Rätt sits med och utan skänklar

Du drar väl upp den ena skänkeln mer än den andra när du rider på böjt spår, antagligen (centrifugalkraften, du vet). Säger det igen - skippa stigbyglarna. Då blir du liksom tvingad att lära dig sitta ordentligt och till slut kommer du att upptäcka att det fungerar även med stigbyglarna, nästan oavsett hur långa eller korta de är.
Enda nackdelen utan stigbyglar är att då skrittar och travar jag bara, då jag inte kan få till övergången till galopp utan att det blir slängtrav både i fattning och avsaktning och det är just den traven jag ogillar väldigt skarpt pga tidigare inlägg. Skritt och trav är förstås tillräckligt för tillfället ändå, så har nog lite att bita i ett tag framöver. :)
 
Du har vinklat ut hela benet, tå och knä ska peka framåt. Som du sitter på bilden kan du aldrig få en avslappnad korrekt sits. Sätet kommer att få arbeta på fel sätt, och därigenom ge fel signaler till hästen. Eftersom du inte har vikten i sätet utan högre, är du inte oberoende i dina händer och armar och är därigenom inte följsam i handen.

Därtill kommer hälen att hela tiden peta hästen i sidan och sannolikt drar du upp hälen med hänvisning till hur du sitter på bilden.

Ta hjälp av en duktig tränare (kanske CR?). Visst kan man hoppa och rida runt, men för att komma vidare i ridning måste sitsen vara korrekt för att inverkan ska kunna bli korrekt.
 
Du har vinklat ut hela benet, tå och knä ska peka framåt. Som du sitter på bilden kan du aldrig få en avslappnad korrekt sits. Sätet kommer att få arbeta på fel sätt, och därigenom ge fel signaler till hästen. Eftersom du inte har vikten i sätet utan högre, är du inte oberoende i dina händer och armar och är därigenom inte följsam i handen.

Därtill kommer hälen att hela tiden peta hästen i sidan och sannolikt drar du upp hälen med hänvisning till hur du sitter på bilden.

Ta hjälp av en duktig tränare (kanske CR?). Visst kan man hoppa och rida runt, men för att komma vidare i ridning måste sitsen vara korrekt för att inverkan ska kunna bli korrekt.

Svarade detta till @Pancakes som nämde exakt samma sak.
Jo, jag vet men jag får inte till det själv. Vet ridläraren vred om benet och hur det skulle kännas, blev en helt annan känsla, men jag lyckas inte hitta och behålla den själv. Har dessvärre ingen medhjälpare på marken när jag rider själv, enda gången är i så fall när jag rider lektioner.
Jag har förvisso lite problem med mina höfter, kan få kramp i dom, fick det en gång när jag fick hjälp med att vinkla om benet, mindre trevligt. Värsta krampen jag fått i dom var när jag satt upp barbacka på en häst, jag trodde jag skulle avlida för det var så svårt att sträcka ut och bli av med krampen.
Har försökt med stretchning á la "höftböjaren", men vet inte om jag får till det, blir ingen skillnad och jag tappar självförtroende.
 
@RedHyuuga
Har du testat att ha foten mot yttersidan på stigbygeln?
Då får stigbygeln lite stöd av utsidan på foten och håller sig kanske kvar bättre. Det är en "fusk-lösning" på problemet men det kanske kan fungera tills dess att du hittat en korrekt, avslappnad sits.
 
@RedHyuuga
Har du testat att ha foten mot yttersidan på stigbygeln?
Då får stigbygeln lite stöd av utsidan på foten och håller sig kanske kvar bättre. Det är en "fusk-lösning" på problemet men det kanske kan fungera tills dess att du hittat en korrekt, avslappnad sits.
Har nog inte testat det medvetet, möjligen omedvetet. Just nu rider jag utan stigbyglar för att hitta sitsen utan dom först och tvinga mig själv att använda mina bålmuskler. Jag vet att allt inte kommer komma över en natt, så jobbar med "problemen" lite i taget, har mycket att tänka på. :)
 
Därför föreslår jag en sitsutbildad tränare som kan identifiera problemet och ge dig övningar för att korrigera problemet. Att vrida om benet är bara att döva symptomen.
Hur hittar man en sån tränare eller snarare vet att en tränare är "sitsutbildad"? Är en sådan tränare dyrare än en "normal" tränare?
 
Har nog inte testat det medvetet, möjligen omedvetet. Just nu rider jag utan stigbyglar för att hitta sitsen utan dom först och tvinga mig själv att använda mina bålmuskler. Jag vet att allt inte kommer komma över en natt, så jobbar med "problemen" lite i taget, har mycket att tänka på. :)
Det tar tid att både lära sig hur man ska sitta och sen även vänja sig vid att alltid sitta rätt och få det att kännas naturligt. Även om det inte är helt korrekt att hålla stigbygeln på plats med utsidan av foten, så kanske det kan hjälpa dig i övergången från att rida utan.
Nu har jag själv visserligen överrörliga leder och kan vinkla mina fötter åt alla möjliga håll utan att benet rör sig, så jag vet inte om det fungerar för andra. Men om jag rider och känner att jag inte riktigt hittar sitsen och vill rida en bit utan stigbyglar för att hitta sitsen så vinklar jag bara fötterna uppåt och utåt tills stigbyglarna hänger löst på fötterna utan att ge mig stöd. Då behöver jag inte lägga upp dem framför sadeln och jag kan direkt ta tillbaka dem när jag vill. Det fungerar bara med långa dressyr-stigläder.
 
Jag har en "sitsfascist" till tränare. Hon har givit mig dessa verktyg för att komma tillrätta med problemet (främst i trav nedsittning)):
* Bear down. Ungefär samma muskler som när man ska bajsa, eller för att vara lite mer finkänslig, blåsa upp en trög ballong. Nedre magmusklerna ska vara PÅ. Är det svårt att hålla kvar det? Blås ut luft som genom ett litet tunt sugrör. Detta aktiverar bålmuskulaturen och gör att bäckenet kan bli rörligt (ganska ofta är det att man är för sladdrig i bålen och orörlig i sitt bäcken och då blir man kringkastad vilket ovillkorligen leder till att man måste knipa/luta/bounca runt).
* Istället för att fokusera på upprörelsen i traven ska jag istället fokusera på min landning! Upp kommer jag ju, hästen kastar mig ju dit, men landningen är det som är tufft eftersom då hästen väger mer än jag kommer han att landa före mig, om inte jag aktivt gör något för att förekomma honom (då kan vi landa samtidigt). Rent tekniskt: Landa långt fram i sadeln men sittbenen bak-ned, bak-ned, bak-ned, i varje steg. Och gärna att man tänker bak-ned redan innan hästen landar!
* Göra som när man landar i lättridning, fast dubbelt så många gånger! Dvs växla lättridning med nedsittning så att man gör Sitt-stå-sitt-stå-sitt-sitt-sitt-stå där man förlänger antalet sitt bara så många gåner som man behärskar utan att börja knipa och wobbla
* Bear down! :) Stabil i bålen och rörlig i höfterna!
 
Hur mycket kostar en "normal" tränare?! Jag betalar allt mellan 250-950 kr för de jag anser vara fullt normala.
Det jag menade var att om man betalar X för "normal" tränare och om man rider för en sitstränare om man då betalar X+Y för det t ex. Det var det jag undrade eller om det inte är någon skillnad att man fortfarande betalar X för båda oavsett utbildningar på dom, förutsatt att båda är lika utbildade, men det enda som skiljer är att den ena har sitsutbildning och den andra inte. Där i grundade sig min fråga.
 
Jag vet inte ens vad en ev, standardtaxa skulle grunda sig på, det finns ju inget vedertaget. Frågan är snarare vad de som rider för duktiga tränare betalar, men det är ju också helt missvisande för i vissa delar av landet finns det inte mycket att välja på, varpå man får betala vad den enda duktiga faktiskt begär.

Tränare kan ju få sin utbildning på olika håll, inom olika läror. Det finns ju ingen Akademi för Sitsträning, utan det kan ju vara allt från CR till Feldenkraisbaserade tränare.
 
Jag har en "sitsfascist" till tränare. Hon har givit mig dessa verktyg för att komma tillrätta med problemet (främst i trav nedsittning)):
* Bear down. Ungefär samma muskler som när man ska bajsa, eller för att vara lite mer finkänslig, blåsa upp en trög ballong. Nedre magmusklerna ska vara PÅ. Är det svårt att hålla kvar det? Blås ut luft som genom ett litet tunt sugrör. Detta aktiverar bålmuskulaturen och gör att bäckenet kan bli rörligt (ganska ofta är det att man är för sladdrig i bålen och orörlig i sitt bäcken och då blir man kringkastad vilket ovillkorligen leder till att man måste knipa/luta/bounca runt).
* Istället för att fokusera på upprörelsen i traven ska jag istället fokusera på min landning! Upp kommer jag ju, hästen kastar mig ju dit, men landningen är det som är tufft eftersom då hästen väger mer än jag kommer han att landa före mig, om inte jag aktivt gör något för att förekomma honom (då kan vi landa samtidigt). Rent tekniskt: Landa långt fram i sadeln men sittbenen bak-ned, bak-ned, bak-ned, i varje steg. Och gärna att man tänker bak-ned redan innan hästen landar!
* Göra som när man landar i lättridning, fast dubbelt så många gånger! Dvs växla lättridning med nedsittning så att man gör Sitt-stå-sitt-stå-sitt-sitt-sitt-stå där man förlänger antalet sitt bara så många gåner som man behärskar utan att börja knipa och wobbla
* Bear down! :) Stabil i bålen och rörlig i höfterna!
Jag har fått lära mig att man ska göra ett kort "tss" ljud, vi gjorde det mycket när jag sjöng och även när jag var på gruppträning i pilates. I traven är det lättare att behålla det där PÅ-läget, svårare i skritten konstigt nog.
 
Idag red jag i dressyrsadel och redan i skritten märks det skillnad på sitsen. Tån pekade rakt fram och inte utåt som den gjorde på hoppsadeln, även om jag satt lika avslappnat på bilderna. Tänkte inte att sadlarna kunde spela in så mycket.

11922965_1045029948861184_1022182857_n.jpg
11909696_1045029952194517_899869505_n.jpg
 
Jag har en "sitsfascist" till tränare. Hon har givit mig dessa verktyg för att komma tillrätta med problemet (främst i trav nedsittning)):
* Bear down. Ungefär samma muskler som när man ska bajsa, eller för att vara lite mer finkänslig, blåsa upp en trög ballong. Nedre magmusklerna ska vara PÅ. Är det svårt att hålla kvar det? Blås ut luft som genom ett litet tunt sugrör. Detta aktiverar bålmuskulaturen och gör att bäckenet kan bli rörligt (ganska ofta är det att man är för sladdrig i bålen och orörlig i sitt bäcken och då blir man kringkastad vilket ovillkorligen leder till att man måste knipa/luta/bounca runt).
* Istället för att fokusera på upprörelsen i traven ska jag istället fokusera på min landning! Upp kommer jag ju, hästen kastar mig ju dit, men landningen är det som är tufft eftersom då hästen väger mer än jag kommer han att landa före mig, om inte jag aktivt gör något för att förekomma honom (då kan vi landa samtidigt). Rent tekniskt: Landa långt fram i sadeln men sittbenen bak-ned, bak-ned, bak-ned, i varje steg. Och gärna att man tänker bak-ned redan innan hästen landar!
* Göra som när man landar i lättridning, fast dubbelt så många gånger! Dvs växla lättridning med nedsittning så att man gör Sitt-stå-sitt-stå-sitt-sitt-sitt-stå där man förlänger antalet sitt bara så många gåner som man behärskar utan att börja knipa och wobbla
* Bear down! :) Stabil i bålen och rörlig i höfterna!

Åh vilka bra tips! :bow: Jag vill rida för din tränare :love:
 
Jag har en "sitsfascist" till tränare. Hon har givit mig dessa verktyg för att komma tillrätta med problemet (främst i trav nedsittning)):
* Bear down. Ungefär samma muskler som när man ska bajsa, eller för att vara lite mer finkänslig, blåsa upp en trög ballong. Nedre magmusklerna ska vara PÅ. Är det svårt att hålla kvar det? Blås ut luft som genom ett litet tunt sugrör. Detta aktiverar bålmuskulaturen och gör att bäckenet kan bli rörligt (ganska ofta är det att man är för sladdrig i bålen och orörlig i sitt bäcken och då blir man kringkastad vilket ovillkorligen leder till att man måste knipa/luta/bounca runt).
* Istället för att fokusera på upprörelsen i traven ska jag istället fokusera på min landning! Upp kommer jag ju, hästen kastar mig ju dit, men landningen är det som är tufft eftersom då hästen väger mer än jag kommer han att landa före mig, om inte jag aktivt gör något för att förekomma honom (då kan vi landa samtidigt). Rent tekniskt: Landa långt fram i sadeln men sittbenen bak-ned, bak-ned, bak-ned, i varje steg. Och gärna att man tänker bak-ned redan innan hästen landar!
* Göra som när man landar i lättridning, fast dubbelt så många gånger! Dvs växla lättridning med nedsittning så att man gör Sitt-stå-sitt-stå-sitt-sitt-sitt-stå där man förlänger antalet sitt bara så många gåner som man behärskar utan att börja knipa och wobbla
* Bear down! :) Stabil i bålen och rörlig i höfterna!
Alla fungerar ju olika som ryttare och befinner sig på olika nivåer , tror inte ridning i sig utan stigbyglar är lösningen om man tex rider väldigt mycket själv, är orutinerad, men samtidigt kan såpass att man strävar efter "häst i form" osv . Tror det kan bli tufft då för en del . Bättre kanske hade varit att sitsträna på lina dvs longerad av ngn och bara sitta utan att samtidigt försöka rida hästen och sig själv till arbete .

Dina tips är ju toppen men för en grönare ryttare som tex redan analyserar mycket runt sin ridning samtidigt som man kanske inte ännu behärskar vissa grunder tror jag det lika lätt kan bli total grekiska och leda till spänning om man försöker analysera ngt väldigt mycket samtidigt när man inte har hjälp/förstår /behärskar grunden .
En tanke i sammanhanget .
 
Tror att det är dina magmuskler som spökar, dina nedre, som ngn beskrev så bra. Man ska liksom ta i neråt, spänna utan att överdriva, stöd mer. Om de musklerna inte spänns dras skänken upp och det blir stolsits lr utåtknän. Been there, Done that :up:

Det gäller att suga sig ner i sadeln, men samtidigt vara med i rörelsen och det är lite svårt innan man får trix på det.

Plankan är grym att träna djupa magmuskler med. Gör den varje morgon 30 sek i 6 dgr, sedan 45 sek i 6 dgr osv. Värsta tipset. Lovar.
 
Jag kom och tänka på en annan sak med det här med sitsen, med att använda bålmuskulaturen. Hur kan man påminna sig själv att använda bålen i hoppningen istället för ryggen?
 
Jag har också problem med det där. Gammal hoppryttare i grunden, som sadlat om till dressyr, men suttit på unghäst nu i två år och har av förklarliga skäl därför fortsatt rida lätt i traven och stå i lätt sits i galoppen. Jag har haft jättesvårt att sitta korrekt när jag ska sitta ner, främst i traven men också i galoppen. Nu går det ganska hyfsat utan stigbyglar, och vi kämpar på för att det ska sitta även med. Jag drar upp benen och hamnar framför allt i en "bananliknande" form med ryggen.

För mig hjälpte det litegrann med att byta säkerhetsväst, den förra gjorde allting värre än den nya som snarare stabiliserar upp sitsen. Min tränare "tvingade" mig att rida en kort stund utan, och det gjorde det hela ännu bättre, men jag vågar samtidigt inte rida utan på en så pass ung häst, så jag fick byta till en variant som var bättre. Jag får dessutom försöka tänka mig att luta mig så mycket bakåt att det känns löjligt, och att benen är blygtunga och hänger nästan nere vid hästens fötter, det blir lite bättre då. Annars är det nog mest att jobba upp magmusklerna som gäller.
 

Liknande trådar

Utrustning Hejsan! Jag har precis, idag, börjat rida vilket varit en dröm jag haft så länge jag kan minnas. Är så underbart glad! Min första...
2
Svar
24
· Visningar
1 843
Senast: valy
·
Hundträning Jag har en notoriskt människohoppande 15-månaders labrador - och jag känner en viss hopplöshet kring det. Är hon runt andra människor än...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
7 015
Senast: skiesabove
·
Träning Hej, min passhäst är 7 år nu, ridit honom sen han var 4 (red in å utbildat) han är en travhäst och står i travstall. Ej tävlat trav sen...
Svar
8
· Visningar
2 412
Senast: Hedinn
·
Relationer Hej! Jag skriver under nytt konto för att slippa bli igenkänd. Jag har varit tillsammans med samma man i närmare 30 år och har under...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
19 807
Senast: Tufs
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp