Raskatt som innekatt?

Jag har två MCO-flickor. Har tidigare bara haft bondkatter men efter min första MCO (som jag fick hem i februari) så är jag fast.

Så sjukt roliga katter!! Lugna och Snälla men samtidigt clowner. Nyfikna och ska vara med överallt. Mer som hundar än katter.
När dom låter så kvittrar dom mer än låter som en katt. Angående pälsvård så har jag hittills inte behövt kamma mina men dom är bara 4.5 och 3.5 månader så det kan ju ändras.
 
Ja just det, dom har hittills inte visat nåt intresse av att vilja gå ut och dom är väldigt sociala. "Ligga -på-katter" som ni säger
 
Det säkraste sättet att se till att katten aldrig tjatar om att gå ut är trist nog att aldrig släppa ut den (oavsett om det är på fri fot, i koppel eller på inhägnat område). Släpper du ut den och den vill gå ut mer så kommer den berätta det för dig.

Det finns ett alternativ till att skaffa en dyr raskatt: skaffa en vuxen omplacering från ett katthem. En katt som man vet vill vara inomhus, som är lugn och som har den personligheten du vill ha. Vi hade en sån från ett katthem. Hon var ca 2 år när vi skaffade henne (lite oklart hur gammal hon var med gissningsvis ca 2 år). Öppnade vi dörren till den innätade balkongen så var det inte alls säkert att hon gick ut. Ibland lyfte jag ut henne för jag ville att hon skulle få lite frisk luft och se nåt annat än lägenheten och då satt hon där och tittade ett tag sen gick hon in och la sig i soffan igen.

Men det är väl klart att en katt måste få komma ut även om den är innekatt? Det blir ju inget drägligt liv att ha den inlåst hela tiden?
Kan man inte ha den lös så får man promenera i koppel, katten måste ju kunna få frisk luft och motion!
 
Jag har tidigare bara haft "bonnkatter", ute och inne. Sist fungerade det inte då katten inte ville vara bara inne, och ute slank den in till grannar och hälsade på. Grannarna klagade vilket jag förstår. När jag försökte hålla den inne gick den runt och skrek och ville bara ut. Sen blev det också ett väldigt liv då katten inte ville följa rutinen att komma in när vi skulle sova utan väckte oss på nätterna och skulle in. Eller ut. Till andra sidan dörren. Det var ganska jobbigt faktiskt.

Raskatterna, exempelvis ocicat eller siames, är de mer nöjda och tillfreds inne? Och klarar de att vara hemma en hel dag själv?

Tröttar du ut katten så att den sover på natten och när du är på jobbet så borde det ju gå bra med vilken ras som helst egentligen. Men det blir ju betydligt mer jobb än att kunna ha katten helt lös och låta den motionera sig själv.
 
Hm, det tycker jag låter så tråkigt bara! Men givetvis är det katten det ska fungera för!

Jag kan tänka mig en vuxen katt också, har haft en underbar omplacering från katthem, dock en utekatt. Eftersom jag nu vill ha den inne och att det ska bli så bra som möjligt för oss alla så har jag tänkt mig en raskatt som är mer avlad för det. (?) Jag är ju rädd att få en missnöjd katt som bara vill ut. Egentligen har jag inte problem med att släppa ut den, nätat eller rakt ut. Jag bor egentligen bra för att ha utekatt MEN om den börjar gå till grannar kommer vi få klagomål och behöva stänga in den plus att jag vill undvika in och ut skrik på nätterna och att behöva riskera en försvunnen och överkörd katt.
Min ragdoll får gå ute på dagarna på sommarstället då hon håller sig helst nära och inom synhåll. Börjar hon traska på lite längre bort i trädgården så går en av oss efter och kollar lite innan hon rusar tillbaka till nära dörren :D Jag hade henne i koppel först men då hon verkade hålla sig nära hela tiden så gav jag henne chansen att gå lite själv då vi har ofta dörren öppen.
Resten av året är hon allra mest innekatt och det har funkat bra, när det har blivit sommar och lite varmare så har hon fått gå ut då och då på uteplatsen med samma uppsikt som på sommarstället. En "fördel" med henne är att hon är rädd för främmande människor och därför håller sig långt borta från dem och nära hem :p
Men alltså, hon har inte klagat om att hon vill gå ut när vi bor i lägenheten. Ibland när man står vid dörren till uteplatsen så kommer hon och undrar om hon ska få gå ut men det har inte varit några problem egentligen angående det. I sommarstället är hon mera van vid att få gå ut typ varje dag (alltid inne på nätterna dock) så då kan hon börja klaga om att hon vill gå ut de dagar hon inte fått göra det. Men omställningen från sommar till höst har inte varit några större problem och vi gjorde samma sak med vår förra katt, som var bondkatt.

Nät är ett utmärkt sätt att rasta sina katter annars. Flera här på Facebook har sina balkonger/uteplatser innätade. Låter som att det kan funka utmärkt för dig också. Klagande katter är annars något som man får mer eller mindre räkna med :angel::D
 
Min ragdoll får gå ute på dagarna på sommarstället då hon håller sig helst nära och inom synhåll. Börjar hon traska på lite längre bort i trädgården så går en av oss efter och kollar lite innan hon rusar tillbaka till nära dörren :D Jag hade henne i koppel först men då hon verkade hålla sig nära hela tiden så gav jag henne chansen att gå lite själv då vi har ofta dörren öppen.
Resten av året är hon allra mest innekatt och det har funkat bra, när det har blivit sommar och lite varmare så har hon fått gå ut då och då på uteplatsen med samma uppsikt som på sommarstället. En "fördel" med henne är att hon är rädd för främmande människor och därför håller sig långt borta från dem och nära hem :p
Men alltså, hon har inte klagat om att hon vill gå ut när vi bor i lägenheten. Ibland när man står vid dörren till uteplatsen så kommer hon och undrar om hon ska få gå ut men det har inte varit några problem egentligen angående det. I sommarstället är hon mera van vid att få gå ut typ varje dag (alltid inne på nätterna dock) så då kan hon börja klaga om att hon vill gå ut de dagar hon inte fått göra det. Men omställningen från sommar till höst har inte varit några större problem och vi gjorde samma sak med vår förra katt, som var bondkatt.

Nät är ett utmärkt sätt att rasta sina katter annars. Flera här på Facebook har sina balkonger/uteplatser innätade. Låter som att det kan funka utmärkt för dig också. Klagande katter är annars något som man får mer eller mindre räkna med :angel::D
Jag såg inte förrän nu att jag skrev Facebook O_o:o:rofl::rofl: menade såklart här på buke :angel:
 
Men det är väl klart att en katt måste få komma ut även om den är innekatt? Det blir ju inget drägligt liv att ha den inlåst hela tiden?
Kan man inte ha den lös så får man promenera i koppel, katten måste ju kunna få frisk luft och motion!

Ja, när jag hade katter fick de gå ut i koppel. Men det gjorde ju att de tjatade. Jag minns ett tillfälle speciellt väl. Katten tjatar om att få gå ut (står vid dörren och skriker). Jag vet att han inte vill vara ute egentligen för det var 20-30 cm snö men jag satte på kopplet och gick ut med honom. Han står ut ungefär 2 minuter sen vill han in... snö var inte roligt alls! När han kom in ställde han sig vid dörren och skrek igen. Suck!
 
Men det är väl klart att en katt måste få komma ut även om den är innekatt? Det blir ju inget drägligt liv att ha den inlåst hela tiden?
Kan man inte ha den lös så får man promenera i koppel, katten måste ju kunna få frisk luft och motion!
Det vanligaste är faktiskt att innekatter är just inne, (ev med tillgång till innätad balkong ed), om de får gå ut ibland är risken stor att de blir olyckliga när de inte får, även om det finns individer som fixar det.
Om de däremot bor inne jämt och får stimulans ändå så funkar det i de flesta fall bra, eftersom de krasst sett inte vet vas de missar och är nöjda med tillvaron ändå.
 
Det vanligaste är faktiskt att innekatter är just inne, (ev med tillgång till innätad balkong ed), om de får gå ut ibland är risken stor att de blir olyckliga när de inte får, även om det finns individer som fixar det.
Om de däremot bor inne jämt och får stimulans ändå så funkar det i de flesta fall bra, eftersom de krasst sett inte vet vas de missar och är nöjda med tillvaron ändå.

Va hemskt att folk gör så! Det hade aldrig varit acceptabelt att ha en hund inne hela tiden...
 
Va hemskt att folk gör så! Det hade aldrig varit acceptabelt att ha en hund inne hela tiden...
Fast katter och hundar är olika arter med helt olika behov, och så länge man ser till att katten mår väl och får lek och stimulans kan jag inte se det hemska i det? En katt som däremot vant sig vid att få gå ut mår oftast inte väl som innekatt.
 
Fast katter och hundar är olika arter med helt olika behov, och så länge man ser till att katten mår väl och får lek och stimulans kan jag inte se det hemska i det? En katt som däremot vant sig vid att få gå ut mår oftast inte väl som innekatt.

En katt kan säkert klara att bo inne hela livet, men hur gott blir det livet? Att katter som fått komma ut inte nöjer sig med att vara inne säger väl en del om vad som hade varit bäst för katten tänker jag?
 
Ett
En katt kan säkert klara att bo inne hela livet, men hur gott blir det livet? Att katter som fått komma ut inte nöjer sig med att vara inne säger väl en del om vad som hade varit bäst för katten tänker jag?
Ett inneliv för en katt kan vara rena lyxen om den får stimulans - och det tror jag att de flesta som har innekatter är måna om att ge dem. Istället för att ständigt vakta revir, frysa ute för att ingen är hemma och släpper in den, akta sig för bilar ( kanske bli påkörd), akta sig för jobbiga ungar eller andra människor, örnar osv osv kan en innekatt njuta i soffan, på fönsterbrädet, i sängen. Den kan jaga leksaksmöss, bollar osv osv, få mycket kel och kärlek och vara delaktig i familjens vardag.
Ganska lite i livet/världen är bara svart eller vitt...
 
En katt kan säkert klara att bo inne hela livet, men hur gott blir det livet? Att katter som fått komma ut inte nöjer sig med att vara inne säger väl en del om vad som hade varit bäst för katten tänker jag?
Man tycker olika helt enkelt. Jag tycker själv det beror på omständigheterna om det är lämpligt att låta katten vara ute eller ej, och vad det gäller tråkigt djurliv finns det betydligt värre saker.
 
Va hemskt att folk gör så! Det hade aldrig varit acceptabelt att ha en hund inne hela tiden...
Min ena ogillar skarpt att vara ute, han blir jättenervös och vill bara gömma sig. Det vore rent taskigt att tvinga ut honom då, bara för att någon fått för sig att katter mår dåligt inomhus. Istället berikas hans liv med fyra klösträd av olika höjd, en låda full av leksaker som han själv kan hämta ur, inglasad balkong (har tidigare bott både utan balkong och med nätad uteplats), växter som är tuggvänliga, flera kattlådor, torrfoder i aktivitetsleksaker, blötfoder på fat två gånger om dagen och många ställen att sova på. Han aktiveras genom lek med vippor, sover i sängen om natten och är när som helst välkommen att lägga sig i knät och bli klappad på. Vid behov får han komma till veterinären och han vaccineras regelbundet. Jag kan inte se vad som är så hemskt med ett sånt liv?

Mina andra två skiljer sig något i beteende. Den ena älskar koppelpromenader sommartid (och får därför gå ut ofta), den andra vill bara vara ute då och då men ligger helst still i skuggan. När vi bott så att det varit rent olämpligt att gå ut i koppel (t.ex. storstad) så har dom fått vara inne på heltid. Man får ju faktiskt se till den individ man har hemma och hur förutsättningarna ser ut, och göra livet så bra man kan för djuret ifråga utifrån det.
 
Ett

Ett inneliv för en katt kan vara rena lyxen om den får stimulans - och det tror jag att de flesta som har innekatter är måna om att ge dem. Istället för att ständigt vakta revir, frysa ute för att ingen är hemma och släpper in den, akta sig för bilar ( kanske bli påkörd), akta sig för jobbiga ungar eller andra människor, örnar osv osv kan en innekatt njuta i soffan, på fönsterbrädet, i sängen. Den kan jaga leksaksmöss, bollar osv osv, få mycket kel och kärlek och vara delaktig i familjens vardag.
Ganska lite i livet/världen är bara svart eller vitt...

Att du behöver jämföra bästa tänkbara innemiljö med sämsta tänkbara utemiljö för att visa på att innekatter också kan ha det okej tycker jag är ganska talande.
 
Man tycker olika helt enkelt. Jag tycker själv det beror på omständigheterna om det är lämpligt att låta katten vara ute eller ej, och vad det gäller tråkigt djurliv finns det betydligt värre saker.

Att ha djur är ett privilegium, inget rättighet. Så har man inte bra omständigheter så är det bättre att låta bli att skaffa djur.
 
Min ena ogillar skarpt att vara ute, han blir jättenervös och vill bara gömma sig. Det vore rent taskigt att tvinga ut honom då, bara för att någon fått för sig att katter mår dåligt inomhus. Istället berikas hans liv med fyra klösträd av olika höjd, en låda full av leksaker som han själv kan hämta ur, inglasad balkong (har tidigare bott både utan balkong och med nätad uteplats), växter som är tuggvänliga, flera kattlådor, torrfoder i aktivitetsleksaker, blötfoder på fat två gånger om dagen och många ställen att sova på. Han aktiveras genom lek med vippor, sover i sängen om natten och är när som helst välkommen att lägga sig i knät och bli klappad på. Vid behov får han komma till veterinären och han vaccineras regelbundet. Jag kan inte se vad som är så hemskt med ett sånt liv?

Mina andra två skiljer sig något i beteende. Den ena älskar koppelpromenader sommartid (och får därför gå ut ofta), den andra vill bara vara ute då och då men ligger helst still i skuggan. När vi bott så att det varit rent olämpligt att gå ut i koppel (t.ex. storstad) så har dom fått vara inne på heltid. Man får ju faktiskt se till den individ man har hemma och hur förutsättningarna ser ut, och göra livet så bra man kan för djuret ifråga utifrån det.

Har man en katt som inte vill vara ute och trivs bäst inne, ja såklart ska den få vara inne. Men då handlar det om att man ser till individen, inte att man tvingar katten att anpassa sig efter vad ägaren tycker är bäst/lättast.
 
Jag har för närvarande två siameser varav den ena är en omplacering som jag fått av uppfödaren + en oriental. De har stort sällskap av varandra men det blir lätt trångt i min 180-säng med två täcken när de envisas med att sova under samma som jag gör. Fördelen är att jag kan rulla åt sidan och byta täcke, tills de följer efter och snor det andra för mig. :meh:

Sommartid får de gå ut när jag är hemma, de kommer på inkallning och är inte ute kvällar eller nätter. :) Ligger jag ute och solar eller fixar i trädgården ska de vara med, gärna ligga tätt intill/på eller "hjälpa" till. Sitter jag i soffan och försöker kolla på film är det alltid en liten tas eller två som klappar på mig och vill bli klappad tillbaka. :love:

Jag hade en fjärde siames tidigare, också gratis från uppfödaren, men hon fick flytta hem till uppfödarens mamma istället då en av hannarna inte kunde låta henne vara ifred. Nu bor hon med en liten hund istället och är jättenöjd med att vara själv, men generellt skulle jag rekommendera två då de har stort nöje och sällskap av varandra. De jag haft tidigare har sörjt mycket när kompisen dött och är de små är de väldigt kontaktsökande.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Funderar lite, OM det blir möjligt/lämpligt för mig att skaffa katt i framtiden och i så fall vilka raser som skulle kunna passa? Är...
2 3
Svar
47
· Visningar
3 586
Senast: Caoimhe
·
Övr. Katt Jag gav i våras bort en katt åt en som frågade efter en ny, vuxen, katt då hennes förra blivit påkörd. Jag hade två som inte trivdes så...
Svar
19
· Visningar
2 084
Senast: Skjøldur
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 691
Senast: Snurrfian
·
Övr. Katt Hejsan! Jag har en katt som beter sig väldigt konstigt på kvällarna och nätterna. Merida är en 2 årig ragdoll som bott hos mig hela...
Svar
8
· Visningar
2 293

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCV
  • Vinterföräldrar 23/24
  • Trött och arg

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp