Rida in själv eller skicka iväg för utbildning

cili

Trådstartare
Hur tänker ni angående att rida in själv med hjälp av tränare på hemmaplan, eller att skicka iväg hästen för utbildning hos någon annan?

Å ena sidan så känns det ju bra om någon som är duktigare än jag kan lägga en stabil grund för hästen, och sen få hem en inriden häst där man kan fortsätta med grunderna. Å andra sidan känns det bra att hästen ifråga får stå kvar i stallet där hon känner sig trygg, och att vi som ekipage gör resan tillsammans och har tränarögon på oss samtidigt.
Trådstarten är såklart grundad i ett val jag måste göra snart, men tänkte att det även kan diskuteras mer allmänt än bara mitt fall.
 
Hur tänker ni angående att rida in själv med hjälp av tränare på hemmaplan, eller att skicka iväg hästen för utbildning hos någon annan?

Å ena sidan så känns det ju bra om någon som är duktigare än jag kan lägga en stabil grund för hästen, och sen få hem en inriden häst där man kan fortsätta med grunderna. Å andra sidan känns det bra att hästen ifråga får stå kvar i stallet där hon känner sig trygg, och att vi som ekipage gör resan tillsammans och har tränarögon på oss samtidigt.
Trådstarten är såklart grundad i ett val jag måste göra snart, men tänkte att det även kan diskuteras mer allmänt än bara mitt fall.

Jag red in min förra häst själv och med mer eller mindre hjälp av tränare i perioder.
Största misstaget jag gjort!

Jag tror ändå det är bra om man har en plan att tränaren finns på gården eller kommer ut varje gång i början. Villet torde bli dyrare i längden än att skicka iväg då jag tänker 2-3 ggr/vecka första månaden.

Jag hade/har inte kunskaperna att själv utbilda en häst. Visst jag kan rida den i alla gångarter och i en hyfsad form osv, men när det kommer till att grunden bör läggas stabil och gå efter vissa ramar/trappa - nej.
Jag blev hemmablind och tyclte min häst är en stjärna och träningarna för tränare blev mer sällan...

3 år senare kom jag på att jag ville prova dressyr och nu var hästen 6 år och gisses vad trögt allt gick och hästen motvillig (läs förstod ingenting) och äben om jag i slutändan kunde "göra allt" med min häst så blev det bara upp till en viss nivå.
Vi kunde på vår höjd rida en LB över 60% en bra dag. Och hoppa upp till 70cm innan hindren blev ponnyätare osv..

Jag skyller allt detta på mig själv för att vi aldrig la en ordentlig grund i yngre år samt fortsatte träna regelbundet genom åren. Jag red i perioder. Ibland kunde vi ha uppehåll 4-5 månader då vi bara var i skogen till att få en ny glöd (jag) och vilja träna på bana/i ridhus...

Världens bästa häst men utbildad var han inte!

Och jag svor för mig själv att om jag någonsin skaffar unghäst igen så ska den skickas iväg för inridning och sen igen för tillridning så att man iafl har en vettig grund..

Men det beror ju på så mycket med från fall till fall så... men det är jag det :)
 
Oh, en till sak. Eftersom hästen lärde sig allt av mig (även mina svagheter) så när väl någon annan skulle rida hästen blev det oftast katastrof.
Jag kunde aldrig låta kompisar som aldrig ridit förut komma och prova rida/sitta/åka på min häst och om jag hade duktiga ridande vänner/tränare så spjärnade han emot nåt så fruktansvärt om de försökte ställa krav.

Eftersom han lärt sig mina (felaktiga) hjälper och mitt sätt att rida honom.


Men som jag sa, de flesta jag känner är mer konsekvent i sin ridning än vad jag någonsin var...
Men jag skulle aldrig göra om det.
 
Jag vet flera hästar där man "format själv från början" som varit svåra för andra att rida iom att den inte lärt sig något "universalspråk". Så detta med att skicka iväg för inridning och sedan ta vid själv skulle jag absolut rösta för. Det är svårt nog att vidareutbilda en nyinriden unghäst.
 
Jag har gjort båda och skicka iväg var himla bekvämt ändå :) Red in själv i större stall med bra draghjälp osv. Skickade iväg nu när vi har hästarna hemma och det inte finns draghjälp och andra kunniga på samma sätt.

Båda fullt ridbara även för andra.
 
Jag hade skickat iväg. Jag är dock en medioker ryttare. Tycker det är mycket som kan gå fel för både häst och ryttare.
 
Jag har ridit in flera hästar själv men hade en bra mentor med de första. Skulle aldrig lämna iväg, men då gillar jag verkligen processen och tycker att det är okej att vissa steg tar tid pga mina svagheter eftersom det på sikt utvecklar mig.
 
Jag utbildade min själv med hjälp av tränare från marken. När han kom till mig var han dock inkörd och riden i skritt och trav enstaka gånger ute i skogen. När andra ridit min häst (bla unghästutbildare) har de inte haft några problem alls med förståelsen utan kunnat rida som vilken annan häst som helst.

Med det sagt vill jag bara inflika att det krävdes rätt mycket av mig, säkerligen delvis pga hans ras (travare), men så här i efterhand är jag ändå väldigt glad över att ha gjort det själv men det ligger mååååånga träningar i bagaget.
 
Angående det här med att hästen bara kan läsa sin egen ryttare om man rider in själv. Jag personligen ser inga problem i att leta upp en tränare som kan hoppa upp på hemmaplan och stämma av hur hästen känns, eller ta igenom vissa moment om vi stöter på svårigheter. Där får man ju vara ödmjuk inför både sin egen och andras kunskap, och se var man själv inte riktigt räcker till. Man behöver ju som tur är inte välja mellan att hästen bara rids av någon annan eller bara av mig :) . Har dock inte haft det problemet med tidigare hästar jag ridit in, dom har gladeligen accepterat nya ryttare och följt deras instruktioner. Det var dock många år sen jag senast red in en häst, och dom hästarna reds in för husbehov snarare än tävling (vilket är målet för hästen jag har nu).

Att ta ut tränaren 2-3 gånger i veckan i början ser jag inte som något problem i just mitt fall (så länge tränaren har möjlighet till det) om valet faller på att göra det själv. Anledningen till mitt velande är inte att försöka spara pengar, för jag tänker att båda varianterna kommer kosta ungefär lika mycket men att tränarhjälpen kan spridas ut över längre tid medan ivägskickandet blir mer intensivt. För och nackdelar med båda, såklart. En månad hos den unghästutbildare jag tillfrågat ligger på ungefär samma pris som 25 träningstillfällen hemma. Och oavsett val tillkommer det ju fortsatt tränarhjälp därefter för att komma vidare och nå målen.
 
Det beror såklart på ens egen kunskap men jag personligen vill forma själv och skickar därför inte iväg. Enda problemet jag har haft med det vad gäller andra ryttare är att hästen kräver en ryttare som inte är obalanserad eller gör stora åthävor och hjälper utan rider hästen med sina vikthjälper eftersom det är så jag själv rider och vill ha mina hästar.
 
Jag red in min med hjälp av tränare och mentalt stöd av en erfaren och mycket duktig vän. Kommer göra likadant när det blir dags för nästa. Lärde mej otroligt mycket på detta.
 
Jag gör det hellre själv med hjälp av tränare. Jag vill kunna forma lite själv, vara där från början osv plus lära mig mer.

Kommer aldrig skicka iväg för inridning.
 
jag kommer nog jobba min från marken och sitta in honom, men sen får någon annan gärna göra grunden, så jag vet att det blir rätt. Han har ganska mkt ideer om vad han vill, och även om jag ridit in hästar så var det 15 år sen nu, och där vi står för tillfället finns ingen tränare som kan vara det bollplanket som jag skulle behöva vid inridning.
 
Skitsvårt tycker jag. I teorin tycker jag definitivt att man ska skicka iväg hästen så att allt blir rätt, men i praktiken...

Jag har sett så mycket skit när hästar blivit ivägskickade för inridning - alltför ofta har det varit nån praktikant som under lite lätt överinseende av beridaren rider in och sen till hästen (jobbat på såna stall). I vissa fall har nästan ingenting gjorts för det har inte hunnits med, trots att man tar emot pengar för tjänsten. I andra fall har hästen kommit tillbaka rädd och sämre än innan den åkte. Några fall har jag sett hästar som åkt iväg och kommit hem efter månader hos tillridare och fortfarande kan ägaren inte rida hästen (och häststackaren kan inte mycket mer än snurras runt runt runt på en liten straffvolt så fort den viftar på ett öra).

Samtidigt, får man tag i nån riktigt bra (men hur vet man det innan liksom?) kan det nog vara jättebra att skicka iväg.

Jag hade nog hellre tagit hjälp av min tränare hemma faktiskt. Men det har nog mycket att göra med att jag är en kontrollfreak och har sett så mycket skit.

/L
 
Det jag tänker är att det tar längre tid för en glad amatör att rida in en häst, eller det har iaf gjort det för mig.
Ett proffs har förhoppningvis ett system att följa och vet när bågen ska spännas och inte.

Så för mig var nackdelen att det tog relativt lång tid innan jag kände att min häst var fullt ridbar. Fördelen är att jag vet precis vad min häst har varit med om och vi har ett starkt band mellan oss.

Min äldre häst gjorde jag grundjobbet med och skickade iväg för tillridning. Nackdelen där var att jag fick lägga ganska lång tid på att justera signalerna så att hon och jag kunde samarbeta sen, eftersom jag och tillridaren red ganska olika.
 

Liknande trådar

Ridning Ska ev få hem ett 8 årigt sto som är insutten men i skritt och lite trav. Inte så mycket mer än så. Mycket arbetad från marken, snäll...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
10 638
Senast: Blyger
·
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
2 966
Senast: Mabuse
·
Hästmänniskan Har legat vaken i minst 1,5 timme i sängen. Min son på 7 månader har vaknat till några gånger och sökt närhet. Ammar fortfarande lite...
Svar
5
· Visningar
1 361
Senast: Hedinn
·
Träning Min häst är egentligen allt jag drömt om - brukar säga (eller iaf tänka) att han är precis den hästen jag fantiserade om när jag var 10...
2
Svar
20
· Visningar
2 756
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022
  • Mängd olja och lucern

Omröstningar

Tillbaka
Upp