Sambo med ADHD

tolksele

Trådstartare
Verkar finnas massa trådar om barn med ADHD men jag skulle vilja ha lite erfarenheter från någon som har en partner med detta.. Vi har ingen diagnos på papper men väldigt många tecken tyder på ADHD.
Jag har efter över två år som sambos börjat hitta lite verktyg som gör vår vardag enklare (skriva ner saker på lappar, en låda för nycklar, vara övertydlig i beskrivningar) men känns som om det borde finnas mer smarta knep.

Så, ni som har erfarenhet av detta; shoot!
 
Verkar finnas massa trådar om barn med ADHD men jag skulle vilja ha lite erfarenheter från någon som har en partner med detta.. Vi har ingen diagnos på papper men väldigt många tecken tyder på ADHD.
Jag har efter över två år som sambos börjat hitta lite verktyg som gör vår vardag enklare (skriva ner saker på lappar, en låda för nycklar, vara övertydlig i beskrivningar) men känns som om det borde finnas mer smarta knep.

Så, ni som har erfarenhet av detta; shoot!
Sök hjälp, se till att karln får en diagnos och hjälp +ev medicin.
 
Tror inte han är så intresserad av "professionell" hjälp och medicin har ofta biverkningar så det vill han nog inte heller.
Tänkte mer vardagstips :)
 
Jag har ganska rejäla koncentrationssvårigheter (men inte ADHD) och är även mycket känslig för framförallt ljud men också ljus och lukt. Min make gör vissa saker som jag har svårt att göra men på det stora hela så delar vi på alla sysslor i vardagen. Jag måste ta ansvar för mitt eget mående och mina egna svårigheter, vilket gör att jag försöker att minska inskränkningarna i vardagen för oss.

Ett konkret exempel är att jag tycker att det är jobbigt att handla mat i mataffären när det är mycket människor, framförallt om jag inte kan avskärma mig. Lösningen är att vi inte storhandlar tillsammans, antingen handlar han eller jag. Det har besparat oss mycket tandagnissel.

Generellt skulle jag säga att bollen är på hans planhalva. Jag har inte heller några bra vardagstips, tyvärr.
 
Verkar finnas massa trådar om barn med ADHD men jag skulle vilja ha lite erfarenheter från någon som har en partner med detta.. Vi har ingen diagnos på papper men väldigt många tecken tyder på ADHD.
Jag har efter över två år som sambos börjat hitta lite verktyg som gör vår vardag enklare (skriva ner saker på lappar, en låda för nycklar, vara övertydlig i beskrivningar) men känns som om det borde finnas mer smarta knep.

Så, ni som har erfarenhet av detta; shoot!

Hitta en av-knapp. När jag spinner loss och tappar kontrollen över mina känslor får jag ofta hjälp att snäppa ur och landa med något så enkelt som en handpåläggning. Det behövs bara lite fysisk kontakt för att jag ska kunna börja varva ner. De flesta har något sånt, fråga om han vet.

Lappar, listor och tydliga, skriftliga instruktioner = guld!

Något att pilla med är underbart. Mobilspel, till exempel. Så skönt att ha på möten för att kunna fokusera. Jag behöver något slags brus för att bli effektiv.
 
Saker som hjälper mig i kaoset som kan uppstå:
-Små, konkreta vardagsmål för att klara av hushållet. Det får inte vara för stora saker för då blir jag överväldigad och struntar i det, hehe. Men exempel på tråkiga saker som blir lättare när jag bryter ner dem är att dammsuga ett rum i taget, måste inte vara hela huset på en gång. Eller att diska alla glas och bestick och att det är okej att sluta där om jag inte orkar diska klart.
-Skriva ner så mycket som möjligt i kalender (fysisk eller mobil), använda påminnelsefunktionen i mobilen, så jag kommer ihåg det jag ska komma ihåg...
-Äta hyfsat, sova tillräckligt och träna regelbundet är typiskt klassiska grejer som funkar.

Jag går också på låg dos antidepressiva, hjälper mig balansera ut humörsvängningarna. Jag har också gått i en hel del terapi och coaching för att förstå mig själv bättre, men det lät inte som att din sambo var intresserad av det?

Sen måste jag också inflika att det är inte din skyldighet att se till att hans liv förenklas. Det är klart att du kan ha förståelse och försöka underlätta, men han måste själv ta ansvar för att fungera så bra som möjligt!
 
Tack för tipsen!
Mitt mål är kanske inte att förenkla, men i alla fall att inte göra det svårare.. Och bli mer medveten.

Igår lyckades jag göra bort mig två gånger, haha. Första var när jag bad honom gå ut med soporna (vi jobbade om varandra igår så träffades inte, skrev lapp istället). I min värld skulle han då ta alla kartonger som stod mitt i hallen och skräpade. Han valde soppåsarna under diskbänken.
Nummer två var när jag bytte hans låda där vi lägger hans nycklar, passerkort och småsaker som är viktiga och han gärna tappar bort mot en liten större låda där allt fick plats. Samma ställe, samma innehåll men tydligen helt obegripligt för honom.

Blir stundtals fascinerad över hur ologisk han är (i mina ögon alltså, jag antar att han tycker att han är glasklar). När han kommer hem från jobbet ska jag fråga om av-knapp :D
 
Du sa ju till om soporna, inte kartongerna. Var specifik. Bytte du lådan utan att ha sagt något, eller göra det tillsammans med honom? Big no no, jag hade blivit vansinnig!

Det jag brukar säga är att jag inte kan se en bild i en helhet utan jag ser alla små detaljer och plockar ihop dem till en bild. Därför är det också svårt med generella beskrivningar (så som soporna) eftersom jag har allt på detaljnivå i huvudet. Försök vara mer specifik helt enkelt.

Jag är ju ensamstående med barn (och har ju ADHD-C) och en stor del för att min vardag ska funka är visuella hjälpmedel. Out of sight, out of mind blir det annars. Har en griffeltavla i hallen bla, där skriver jag tider och sånt som är viktigt för oss båda, utöver att det står i kalendern såklart.

Sen är diagnos och medicin/behandling på intet sätt en dom. Det var först då jag kunde börja leva fullt ut utan att känna mig helt fel i samhället.
 
Jag veeeeet, så klantigt (men ändå bättre än för två år sedan när vi flyttade ihop och inte alls fattade varför han var så.. "dum")

Griffeltavla i hallen/köket och väggalmanacka där vi skriver upp jobbtider och andra aktiviteter (så att vi båda kan se vad den andra gör) har vi redan.

Hur han ställer sig till utredning/diagnos får nog vara hans val och jag stöttar honom oavsett. Just nu är han totalt ointresserad och då får det vara så.
 
Det blir säkert bra för er. Tycker det är fint att du försöker förstå din sambo och inte bara blir sur för att han fungerar annorlunda än du :)

Tack snälla! Jag är verkligen dökär i honom och planen är att vi ska bli gamla tillsammans. Då är det ju bra om alla onödiga konflikter kan undvikas (typ varför gick du inte ut med kartongerna utan bara det andra?!). Jag är inte helt enkel och logisk jag heller alltid :P
 
Tack för tipsen!
Mitt mål är kanske inte att förenkla, men i alla fall att inte göra det svårare.. Och bli mer medveten.

Igår lyckades jag göra bort mig två gånger, haha. Första var när jag bad honom gå ut med soporna (vi jobbade om varandra igår så träffades inte, skrev lapp istället). I min värld skulle han då ta alla kartonger som stod mitt i hallen och skräpade. Han valde soppåsarna under diskbänken.
Nummer två var när jag bytte hans låda där vi lägger hans nycklar, passerkort och småsaker som är viktiga och han gärna tappar bort mot en liten större låda där allt fick plats. Samma ställe, samma innehåll men tydligen helt obegripligt för honom.

Blir stundtals fascinerad över hur ologisk han är (i mina ögon alltså, jag antar att han tycker att han är glasklar). När han kommer hem från jobbet ska jag fråga om av-knapp :D

Det är ju definitivt mer logiskt att gå ut med soporna om någon sagt "gå ut med soporna " än att städa bort alla kartonger i hallen.

/38 årig man med god logisk förmåga, och vissa drag av Aspergerdiagnos.
 
Det är ju definitivt mer logiskt att gå ut med soporna om någon sagt "gå ut med soporna " än att städa bort alla kartonger i hallen.

/38 årig man med god logisk förmåga, och vissa drag av Aspergerdiagnos.

Haha, visserligen sant, men kanske ska tilläggas att vi har delat upp vissa hushållssysslor väldigt strikt (jag går aldrig ut med sopor, han tvättar aldrig t.ex.) och således är det han som även ska gå ut med kartongerna (de ska till soprummet och är därför sopor i min hjärna). Dessutom är de stora och står i vägen och man typ snubblar på dem, därför trodde jag att det var dem han skulle ta..
 
Fast han brukar ju alltid gå ut med allt som ska till soprummet när han går ut med soporna.. Men strunt samma, ett litet sidospår bara som blev stort :p
 
-I badrummet! Jag, irriterad röst.
-Men var i badrummet?
-Ja, badrummet är 4 kvm stort och du frågade om en rosa hink?
-Ja, var är den då? Jag ser den inte.
-Jag ställde den där iallafall, äsch den står ju precis utanför badrumsdörrn, du måste ju gått precis förbi den.
-Ja, men du sa att den stod i badrummet.
Detta är en konversation jag kan ha med vem som helst av dom tre andra invånarna i det här huset.
Bara en har ADHDdiagnos, en borde nog ha det och den tredje är bekväm av sig.
 
Fast han brukar ju alltid gå ut med allt som ska till soprummet när han går ut med soporna.. Men strunt samma, ett litet sidospår bara som blev stort :p
Jag måste bara spinna vidare på det här :D Om han brukar ta hand om allt som ska slängas så kan det mycket väl ha blivit förvirring för honom när du sa till om enbart soporna på en lapp. Då blev det huvudfokus och resten glömdes, oavsett hur mycket i vägen det än var. Hade du skrivit att han skulle ta ner allt som skulle till soprummet hade det nog funkat bättre :)
 
Har också en adhd-sambo, och det är intressant att läsa om andras erfarenheter, för på vissa sätt känner jag inte alls igen mig. Jag skulle t.ex. aldrig kunna be min sambo ta ut nåt skräp ur hallen, för jag hade inte hunnit märka skräpet innan det var borta. Han är blixtsnabb med allt, vare sig det handlar om att laga mat, städa, diska, handla eller tvätta. Det är han som tar tag i allt och ser till att det blir gjort, eftersom han är energisk och kvick, och jag sävlig och lite lat. Jag får skärpa till mig för att hinna med i svängarna och kunna känna att jag i alla fall gör nån liten del av alla vardagssysslor.

Men allt går sönder. Lampor, glasögon, elektronik, mobiltelefoner, glas. Kastruller bränner fast när för många saker görs samtidigt. Det nystädade köket är totalt nedsölat en halv dag senare. Korkar som inte sätts på ordentligt gör att det är sojasås i hela kylen och en väska är indränkt med schampo. Dragkedjor som inte stängs gör att plånböcker och nycklar tappas bort. Men det får vara så. Jag är också rätt slarvig av mig och har hög toleransnivå. När den sista av tallrikarna jag fick efter min döda farmor gått sönder för att disken i diskstället tvunget ska staplas som plockepinn, då blir jag kanske lite besviken, men kan ändå skratta åt det, och vad skulle jag ha för rätt att bli arg, när jag inte tagit en disk på tre veckor?

Vår samvaro funkar bra, mycket tack vare att vi kan skratta bra ihop, och ha lite självdistans. Sen är det klart vi stör oss en del på varann ibland, jag på att han är stressig och hetsig, han på att jag är seg och velig. Samtidigt är det nog dessa olika personlighetsdrag som gör att vi kompletterar varann och funkar bra ihop, ungefär som en lugn ryttare passar bra med en het känslig häst och tvärtom. Ibland får man hitta sätt att mötas. Jag tyckte det var jobbigt i början att han inte klarade långvarig närhet, att ligga och gosa. Kände mig väldigt avvisad när han utan förvarning flög ur min famn, nästan knuffade undan mig. Där fick han lära sig att mer lugnt och varsamt avsluta kramen så att jag hann vara med på det, och jag fick lära mig att det fanns hur mycket som helst närhet att få, om vi tog det i kortare doser.

Hamnade långt från TS huvudinlägg här märker jag... Men vill säga en sak: Bra att du respekterar att han är ointresserad av utredning och medicinering. Det är ju hans val, precis som du skriver.
 
Min sambo tappar bort saker. Hela tiden. Typ nycklar. Och har ingen aning om hur man letar.
...fördelen är att han lägger sakerna på ungefär samma ställen varje gång så jag brukar hitta dem rätt snabbt ;)
Gosa är han bra på men sitta still vid matbordet går absolut inte.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Finns det någon här som har koll på hur det går till när man byter förnamn? Är det en krånglig process, hur lång tid tar det, behöver...
Svar
19
· Visningar
1 586
Senast: MML
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 711
Senast: jemeni
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
20 504
Senast: Gunnar
·
Kropp & Själ långt och flummigt inlägg. Tveksamt vad jag söker efter 🤣 Efter att vi gjort en utredning på sonen och han finns på autismspektrat...
7 8 9
Svar
162
· Visningar
12 684
Senast: Mkb
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp