säga. Det finns två böcker på svenska som har titeln Nosework (inte alls förvirrande
)
