Podengo portugues

Heulwen

Trådstartare
Någon med erfarenhet av denna hund? Hur skulle den generellt funka med lösa katter utomhus och lös på en tomt? En i vår familj funderar på att skaffa denna ras och vi är mycket oroliga för jakten i den då katterna springer om en hund kommer springande mot dem. Den kommer ha sällskap av en terrierblandning som redan springer som en tok på tomten.

Hur mycket träning skulle man behöva investera för att hunden inte skulle dra efter katterna/sin hundkompis? Eller är det kört? Ägaren kommer inte alltid vara med hunden utan lämna den till andra i familjen som tror på "fri uppfostran."

Vilket aktivitetsbehov har den generellt?
 
Det är små och ganska ojämna raser. Av den lilla, släthåriga registreras det in ca 60 stycken per år. Av de små sträva ca hälften så många och av övriga storlekar enstaka kullar.

Min, lille släta, har MYCKET jakt i sig, men funkar med de katter han umgås regelbundet med - han är intresserad av katter ute och då är det tummen i ögat som gäller (mest för hans skull). Han vill gärna utforska.

Min har också ett sysselsättningsbehov som är i paritet med den schäfer jag hade förut (och vi valde podd för att vi ville ha liten "mycket hund" och för att köra LC). Samtidigt är det en annan hund. Kontakt och motivation är inte gratis. På gott och ont urhund. Jag har förstått av andra podengoägare att de varierar mentalt. Min är nervig men driftstark och urrolig när man får honom med sig - en lyx att köra i agility. Jag upplever många av de andra som lite tråkiga.

Min har ett benställ som innebär att han inte kommer att hålla för agility eller LC. Han är en av åtminstone två av fem i sin kull som är opererad för patella lux (syns ingenstans i hunddata). Problemet tycks vara större än vad som syns - flera podengoägare jag har talat med, som inte är aktiva i rasklubben etc, säger att de är tveksamma pga hälsoläget samtidigt som det ska vara "en frisk hund". En tiondel av avelsdjuren är palperade (med införda resultat). Det handlar bara om trettiotalet hundar, av dem hade två anmärkning. (Min som är helt trasig - palperades dock ua av flera veterinärer innan knäna gav upp på honom).

Mina drömhundar är en frisk, lite tryggare version av min podengo och en riktigt bra schäfer-tik.

De flesta som föder upp i Sverige föder upp för utställning/sällskap. Det förekommer större avel för sällskap på de små än de stora även i utlandet - dvs sannolikt större "risk" för mycket jakt i de större varianterna. Samtidigt är det i jakten motorn sitter. De stora har också en mindre riskabel konstitution (små, lågrektangulära hundar har en högre risk för outvecklade knän, lägger du därtill att många anser att de små podengoerna ska ha lite vridna framtassar för att "gräva ut kaniner" med)

PS min är bra med andra hundar men gillar att leka
 
Tack, vad intressant! Är uppfödarna i stort medvetna/ärliga om hälsoläget? Hur visar sig nervigheten hos din?
 
Tack, vad intressant! Är uppfödarna i stort medvetna/ärliga om hälsoläget? Hur visar sig nervigheten hos din?
Han reagerar på ljud - men avreagerar ofta lika fort. Han är reserverad mot många människor, vissa är han rent rädd för. Kör lite attack and retreat. Kan vara skälig.

Tre saker dock: han är den mest extreme podd jag känner, han har haft väldigt ont och han är fortfarande ung (de mognar ofta sent i 3-4 års åldern)
 
Min kompis har två (en tik, en hane) från helt olika linjer. Jaktidioter båda två och går absolut inte att ha lösa. De skulle klippa katterna på nolltid. Svåra att träna och få lydiga.
Den ena har dessutom ungefär alla fel man kan ha rent hälsomässigt.
 
Detta är för mig en rätt okänd ras men i Söndags hade vi valpintressenter hemma som haft rasen i omgångar. Eftersom de var här för att grillas ( ;) ) så blev det mycket hundsnack även om tidigare hundar de ägt.
Deras hade aldrig gått att haft lösa öht vilket de upplevt som trist och jobbigt. Katt hade de skaffat efter sin sista Pudengo.
 
Jag tittade på Podengo men valde bort dem pga att så många verkade osäkra och otillgängliga.
 
Jag skulle nog säga att uppfödare inte är särskilt kunniga om hälsoläget i rasen. Och så har vi två problem: de flesta använder inte hundarna (vilket innebär att problem missas)och det finns få riktigt gamla hundar i Sverige

Det pågår ett ambitiöst arbete att bygga mer kunskap
 
Jag skulle nog säga att uppfödare inte är särskilt kunniga om hälsoläget i rasen. Och så har vi två problem: de flesta använder inte hundarna (vilket innebär att problem missas)och det finns få riktigt gamla hundar i Sverige

Det pågår ett ambitiöst arbete att bygga mer kunskap
När jag kollade runt fanns några som tex patellaundersökts innan parning. Utifrån vad du beskriver borde det vara fler.
 
När jag kollade runt fanns några som tex patellaundersökts innan parning. Utifrån vad du beskriver borde det vara fler.
Klubben kräver det för valphänvisning och har börjat jobba för att få folk att mentalbeskriva. De har också begränsningar på antalet avkommor för hänvisning (inavel är ett problem). Men det är en uppförsbacke i så små raser.

Jag har försökt att få fram rasprofiler från försäkringsbolagen för att försöka se vad hundarna drabbas av. De är så få att bolagen inte lämnar ut informationen.
 
Klubben kräver det för valphänvisning och har börjat jobba för att få folk att mentalbeskriva. De har också begränsningar på antalet avkommor för hänvisning (inavel är ett problem). Men det är en uppförsbacke i så små raser.

Jag har försökt att få fram rasprofiler från försäkringsbolagen för att försöka se vad hundarna drabbas av. De är så få att bolagen inte lämnar ut informationen.

Men skickar inte rasklubben ut hälsoenkäter? Då får man ju en bra bild av vad dom drabbas av.
Patella verkar ju vara ett rätt stort problem, även ögonproblem förekommer.
 
Men skickar inte rasklubben ut hälsoenkäter? Då får man ju en bra bild av vad dom drabbas av.
Patella verkar ju vara ett rätt stort problem, även ögonproblem förekommer.
Jag ska tipsa!:) Det som är tråkigt är att många som har problem försvinner ur Podengosfären (eller som de säger Podengosekten. Jag pratar med folk jag träffar ute).

Jag fick idag en påminnelse om hur njugga och grinig folk som sysslar med rashundar kan vara :(
 
PS mitt intresse beror på att jag dels vill kunna hjälpa min hund, dels skulle jag (om jag måste skaffa en ny hund när tiden/utrymmet inte tillåter dröm-schäfern) gärna vilja ha podengo igen.

Jag gillar verkligen mitt "Farao-troll". En inte helt lätt hund - men vill jag ha en lättare hund finns många alternativ: pappisarna, pudlarna, skäggen etc, vill jag ha ännu knepigare och kattigare finns shiba och basenji. Jag vill dock inte gå igenom samma resa igen.
 
Jag tror att jag varit för snäll. Rekommendationen är nog att aldrig röra raser som avlad för utställning. Jag förstår varför andra med hundar med hälsoproblem är tysta. De kommer ju inte heller att besvara hälsoenkäter på rasklubbens hemsida. (Det gjordes en 2013)
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej alla hundproffs! Vi står redo att skaffa vår första hund och har total beslutsångest kring vilken ras vi ska välja. Om oss: Vi...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
7 661
Senast: Rugge
·
Hundavel & Ras Vi är en familj med två barn (7 och 10 år) som länge tänkt skaffa hund men som inte riktigt kan bestämma vilken ras. Om vi får designa...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
6 485
Senast: _Zacke_
·
Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
4 360
Senast: Milosari
·
Hundavel & Ras Vi är en familj med tonårsbarn som ska utöka familjen med vår första egna hund. Vi har många vänner med hund och har under ett år varit...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 700
Senast: Narcissa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hur länge är din hund ensam?
  • Valp 2024
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

  • Stora shoppingtråden II
  • Löss
  • Världscupsfinalerna

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp