Om man väljer att bo på landet, skjuts?

[nyfikenienstrut]

Ett av mina barn (iofs är det barnet ung vuxen med numera eget körkort) har en kompis som ibland är hos oss. Denna kompis bor lantligt utan möjligt att åka buss till/från oss. Kompisen har inte eget körkort ännu.

De har känt varandra i många år och det är inte speciellt ofta kompisens föräldrar skjutsar både hit och hem. Ofta får vi skjutsa hem, ibland både hämta och lämna.

Häromkvällen blev kompisen hitskjutsad, men hämtad skulle hen inte bli. Nu var i och för sig alla med körkort körbara hemma hos oss, så vi fick skjutsa hem.

Är jag dum som tycker att det i första hand är föräldrarna som ska skjutsa kompisen? Hur tänker ni andra som har äldre barn och bor på landet?

 

[trazel]

Självklart både skjutsar och hämtar man sitt barn, oavsett ålder och var det är. Att någon annan ska skjutsa mitt barn är helt befängt i mina ögon.

 

[TinyWiny]

Jag har alltid kört mina barn både dit de ska och hämtat dem sedan. Man får ju vara medveten om att när man tar beslutet om att bosätta sig på landet då får man självklart skjutsa. Bor man på landet så får man lägga ganska mycket pengar varje månad på att köra sina barn. Så är det bara. Är man inte villig att göra det så ska man nog inte bo på landet heller. Det blir ju synd om barnen om de aldrig kan ta sig någonstans och det är ju verkligen inte meningen att någon annan ska köra ens barn. Det har väl hänt någon enstaka gång att mina barn har fått skjuts hem men de gångerna har varit lätträknade och då har det varit för att kompisens familj ändå ska åka häråt och då tycker jag att det är okej men inte annars. Däremot har det varit vanligt att jag har fått hämta och köra hem kompisar som bor i stan eftersom deras föräldrar aldrig har tid, jobbar, har druckit alkohol eller tycker att det är så långt att köra. (För det är ju inte lika långt för oss...)

 

[Korven]

Och dessutom ensamstående mamma så man har ju inget annat för sig

 

[TinyWiny]

Och dessutom ensamstående mamma så man har ju inget annat för sig

Nej precis! Absolut inte! Jag är ju dessutom sjuk men visst kunde jag köra jämt

Visst ställer jag alltid upp för mina barn så mycket jag bara kan men priset togs när min son och hans flickvän hade lyckats med bedriften att bilen hade blivit inlåst i parkeringshuset när de var på bio. Han ringer då självklart mamma (vem annars liksom? Hans pappa som aldrig ställer upp fanns ju inte i tanken.) och frågar om jag kan hämta. Jag kunde på den tiden visserligen fortfarande köra bil men att köra de fem milen klarade jag inte längre av Jag gick upp till min dotter som övningskörde och förklarade situationen för henne och frågade om hon kunde tänka sig att övningsköra dit. Självklart ställde hon upp på sin bror
Men så började jag tänka och ringde upp min son och sa att jag betalar taxi hem för dem eller upplåsningen av parkeringshuset istället för jag hade inte samvete att be hans syster för hon skulle ju upp kl 6 för hon skulle ju till skolan och vi skulle ju inte vara hemma igen förrän tidigast halv två.
Jag tog ju förgivet att sonens flickväns föräldrar inte var hemma eftersom de inte kunde hämta men sonen sa då att hennes mamma ville inte köra så långt ensam Människan är alltså fullt frisk men hon ville inte så då tyckte hon att jag som faktiskt är svårt sjuk skulle hämta dem istället Hur tänkte hon där? Grejen var dessutom att de bodde hos flickvännen under den tidsperioden eftersom flickvännen fortfarande gick på gymnasiet så ville inte hennes föräldrar att hon skulle flytta hemifrån så min son bodde helt enkelt där istället för isär ville de inte vara. Jag skulle alltså först köra fem mil för att hämta dem, visserligen kunde sonen köra därifrån men sedan skulle jag köra de två milen ifrån flickvännen och hem Jag som max klarade av att köra en mil då...
I vilket fall så sa sonen att jag inte fick betala taxi eller upplåsning utan det gjorde han självklart själv. Han tjänade ju trots allt mer än mig som är förtidspensionär.
Jag går och lägger mig och gråter för jag känner mig så värdelös för att jag inte längre kan ställa upp på mina barn på det sättet jag vill men så tänker jag på att flickvännens mamma inte ville... Hur kan man ens tänka så?

 

[Kiwifrukt]

Jag är uppväxt på landet, och tog visserligen körkort tidigt (idag har två av mina tre syskon körkort, den tredje är inte arton än), men eftersom jag hade hästarna på en mils avstånd med usla bussförbindelser så fick mina föräldrar köra en hel del. Ändå försökte jag parera så jag åkte skolbussen till stallet, hoppade av och sen åkte hem med någon av mina föräldrar när de kom från jobbet och alltså ändå körde förbi. För mig är det en självklarhet att det är föräldrarna som ska köra sitt barn, man kan inte lämpa över det på en kompis eller kompisens föräldrar.

 

[Snurrfian]

En del föräldrar tror att man älskar att bo i bilen... En förälder tyckte att jag hämtade min äldsta för tidigt, hon fick gärna vara kvar längre hos kompisen i stan, jag förklarade att jag hade varit i stan för att den yngsta hade haft träning, vi hade handlar och nu skulle vi hem och jag tänker inte åka in och vända en gång till bara för att dottern fick vara kvar en timme till...
Men de flesta av barnens kompisar bor även de på landet så vi dealar rätt ofta, ska man ändå åt det hållet kompisen bor så talar man om det och skjutsar hem kompisen och samma sak åt andra hållet. Jag förväntar mig aldrig att någon ska skjutsa mina barn någonstans men jag blir väldigt glad och tacksam när någon gör det.

 

[Alexandra_W]

Jag är uppväxt på landet. Jag fick en del skjuts men fick oftast lösa det själv, helt enkelt cykla eller ta bussen (och gå 3-5 km från bussen). Ville jag göra något där det inte funkade med buss fick jag ibland skjuts och ibland inte. Handlade det om att man flera stycken skulle göra något brukade föräldrarna turas om att skjutsa/hämta, eller så kunde man muta någons större syskon att köra mot betalning

Däremot skulle det ALDRIG hänt att mina föräldrar utan att det var överenskommet hade skjutsat mig någonstans och räknat med att den andra föräldern skulle skjutsa hem igen - aldrig.

Mina kompisar hade det ungefär likadant, dvs det fanns INTE någon grundtanke när vi var i tonåren att bara för föräldrarna valt att bosätta sig på landet så var det föräldrarnas skyldighet att skjutsa. Utan ungarna fick gå/cykla/ta bussen/lösa det. Däremot kollades det alltid upp hur det var tänkt att lösas, dvs ställdes frågan "hur kommer du hem/var tänker du sova?".
Men det fanns noll curling angående skjuts så det konceptet är ovant/okänt för mig. Men som sagt trots det så aldrig skjutsa ena hållet och kallt räkna med att någon annan skjutsade åt andra hållet.

 

[DarkInNight]

@TinyWiny
"Människan är alltså fullt frisk men hon ville inte så då tyckte hon att jag som faktiskt är svårt sjuk skulle hämta dem istället Hur tänkte hon där? "

Jag tänker att ibland kan det finnas osynliga problem som man inte gärna pratar om.
Kanske ångestproblematik som gör att ensamkörning i mörker är något helt otänkbart att genomföra .. . Eller tidigare varit med om bilkrock i mörker... Eller synproblem... Eller...

 

[TinyWiny]

@TinyWiny
"Människan är alltså fullt frisk men hon ville inte så då tyckte hon att jag som faktiskt är svårt sjuk skulle hämta dem istället Hur tänkte hon där? "

Jag tänker att ibland kan det finnas osynliga problem som man inte gärna pratar om.
Kanske ångestproblematik som gör att ensamkörning i mörker är något helt otänkbart att genomföra .. . Eller tidigare varit med om bilkrock i mörker... Eller synproblem... Eller...

I det här fallet så finns det inget sådant. De har varit ihop såpass länge och vi har pratat om det flera gånger men det är bara så att hon inte vill. Det är helt enkelt så att hon tycker om att bli omhändertagen.

 

[Björk]

Ett av mina barn (iofs är det barnet ung vuxen med numera eget körkort) har en kompis som ibland är hos oss. Denna kompis bor lantligt utan möjligt att åka buss till/från oss. Kompisen har inte eget körkort ännu.

De har känt varandra i många år och det är inte speciellt ofta kompisens föräldrar skjutsar både hit och hem. Ofta får vi skjutsa hem, ibland både hämta och lämna.

Häromkvällen blev kompisen hitskjutsad, men hämtad skulle hen inte bli. Nu var i och för sig alla med körkort körbara hemma hos oss, så vi fick skjutsa hem.

Är jag dum som tycker att det i första hand är föräldrarna som ska skjutsa kompisen? Hur tänker ni andra som har äldre barn och bor på landet?

Jag kan tycka att grundprincipen är att föräldrar skjutsar sina barn själva ELLER talar med de andra föräldrarna om en lösning. Vi bor på landet och jag räknar med att skjutsa fler barn till och från oss i framtiden än att de föräldrarna ska skjutsa sina barn ut eller hem från oss. Det är ju liksom vi som valt att bo lite mer "avlägset" och om det blir så att våra barn inte kan få med sig kompisar hem på grund av att barnens föräldrar inte kan/vill skjutsa så kommer jag nog att köra andras barn. För att våra barn ska få nöjet att ha med kompisar hem helt enkelt. ¨

Jag vet inte om jag förstår rätt, men ditt barn har alltså körkort? och det var det barnets kompis som fick skjuts hem till er?

I det här specifika fallet handlar det ju däremot om 18åringar eller äldre. Om det nu är så att ditt barn har körkort och kompisen får skjuts till er av sina föräldrar så kan jag inte tycka det är ett dugg konstigt att ditt (vuxna) barn faktiskt kan köra hem kompisen på egen hand. Eller? Kan inte dessa unga vuxna själva ta ansvaret för att ordna kring hur de ska ta sig till och från varandra? Fråga sina föräldrar om skjuts; alternativt fråga föräldrar om att få låna bil och eventuellt betala bensin?

 

[DarkInNight]

@TinyWiny
Sorgligt!

 

[nyfikenienstrut]

Jag vet inte om jag förstår rätt, men ditt barn har alltså körkort? och det var det barnets kompis som fick skjuts hem till er?

I det här specifika fallet handlar det ju däremot om 18åringar eller äldre. Om det nu är så att ditt barn har körkort och kompisen får skjuts till er av sina föräldrar så kan jag inte tycka det är ett dugg konstigt att ditt (vuxna) barn faktiskt kan köra hem kompisen på egen hand. Eller? Kan inte dessa unga vuxna själva ta ansvaret för att ordna kring hur de ska ta sig till och från varandra? Fråga sina föräldrar om skjuts; alternativt fråga föräldrar om att få låna bil och eventuellt betala bensin?

Kompisen har inte fyllt 18... Sedan har de känt varandra i många år, så skjutsandet har ju pågått i xx år, även då de var yngre.

Jag undrade mest hur andra tänker, vi har ju skjutsat (och skjutsar fortfarande) våra barn om det behövs.

 

[Mammas]

Ett av mina barn (iofs är det barnet ung vuxen med numera eget körkort) har en kompis som ibland är hos oss. Denna kompis bor lantligt utan möjligt att åka buss till/från oss. Kompisen har inte eget körkort ännu.

De har känt varandra i många år och det är inte speciellt ofta kompisens föräldrar skjutsar både hit och hem. Ofta får vi skjutsa hem, ibland både hämta och lämna.

Häromkvällen blev kompisen hitskjutsad, men hämtad skulle hen inte bli. Nu var i och för sig alla med körkort körbara hemma hos oss, så vi fick skjutsa hem.

Är jag dum som tycker att det i första hand är föräldrarna som ska skjutsa kompisen? Hur tänker ni andra som har äldre barn och bor på landet?

Finns det inte möjlighet eller är det krångligt att ta sig? När jag var i sjuttonårsåldern var jag tvungen att åka från landet utanför stan till landet på andra sidan av stan till min kille, det var +3 h enkel väg. Och även om mina föräldrar bosatt sig långt ut låg det på mig att ta mig eller sova över om jag skulle göra något sent, och jag ser inga problem med det upplägget. Nu löste jag det i och för sig genom att inte alltid vara hemma jättemycket, men så gott som alla mina vänner åkte också kommunalt/sov över/fixade stjuts av vänner om de skulle göra saker så att bussarna slutat gå. Och gick bussarna var det 1,5 h kommunalt till city (bortsett från i rusning med snabbussar, då var det bara drygt en timme!), och det var inga konstigheter.

Är väl en annan grej om det inte går att ta sig öht hemifrån, men då måste ju föräldrar ändå stjutsa till närmaste förbindelse för skola osv alternativt lösa det med cykel/moppe till närmaste förbindelse, eller vara lite mer godkännande med att sova över och liknande?

Edit - Blev lite otydlig kände jag. För att svara på frågan, jag som bott avigt till har för det mesta löst transporter/övernattning själv, liknande har gällt de flesta av mina vänner i samma sits.

 

[TinyWiny]

@TinyWiny
Sorgligt!

Ja visst är det.

 

[Sol]

Jag vet inte om jag förstår rätt, men ditt barn har alltså körkort? och det var det barnets kompis som fick skjuts hem till er?

I det här specifika fallet handlar det ju däremot om 18åringar eller äldre. Om det nu är så att ditt barn har körkort och kompisen får skjuts till er av sina föräldrar så kan jag inte tycka det är ett dugg konstigt att ditt (vuxna) barn faktiskt kan köra hem kompisen på egen hand. Eller? Kan inte dessa unga vuxna själva ta ansvaret för att ordna kring hur de ska ta sig till och från varandra? Fråga sina föräldrar om skjuts; alternativt fråga föräldrar om att få låna bil och eventuellt betala bensin?

Det här håller jag med om. I den situationen är det inte alls konstigt att föräldrarna inte hämtar och lämnar. Jag skulle nog utgå ifrån att man främst försöker lösa det så att kompisen med körkort kan iaf köra hem.

Vi har alltid bott lantligt när jag var barn och jag fick ta buss eller cykla. Det var de första alternativen, sedan ställde mamma självklart upp och hämtade eller lämnade om det inte fanns möjlighet till något av alternativen. Sedan så hon till att jag kunde flytta hemifrån ganska tidigt eftersom det blev svårt med det sociala livet ju fler busslinjer som drogs in. Till slut gick här inga bussar alls på helgerna.

 

[Inte_Ung]

Jag tänker att ibland kan det finnas osynliga problem som man inte gärna pratar om.
Kanske ångestproblematik som gör att ensamkörning i mörker är något helt otänkbart att genomföra .. . Eller tidigare varit med om bilkrock i mörker... Eller synproblem... Eller...

Ofta så är det ekonomiska problem.
Som man skäms för och försöker att dölja till varje pris.

 

[TinyWiny]

Ofta så är det ekonomiska problem.
Som man skäms för och försöker att dölja till varje pris.

Det var det inte i det här fallet heller. Hon ville helt enkelt inte. De jobbar heltid båda två medans jag är förtidspensionär. Inte så svårt att räkna ut vem av oss som har mest pengar. Och nej de har inte en massa skulder heller.

 

[mino]

Tyvärr är det väl så att folk börjar förvänta sig att man ska fortsätta vara hjälpsam när man en gång har varit det. Och det är ju en sak att vara hjälpsam när hjälpsamheten går åt båda hållen, men går det bara åt ett håll så blir det i längden inte alls bra. Tyvärr finns det väl ingen lösning på ditt problem direkt, förutom att du inte lånar ut bilen utan låter dem klara det bäst de kan.

 

[em-pirre]

För att svara på frågan, jag som bott avigt till har för det mesta löst transporter/övernattning själv, liknande har gällt de flesta av mina vänner i samma sits.

Ja, så tycker jag också. Är man 17 kan man ju åka buss eller tåg, åka med kompis, sova över o.s.v. Inte alltid förstås, men för det mesta. Man måste planera lite bara.